ANDARNAS RIKE Copyright 2012, Annika Radlöv, Tuula Partanen Ansvarig utgivare: Tuula Partanen Omslagsbild: Maja Vanhanen Framställt på vulkan.se ISBN: 978-91-637-1997-4
Andarnas Rike Annika Radlöv & Tuula Partanen
TACK till alla våra lärare och guider, levande och i andevärlden.
Innehåll: FÖRORD 9 UPPVAKNING 14 Villkorslös kärlek 25 Qigong-övning 33 MEDITATION 36 Vad kan meditation bidra med? 37 Andning 37 Övningar 42 En gammal tibetansk teknik för en mer positiv start på dagen 42 Avspänningsövning 43 Andningsmeditation 44 HEALING 47 Visualiseringsteknik mot smärta 58 Övning för att stärka immunförsvaret 58 Vatten 58 TUULAS KAMP MED EGOT 63 Övning 72 ANNIKAS JAKT EFTER EN GURU 74 TYSTNADENS MÄSTARE 89 DEN TIBETANSKA LÄRAREN 102 ANDLIGA GUIDER 113 Hur gör jag? 118 Anden som inte talade sanning 124 Vad läses av vid en kanalisering? 125 Övning: Möt din skyddsängel 127 HELANDE GEOMETRI 128 Användning av geometriska symboler 128 Färger 133 Life Alignment 134 Life Alignments 7 steg för att transmutera smärta 140
Jordning 141 Orber 144 SORG 146 TRO, TVIVEL och BÖN 155 Förlåtelsepallen 166 Övning 167 FRAMTIDSVISIONER 168 Från barndom till livets slutskede 169 Epigenetik 171 Framtid 172 Övningar för att rensa och stärka auran 182 Rensning 182 Samla energi 183 Skyddet/ägget 184 SLUTORD 186 Avslutningsbön 186 REFERENSER 188 WEBBADRESSER 191
FÖRORD Den här boken är för dig som är nyfiken och intresserad av det okända. Som undrar över vem du är och vad du egentligen gör här på jorden. Som vill veta vilka budskap andevärlden har till oss människor i dag. Andarnas rike är en osminkad och ärlig beskrivning av fallgropar och höjdpunkter i samarbete med andevärlden. Lär dig hur energin från vatten och jord kan förbättra din hälsa. Hur viktiga de geometriska formerna är och hur vi påverkas av dem. Och hur du kan läka dina gamla sår. Många tips och enkla övningar som alla kan göra. Vår önskan är att du inspireras till att förbättra din fysiska, psykiska och andliga hälsa. Boken initierades av andarna och är ett samarbetsprojekt mellan andarna och oss själva. Tuula har kanaliserat information muntligt, både i trance och vid medvetande. Jag, Annika, har fört pennan om våra historier och kanaliserat vissa bitar i skrift. Våra olika utvecklingar visar att vägarna är många. Ingen är fel eller rätt, bättre eller sämre. Naturligtvis är vi fortfarande på väg, ingen av oss har nått upplysningen ännu. Men vi är oändligt tacksamma för andevärldens tillit och känner ödmjukhet 9
för möjligheten att få det här budskapet utgivet. Vi hoppas att du som läsare får kunskap om och inblick i en annan dimension. Vi är två kvinnor som lärde känna varandra 1995 och från 2004 började vi utveckla en djup vänskap. Båda har vi haft upplevelser i barndomen, fast på olika sätt, som har gjort oss känsliga för energier. Båda har vi finskt/ ingermanländskt påbrå. Båda är vi akupunktör och qigonginstruktörer. Båda har vi stark vilja och envishet, så vid oenighet om vad som skulle vara med i boken lät vi andarna avgöra. Tuula, om mig själv: Kan man bli medium, trancemedium och trancehealer på två år? Så blev det för mig. Men egentligen började allt mycket tidigare. Jag växte upp i norra Finland med en bror, mamma och en pappa som var periodare. Pappa kunde dricka varje dag i flera månader och sedan vara nykter lika länge. Konstigt nog kunde han behålla sitt arbete i den lokala pappersfabriken. Vad hände med mig? Det var väldigt lärorikt och gjorde att jag blev mycket lyhörd, anpassningsbar och utvecklade en enorm känslighet för energier. Jag lärde mig att iaktta en person vars humör svängde som en pendel och att hantera en person som var sjuk. Det enda som betydde något var att avläsa pappas humör och hålla mig undan om det var risk för smisk. Mammas viktigaste uppgift, förutom att jobba i livsmedelsaffären och ta hand om mig och min bror, var att passa upp pappa och leva hans liv. Mamma hade en svår barndom och lärde sig aldrig att älska sig själv och fick heller inget självförtroende. Eftersom hon var min 10
förebild i början av mitt liv blev jag väldigt lik henne i mina unga år. I sexårsåldern var jag mycket arg på min äldre bror som hade snott pengar från min sparbössa. Jag tänkte riktigt elaka tankar om honom och slog mig rejält, av misstag, i handfatet. I samma ögonblick fick jag en insikt om hur energi fungerar. Om jag skickar ut en negativ energi så kommer den tillbaks på ett eller annat sätt. Men jag tog det inte med mig och fortsatte med det negativa, fast mest mot mig själv. Redan som 16-åring var jag alkoholiserad. Sprit var som bröd. Det fanns alltid tillgängligt i huset. Jag höll på med drickandet tills jag var 20 år ungefär. Då slutade min pojkvän att dricka och det blev min räddning. Ensam blev det för skamligt att dricka, men jag levde länge med suget efter alkohol. Min första medvetna kontakt med andevärlden var 2005 när jag i min lägenhet kunde känna igen en energi jag mött under en tidigare privatseans. Det var en man som såg ut som en slags schaman. Kläderna var gjorda av djurskinn och pälsar. Då kom jag också ihåg vad mediet hade sagt: Du kan detta själv om du vill. Jag förstod vad det betydde, men mina rädslor var i vägen. Jag ville inte ha med dem att göra. Varför skulle JAG hålla på med sånt där? Många frågor blev besvarade, men det tog tid. Och många frågor finns fortfarande obesvarade. Annika, om mig själv: Jag växte upp med två äldre systrar, mamma och pappa på den västgötska landsbygden. Mina föräldrar flydde i 11
tonårsåldern från Ingermanland via Finland till Sverige under andra världskriget. De kom utan pengar, fick jobb i textilindustrin, lärde sig svenska och sparade så de kunde köpa ett hus. I grannskapet bodde inga flickor, och jag blev en pojkflicka. Älskade fotboll, brännboll, indianer och cowboylekar. Jag var känd under namnet Olle och till min mors förtvivlan gick det inte att få på mig klänningar. Min mor sydde fantastiska kläder och till mig blev det byxor, skjorta och väst. Den finska missionskyrkan var viktig för mina föräldrar och jag gick i den svenska missionskyrkans söndagsskola, sjöng i kör och var med i scouterna. När jag var sju år dog min mormor och efter det blev mitt liv väldigt annorlunda. Min mor hade upplevt många tragiska händelser under kriget och när mormor, som var en klippa för henne, blev borta rasade mammas tillvaro. Hon blev psykisk sjuk och åkte in och ut från mentalsjukhus, var hemma i långa perioder men blev aldrig sig själv igen. Jag blev enormt känslig för de olika energierna och anpassade mig där efter. Jag är min pappa och mina systrar stort tack skyldig för att jag har blivit så normal som jag trots allt är. De fanns alltid där för mig. När jag blev äldre upptäckte jag hur skör gränsen är mellan galenskap och kontakt med andra dimensioner. Många gånger kunde min mor förutsäga och se saker som visade sig vara helt riktiga. Jag lärde mig läsa tidigt, långt innan jag började skolan och avverkade fort barnböckerna i byns lilla källarbibliotek. Att läsa blev både en verklighetsflykt och tröst. I tonåren läste jag allt från Sven Hedins expeditionsresor till Carlos Castanedas böcker om schamanism. De fascinerade mig våldsamt och jag tror mitt sökande blev grundlagt där. Sedan har det bara fortsatt. Jag har i många år haft en 12
känsla av att det är något jag ska uträtta, men jag visste inte vad. Nu vet jag att denna boken är en av mina uppgifter och en av orsakerna till att jag vistas här på jorden i dag. En gång sökare, alltid sökare. 13