Alkoholkonsumtion bland flickor i Kalmar 2004 Källa: TEMO-undersökning 2003 och 2004 Andel flickor i åk 2 på gymnasiet som blir eller inte blir bjudna på alkohol av sina föräldrar i Kalmar och i de 11 övriga kommunerna. År 2004., blir ofta bjuden Ort Kalmar Övriga 11 kommuner, får enstaka glas, får smaka ur föräldrarnas glas, jag blir aldrig bjuden Föräldrarna dricker inte alkohol 0% 10%20% 30% 40% 50% 60% 70% Flickor i åk 2 på gymnasiet i Kalmar blir i högre grad bjudna av sina föräldrar (får enstaka glas) jämfört med genomsnittet för övriga 11 kommuner. Föräldrars bjudvanor är en mycket viktig faktor till att ungdomar dricker mycket (både riskkonsumtion och intensivkonsumtion). Att påverka föräldrarna att inte servera egna glas åt sina ungdomar ser ut att vara en relevant relevant insats.
Andel flickor i åk 2 på gymnasiet som i genomsnitt dricker minst 9 glas i veckan (riskkonsumtion är stapeln som är grön och betecknas ja ) i Kalmar, uppdelat på föräldrars bjudvanor. År 2004., blir ofta bjuden Riskkonslit, får enstaka glas, får smaka ur föräldrarnas glas, jag blir aldrig bjuden Föräldrarna dricker inte alkohol 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% Eftersom Kalmarflickorna ligger relativt högt på kategorin som får enstaka glas, är en stor andel också riskkonsumenter. Sambandet att ju mer föräldrarna bjuder på alkohol, desto mer dricker flickorna, är detsamma för alla kommuner.
Andel flickor i åk 2 på gymnasiet som dricker minst 6 glas vid ett tillfälle (berusningskonsumtion, som är den gröna stapeln och betecknas ja ) åtminstone en gång i månaden, uppdelat på föräldrars bjudvanor. År 2004., blir ofta bjuden Riskkonsberus, får enstaka glas, får smaka ur föräldrarnas glas, jag blir aldrig bjuden Föräldrarna dricker inte alkohol 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% Samma samband gäller här. Det är negativt att föräldrarna ger enstaka glas till sina döttrar. Gör man det i stor utsträckning, får man räkna med ett totalt ökat berusningdrickande hos döttrarna.
Andel flickor i åk 2 på gymnasiet i Kalmar som får tag på alkohol på olika sätt. År 2003 och 2004. Ort: Kalmar, Kön: Tjej, Årskurs: Årskurs 2 gymn (17-18 år) Från kamrater eller kamraters syskon Från egna föräldrar (med lov) På restaurang, pub eller liknande Från annan vuxen som köper ut åt mig Köper själv i affär (gäller folköl) Från annan vuxen som bjuder 8,45% 13,33% 14,08% 22,67% 18,67% 29,58% 26,76% 33,33% 28,17% 48,0% 56,0% 56,34 År 2003 2004 Från syskon Från egna föräldrar (utan lov) 2,82% 8,0% 8,0% 19,72% 0 10 20 30 40 50 60 Här kan man jämföra siffrorna med huvudrapportens kategorier försökskommuner och kontrollkommuner uppdelat på kön. Kalmarflickorna får i högre utsträckning tillgång till alkohol via kamrater och kamraters syskon både jämfört med försökskommunerna och kontrollkommunerna. Bland flickorna i försökskommunerna som fick alkohol från sina föräldrar (med lov) fanns inga skillnader från 2003 till 2004. I Kalmar ökade däremot denna andel (se ovan). Bland kontrollkommunernas gymnasieflickor skedde en signifikant minskning i andelen flickor som fick alkohol av sina föräldrar. Andelen pojkar i försökskommunerna som uppgav att de fick alkohol från sina föräldrar minskade signifikant mellan 2003 och 2004. Det som särskilt sticker ut för år 2004 är stapel nr 2, dvs. att Kalmarföräldrar i större utsträckning bjuder sina flickor på alkohol. År 2004 uppger 48 procent av gymnasieflickorna i åk 2 att de får från sina föräldrar. Föregående år var siffran uppgiven till knappt 30 procent. I gruppen försökskommuner är genomsnittet ca 36-37 procent för både 2003 och 2004.
Jämför också med den specifika Kalmarbilagan till rapporten för att få en jämförelse mellan Kalmar och övriga 11 kommuner. I denna kan man se att Kalmargymnasisterna ligger högre än genomsnittet i princip på varje tillgänglighetskälla.
Andel flickor i åk 2 på gymnasiet i Kalmar som får tag på alkohol på olika sätt bland dem som konsumerar minst 9 glas alkohol i genomsnitt på vecka. Riskkonsumtionen visas i den gröna ja -stapeln. År 2004. Ort: Kalmar, Kön: Tjej, Årskurs: Årskurs 2 gymn (17-18 år) Från kamrater eller kamraters syskon 51,97% 84,21% Riskkonslit På restaurang, pub eller liknande Från egna föräldrar (med lov) 24,41% 36,22% 57,89% 73,68% Köper själv i affär (gäller folköl) 8,66% 47,37% Från annan vuxen som köper ut åt mig Från annan vuxen som bjuder Från syskon 36,84% 22,83% 21,05% 12,6% 15,79% 13,39% 0 20 40 60 80 100 Inte helt oväntat är att ju större tillgång man har på alkohol, desto mer dricker man. Det är stora skillnader i de översta kategorierna beroende om man är riskkonsument eller inte. Ett exempel är att 82 procent av dem som får alkohol av kamrater eller kamraters syskon, också är riskkonsumenter. Notera att här ligger dock alkohol från restauranger som en större risk än att med lov få alkohol från sina föräldrar, för att vara en riskkonsument av alkohol. Det är ett av flera skäl till varför det är viktigt att restauranger upprätthåller åldersgränserna vid servering.
Andel flickor i åk 2 på gymnasiet i Kalmar som får tag på alkohol på olika sätt bland dem som konsumerar minst 6 glas vid ett och samma tillfälle åtminstone 1 gång i månaden. Berusningskonsumtionen illustreras i den gröna ja -stapeln. År 2004. Ort: Kalmar, Kön: Tjej, Årskurs: Årskurs 2 gymn (17-18 år) Från kamrater eller kamraters syskon 44,0% 69 Riskkonsberus På restaurang, pub eller liknande 12,0% 50,7% Från egna föräldrar (med lov) 36,0% 42,25% Från annan vuxen som köper ut åt mig 16,0% 33,8% Köper själv i affär (gäller folköl) 5,33% 22,54% Från syskon 16,9% 10,67% Från annan vuxen som bjuder 11,27% 16,0% 0 10 20 30 40 50 60 70 Berusningsdrickandets eller intensivkonsumtionens vara eller icke vara, har störst skillnad i restaurangalternativet. I en ungdomsstudie som gjordes hösten 2003 visade det sig att bara en kommun, hade sämre resultat än Kalmar av de sex försökskommuner vad gäller legitimationskontroll på restauranger. Man serverade 18-åriga ungdomar med ett yngre utseende i 40 procent av försöken. Vad gäller folkölsinköp var det också enbart en kommun som i högre grad lät ungdomarna köpa folköl utan att ta legitimation. I 66 procent av fallen behövde inte ungdomarna visa leg. I figuren illustreras att även huruvida man köper folköl själv i butik, har stor betydelse huruvida man berusningsdricker åtminstone 1 gång i månaden.
Andel flickor och pojkar som deltar i strukturerade fritidsaktiviteter i Kalmar år 2004. Mer än 4 kvällar 12,2% 20,88% Kön Kille Tjej Fritidsaktivitet eller träning 3-4 kvällar 1-2 kvällar 28,46% 34,07% 43,9% 27,47% Inga 15,45% 17,58% 0% 10% 20% 30% 40% 50% Det är fler flickor än pojkar som har strukturerade fritidsaktiviteter eller träning 1-2 per vecka. Däremot är det en större andel av pojkar som har strukturerade fritidsaktiviteter eller träning fler än 2 kvällar i veckan.
Andel flickor i åk 2 på gymnasiet som i genomsnitt dricker minst 9 glas i veckan (riskkonsumtionen är den gröna ja -stapeln) i Kalmar, fördelat på antal dagar med strukturerade fritidsaktiviteter. År 2004. Mer än 4 kvällar 14,29% 11,93% Riskkonslit Fritidsaktivitet eller träning 3-4 kvällar 1-2 kvällar 28,57% 28,44% 21,43% 46,79% Inga 12,84% 35,71% 0% 10% 20% 30% 40% 50% Här ser man att det är bra för en flicka i åk 2 på gymnasiet att ha 1-2 strukturerade aktiviteter i veckan. Om flickan inte har några aktiviteter alls, är hon i mycket högre grad en riskkonsument av alkohol. Om man har 3 eller fler aktiviteter är det ingen större skillnad i dryckesmönstret. Vi kan se att om man skulle dela upp tabellen grovare - aktiviteter eller inte - så är det ändå bättre att ha flera strukturerade aktiviteter än inga alls. Även om 1-2 av strukturerad träning per vecka verkar vara det bästa.
Andel flickor i åk 2 på gymnasiet som dricker minst 6 glas vid ett tillfälle (berusningsdrickande visas i den gröna ja -stapeln) åtminstone en gång i månaden, uppdelat på antal dagar med strukturerade fritidsaktiviteter. År 2004. Mer än 4 kvällar 14,29% 10,45% Riskkonsberus Fritidsaktivitet eller träning 3-4 kvällar 1-2 kvällar 28,57% 28,36% 37,5% 49,25% Inga 19,64% 11,94% 0% 10% 20% 30% 40% 50% Även denna figur speglar samma samband som finns i övriga 11 kommuner. Vad gäller berusningsdrickande i kombination med inga strukturerade aktiviteter så är inte sambandet lika starkt som i föregående bild (dvs. riskkonsumtion). Här visar det sig som i förra bilden att 1-2 kvällars träning i förening eller klubb är mest gynnsamt ur ett perspektiv av berusningsdrickande.
Andel pojkar och flickor i åk 2 på gymnasiet som skolkat i Kalmar jämfört med genomsnittet för övriga 11 kommuner. År 2004. Har du skolkat en HEL DAG från skolan den här terminen?, mer än 10, 4-10, 2-3, en gång Ort Kalmar Övriga 11 kommuner 0% 10% 20% 30% 40% 50% I Kalmar ligger skolkandet totalt sett något litet under genomsnittet för övriga 11 kommuner.
Andel flickor i åk 2 på gymnasiet som i genomsnitt dricker minst 9 glas i veckan (riskkonsumtionen visas i den gröna ja -stapeln) i Kalmar, fördelat på antal dagar de skolkat från skolan. År 2004. Har du skolkat en HEL DAG från skolan den här terminen?, mer än 10, 4-10, 2-3, en gång Riskkonslit 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% Som visats i tidigare studier är skolk och riskkonsumtion något som ofta hänger ihop. I de fall där skolk förekommit mer än 1 heldag är riskdrickandet betydligt högre än om skolk inte skett. Samma mönster återfinns i övriga kommuner.
Andel flickor i åk 2 på gymnasiet som dricker minst 6 glas vid ett tillfälle åtminstone en gång i månaden, uppdelat på antal dagar man skolkat från skolan. Berusningskonsumtionen visas i den gröna ja -stapeln. År 2004. Har du skolkat en HEL DAG från skolan den här terminen?, mer än 10, 4-10, 2-3, en gång Riskkonsberus 0% 10%20% 30% 40% 50% 60% 70% Detta mönster är inte heller specifikt för Kalmar. Om skolk motarbetas och går ned, kan det även få konsekvenser i form av t.ex. ett lägre berusningsdrickande.
Uppmärksammade förebyggande aktiviteter i Kalmar bland tjejer och killar i åk 2 på gymnasiet. År 2004. Killar har i större utsträckning uppmärksammat organiserade alkoholfria fritidsaktiviteter än tjejer. Det ser vi i de högre staplarna på Mycket ofta och Ofta för pojkar. Flickorna har fyllt i till en större andel att de Ibland eller Sällan uppmärksammat sådana. Aldrig - kategorien är snarlik i storlek. Utifrån detta kan vi dra slutsatsen att i Kalmar har alkoholfria fritidsaktiviteter i mindre grad kommit flickorna i åk 2 på gymnasiet till känna.
Uppmärksammade förebyggande aktiviteter (för att minska alkoholkonsumtionen på offentliga platser) i Kalmar bland flickor och pojkar i åk 2 på gymnasiet. År 2004. Det ser däremot inte ut på samma enhälliga sätt när vi frågat om aktiviteter man noterat för att få människor att inte dricka på gator, torg och i parker. Det kan t.ex. röra sig om polisens arbete mot offentlig alkoholkonsumtion på dessa ställen. Det är något större andel flickor som Mycket ofta och Ofta uppmärksammat detta, men dessa procentfördelningar är små. Det är samtidigt klart fler pojkar som ibland uppmärksammat detta. En större andel flickor har också svarat att de sällan sett sådana insatser. Det är svårt att dra några slutsatser kring detta.