RSA Risk- och sårbarhetsanalys. Robert Jönsson Vatten & Miljöbyrån

Relevanta dokument
RSA Risk- och sårbarhetsanalys

Naturliga förutsättningar för att producera dricksvatten och de sårbara punkterna. Robert Jönsson, Vatten & Miljöbyrån

Vattenburna utbrott 1980-aug 2010

Naturliga förutsättningar att producera dricksvatten och de sårbara punkterna Klimatet i framtiden en hotbild att räkna med

Per Ericsson Görvälnverket

KROKOMS KOMMUN. VATTENSKYDDSOMRÅDE Häggsjövik POTENTIELLA FÖRORENINGSKÄLLOR OCH RISK- OCH SÅRBARHETSANALYS

Risk- och sårbarhetsanalys. för dricksvattenförsörjning

HUR PÅVERKAS VA-SYSTEMET AV KLIMATFÖRÄNDRINGARNA? Marianne Beckmann, VA SYD

BERGS KOMMUN LJUNGDALENS GRUNDVATTENTÄKT POTENTIELLA FÖRORENINGSKÄLLOR OCH RISK- OCH SÅRBARHETSANALYS

KROKOMS KOMMUN VATTENSKYDDSOMRÅDE RÖRVATTNET POTENTIELLA FÖRORENINGSKÄLLOR OCH RISK- OCH SÅRBARHETSANALYS

KROKOMS KOMMUN VATTENSKYDDSOMRÅDE LAXSJÖ POTENTIELLA FÖRORENINGSKÄLLOR OCH RISK- OCH SÅRBARHETSANALYS

Översvämningsseminarium 2010 Konsekvenser av ett förändrat klimat för vatten och vattenförsörjning

VATTENFÖRFATTNINGAR SKYDD AV VATTENTÄKTER

Översvämningsseminarium 2010 Konsekvenser av ett förändrat klimat för vatten och vattenförsörjning

Offentlig dricksvattenkontroll mål, metodik

Små dricksvattenanläggningar. dricksvatten i en kommersiell eller offentlig verksamhet. Information om små dricksvattenanläggningar

Bilaga 8. Vindelns kommun. Vindelns vattentäkt. Risker. Hifab AB, Umeå

Förmåga att motstå svåra påfrestningar genom alternativa lösningar

Mats Bergmark, Utvecklingschef - Vatten, MittSverige vatten.

Så påverkar klimatförändringarna dricksvattnet i framtiden. Per-Erik Nyström Nationell dricksvattensamordnare Beredskap & försörjning

Kommunernas arbete med klimatanpassning ur ett dricksvattenperspektiv. Cecilia Näslund Klimat- och energisamordnare

KROKOMS KOMMUN VATTENSKYDDSOMRÅDE RÖTVIKEN POTENTIELLA FÖRORENINGSKÄLLOR OCH RISK- OCH SÅRBARHETSANALYS

KROKOMS KOMMUN FÖLLINGE VATTENSKYDDSOMRÅDE

Faroanalys och undersökningsprogram för dricksvattenanläggning

operativa mål för livsmedelskontrollen Preliminära mål. Mindre justeringar kan komma att göras innan målen fastställs i december

Regler för dricksvatten och vattenverk

Egenkontroll För små och stora dricksvattenanläggningar

Konsekvenser för vattenförsörjning Sverige är ett gynnat land vad gäller vattenförsörjning

Mikrobiologiska dricksvattenrisker Riskklassning av svenska ytråvatten

Mats Bergmark - Projektledare Klimatanpassa Sundsvall (80% i 2 år) - Utvecklingschef - Vatten, MittSverige vatten

Dricksvatten från små vattenverk

Utmaningar för de kommunala dricksvattenproducenterna

Kontrollprojekt 2015

Hur arbetar VAKA Nationell vattenkatastrofgrupp? Fallbeskrivningar om problem med dricksvatten. Pär Aleljung 11 mars 2014

Kunde vi ha undgått Östersundsutbrottet. riskvärdering? Norsk vannförening 30 jan Anette Hansen Smittskyddsinstitutet Stockholm

KROKOMS KOMMUN BAKVATTNETS GRUNDVATTENTÄKT POTENTIELLA FÖRORENINGSKÄLLOR SAMT RISK- OCH SÅRBARHETSANALYS

Kontrollhandbok - utföra offentlig livsmedelskontroll. FÖRDJUPNING HACCP-principerna

Information om dricksvattenanläggningar 2019 Styrande instruktion för Livsmedelsverket och kommuner

Handbok för egenkontroll med HACCP vid produktion och distribution, P111

Information för dig som hanterar eller producerar dricksvatten

Mikrobiologiska dricksvattenrisker Riskklassning av svenska ytråvatten

VA-LAGSTIFTNING EGENKONTROLLPROGRAM HACCP

Egenkontroll med HACCP. Systemet kommer från Nasa. Säker mat till astronauterna. Bygger på 7 grundprinciper

Små vattenanläggningar. Vattenkvalité och provtagning

VISK minska samhällets sårbarhet för vattenburen virussmitta trots förändrat klimat

Förslag till provtagningsplan för små dricksvattenanläggningar. Verksamhetens namn:

Egenkontrollprogram med faroanalys. Vattenverk

Utmaningar för dricksvattenförsörjningen. Gisela Holm, Svenskt Vatten Mälarregionens långsiktiga dricksvattenförsörjning 31 maj 2016

Lagstöd till kontrollrapport

Vad är vatten egentligen?

Operativa mål Säkert dricksvatten. Sandra Strandh Avdelning Support 18 maj 2017

Information om krav på dricksvatten från små dricksvattenanläggningar

Klimatets påverkan på vatten och livsmedel samt dess hälsokonsekvenser

EGENKONTROLL FÖR DRICKSVATTENANLÄGGNING

Anmälan om registrering avser: Anläggningen kommer att bedrivas: Anläggningens namn

SVA:s utbildningar/workshops i fodersäkerhet samt HACCP hösten 2015/våren Välkommen till våra utbildningstillfällen

Klimatförändring En utmaning för vårt dricksvatten. Erika Lind Na#onell dricksva0ensamordnare

Göteborgsregionens regionala vattenförsörjningsplan

Provtagning enligt SLVFS 2001:30

Förslag på egenkontrollprogram för små dricksvattenanläggningar

Anmälan om registrering dricksvattenanläggning

Provtagning enligt SLVFS 2001:30

Åtgärdsförslag MILJÖFÖRVALTNING

Faroanalys. Exempel på utformning av faroanalys

KROKOMS KOMMUN ÄNGES GRUNDVATTENTÄKT POTENTIELLA FÖRORENINGSKÄLLOR SAMT RISK- OCH SÅRBARHETSANALYS

sabotage och annan skadegörelse riktad mot dricksvattenanläggningar Förslagen LIVSMEDELSVERKET PM 1 (5) Regelutvecklingsavdelningen H Eintrei

Risk- och sårbarhetsanalys för miljö- och stadsbyggnadsnämnden

ANMÄLAN registrering av dricksvattenanläggning enligt LIVSFS 2005:20 och SLVFS 2001:30

Risk- och sårbarhetsanalys samt elberedskapsåtgärder, SvK. EI Seminarium om risk- och sårbarhetsanalys 26/11

Målet för samhällets krisberedskap är att minska risken för, och konsekvenserna av, kriser och allvarliga olyckor

Plan för att förebygga och hantera extraordinära händelser. Beslutad av kommunfullmäktige 25 september 2017, 102/17, Dnr KS2017.

Egenkontroll vid livsmedelshantering!

HACCP är ett arbetssätt för att ta reda på, bedöma och kontrollera alla faror i verksamheten. Farorna är potentiella hot mot livsmedelssäkerheten.

Hazard Analysis and Critical Control Points HACCP

106 Isbaneprogrammet /dnr 2017/2919. Beslut

Bygg- och miljökontoret. Livsmedel 2010:2

KROKOMS KOMMUN ALSENS GRUNDVATTENTÄKT POTENTIELLA FÖRORENINGSKÄLLOR SAMT RISK- OCH SÅRBARHETSANALYS

Arbetsdokumentnr: SU Dokumentnamn: Miljöriskbedömning för institutionen MMK Utfärdat av: Baltzar Stevensson Godkänt av: Gunnar Svensson

Vägledning för identifiering av samhällsviktig verksamhet och prioritering. Bo Gellerbring Anna Rinne Enheten för skydd av samhällsviktig verksamhet

Riktlinjer för säkerhetsarbetet vid Uppsala universitet

Typisk sommarbild Vattenkvalitet och livsmedelssäkerhet. Gröda. Vattenkälla. Älv, sjö, bäck, å Damm

små dricksvattenanläggningar

INFORMERAR HACCP & GHP. GHP God Hygien Praxis. Företagets ansvar. Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen

Säkerhetspolicy för Västerviks kommunkoncern

Kristoffer Davidsson (M), ordf Sture Sköld (S), vice ordf Arne Sturesson (C) Jesper Johansson (MP) Armand Kleven (S)

Samhällskostnader vid störningar i dricksvattenförsörjningen. Lena Tilly, Tyréns

Per Ericsson Norrvatten Tf ordförande VASK

SÄKERHETSPOLICY FÖR VÄSTERVIKS KOMMUNKONCERN ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE , 8

Rörnät och klimat 2016, Annika Malm, SP Urban Water Management BEDÖMNING AV HÄLSORISKER PÅ LEDNINGSNÄTET SAMT STRATEGIER FÖR FÖRNYELSEPLANERING

Regional vattenförsörjningsplan Gotland. Frida Eklund, Länsstyrelsen Gotlands län

KASKAD Internationell utblick. Pär Aleljung Livsmedelsverket Mikrobiolog, Rådgivare, VAKA

Handlingsprogram för extraordinära händelser

HANDLINGSPLAN FÖR HANTERING AV NÖDVATTEN

Nationell strategi för skydd av samhällsviktig verksamhet

Jokkmokks kommun Miljökontoret

Vad är ett nyckeltal?

Anmälan/ansökan om registrering/godkännande av dricksvattenanläggning enligt LIVSFS 2005:20 och SLVFS 2001:30

Förslag till Åtgärdsprogram innehåll, formuleringar och röda tråden

Riktlinjer för återströmningsskydd

Näringsdepartementet Rättssekretariatet. Genomförande av ändring i dricksvattendirektivet

Transkript:

RSA Risk- och sårbarhetsanalys Robert Jönsson Vatten & Miljöbyrån robert.jonsson@vmbyran.se www.vmbyran.se

Tre huvudpunkter idag Risk och sårbarhetsanalysen som grund Förebyggande arbete Förberedelse och arbetssätt om det ändå går illa

Varför RSA? Viktigt att tänka efter innan något händer Tänk efter före!

14 12 10 8 6 4 2 Mikrobiell hotbild Vattenburna utbrott 1980-2011 0 1980 1982 1984 1986 1988 1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010

Finns det en hotbild mot Era råvatten avseende mikrobiell förorening? Antal respondenter 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Ja Nej Vet ej Miljöchef 65 45 19 VA-chef 68 66 2

60 Orsaker till upplevd hotbild Antal respondenter 50 40 30 20 10 0 Avlopp från kommunalt VA-system Avlopp från enskilt avlopp Djurhållning/ Lantbruk Annat VA-chefer 26 41 49 20 Miljöchefer 29 45 45 16

Klimatförändringar ökar risken för föroreningsutsläpp i tillrinningsområde för vattentäkter

Artikel ur Aftonbladet 20 sept 2013

Medeltemperaturhöjning och förändrad avrinning påverkar vattenkvaliteten i tillrinningsområden F Ökat humusinnehåll i vatten

Vattenbrist torrperioder (störst risk i sydöstra Sverige) Liten grundvattenbildning - högre halter av radon, fluor, mm - saltvatten 2011-2040 E/B2,SMHI HBV-RCA3, hela året Höga vattentemperaturer - förändrad biologi i sjöar - låg omsättning - algblomning

Grundorsaken till överdoseringen av lut i dricksvattnet var att en kran stängts i samband med rengöring. När kranen inte öppnades igen uppstod häverteffekt i ledningen och trots att pumparna stoppats så fortsatte lut att strömma ut i vattnet. Kemiska risker i vattenverk

Effekter Karlstad vattenläcka 50 000 pe utan vatten i 6h. Värsta scenariot = 75 000 pe varit utan vatten i ca en vecka!! Stora påfrestningar på samhället Kommunen beslutar att max 10 000 pe får vara utan vatten i 10 timmar. Budget 200-250 mkr under 5 år. Kontinuerliga övningar

Risker i samband med läckor

Tänkvärt räkneexempel 1 gram hundskit innehåller 100 000 000 E.coli Gränsen för otjänligt vatten är påvisad (under 1 per 100 ml) Vi behöver därmed 100 miljoner liter eller 100 000 kubikmeter vatten för att späda bort problemet

Sjukdomsutbrott i Borgholm pga felkoppling Ledningsnätet sammankopplat med enskilda vattentäkter Accepterat sedan 70-talet Historiskt sett många sjukdomsutbrott 5 juli 2010 insjuknade många Vid utökad provtagning framkom att kontaminerat enskilt vatten (E.coli, Norovirus) tryckts ut på det kommunala nätet Åtgärdsprogram: Inventering av samtliga kopplingar till enskilda vattenanläggningar, krav på återströmningsskydd (SS-EN 1717 in i ABVA)

Förberedelser, hur görs en RSA?

Varför, RSA Enligt lagen om extraordinära händelser är varje kommun skyldig att analysera vilka extraordinära händelser som kan inträffa samt ha en plan för hur sådana händelser ska hanteras. Resultatet av analysen ska värderas och sammanställas i en risk- och sårbarhetsanalys. Eget intresse!!

DRV föreskrifter, vägledning Verksamhetsutövaren ska enligt förordning (EG) nr 852/2004 inrätta, genomföra och upprätthålla ett eller flera permanenta förfaranden, grundade på HACCPprinciperna (Hazard Analysis Critical Control Point Faroanalys och Kritiska Styrpunkter). HACCP-principerna innebär ett system som identifierar, bedömer och styr faror som är viktiga för dricksvattnets säkerhet.

Lås- och bomlagen - vägledning I 4-6 anges att livsmedelsföretagaren ska vidta de åtgärder som behövs för att förebygga skadeverkningar. För att komma fram till vilka åtgärder som behöver vidtas är det nödvändigt att göra en systematisk genomgång av den nuvarande säkerhetsnivån, analysera vilka risker och eventuella hotbilder som kan finnas för olika delar av dricksvattenanläggningen, hitta de sårbarheter som kan finnas i systemet och ta fram en tidsplan för genomförande av åtgärder.

RSA och beredskapsplanering Identifiera och rangordna risker Om möjligt förebygga identifierade risker Planera förberedande åtgärder

Generell lista Akut förorening av vattentäkt Akut förorening i vattenverk Otillräcklig hygienisk barriär Dålig råvattenkvalitet Otillräcklig vattenbehandling Återströmning av förorening Förorening från ledningsgrav Förorening p.g.a. tryckfall Felkoppling av ledningar Kritiskt ledningsbrott Driftavbrott i pumpar Elavbrott Brist på processkemikalier Brand eller explosion Inträngande vatten i byggnad Fysisk skada på byggnad Skadegörelse Sabotage eller hot om sabotage Avbrott i styrsystem Avbrott i övervakningssystem Omfattande olycka i området Översvämning Torka Personalbrist

Riskmatris Grön Gul Röd Svart Förenklad riskhantering förebyggande åtgärder (t.ex. egenkontroll och avvikelsehantering ska upprätthållas) Aktiv riskhantering förebyggande och/eller förberedande åtgärder ska övervägas Risken måste reduceras förebyggande och/eller förberedande åtgärder är nödvändiga Akut risk förebyggande och/eller förberedande åtgärder måste genomföras omedelbart

Kriterier för sannolikhet

Kriterier för konsekvens

Exempel

Fortsatt arbete Bilda en projektgrupp med kompetens inom t.ex. VA-teknik, vattenhygien, hydrogeologi, kemi, IT, energiförsörjning, räddningstjänst och operativ beredskap Engagera driftpersonalen i arbetet! Förankra arbetet i kommunens politiska ledning samt i VA-verksamhetens nämnd eller styrelse

Fortsatt arbete Det är lämpligt att studera dricksvattenanläggningarna i fallande storleksordning, börja med den största Lägg ambitionen på en rimlig nivå. Materialet ska vara användbart och lätt att uppdatera Kom ihåg att: Vägen är minst lika viktig som målet kanske t.o.m. viktigare

Viktigt för att klara vattenförsörjning Analysera sårbarheter, varje vattenförsörjningssystem är unik, RSA Skydd av vattentäkter Där behov finns - öka den mikrobiologiska säkerheten Hantera förändringar i råvattnets kvalitet, trendanalyser Främst i sydöstra Sverige planera för viss vattenbrist Säkra distributionen för större påfrestningar Beredskap att hantera händelser Klarar vi detta kommer vi stå välrustade inför framtiden!

Vissa risker måste vi tyvärr leva med. Det är dock viktigt att vi är medvetna om vilka riskerna är, dess konsekvenser och planerar hur vi ska agera om olyckan är framme. HELA SAMHÄLLET BERÖRS!

Viktigt att kontinuerligt öva

Ta inte ett bra dricksvatten för givet!

Gunnel och Robert tackar för oss! Robert Jönsson robert.jonsson@vmbyran.se Gunnel Göransson gunnel@godformaga.se