RIKTLINJER FÖR KONKURRENSUTSÄTTNING

Relevanta dokument
Konkurrensprogram för Ronneby kommun

Policy för Konkurrensutsättning. Upplands-Bro kommun ,rev Antagen av Kommunfullmäktige den 6 maj 2013, Kf 53

Landskrona kommuns konkurrensutsättningspolicy

Policy. Policy för konkurrensprövning. Sida 1/5

Policy för konkurrensprövning av verksamheter inom Säffle kommun

Riktlinjer vid konkurrensutsättning av kommunal verksamhet inom välfärdsområdet för Jönköpings kommun. Sn/2009:

Policy för alternativa driftsformer

Konkurrenspolicy för Mjölby kommun

Kommunfullmäktiges program för uppföljning och insyn

Författningssamling. Styrande dokument. Antagen Sida 1 (5) Senast reviderad: Senast reviderad av: Martin Fransson

Rev BT- Riktlinjer för konkurrensprövning av kommunal verksamhet i Hammarö kommun Antaget av kommunfullmäktige , 78

Policy för konkurrensutsättning. Policy för konkurrensutsättning av kommunal verksamhet. i Falköpings kommun

Riktlinjer vid konkurrensprövning

Program för uppföljning och insyn av verksamhet som utförs av privata utförare i Trosa kommun

Program för uppföljning av privata och kommunala utförare

1(7) Konkurrensprogram. Styrdokument

Handläggare Datum Diarienummer Jan Malmberg KSN

Policy för konkurrensprövning i Nykvarns kommun

PROGRAM. Program för mål och uppföljning av privata utförare

Upphandling av parkeringsövervakning

Program för uppföljning och insyn av verksamhet som bedrivs av privata utförare

TJÄNSTESKRIVELSE. Policy för Konkurrensprövning i Nykvarns Kommun KS/2019:231 TJÄNSTESKRIVELSE. Kommunstyrelsen

Program. Program för uppföljning och insyn av verksamhet som utförs av privata utförare

Vem ska driva anläggningar och verksamheter? Vad kan och får vi göra? 12 november 2018 Thomas Hallgren

ALTERNATIVA DRIFTSFORMER

Tillämpningsanvisningar till Riktlinjer för upphandling och inköp

Program för uppföljning och insyn

Fastställande av handlingsplan 2013 för utbildnings- och arbetsmarknadsnämndens konkurrensplan

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING

Översyn av nämndens hantering av föreningsbidrag, revidering riktlinjer Bidrag till föreningar med särskild social inriktning, 18 juni 2008.

Program för uppföljning av utförare av kommunal verksamhet

Detta dokument vänder sig till upphandlare inom staden samt de som fattar beslut i inköps- och upphandlingsfrågor.

Plan för konkurrensutsättning och alternativa driftsformer i Stenungsunds kommun

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING

Styrelseutbildning för koncernen Stockholms Stadshus AB Catharina Gyllencreutz, stadsjurist Stockholms stads juridiska avdelning

Program för mål och uppföljning av privata utförare

Kommittédirektiv. Kommunala företag. Dir. 2009:81. Beslut vid regeringssammanträde den 3 september 2009

STOCKHOLMS STADS UPPHANDLINGSPOLICY

Förvaltningens förslag till beslut 1. Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att anta förvaltningens förslag till

RIKTLINJER. Riktlinjer för konkurrensutsättning

Riktlinjer för uppföljning av utförare av kommunal verksamhet

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesdatum

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING

Riktlinjer för konkurrensutsättning

Program för uppföljning och insyn av verksamhet som utförs av privata utförare Dnr KS

Program för uppföljning av privata utförare, remissvar

Krav på riktlinjer vid direktupphandlingar

Upphandlingspolicy för Hjo kommun och dess bolag

Riktlinjer för hantering av intraprenad inom Växjö kommun

Antagande av anbud av driftsentreprenad simhallar

Riktlinjer för upphandling och inköp

Inköps- och upphandlingspolicy

Policy och riktlinjer. Alternativa driftsformer. kommun

Ny organisation Näringslivssamverkan

Karlstads kommuns avtal med Karlstads Energi

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING

Program för mål och uppföljning av privata utförare

Program för uppföljning av och insyn i verksamhet som utförs av privata utförare

reviderad och Fastställd av kommunfullmäktige den 5 februari 2001, 9 KONKURRENSPOLICY FÖR ÖSTERSUNDS KOMMUN

INKÖPS- OCH UPPHANDLINGS- POLICY

TOMELILLA KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr A 14:7

Riktlinjer för Österåkers kommun avseende gåvor, finansiella bidrag och sponsring

Sammanfattning. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2007.

Uppdragsavtal mellan Eskilstuna kommun och Eskilstuna Logistik och Etablering AB

Yttrande angående program för uppföljning av och insyn i verksamhet bedriven av privata utförare

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING

Ägardirektiv för Växjö Energi AB

Vägledande dokument om avtal och bidrag med föreningar och organisationer

Granskning av inköpsrutinen och köptrohet

Program för uppföljning av privata utförare i Katrineholms kommun

Program för uppföljning och insyn av verksamhet som utförs av privata utförare på uppdrag av Åtvidabergs kommun

Policy för inköp och upphandling 8 KS

Intraprenad som driftsform i Orust kommun

Ägardirektiv - AB Storfors Mark och industrifastigheter

Alternativa driftsformer Policy, riktlinjer och förklaringar

Plan för uppföljning och insyn av privat driven verksamhet

Strängnäs kommuns riktlinjer för direktupphandlingar

Ägardirektiv för Vetlanda Industrilokaler AB

Kommunallagen Offentlighets- och sekretesslagen Arkivlagen Speciallagar (Socialtjänstlagen, LSS, patientdatalagen m.fl.)

Inköps- och upphandlingspolicy

Program Strategi Policy Riktlinje. Riktlinjer för Uppföljning av kommunalt och privat driven verksamhet

Alvesta kommun köp från eget bolag

Program med riktlinjer för uppföljning och insyn av verksamheter som bedrivs av privata utförare

Regeringens proposition 2013/14:118

Ägardirektiv för Bohusläns Kommunala exploateringsaktiebolag Organisationsnummer:

Bolagsordning och ägardirektiv för Smedjebacken Energi AB

Alternativa driftsformer i Sävsjö Kommun

POLICY. Policy för upphandling och inköp

Lagen (2007:1091) om offentlig upphandling (LOU) vad gäller för samordningsförbund?

Introduktion till lagstiftningen som styr myndighetens verksamhet, organisation och ansvarsområden januari 2019

Bolagsordning för AB Strömstads Badanstalt

GEMENSAMT ÄGARDIREKTIV FÖR SAMTLIGA KOMMUNÄGDA BOLAG I KONCERNEN VELLINGE KONCERN AB PRINCIPER FÖR STYRNING AV BOLAGEN

Sammanträdesdatum Arbetsutskott (1) 100 Dnr KS/2018:137. Program för privata utförare

Lag om valfrihet - tillämpning i Stockholms stads äldreomsorg

Program med mål och riktlinjer för privata utförare mandatperioden

Policy för intraprenad i Bollebygds kommun

Värdegrund för Huddinge kommun remissvar

POLICY INKÖP & UPPHANDLING ORSA KOMMUN

299 Uppdragsavtal mellan Eskilstuna kommun och Eskilstuna Logistik och Etablering AB (KSKF/2017:647)

Barn- och utbildningsnämnden; redovisning av uppdrag rörande alternativa driftformer för skolor. Dnr KS , KS

Transkript:

2013-07-02 RIKTLINJER FÖR KONKURRENSUTSÄTTNING INOM KUNGÄLVS KOMMUN Antagen av kommunstyrelse 180/2013 ADRESS Stadshuset 442 81 Kungälv TELEFON 0303-23 80 00 vx FAX 0303-190 35 E-POST kommun@kungalv.se HEMSIDA www.kungalv.se

1. Inledning Riktlinjerna omfattar samtliga verksamheter inom Kungälvs kommun och utgör tillsammans med Konkurrenspolicyn och Reglementet för konkurrensutsättning styrdokument för handläggning och beslutsfattande i ärenden som rör konkurrensutsättning av kommunal verksamhet. Gällande upphandlingslagstiftning samt kommunens bestämmelser härom ska iakttas vid utredning av konkurrensutsättning. Kommunstyrelsen beslutar om antagande av riktlinjerna. 2(8) 2. Syfte Syftet med konkurrensutsättning är att öka valfrihet för brukare, medborgare och anställda men även att utveckla och effektivisera den egna verksamheten. Syftet är även att öppna marknaden för nya aktörer och därigenom göra Kungälvs kommun attraktiv som etableringsplats för näringslivet. Ett ökat utbud av tjänstedistributörer kan även öppna för nya och utökade möjligheter till jämförelse och utveckling. 3. Avgränsning Dessa riktlinjer avser endast verksamheter som bedrivs av Kungälvs kommun. Endast verksamhet som enligt lag får drivas av annan än kommunen får konkurrensutsättas. För viss verksamhet påverkar speciallagstiftning möjligheten till konkurrensutsättning t.ex. sker konkurrensprövning av grundskoleverksamhet enligt bestämmelser i Skollagen. Konkurrensutsättningen kan både avse hel eller en del av en verksamhet. 4. Jäv Se Kungälv kommuns riktlinjer mot mutor och jäv, dnr. KS2010/1762 5. Ansvar och arbetsfördelning Kommunstyrelsen ansvarar för att ärendet är tillräckligt utrett. Det löpande handläggningsarbetet leds av en utsedd projektledare som ansvarar för att fördela arbetsuppgifter samt inhämta utlåtanden från berörda verksamheter, fackliga organisationer och övriga parter. Berörd verksamhet ansvarar för att ta fram den information som krävs och vara behjälplig i utredningsarbetet. Verksamheterna deltar i utredningsarbetet genom att bidra med sin kompetens och erfarenhet. 6. Handläggningsprocessen En utredning kring konkurrensutsättning inleds med att kommunstyrelsen ger i uppdrag åt förvaltningen att utreda förutsättningarna för konkurrensutsättning av viss verksamhet. Kommunchefen ansvarar för att tilldela uppdraget till en utsedd projektledare som tillsammans med konkurrensutsatt verksamhet och övriga kompetenser i kommunen handlägger ärendet.

Eftersom privat och offentlig verksamhet skiljer sig åt t.ex. avseende handlingsoffentlighet och sekretess krävs vid utredning en belysning av de konflikter som kan uppstå samt hur de kan lösas. Vid utredning av alternativ driftsform av kärnverksamheter ska speciallagstiftningens regler beaktas. I skrifter från t.ex. Konkurrensverket, SKL och Tillväxtverket finns vägledning för konkurrensutsättning och uppföljning. 6.1 Förstudie Utredningen inleds med att förvaltningen granskar huruvida det finns hinder mot konkurrensprövningen t.ex. att verksamheten måste bedrivas i egen regi med egen personal. Granskningen presenteras för förvaltningsledningen som antingen beslutar att: utredning av ärendet ska fortsätta då det inte föreligger hinder för en konkurrensutsättning, alternativt, ärendet ska till kommunstyrelsen för beslut då det föreligger hinder för konkurrensutsättning av verksamheten 6.2 Nulägesbeskrivning Nulägesbeskrivningen syftar till att tydliggöra för beslutsfattarna vilken verksamhet som idag bedrivs, samt vilka resurser som används för att bedriva den. Nulägesbeskrivningen görs i nära samverkan med berörd verksamhet samt övriga kompetenser för att tydligt utreda och klargöra vilka resurser verksamheten besitter samt vilket arbete som de utför. Frågor om befintlig personal, lokaler, ekonomi tydliggörs och arbetsuppgifter, ansvar och kompetensområden specificeras. Även arbetssätt, arbetsfördelning och organisation ska presenteras. Om konkurrensutsättningen avser del av verksamhet ska det tydligt redovisas hur denna del är sammanlänkad med övrig verksamhet. 6.3 Konsekvensanalys och riskanalys Parallellt med nulägesbeskrivningen genomförs konsekvens- och riskanalyser av vilken påverkan en konkurrensutsättning och verksamhetsövergång kan få för kommunen. Analyserna ska både beakta direkta konsekvenser och risker men även de konsekvenser och risker som kan uppkomma under tiden ett entreprenadkontrakt löper. Även det framtida behovet av tillhandahållande av tjänsten ska beaktas i analysen och en diskussion om vilka konsekvenser ett ökat eller minskat behov kan få ska föras. I analyserna ska frågor avseende konsekvenserna och riskerna för: brukarna och medborgarna, personal och den interna organisationen samt näringslivet, marknad och samhälle särskilt uppmärksammas. Även konsekvenser och risker avseende ekonomi och resurstillgångar ska belysas och analyseras. Genomgående ska analyserna presentera vilka möjligheter, utmaningar, hot och styrkor en konkurrensutsättning för med sig för ovan nämnda grupper. Både positiva och negativa konsekvenser ska belysas och om möjligt ska förslag på lösning för att minimera konsekvenserna ges. Om det i uppdraget som överlämnats till förvaltningen inte specificerats vilken form av konkurrensprövning som avses bör utredarna granska huruvida olika driftsformer kan ge olika konsekvenser. Samtliga driftsformer finns presenterade i bilaga 1. 6.4 Utredningsrapport När utredningen är genomförd ska den presenteras för kommunchefen och förvaltningsledningen innan utredningen redovisas för kommunstyrelsen och kommunfullmäktige för beslut. 3(8)

4(8) 7. Beslutsprocessen 7.1 Kommunchefen och förvaltningsledningen Kommunchefen tar emot uppdraget från kommunstyrelsen att utreda förutsättningarna för att konkurrensutsätta viss verksamhet. Kommunchefen har, tillsammans med förvaltningsledningen, ansvar att beslut om handläggningsprocessen ska fortsätta efter förstudien presenterats eller om den ska skickas till kommunstyrelsen för beslut om att avbryta processen. Om förvaltningsledning beslutar att fortsätta handlägga ärendet ska samverkan ske mellan berörda fackliga organisationer. 7.2 Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen beslutar om att avbryta en handläggning av konkurrensutsättning om den sker i strid med gällande lag. Kommunstyrelsen kan även besluta om att ärendet är tillräckligt utrett och skicka utredningen för beslut i kommunfullmäktige. 7.3 Kommunfullmäktige Kommunfullmäktige beslutar huruvida en konkurrensutsättning ska verkställas eller inte. I enlighet med kommunallagens bestämmelser ska kommunfullmäktige besluta om all form av verksamhetsövergång. 8. Kontroll och uppföljning Rutiner för uppföljning ska presenteras i ett tidigt skede. God uppföljning ställer höga krav på beställarkompetens och uppföljningskompetens i den egna förvaltningen. Tydliga krav om vad som ska följas upp kopplade till ett sanktionssystem ska framgå av det avtal som sluts mellan kommunen och entreprenören. 9. Kommunikation och information Berörd verksamhet ska informeras på ett tidigt stadium att en utredning om konkurrensprövning inletts. Kommunikation ska även ske med kompetenser inom upphandling och personalfrågor. Berörda fackliga förbund ska underrättas och beredas möjlighet att yttra sig.

5(8) Bilaga 1: Definitioner Avknoppning Verksamhetsformen innebär att anställda i kommunen lämnar sin anställning och tar över viss verksamhet som egna företagare eller kooperativ efter upphandling. Relationen mellan kommunen och avknopparen regleras i ett avtal som löper under 3-4 år. Egen regiverksamhet Egen regiverksamhet bedrivs normalt sett i förvaltningsform med kommunen som huvudman. Kommunen har det totala juridiska ansvaret för verksamhetens bedrivande. Omfattningen av verksamheten kan vara lagstadgad eller fakultativ och behöver inte upphandlas enligt LOU. När verksamhet som bedrivits i egen regi ska upphandlas i konkurrens ska den egna verksamheten erbjudas möjlighet att lämna anbud och delta i upphandlingen. Bidrag till enskild finansierad verksamhet Vid bidragsfinansierad verksamhet avsäger sig kommunen huvudmannaskapet för viss verksamhet och annan part tar över. Kommunen avgör vem eller vilka som får bedriva verksamheten som finansieras via bidrag. Genom avsägandet har kommunen inte längre något juridiskt ansvar för verksamheten med dem kan inte heller styra hur verksamheten bedrivs. Om kommunen börjar reglerar hur verksamheten ska bedrivas anses det utgöra köp av tjänst och ska upphandlas. Kommunen bestämmer ensidigt villkoren för bidragsgivning och något avtal med bidragsmottagaren bör inte ingås. Bidraget ska årligen prövas både avseende storlek och om det fortsättningsvis ska utgå. Eftersom kommunen inte köper en tjänst utan ger ett bidrag, behöver denna verksamhetsform inte upphandlas enligt LOU. Om bidrag utges till en mottagare som bedriver kärnverksamhet, vilken styrs av speciallagstiftning, krävs både tillstånd och tillsyn. Vilken myndighet som utövar tillsyn regleras i speciallagstiftning. Entreprenad En entreprenad innebär att kommunen ingår avtal med extern part att genomföra viss tjänst. En entreprenad ska alltid upphandas. Relationen regleras i ett civilrättsligt juridiskt bindande avtal där avtalstiden kan variera mellan 3-7 år beroende på vilka investeringar som leverantören kan behöva effektuera för att fullgöra uppdraget. Kommunen innehar det juridiska ansvaret gentemot kommuninvånarna trots att entreprenaden utförs av extern part. Finansiella samordningsförbund För att samla samhällets resurser med inriktning på rehabilitering finns möjlighet för kommuner, landsting, arbetsförmedling och försäkringskassan kan samverka i gemensamt organ, finansiellt samordningsförbund. Särskild lag finns som reglerar formerna för samarbetet. Intraprenad Intraprenad kan uppstå som resultat av att kommunen tillämpar en beställar-utförarmodell alternativt att den egna regin deltagit i och vunnit en upphandling. Vid en intraprenad innebär alltid att kommunen behåller huvudmannaskapet och det totala juridiska ansvaret för verksamheten. Intraprenaden är samma juridiska person som kommunen och de regler som gäller för och inom kommunen gäller även intraprenaden. Kommunala bolag

Kommunala bolag är egna juridiska personer som ingår i kommunkoncernen. Enligt Kommunallagens bestämmelser ska Kommunalfullmäktige besluta om ägardirektiv och anta en bolagsordning som reglerar verksamheten. Ett kommunalt bolag får ett tydligare resultatansvar och kan till skillnad från en förvaltning inte gå med förlust utan att det får omedelbara konsekvenser. En kommun kan köpa varor och tjänster från bolag de helt eller delvis äger utan att göra en upphandling. Avsteget från kravet på upphandling gäller enbart om kontrollkriteriet och verksamhetskriteriet uppfylls. Konkurrensverket beskriver kriterierna på följande sätt: - Kontrollkriteriet: Den upphandlande myndigheten utövar en kontroll över den juridiska personen eller den gemensamma nämnden som motsvarar den kontroll som myndigheten utövar över sin egen förvaltning. - Verksamhetskriteriet: Den eventuella verksamhet som den juridiska personen eller den gemensamma nämnden utför tillsammans med någon annan än den upphandlande myndigheten endast är av marginell karaktär. Kommunalförbund Kommunalförbund innebär att två eller flera kommuner går samman och bildar en egen juridisk person vilken lyder under kommunerna. Kommunalförbundet styrs av kommunalförbundsfullmäktige som är en beslutande församling som består av minst en representant från varje kommun vilken utses av respektive fullmäktigeförsamling. Köp av tjänster När kommunen inte innehar nödvändig eller önskvärd kompetens eller resurs kan tjänster införskaffas från externa parter. Köpet genomförs genom en offentlig upphandling i enlighet med gällande författning härom. Affärsrelationen mellan kommunen och den externa utförare regeleras i ett civilrättsligt juridiskt bindande avtal som löper under 3-4 år. Kommunen har kvar det totala juridiska ansvaret gentemot kommuninvånarna. Offentlig regi Verksamheten drivs i egen regi i förvaltningsform genom att de styr, finansierar och driver verksamheten. Politikerna har direkt kontroll över verksamheten och förvaltningens egna medarbetare utför tjänsterna. Offentlig regi genom gemensam nämnd En eller flera kommuner enas om att bilda en gemensam nämnd som består av ledamöter valda av respektive fullmäktigeförsamling. En av de delatagande kommunerna är värd för den gemensamma nämnden. Offentlig upphandling En upphandlande myndighets tilldelning av kontrakt med ekonomiska villkor såsom köp, leasing, hyra av varor, byggentreprenader eller tjänster. Upphandlingen ska göras med utnyttjande av de konkurrensmöjligheter som finns och även i övrigt genomföras affärsmässigt. Anbudsgivare, anbudssökande och anbud ska behandlas utan ovidkommande hänsyn. Upphandlingen genomförts i enlighet med gällande lag. All verksamhet som ska bedrivas av annan än den egna kommunen mot en ekonomisk ersättning ska upphandlas. Kommunen behåller huvudmannaskapet men driften av verksamheten regleras genom avtal och förfrågningsunderlag. Stiftelser Stiftelser är egna juridiska personer som ingår i den kommunala koncernen. Om stiftelsen är helägd ska kommunalfullmäktige besluta om stiftelseurkund och stiftelseförordnande samt utse lekmannarevisor i enlighet med Kommunallagens bestämmelser. 6(8)

Tjänstekoncession En tjänstekoncession innebär att kommunen ingår ett kontrakt med en eller flera leverantörer där ersättning för tjänsterna utgår i form av en rätt att utnyttja tjänsterna eller en blandning av det och betalning, t.ex. driften av ett befintligt av ett befintligt badhus. Ett av kännetecknen för en koncession är att leverantören tar en uppenbar risk eftersom de ofta är beroende av de intäkter som erhålls från användarna. Lag om valfrihetssystem har tolkats som en tjänstekoncession. 7(8)

8(8) Bilaga 2 Processkarta Beslutskedjan Beslut Handläggningskedjan Kommunstyrelsen UPPDRAG: Utred möjligheten för konkurrensutsättning av verksamhet/enhet X Förvaltningsledningen Berörd verksamhet och fackliga organisationerna informeras Utser Projektledare och projektorganisation GRINDBESLUT FÖRVALTNINGSLEDNINGEN Verksamheten bör/ska/får inte konkurrensutsättas, ärendet skickas till kommunstyrelsen för beslut Verksamheten kan/får/bör konkurrensutsättas, utredning påbörjas 1. Förstudie Får/kan/bör denna verksamhet konkurrensutsättas? BESLUT FÖRVALTNINGSLEDNINGEN När förvaltningsledningen anser att ärendet är tillräckligt utrett går det vidare till kommunstyrelsen, via berörd nämnd för beslut. 2. Utredning Nulägesbeskrivning Konsekvensanalys Riskanalys Utmynnar i en rapport Kommunfullmäktige Kommunstyrelsen BESLUT KOMMUNSTYRELSEN Ska verksamheten konkurrensutsättas? Ja, ärendet går till kommunfullmäktige för beslut. Nej ärendet stannar i kommunstyrelsen. Förvaltningsledningen BESLUT KOMMUNFULLMÄKTIGE Ska verksamheten konkurrensutsättas? Om beslut i kommunfullmäktigt om att konkurrensprövningen ska akutalliseras påbörjas arbetet med upphandling och verksamhetsövergång.