Värdefull information för Dig som skall köpa villa.

Värdefull information för Dig som skall köpa villa.

I detta häftet finner Du information som kan vara bra att känna till när det är dags att köpa villa. BUDGIVNING Den allmänna utgångspunkten för budgivning är att bud inte är bindande inte ens om det lämnas skriftligt. Först när både säljaren och köparen har undertecknat ett köpekontrakt för fastighet eller bostadsrätt blir köpet bindande. Innan dess kan ena parten ändra sig utan att motparten kan ställa några krav. Mäklarens skyldigheter vid budgivning: Mäklaren ska ge alla spekulanter tydlig information om hur en eventuell budgivning kommer att gå till och hur bud bör lämnas. Mäklaren ska också upplysa om eventuella krav eller önskemål från säljaren. Eftersom det är säljaren som avgör om ett bud är intressant eller inte ska mäklaren ta emot och vidarebefordra alla bud till säljaren. Det gäller även om buden inte lämnats på det sätt som bestämts. Mäklaren ska också vidarebefordra spekulanters meddelanden om intresse för objektet till säljaren. Mäklarens skyldigheter gäller till dess att säljaren och köparen undertecknat ett köpekontrakt. Mäklarens skyldigheter när uppdraget slutförts: En mäklare är skyldig att upprätta en förteckning över budgivningen med uppgifter om spekulantens namn (alt namn på ombud som spekulanten använder sig av) kontaktuppgifter som adress, e-postadress eller telefonnummer, bud med tidpunkt för när budet lämnades och eventuella villkor för budet, t.ex. om lån eller besiktning. Mäklaren ska överlämna förteckningen till säljaren och köparen när uppdraget slutförts. Om uppdraget slutförts utan att det blivit någon försäljning (t.ex. om uppdragsavtalet sagts upp) ska mäklaren överlämna förteckningen till uppdragsgivaren. Säljaren bestämmer över budgivningen: Säljaren bestämmer i samråd med mäklaren hur en eventuell budgivning ska gå till. Säljaren är dock inte juridiskt bunden av sådana överenskommelser. Därför kan formerna för budgivningen ändras. Det är säljaren som bestämmer till vem han vill sälja, när och till vilket pris. Det betyder att säljaren inte behöver sälja till den som lämnat det högsta budet. Säljaren är inte juridiskt bunden av ett löfte att sälja eller att sälja till det pris som presenterats i marknadsföringen. Budgivning kan ske på olika sätt, i praktiken finns två modeller: öppen och sluten budgivning. Vid s.k. öppen budgivning lämnar spekulanterna bud till mäklaren som löpande redovisar buden till säljaren och till övriga spekulanter. Spekulanterna får då möjlighet att lägga nya bud. Vid s.k. sluten budgivning får spekulanterna en viss tid på sig att lämna sina bud, vanligtvis skriftligen. Mäklaren redovisar buden för säljaren. Den som lämnat bud informeras inte om övriga bud. Kort om budgivning: Vem som helst kan ge ett bud skriftligt eller muntligt. Budet kan förenas med villkor. En spekulant kan inte räkna med att få fortlöpande information av mäklaren om hur en budgivning fortskrider. En spekulant har inte rätt att få uppgifter från mäklaren om vilka de övriga budgivarna är, vilka bud som lämnats eller vilka villkor som diskuterats med andra spekulanter. Efter avslutad försäljning har en spekulant enbart rätt att få information från mäklaren om att objektet sålts till någon annan. Källa: FMI

Köparens undersökningsplikt Mäklaren ska informera köparen om undersökningsplikten. Informationen ska lämnas skriftligt och kan till exempel presenteras i objektsbeskrivningen. Den ska beskriva vad undersökningsplikten innebär vid köp av fastighet respektive bostadsrätt. Mäklaren ska försöka få köparen att undersöka fastigheten eller lägenheten, eller föreslå köparen att anlita en besiktningsman. En sådan undersökning bör ske i nära anslutning till kontraktskrivningen. Om undersökningen inte kan göras före kontraktskrivningen bör mäklaren föreslå en s.k. besiktningsklausul. Mäklaren har inte något ansvar för att köparen verkligen fullgör sin undersökningsplikt. Mäklarens intag: Mäklaren utför ingen besiktning av fastigheten eller lägenheten och har ingen skyldighet att undersöka objektet närmare. Men i samband med intaget ska mäklaren eller någon som mäklaren anlitat besöka objektet och göra en ytlig undersökning av objektet. Säljarens uppgifter: Mäklaren ska försöka få säljaren att lämna uppgifter om objektet som kan antas vara av betydelse för köparen. Mäklaren ska göra säljaren uppmärksam på betydelsen av att objektet beskrivs på ett korrekt sätt. Om säljaren lämnat en felaktig uppgift kan köparen ha rätt till prisavdrag. Vid allvarliga fel kan köparen ha rätt att häva köpet. Mäklaren ska göra köparen uppmärksam på att vissa uppgifter från säljaren kan medföra att köparens undersökningsplikt utökas. Säljarens ansvar för utfästelser: Om säljaren lämnat garantier eller andra utfästelser om objektets skick ansvarar säljaren för dessa. Köparen har inte någon undersökningsplikt avseende dessa förhållanden. Mäklaren ska uppmärksamma parterna på konsekvenserna av att säljaren gör utfästelser om objektet. Mäklarens information om fel: Mäklaren ansvarar inte för objektets skick eller för eventuella fel i objektet, men mäklaren ska informera spekulanter och köpare om sådant som kan vara av betydelse för dem. Det kan till exempel handla om fel som mäklaren iakttagit, känner till eller har anledning att misstänka, t.ex. genom tidigare försäljningar eller sin allmänna sakkunskap. Besiktningen en byggnadsteknisk undersökning: En besiktning är en byggnadsteknisk undersökning av ett bostadshus eller en lägenhet. Resultatet av besiktningen presenteras i ett protokoll. Finns det anmärkningar på bostaden i protokollet kan det medföra att köparen får en utökad undersökningsplikt. Köparen bör då göra en s.k. fördjupad undersökning. Vanligtvis omfattar en besiktning inte installationer som el, värme, vatten, sanitet, vitvaror, ventilation, eldstad och skorsten. I besiktningen ingår inte heller tomten eller andra byggnader på den. Vid besiktning av en lägenhet ingår inte den fastighet som bostadsrättsföreningen äger. För mätning av radon, buller och vattenkvalitet m.m. krävs andra typer av kontroller. Energideklaration utgör en särskild tjänst. Det är viktigt att mäklaren förklarar att köparens undersökningsplikt omfattar mer än den byggnadstekniska undersökningen. Överlåtelseförsäkring: Det finns försäkringar för det ansvar som säljaren har för dolda fel i samband med en överlåtelse. Till en sådan försäkring hör normalt en besiktning. Mäklaren ska informera parterna om hur försäkringen eventuellt ändrar säljarens och köparens köprättsliga ansvar. Källa: FMI

AREA & UPPMÄTNING Ibland används uttryck som bostadsyta, lägenhetsyta, våningsyta etc. Vid bostadsaffärer är det extra viktigt att parterna använder sig av och har kunskap om gällande mätregler. Mätreglerna i svensk standard SS 21054:2009 används i de flesta sammanhang när man ska redovisa arean på en bostad, t ex vid fastighetstaxering, bygglov, hyresavtal, köp och försäljning av bostäder. Mätreglerna i denna standard har i princip gällt sedan 1989. Tidigare gällde delvis andra mätregler. Den area som redovisas i kontrakt etc. kan därför avvika från den man får vid uppmätning enligt nuvarande regler. Om ytan är av avgörande betydelse för ditt köp uppmanas du att låta uppmäta bostaden. ENERGIDEKLARATION Energideklaration av byggnader är inte enbart en svensk företeelse, utan en del av EU:s miljömål om att minska energianvändningen och främja en hållbar utveckling. Lagen om energideklarationer för byggnader trädde i kraft den 1 oktober 2006. Den 1 juli 2012 ändrades lagen om energideklarationer och blev då mer omfattande. Målet med de nya reglerna är att energideklarationen ska delges köparen av en byggnad eller en del av en byggnad eller nyttjanderätt när den förmedlas. Säljaren (byggnadsägaren) - ansvarar för att det finns en aktuell energideklaration. MÄKLARENS ANSVAR De uppgifter som lämnas i objektsbeskrivning, prospekt samt annat informationsmaterial är i huvudsak grundade på information lämnad av säljaren. Dessa uppgifter kontrolleras av fastighetsmäklaren endast om omständigheterna ger anledning till det.

Fastighetsavgift & Fastighetsskatt För småhus har den tidigare fastighetsskatten, som betalades med en procentsats av fastighetens taxeringsvärde, ersattes 2008 av en statlig fastighetsavgift. Fastighetsavgiften indexreglerades varje år och är för inkomståret 2013-7 074 kronor för varje bostadsbyggnad på fastigheten - eller om 0,75 % av taxeringsvärdet blir lägre så används detta belopp. Fastighetsavgiften kan bli lägre om bostadshuset har värdeår 2000, (det år som huset kan tas i anspråk för boende), eller senare. För byggnad på ofri grund betalas halv avgift. Är huset uppfört mellan åren 2002-2006 betalas halv fastighetsavgift och med värdeår 2007-2011 är fastighetsavgiften noll kronor. Källa: Vitec Mäklarsystem AB. LAGFART Lagfarten är en inskrivning i fastighetsregistret där du blir upptagen som fastighetens ägare. Du får också ett papper på att det är du som äger fastigheten. I nuläget kostar lagfarten 1,5 % av köpeskillingen plus 825 kronor i fast avgift. PANTBREV Pantbrev motsvarar en inteckning av fastigheten vilket krävs för att kunna belåna den. Du behöver därför ha pantbrev så det täcker det belopp du tänkt låna. Pantbreven följer fastigheten och behöver inte förnyas vid övertagande av en fastighet. Om du behöver låna mer än huset tidigare varit belånat till (befintliga pantbrev) måste du dock komplettera med ett nytt pantbrev. Pantbreven kostar 2 % av pantbrevbeloppet plus 375 kronor per pantbrev. TOMTRÄTT Tomträtt är en form av nyttjanderätt i fast egendom. Tomträttshavaren har rätt att nyttja fastigheten på i princip samma sätt som ägare av fastighet mot en skyldighet att betala ersättning i form av årlig avgäld. Tomträttshavaren kan fritt överlåta tomträtten, belåna och hyra ut den. För äldre tomträtter upplåtna mellan åren 1907 och 1953 gäller andra regler bl.a. är avtalstiden bestämd och avgälden vanligtvis oförändrad under hela avtalstiden. När avtalstiden går ut erbjuds tomträttshavaren som regel ett nytt tomträttsavtal. I samband med detta sker en övergång till nyare lagstiftning och villkoren blir desamma som vid modern tomträtt. Moderna tomträtter (upplåtna fr.o.m. den 1 januari 1954) har ingen bestämd avtalstid utan löper tillsvidare. Hur bestäms tomträttsavgälden? Tomträttsavgälden regleras regelbundet och fastställs med utgångspunkt från tomtens markvärde och en avgäldsränta. I samband med reglering av avgälden för kommersiella tomträtter och tomträtter upplåtna för flerfamiljshus gör kommunen en särskild värdering av marken i varje enskilt fall. För småhustomträtter regleras avgälden schablonmässigt. För närvarande används marktaxeringsvärdet.

Friköp av tomträtt upplåten för småhusändamål Som tomträttshavare till småhustomt har du möjlighet att friköpa din tomträtt. Friköpspriset är för närvarande 65 % av gällande marktaxeringsvärde (nya taxeringsvärden fr o m 2012). Tomträttsavgälden är avdragsgill i självdeklarationen på samma sätt som räntor på lån i tomträtten. Alla privatpersoner med en tomträtt får varje år en kontrolluppgift på den under föregående år inbetalda avgälden. Informationen är hämtad från Malmö stads hemsida FAST ELLER LÖS EGENDOM. Det säljaren ser som personliga tillhörigheter kan vara samma saker som köparen tror följer med huset. Lät dig rätt tillvägagångssätt för att undgå konflikter. Läs först det här och sedan hjälper din fastighetsmäklare dig med resten! Lagen säger: I Jordabalken finns bestämmelser som tydliggör vad som är fast egendom och tillbehör till fastighet och byggnad. Det som inte innefattas av Jordabalkens regler betraktas som lös egendom och ingår inte i försäljningen, såvida man inte avtalat om detta. Det finns en gråzon mellan fast och lös egendom. För att undvika konflikter är det lämpligt att frågorna regleras skriftligt i köpekontraktet med tillhörande objektsbeskrivning. Sådana skriftliga förbehåll och avtal om fatighets- och byggnadstillbehör gäller alltid före Jordabalkens regler som inte är tvingande. Fastighetstillbehör: Till fastighetstillbehör räknas föremål som tillförts fastigheten med avsikt att de skall bli permanenta. Fastighetstillbehör följer med fastigheten vid försäljning. Några exempel på fastighetstillbehör: grindar, stängsel och brevlåda; byggnader även friggebod, lekstuga, västhus mm; på rot stående träd och buskar; flaggstång med lina; flytbrygga, boj och bojsten. Byggnadstillbehör: Byggnadstillbehör är föremål som tillförts byggnader för stadigvarande bruk. Dessa är ofta fast monterade och skall vara nytta för en typisk användare. Byggnadstillbehör kan tas med av säljaren om så avtalats mellan parterna. Exempel på byggnadstillbehör är: kylskåp, och frys, spisfläkt och spis, toalett, handfat, badkar, badrumsskåp och duschkabin, tvättmaskin, torktumlare, mangel och torkskåp, persienner, markiser, fönsterbräden och innanfönster, braskamin och gnistgaller, garderober, hatthylla, TV-antenn, parabolantenn, larm och nycklar. Gråzon: Även här finns en gråzon. Är diskmaskinen byggnadstillbehör? Tja, den är inbyggd så betraktas den som så, men om det är en bänkdiskmaskin med stickpropp till vanligt eluttag så kan den lika gärna räknas som lös egendom. Vad gäller parabol så ingår parabolen med inte decodern. För att vara på den säkra sidan avtala hellre om för mycket än för lite säljare och köpare emellan! Ett tips är att notera både vad som ingår i köpet och vilket som inte gör det. Din fastighetsmäklare hjälper gärna till. För bostadsrätter gäller inte Jordabalkens regler, men vanligtvis följer man vad som gäller fastigheter. Observera att förteckningen över fastighets- och byggnadstillbehör ej är fullständig. För ytterligare information kontakta din fastighetsmäklare.