Förebygg före och under byggande Ansvar under projektering och byggande för byggherrar, projektörer, byggarbetsmiljösamordnare och entreprenörer. 1
Medvetna val gör rätt från början! Vid projekteringen av ett byggnadsverk bestäms många förutsättningar för arbetsmiljön, både under byggskedet och bruksskedet, det vill säga i det färdiga byggnadsverket. Den här broschyren vänder sig till dem som har ansvar för och möjlighet att påverka utformningen av byggnadsverket, men också till dem som ansvarar för arbetsmiljön under utförandet av arbetet. Enligt arbetsmiljöreglerna har byggherren ett övergripande och heltäckande ansvar för att arbetsmiljön ska ingå i planering och projektering. Även byggarbetsmiljösamordnaren för projektering, Bas-P, har definierade arbetsmiljöuppgifter, liksom samordnaren för utförande, Bas-U. De medverkande projektörerna, exempelvis arkitekter, konstruktörer och andra tekniska konsulter, har ansvar för att uppmärksamma och ta hänsyn till arbetsmiljön inom sina respektive uppdrag. Det innebär att olika aktörer redan under förberedelserna inför ett byggprojekt ska uppmärksamma arbetsmiljön, göra val och fatta beslut för att begränsa risker i arbetsmiljön. Byggherren kan underlätta sin styrning av arbetet med arbetsmiljön genom att ta fram utförliga och tydliga underlag till övriga aktörer. Byggbranschen har besvärliga arbetsmiljöer och byggnadsarbete är ofta tungt och förenat med risker. De vanligaste riskerna beror på att man förlorar kontroll över handverktyg, faller från höjd eller utsätts för belastningsergonomiska risker. Det är vanligt med tunga lyft, arbete med påfrestande arbetsställningar och arbetsrörelser, t.ex arbete i trånga utrymmen. Men även exponering för damm, buller, farliga ämnen etc. förekommer. I det färdiga byggnadsverket kan dessutom olika risker förekomma beroende på vilken verksamhet som bedrivs. 2
UPPHANDLING OCH ARBETSMILJÖ Byggherren bestämmer över utformningen och har därmed stora möjligheter att påverka arbetsmiljön, både under byggskedet och i det färdiga byggnadsverket. Det är därför bra om redan upphandlingens kravspecifikationer anger att de projektörer, arkitekter, konstruktörer och entreprenörer som kan komma ifråga som leverantörer (anbudsgivare) för olika uppdrag, ska kunna visa att de har kunskap och kompetens inom arbetsmiljö. Oberoende av entreprenadform ska aktörerna som väljs för uppdragen följa arbetsmiljöreglerna som syftar till att förebygga arbetsolyckor och arbetsrelaterad ohälsa. Detta gäller vid utformningen av byggnaden och vid val av material, inredningar m.m., men också vid val av utrustningar och arbetsmetoder som ska användas under både bygg- och bruksskedet. Byggherren Byggherre är den som låter utföra ett byggnadsverk och som beställer och betalar för det. Det kan exempelvis vara en bostadsrättsförening eller ett aktiebolag. Oavsett ägandeform behöver byggherren försäkra sig om att arbetsmiljön uppmärksammas i de val som görs under hela processen fram till dess att byggnadsverket är färdigt. BYGGHERRENS ANSVAR OCH UPPGIFTER Byggherren har det juridiska ansvaret att se till att arbetsmiljön ingår i planering och projektering av ett byggnadsverk. Det innebär bl.a. att ge projektörer underlag med uppgifter om verksamhet, fastighetsdrift och byggande och om arbeten som går att förutse under byggnadens hela livslängd. Byggherren anlitar projektörer som inom sina respektive uppdrag ska ta hänsyn till arbetsmiljön. Byggherren har en skyldighet att utse en lämplig byggarbetsmiljösamordnare för planering och projektering, Bas-P, och en sådan för utförandet, Bas-U. En Bas kan vara en fysisk eller 3
juridisk person som själv har, eller förfogar över personer som har, den utbildning, kompetens och erfarenhet som behövs för att inkludera arbetsmiljön i aktuellt projekt. Kompetensen ska kunna styrkas. Byggherrens övergripande ansvar för planering och projektering handlar om sådana arbetsförhållanden som blir följden av de val som görs under förberedelseskedet. Ansvaret gäller arbetsförhållanden och arbetsmiljörisker både under uppförandet och i det färdiga byggnadsverket. Byggherren ska följa upp och säkerställa att arbetsmiljön har tagits med i planering och projektering för både bygg- och bruksskedena samt att Bas-U:s arbete fungerar under utförandedelen. Med bra rutiner för samordning och möten blir det lättare för byggherren att följa upp att arbetet fungerar. Om arbetsmiljöarbetet inte fungerar behöver byggherren vidta åtgärder. När ett byggnads- eller anläggningsarbete är av en viss minsta omfattning ska byggherren lämna en förhandsanmälan till Arbetsmiljöverket innan arbetet påbörjas. Byggherren ska också se till att en arbetsmiljöplan upprättas om byggnadseller anläggningsarbetet omfattar något riskfyllt arbete som finns med i listan över arbetsmiljöplanens innehåll i föreskrifterna, eller om arbetet är så omfattande att en förhandsanmälan ska lämnas till Arbetsmiljöverket. Byggherren ska också se till att arbetsmiljöplanen uppdateras vid behov. Byggherren ska vidare se till att dokumentera uppgifter om byggnaden som behövs för framtida arbeten och att dokumentationen anpassas till förändringar som inträffat under byggtiden. Dokumentationen är avsedd att underlätta planeringen av arbeten som görs efter byggtiden och det är därför viktigt att byggherren bevarar dokumentationen och lämnar över den till en ny ägare om ett ägarbyte sker. Under projektet och i samband med avslut är det värdefullt om byggherren tar tillvara erfarenheter av sådant som påverkar arbetsmiljön och 4
ger möjlighet till erfarenhetsutbyte mellan byggarbetsmiljösamordnare, projektörer och de företag som arbetat på byggarbetsplatsen. Byggherren har ett backup-ansvar för byggarbetsmiljösamordnarnas alla uppgifter. Det innebär att byggherren alltid har kvar det juridiska ansvaret för dennes uppgifter. UPPDRAGSTAGAREN Byggherren kan i vissa fall överlåta sitt arbetsmiljöansvar till en uppdragstagare. För att detta ska vara tillåtet, krävs att byggherren låter uppdragstagaren självständigt ansvara antingen för planering och projektering av hela byggprojektet, för hela utförandet av det eller för både planering och projektering och utförandet. Överlåtelsen av byggherrens arbetsmiljöansvar till uppdragstagaren sker genom ett skriftligt avtal mellan dem. Uppdragstagaren övertar alltså byggherrens hela arbetsmiljöansvar för förberedelseskedet, utförandet eller båda, och därför behöver uppdragstagaren långtgående befogenheter när det gäller att disponera resurser och styra över projektet för att kravet på självständighet ska vara uppfyllt. KONSUMENTFÖRHÅLLANDEN Ibland är byggherren konsument. Det kan vara en privatperson som ger en näringsidkare (någon som yrkesmässigt driver verksamhet) i uppdrag att utföra tjänster åt honom eller henne, t.ex. att reparera, renovera eller bygga personens bostad. Om arbetet sker som ett enda samlat uppdrag och näringsidkaren är tillräckligt självständig gentemot byggherren går arbetsmiljöansvaret automatiskt över till näringsidkaren. Denne räknas då som en sådan uppdragstagare som har övertagit byggherrens arbetsmiljöansvar. Något särskilt avtal om överlåtelse av arbetsmiljöansvaret behövs inte. Det är då uppdragstagaren som ska utse byggarbetsmiljösamordnare och se till att en arbetsmiljöplan tas fram. Om byggherren däremot anlitar flera entreprenörer får byggherren själv behålla arbetsmiljöansvaret. 5
Projektören Projektörens lösningar ska göra det möjligt att använda säkra arbetsmetoder. Det gäller både under byggtiden och när den färdiga byggnaden används, så länge byggnadsverket finns kvar. Byggnadstyp och planlösningar, byggmaterial, och valet av system för avfallshantering, klimat och städning liksom tillgänglighet och transporter är exempel på sådant som påverkar arbetsmiljön. PROJEKTÖRERS ANSVAR OCH UPPGIFTER Projektören upprättar bygghandlingar och har ansvar för att välja konstruktioner, installationer eller produkter och arbetsmetoder som inte förorsakar arbetsmiljörisker vare sig i bygg- eller i bruksskedet. Ansvaret begränsas till det som respektive projektör kan påverka inom ramen för sitt uppdrag. Projektören behöver vara förutseende och sätta sig in i vad lösningarna innebär ur arbetsmiljösynpunkt. När projektören tar olika beslut under projekteringen, behöver frågor om hur arbetet kan utföras vägas in, exempelvis om det kan göras säkert, om tillräckligt utrymme finns, om tekniska hjälpmedel kan användas. Projektören behöver alltså identifiera och bedöma risker för att begränsa arbetsmiljöriskerna under uppförandet och vid arbete i det färdiga byggnadsverket. Manuell hantering är en vanlig orsak till ohälsa. För att minska risken för belastningsskador är det viktigt att välja material och byggprodukter som är lätta att hantera. Dessutom ska det finnas tillräckliga arbetsutrymmen vid montage eller service i olika driftutrymmen. Vidare ska det gå att utföra arbeten såsom montering och underhåll av skyltar, belysningsarmaturer och vägräcken på ett säkert sätt vid gator, järnvägsspår etc. Arbetsmiljön i den färdiga byggnaden påverkas exempelvis av tillgång till dagsljus, rumsindelning och samband, hissar, trappor, dörrar, golvmaterial, ventilation och akustik. Det är viktigt att städrum är välplacerade, 6
tillräckligt rymliga och utrustade för förekommande städmetoder. Installationsutrymmen och tillträdesleder behöver vara utformade så att drift och underhåll kan ske utan risk för olyckor och belastningsskador. Dessutom är det angeläget att planera för rullande hantering i byggnadsverket och se till att det finns fasta fästpunkter som kan användas vid snöskottning på tak. Se även checklista för projekteringsansvar. Projektören behöver samråda med Bas-P och kan lämna underlag till denne, t.ex. information om sådana arbeten som kan innebära risk för arbetsmiljöproblem såsom belastningsergonomiska risker. Det är bra om det redovisas tydligt vilka arbetsmetoder som förutsatts. Tillverkare av monteringsfärdiga byggnader eller delar av byggnader ska också ta hänsyn till arbetsmiljön vid projekteringen. För en god arbetsmiljö är det t.ex. viktigt att minimera bilning och håltagning på bygget. Bas-P och Bas-U Den roll som byggarbetsmiljösamordnaren tar under projektering och byggskede kan vara avgörande för hur bra arbetsmiljön blir, både under uppförandet och i det färdiga byggnadsverket. BAS-P:S ANSVAR OCH UPPGIFTER Bas-P ska delta i planering och ledning av projekteringen och samordna den med avseende på arbetsmiljön. Detta ska säkerställa att de som medverkar i projekteringen tar hänsyn till varandras planer och lösningar. Det ingår också att samordna tidsplaneringen för att förhindra arbetsmiljörisker som beror på att olika aktiviteter sker samtidigt eller efter varandra. Att upprätta en arbetsmiljöplan innan byggarbetsplatsen etableras är en obligatorisk uppgift för Bas-P. Planen ska innehålla de regler som ska tillämpas på byggarbetsplatsen och en beskrivning av hur arbetsmiljöarbetet ska organiseras. Planen ska också innehålla riskbedömningar och beskrivningar av de arbetsmiljöåtgärder som ska vidtas under 7
byggskedet för att arbetsmiljön ska vara säker när vissa riskfyllda arbeten förekommer. Vilka riskfyllda arbeten detta gäller för är angivet i föreskrifterna om byggnads- och anläggningsarbete. De allra flesta bygg-och anläggningsprojekt innebär sådana arbetsmiljörisker vid utförandet att en arbetsmiljöplan måste upprättas. Syftet är att identifiera potentiella risker och redan i projekteringen begränsa exponeringen så att kända eller förväntade risker kan undvikas. Bas-P behöver bevaka att arbetsmiljöriskerna är identifierade och åtgärdsplanerade under projekteringen och att de finns antecknade i arbetsmiljöplanen när detta krävs. Planen ska ge en grund för den planering av säkra arbeten som Bas-U och de olika entreprenörerna ska göra. Bas-P ska vidare dokumentera byggnadsverkets konstruktion och utformning samt de byggprodukter som använts. Detta ska göras i den omfattning som har betydelse för säkerhet och hälsa vid arbete med drift, underhåll, reparation, ändring och rivning av byggnadsverket. Dokumentationen ska göra det lättare att planera framtida arbeten, dvs. arbeten som görs efter byggtiden. Dokumentationen kan tas fram genom att utgå från valda delar av relationshandlingarna och komplettera dem med lämplig arbetsmiljöinformation. BAS-U:S ANSVAR OCH UPPGIFTER Bas-U ska delta i planering av arbetet och se till att arbetsmiljösynpunkter ingår vid valet av arbetsmetoder och arbetsutrustning, vid tidsplanering och när olika arbeten ska samplaneras. Målet är att begränsa arbetsmiljörisker i byggskedet. Bas-U ska också organisera en samlad skyddsverksamhet för byggarbetsplatsen. I detta ingår att genomföra skyddsronder och möten om skyddsfrågor tillsammans med de övriga företagen på byggarbetsplatsen, utse ansvariga för särskilda skyddsfrågor (t.ex. brandskydd och el). Vidare ska Bas-U i rimlig omfattning kontrollera att de olika entreprenörerna följer arbetsmiljöreglerna och arbetsmiljöplanen. Bas-U ska hålla arbetsmiljöplanen tillgänglig och aktuell. Det innebär att kontinuerligt uppdatera arbetsmiljöplanen så att den stämmer överens 8
med de verkliga förutsättningarna på byggarbetsplatsen och med de arbetsmetoder som faktiskt används. Dessutom ska Bas-U ändra dokumentationen för framtida arbeten så att den stämmer med byggnadsverkets slutliga utformning. Eventuella avsteg från bygghandlingarna som får konsekvenser för arbetsmiljön behöver dokumenteras för återkoppling till byggherren och läggas in i relationshandlingar. SAMORDNING PÅ FASTA DRIFTSSTÄLLEN När ett fast driftsställe är gemensamt arbetsställe för flera verksamheter, finns det en samordningsansvarig för den ordinarie verksamheten. Pågår det samtidigt ett byggnadsarbete ska byggherren utse en Bas-U för byggnadsarbetet, och samordningsansvarig och Bas-U ska samråda med varandra om arbetsmiljön. Det är den samordningsansvarige för den ordinarie verksamheten som har ansvaret för att det sker ett samråd. Arbetsgivaren Varje enskild arbetsgivare, entreprenör eller underentreprenör har arbetsmiljöansvaret för både sin egen och inhyrd personal. Det gäller för entreprenörer och sido- eller underentreprenörer i alla led och ansvaret påverkas inte av det samordningsansvar som Bas-P och Bas-U har för arbetsmiljön. ARBETSMILJÖANSVAR FÖR EGEN OCH INHYRD PERSONAL Arbetsgivaransvaret för den egna och inhyrda personalens arbetsmiljö finns i hela kedjan från byggherre via projektörer och byggarbetsmiljösamordnare till entreprenörer och service- och underhållspersonal. Arbetsgivaren ska riskbedöma personalens arbetssituation och åtgärda identifierade brister. Det kan exempelvis gälla organisatoriska frågor såsom hög arbetsbelastning och bristande resurser; risker för fall och ras; risker från arbetsutrustning och maskiner; fysiska förhållanden 9
med tung manuell hantering; exponering för damm, buller och farliga ämnen; trånga utrymmen; och repetitiva arbetsmoment. Arbetsgivarens arbetsmiljöansvar omfattar även arbete som utförs av inhyrd personal. I arbetsgivarens ansvar ingår också att anpassa det egna systematiska arbetsmiljöarbetet till den aktuella byggarbetsplatsen och därmed ta hänsyn till aktuell arbetsmiljöplan och direktiv från Bas-U. Varje arbetsgivare ska bedriva ett systematiskt arbetsmiljöarbete som gäller både egna anställda och inhyrd personal. Obligatoriska dokument I Arbetsmiljöverkets föreskrifter om byggnads- och anläggningsarbete finns krav på att vissa dokument ska upprättas i samband med ett byggnads- och anläggningsarbete och krav på hur dokumenten ska hanteras. En del av kraven är belagda med sanktionsavgifter. FÖRHANDSANMÄLAN. När ett byggnads- eller anläggningsarbete är av en viss minsta omfattning ska byggherren lämna en förhandsanmälan till Arbetsmiljöverket innan arbetet påbörjas. ARBETSMILJÖPLAN. I de flesta fall krävs en arbetsmiljöplan, och då är det Bas-P som ska upprätta eller låta upprätta den innan bygget etableras. När bygget har startat ska Bas-U hålla arbetsmiljöplanen uppdaterad. Även byggherren har ansvar för att de här sakerna fungerar. DOKUMENTATION FÖR FRAMTIDA ARBETEN. Bas-P ska dokumentera information om byggnaden för att underlätta arbeten efter byggskedet. Bas-U ska se till att dokumentationen uppdateras under byggskedet. Byggherren har också ansvar för att dokumentationen tas fram och uppdateras. Dessutom ska byggherren bevara dokumentationen så länge byggnadsverket finns kvar och lämna över den till en eventuell ny ägare. 10
Begrepp ordlista BYGGHERRE: Den som låter utföra ett bygg- eller anläggningsarbete UPPDRAGSTAGARE: Den som har i uppdrag att bära det arbetsmiljöansvar som annars vilar på byggherren PROJEKTÖR: Kan vara arkitekter, konstruktörer eller olika tekniska konsulter BAS-P (BYGGARBETSMILJÖSAMORDNARE FÖR PROJEKTERING OCH PLANERING): Den som samordnar planeringen och projekteringen med avseende på arbetsmiljön BAS-U (BYGGARBETSMILJÖSAMORDNARE FÖR UTFÖRANDE): Den som samordnar utförandet av byggnadsarbetet ur arbetsmiljösynpunkt och kontrollerar att arbetet utförs på ett arbetsmiljömässigt säkert sätt 11
Vill du veta mer? Mer information finns på Arbetsmiljöverkets webbplats av.se. Sök på byggnads- och anläggningsarbete, arbetsplatsens utformning, användning av arbetsutrustning, personlig skyddsutrustning, belastningsergonomi, kemiska arbetsmiljörisker, asbest, kvarts stendamm i arbetsmiljön, ställningar, stegar och arbetsbockar, systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM) och upphandling. Det branschspecifika exemplet Projektera och bygga restaurang tar upp projektering ur ett arbetsmiljöperspektiv. Arbetsmiljölagen, arbetstidslagen och föreskrifter m.m. kan laddas ner gratis. Har du frågor? E-post: arbetsmiljoverket@av.se Telefon, växel: 010-730 90 00 Best nr ADI 709 Den här ADI-broschyren är tänkt att användas av projektet Upphandling och arbetsmiljö under 2017. Innehållet är reviderat och kommer i färdigt skick att ersätta ADI 631 och ADI 574. 12 Arbetsmiljöverket 112 79 Stockholm Telefon 010-730 90 00 av.se