Utvecklingsarbete Examensmästarutbildning

Utvecklingsarbete Examensmästarutbildning 205 6 GRUNDEXAMEN INOM HOTELL, RESTAURANG OCH CATERINGBRANSCHEN En kartläggning om arbetsgivarens och arbetsgivare representantens åsikt om examen inom restaurangbranschen i Borgå Rapport ur servitörexamens perspektiv Namn: Sam Grönstrand Bransch: Grundexamen inom hotell,restaurang och cateringbranschen Datum: 25..206 0

.Inledning 2..Om Prakticum 2 2. Bakgrund 4 2..Metoder 5 2.2.Intervju 6 Intervjufrågor 7 3. Genomförande 8 3..Frågor med svar av Samplen 8. Hur viktigt är det för er att ha yrkesskicklighet i branschen 8 a.som kock, b. som servitör? 8 2. Ibland kan man höra att inte är det någon skillnad bara man ser glad ut och är social då kan du jobba hos oss. Hur ser ni på den saken? 9 3. Känner du till det fristående examenssystemet för vuxenutbildning? 4. Hur bra känner du till vilken examen din personal har? 2 5. Hur rekryterar ni er personal? 3 6. Är det lätt att rekrytera utbildad och kunnig personal? 4 7. Ser ni ett behov att utbilda er personal och hur kunde utbildning se ut då? 5 8. Vad anser ni är skolans respektive näringsidkarens roll i framtiden i frågan om utbildning av yrkesskicklighet? 6 4.Resultat 7 Käll förteckning

.Inledning..Om Prakticum Prakticum är en yrkesläroanstalt i huvudstadsregionen som ordnar yrkesutbildning i olika branscher, både för unga och vuxna. Undervisningsspråket är svenska och skolans huvudenhet ligger i Helsingfors och en mindre enhet i Borgå. Sammanlagt uppgår antalet studerande till ca. 00. Svenska Framtidsskolan i Helsingforsregionen Ab upprätthåller Yrkesinstitutet Prakticum. Yrkesinstitutet ordnar grundläggande yrkesutbildning, vuxen och tilläggsutbildning samt läroavtalsutbildning i huvudstadsregionen och Östra Nyland. Aktiebolaget ägs av Samfundet Folkhälsan, Sydkustens landskapsförbund, Helsingfors stad, Esbo stad, Vanda stad, Grankulla stad, Kyrkslätt kommun och Sibbo kommun. Uppdelningen mellan ungdoms och vuxenverksamheten är delad i två delar. Ungdomsutbildningen baserar sig på grundläggande utbildning och 2

vuxenutbildning baserar sig på det fristående examenssystemet. Prakticums vuxenutbildningen fungerar som Fortbildningscentrum Prakticum som erbjuder examensinriktad utbildningar enligt det fristående examenssystemet. Yrkesinstitutet Prakticum utvidgar ständigt sina examenstjänster. Prakticum har en öppen insyn i frågan om samarbete med andra skolor och företag i regionen. Eftersom Prakticum redan har ett stark anknyt till östra nyland i form av en mindre enhet i Borgå är det naturligt att Prakticum också vill stadga sin roll som examensarrangör där. I frågan om hur vi samarbetar med arbetslivet har Prakticum ett centrum som jobbar med kontakterna till näringslivet. Prakticums arbetslivscentrum jobbar kontinuerligt med fördjupandet av samarbetet mellan näringslivet och yrkesinstitutet samt främjandet av undervisningens kompetens förankring till arbetslivet. Samtidigt som Pakticum profilerar sig som ett svenskspråkigt yrkesinstitut i Borgå har också Borgå växt till i restaurangbranschen. Borgå har ett stort utbud på a la carte restauranger, främst i gamla stan och vid åstranden men också på andra ställen i staden. Detta utbud av restauranger har lockat kunder från den lokala omnejden men också långväga kunder. Borgå stad skriver på sina webbsida följande. För läckergommar är Borgå en veritabel dröm och ordet om klassen på stadens restaurang och caféutbud har spritts långa vägar. Kaffekakor, lunch eller middag kan avnjutas förutom i historiska trä och stenhus, vars historia sträcker sig ända till 700 talet, även i moderna, stiliserade lokaler. I de lokala köken skapas traditionella finska, skandinaviska och internationella smakupplevelser, åtföljda av noggrant utvalda viner och öl. Många restauranger fäster särskild vikt vid lokalproducerade råvaror och ekologi,vilket utgör en del av njutningen. (http://www.porvoo.fi/restauranger och cafeer?category_ids=5682302ed6b970 c5e00423b) 3

Utöver de allmänt kända a la carte restaurangerna har också Borgå ett utbud av lunchrestauranger som erbjuder luncher vardagstid främst riktat till den lokala befolkningen. Stora företag som Haikko gård, Fazer i konstfabriken samt S kedjans restauranger är också etablerade i Borgå. Dessa stora näringsidkare är betydande arbetsgivare inom branschen. Yrkesinstitutet Prakticum har en lång erfarenhet och ett skarpt kunnande i att utbilda inom hotell, restaurang och cateringbranschen. Inriktningen ligger främst hos ungdomsutbildningen med grundexamen för restaurangkock, servitör och hotellreceptionist. Den svenskspråkiga vuxenutbildningen inom branschen i Helsingfors har en längre tid dock varit nedfryst. Prakticum har tidigare gjort ett försök på att erbjuda fortbildning som leder till examen i form av fristående examenssystemet i restaurangbranschen dock med mindre framgång. Orsakerna till det låga intresset då är säkert flera. Jag anser att en specifik orsak som spelar stor roll är språket. En stor del av den finlandssvenska befolkningen i Helsingfors är tvåspråkiga. De behärskar finskan bra och undervisningsspråket spelar inte en stor roll. Examensarrangörerna på finska är stora och stabila med en lång bakgrund i branschen. Dessa Fortbildningar är lätta att nå och de ligger naturligt till då man söker sig en delexamen eller examen. 2. Bakgrund Frågan om att arrangera en möjlighet som leder till examen i en liten stad eller region är riskabel. Frågor om lönsamhet dyker främst upp. Räcker det att vi ordnar en kortkurs eller skall vi ordna hela examen? Vem ställer igång och hur skall vi praktiskt göra? Inför dessa frågor ställs examensarrangören ständigt. 4

Syftet till denna kartläggning är att nå arbetsgivarna i restaurangbranschen i Borgå, höra deras åsikter om hur och vad de känner till om det fristående examenssystemet, behovet av fortbildning samt hur deras visioner om skolans och näringslivets roller som fortbildare ser ut i framtiden. Med kartläggningen vill jag få en inblick hur arbetsgivaren ser på fortbildningsmöjligheterna och är fortbildningen nödvändig i branschen. Jag vill också mäta hur medveten arbetsgivaren är i frågan om fristående examenssystemet. Om vi kartlägger och håller kontakt till branschen kan också Prakticum etablera sin fortbildning i regionen. 2..Metoder Kartläggningen är medvetet gjort i en intervjuform för att bättre nå arbetsgivarna och representanter för arbetsgivarna. På det sättet får vi en personlig kontakt och dialog mellan examensarragören och näringsidkaren. Personliga kontakter anser jag som viktiga och de spelar en speciellt stor roll i hotell och restaurangbranschen där omväxlingen av arbetsplats är stor. Jag har också begränsat rapporten till ett perspektiv ur salens arbete i restaurangen. I Kartläggningen har jag valt ut tre olika arbetslivs representanter som främst representerar arbetsgivaren. En restaurangchef, en företagare och en hovmästare. Jag har namngett och numrerat de intervjuade till sampel enligt följande: Sampel Restaurangchef Sampel 2 Företagare Sampel 3 Hovmästare Sampel Är restaurangchef, drygt 30 år i branschen och representerar en finländsk livsmedelskoncern som har en restaurang i Borgå med högklassiga 5

lunch och beställningsrestaurang tjänster. I restaurangens eleganta lokaler kan man ordna mindre konferenser eller företagsevenemang för flera hundra personer. På vardagar dukar restaurangen upp en mångsidig buffétlunch. Sampel 2 är en företagare, 5 år i branschen som driver en lunchrestaurang i Borgå samband med en bilaffär. Lunchen serveras vardagar främst för lokala arbetare i trakten. Restaurangen fungerar också som ett café. Företagaren deltar i det dagliga köks och salarbetet och utöver det har restaurangen en heltidsanställd kock och en deltidsanställd servitör. Sampel 3 är hovmästare, ca. 40 år i branschen och representerar ett Hotell och konferenscenter i Borgå. Inrättningen består av en herrgård med två stora restaurangsalar i tsartida miljöer och uppdukningar. Centret har också ett utmärkt urval av konferensutrymmen med högklassiga tjänster. Centret är mångsidigt som samtidigt kan ordna evenemang i olika slag. I hotellet erbjuder olika tjänster allt från frukost, lunch, ala carte, beställningar, café och spa. 2.2.Intervju Intervjuerna har tagit plats på restaurangerna. Jag har använt mig av både inspelningsverktyg och bärbar dator. Intervjun med inspelningsverktyget är bandat varefter jag lyssnat och skrivit ner svaren i dokument. Med bärbara datorn har jag skrivit ner svaren direkt i dokumentet till frågorna jag ställt den intervjuade. Jag har ställt åtta huvudsakliga relevanta frågor som jag vill ha svar på. Utöver dessa huvudsakliga frågor väntade jag mig möjliga spontana följdfrågor med svar. Dessa följdfrågor har jag också dokumenterat och analyserat. 6

Intervjufrågor. Hur viktigt är det för er att ha yrkesskicklighet i branschen a.servitör, b.kock 2. Ibland kan man höra uttrycket; inte är det någon skillnad bara man ser glad ut och är social då kan du jobba hos oss. Hur ser ni på den saken? 3. Känner du till det fristående examenssystemet för vuxenutbildning 4. Hur bra känner ni till vilken utbildning din personal har? 5. Hur rekryterar ni er personal? 6. Är det lätt att rekrytera utbildad och kunnig personal i Borgå? 7. Ser ni ett behov att utbilda er personal och hur kunde utbildningen se ut då? 8. Vad anser ni är skolans respektive näringsidkarens roll i framtiden i frågan om utbildning av yrkesskicklighet? 7

3. Genomförande 3..Frågor med svar av Samplen. Hur viktigt är det för er att ha yrkesskicklighet i branschen a.som kock, b. som servitör? Sampel : Mycket viktigt, det äter på min energi om personalen inte är yrkesskicklig och det gäller både för kock och servitör Sampel 2: Det är viktigt. Fast man kan laga god mat så räcker det inte till. Grunden skall man kunna och det lär man sig i skolan och med jobb. För servitör inte på samma sätt som för kocken. Nu börjar här en utbildad servitör och man märker skillnaden för man har den rätta touchen. Den här servitören kan till och med börja lägga upp mat om kocken är borta. Hon har bra servitör grunder. 8

Sampel 3: Jo, både som kock och servitör är det viktigt att baskunskapen finns. För en kock är det mera betydelsefullt. Det viktigt att du har baskunskaper innan du börjar jobbet. Före det har man inget ärende till arbetsplatsen i syfte att börja utbilda sig till yrket. Utöver det skall du ha en befängd vilja att lära dig och delta, det är viktigt. Då du får baskunskapen från skolan kan vi sedan här på jobbet stödja dig och lära dig. Om du har ögonen öppna ser du och kan tillägna dig saker. Detta är sedan sådant som jag ser och vill ha. Utbildaren eller skolan, sorterar till början. Ser grunden och baskunskapen hos studerande. Vi kan sedan fortsätta om den är motiverad och intresserad. Dom hjälper vi gärna till och skolor upp här på arbetsplatsen! Vägledande fråga: Hur är det då med skillnaden mellan kock och servitör? Jo det är skillnad. Kanske lite mera baskunskap för kock. Servitören skall ju kunna etikettregler och dylikt. De ändrar lite småningom och dessa försöker vi anpassa till ny och dagtid. Vi försöker göra dem mera kundvänliga. Detta utesluter inte det att baskunskapen måste finnas 2. Ibland kan man höra att inte är det någon skillnad bara man ser glad ut och är social då kan du jobba hos oss. Hur ser ni på den saken? 9

Sampel Det är en bra början men bara början, vi utgår från det. Jag hade två praktikanter nyss. Den ena 8 årig flicka som börja studera psykologi och den andra 6 år. Båda hade just de rätta elementen att sköta luncherna här. Jag erbjöd arbetsturer till lunchserveringen genast. Den andre åkte till Amerika i utbyte för att studera servitör och kock och förkovra sina språkkunskaper. Efter det kommer hon tillbaka för att slutföra sin dubbelexamen för servitör och kock och utöver det ännu studentexamen. Mycket fix och mångsidig utbildning! Hon har som mål att läsa sig till förman i branschen och hon, om någon, har bra förutsättningar till det. Den vägen rekommenderar jag! Jag har också erfarenhet, från min tidigare arbetsplats, som blev i branschen och aldrig återvände till studierna. Jag rekommenderade vuxenutbildning och jobb därefter. Som sagt är det bara en början. Jag kan inte sätta en oerfaren, outbildad servitör och jobba med representationsservitörsuppgifter. Det bara inte går! Vem som helst klarar av lätta situationer men genast då det dyker upp problem, går det ej! Om jag ger en order till en yrkesskicklig vet jag att saken sköts med en kort brief. Jag kan lita på att saken sköts och det hjälper förmannens sysslor. Sampel 2 Räcker inte bara med rätt attityd. Man måste ha yrkesskicklighet. Det är jätte viktigt att vara glad och trevlig men det räcker inte bara att smila. 0

Sampel 3 Det räcker inte. Det försöktes på det här på 90 talet. Jag har en stabil erfarenhet från den tiden. I den här branschen slopa man så att säga mellan ledningsgrupper, dessa människor behövdes inte mera. Man lät förstå då att de som är lite över trettio är redan lite för gamla i branschen. Man anställde unga glada, snygga och pigga. Försökte forma dem in i servicekonceptet. Det lyckades inte! Det visade sig att alla var lika gamla, oerfarna, de hade ingen som helst baskunskap, inget språngbräde att avstamppa från. Det blev till inget! De unga gick sedan ut till olika utbildningar. 3. Känner du till det fristående examenssystemet för vuxenutbildning? Sampel Ganska bra. Jag har varit ansvarig handledare på arbetsplatsen för inlärning i arbetet. Vi har haft yrkesprov för unga främst här. För vuxna är fristående examenssystemet ett bra mönster och vi tar gärna emot vuxenstuderande. Jag är också villig att fungera som bedömare och ordna examenstillfällen. Jag har erfarenhet från min tidigare arbetsplats och ett bra exempel på en 35 årig lagerarbetare som jag rekommenderade till servitörvuxenutbildning. Vi sökte tillsammans upp utbildare. Han gick utbildningen och jag anställde honom. Rekryteringsfirmor skulle ha nytta av detta. Vi kan sedan handleda de anställda via rekryteringsfirmorna. Jag som restaurangchef ser mig pliktig att handleda personer till branschen.

Sampel 2 Nä, känner inte till. Ingen har berättat till mig vad det går ut på. Jag har nog varit i kontakt med läroavtalsbyrån men vet inte riktigt hur det går till. Sampel 3 Jo i form av läroavtal. Vi har ofta någon på läroavtal här. Dessa har vi haft genom tiderna. De har möjligt att göra hela examen här. Allt från frukost att börja med. Detta är också ett sätt vi rekryterar personal Jag tycker om denna modell att studera. Jag uppskattar det att vi får olika åldersgrupper att jobba tillsammans med. På så sätt kan vi lära varandra. Det bästa är om åldern i gruppen ligger mellan 20 60 år. De unga får mallar av de äldre. 30 åringar som är superduktiga, 40 50 åringar som verkligen redan kan men något lugnar ner arbete och service intrycket är redan en annorlunda stil. Allt detta behövs både som vuxenstuderande och ung studerande. Viktigt med olika människor på jobb, vi har också olika kunder. Vi ser olika på saker och ting och samma gäller också handledning. Fel får man inte göra men saker kan göras på olika sätt och konfronteras på olika sätt 4. Hur bra känner du till vilken utbildning din personal har? Sampel Alla har utbildning i branschen 2

Sampel 2 Jo, alla är utbildade Sampel 3 Alla har i stort sett branschutbildning och några till och med mera utbildning. Läroavtalsanställda har vi en hel del. 5. Hur rekryterar ni er personal? Sampel Vi har ett eget nationellt rekryteringsprogram i koncernen som vi främst använder. Vi har också lokala rekryteringsfirmor som vi använder då vi behöver extra personal för större tillställningar. Sampel 2 Jag söker via egna kontakter. Jag har också fått hjälp av TE centralen som söker jobbare. Sedan har jag också fått hjälp av lokala läroavtalsbyrån som söker potentiella arbetare, jag fick via dom också en sådan som inte gör läroavtal. Vi konstaterade att läroavtal inte var en bra lösning för vår kock hann inte handleda tillräckligt bra. Sampel 3 Vi rekryterar främst via rekryteringsfirmor. Ofta har vi långtida kontrakt med enskilda personer som i huvudsak arbetar via rekryteringsfirmor. Ibland går det 3

så att vi sedan anställer direkt av rekryteringsfirman personen till våra egna böcker. Andra kanaler där vi söker personal i så stort företag som det här har visat sig vara svårt. Ganska långt går det nog till på det sättet att vi förlitar oss till de två, tre rekryteringsfirmorna som finns i regionen. Många av den extra personalen är inte villig att fastanställas men de gör ändå regelbundet arbete hos oss. 6. Är det lätt att rekrytera utbildad och kunnig personal? Sampel Nej det är inte lätt i Borgå. Speciellt under högsäsong då vi behöver till enskilda enskilda tillställningar mycket personal. Jag måste ofta då beställa yrkesskickliga servitörer från Helsingfors och det blir dyrt då kilometerersättningar skall betalas. I Borgå finns det helt enkelt inte tillräckligt med yrkeskunnig extra hjälp. Jag måste också var ute i god tid för att få extra hjälp från Helsingfors eftersom där också erbjuds massor med jobb i branschen Sampel 2 Det är jättesvårt och speciellt till ett så här litet ställe är det svårt att få kunnig hjälp. Många har redan fel inställning till att jobba. Under prövotiden visar det sig redan att det inte finns någon inställning till jobb överhuvudtaget, då måste jag säga upp. Jag önskar ett mera samarbete med rekryteringsfirmor och skolor. Sampel 3 4

Problemet ligger under högsäsong. Vi får inte yrkesskicklig personal tillräckligt då. Ibland måste vi helt enkelt godkänna och ta emot också dem som inte så bra kan sin sak. Då blir det en utmaning också för mig att placera ut dom till sådana uppgifter de klarar av och det är ofta svårt. Situationen är svår för tillfället men vi måste lära oss leva med det och omorganisera vårt arbete då 7. Ser ni ett behov att utbilda er personal och hur kunde utbildning se ut då? Sampel Vi har interna utbildningsprogram som är bra. Samarbete med utbildare i frågan om examen kan jag se som nyttig men då är det nog via utbildarens organisation det måste komma Sampel 2 I form av kvällskurser i något slag för att förkovra sina kunskaper Sampel 3 Jag ser saken nog mera i att skola i produktkännedom som en skoloningssak för vår personal. För våra menyer ändras fyra gånger i året samt vår vinlista uppgraderas ständigt och där ser jag nog skolning som viktig. Sedan har vi nog också serviceskolning också. Sedan ser jag nog också skolning av service mera som sådan att det händer i ögonblicket. Mera eller mindre en ständig skolning under jobbet. Om det t.ex händer konfliktsituation reder vi upp den tillsammans och går igenom hur vi borde göra. Jag utgår alltid att jag har utbildade, yrkesskickliga arbetare runt mig, annars fungerar det inte. Det bara 5

inte fungerar. När vi pratar om toppkunnande pratar vi inte mera om tekniskt kunnande utan mera kundservice kunnande. Hur vi handlar i krångliga situationer och problemlösningssituationer. Här skolar vi vår personal att fungera på ett sätt som uppfyller vårt företags förväntningar och värderingar. 8. Vad anser ni är skolans respektive näringsidkarens roll i framtiden i frågan om utbildning av yrkesskicklighet? Sampel Min vision är att yrkesutbildningens status skulle öka om gör mera krav på utbildningen. Man borde göra så att först börja genast med att jobba ett halv eller ett helt år i arbetslivet och därefter gå i skola. Det skulle se ut så att den anställda skulle förbinda sig både till företaget och utbildning som skulle leda till en examen och fastanställning i företaget. Med andra ord typ läroavtalsskolning men den skulle gälla majoriteten av utbildning. Jag tror motivationsfaktorerna att göra sin examen skulle öka och där både arbetsgivaren och utbildaren skulle sporra en till examen. Den vägen gick jag för länge sedan då jag inledde min karriär. Jag fick då en enorm vilja och motivation när jag kom in med de yrkesskickliga på ett fint hotell i Helsingfors. Jag följde deras fotspår såg upp till dom och satte mina egna målsättningar att dit vill jag också komma. Sampel 2 Det är bra med praktik men man kan inte bara rakt gå och jobba. skolan har varit nyttig för mig för annars visste jag ju inte vad och hur jag skulle göra Båda parterna är viktiga. Praktiken är viktig. Men skolan är viktigt för grunder hur det fungerar. Grunden fick jag från skolan och den var bra. Man var mycket noggrann i skolan och allt skulle göras i punkt och pricka. Nu efter märker jag hur nyttigt det var. På praktiken kunde jag sedan öva och förverkliga på den 6

början jag redan fått. Ofta fick man bra respons på jobbet sedan. Jag tror på en högklassig skolning i skolan. Sampel 3 Jag ser den i den bemärkelsen att samarbete är viktig mellan utbildare och arbetslivet. Utbildarna måste vara i tiden med hur näringslivet ser ut och här måste båda parterna samarbeta.kanske man borde mera satsa på skräddarsydda utbildningsprogram? Det kräver ju ett sådant samarbete där vi kartlägger hurdan arbetskraft vi behöver. Vilka saker på riktigt satsar på och då skulle tröskeln till arbetslivet inte vara så hög. Ibland ser jag tröskeln allt för hög att kliva över från skola till arbetet. Vi har på restaurangbranschen en stor variation på krav på yrkesskicklighet. Det finns stora kedjor som har sina krav, det finns ala carte restaurangen både privata och kedjor som har sina krav det finns caféer och beställningsrestauranger o.s.v. Här borde utbildningen mera kunna skräddarsy den möjliga personalen till just det företaget. Här finns det mycket att göra i utbildningen tycker jag. 4.Resultat Jag valde avsiktligen en kvalitativ kartläggning i stället för en kvantitativ. Orsaken till detta för att jag ville få ett djupare svar med åsikter direkt av arbetsgivarna i regionen. En kvantitativ kartläggning för undersökning av statistik kan också vara relevant som komplettering till denna kartläggning. Samplen representerar tre olika företag. Valet var avsiktligen gjort för att jämföra resultatet. Resultatet varier till en del vilket beror på ålder och erfarenhet samt företagens olika affärsidéer de intervjuade representerar. 7

Generellt sett kan man överskåda kartläggningen enligt följande. I frågan, om yrkesskicklighet är viktig? Här anser alla tre att yrkesskickligheten är viktig. Mera för kockar men också för servitörer. Den sociala och glada servitören räcker inte till hela vägen. Hen behöver också produktkunnighet, servicekunnighet och teknisk kunnighet för att jobba som servitör i branschen Här ser de intervjuade att en grundutbildning inom branschen är nödvändig. I frågan om hur bra de intervjuade känner till det fristående examenssystemet varierade svaren en aning. Två kände igen systemet som ett läroavtalssystem medan en svara att det inte är bekant. Här ser jag brister hos examenssarrangörerna. Examensarrangörerna borde aktivt och tydligt informera och samtidigt samarbeta med arbetsgivarna. Examenssarrangören borde mera tydliggöra arbetsgivaren systemet för fristående examen. Det bör poängteras att kravet och utgångsläget hos examensarrangören också är klart hur en examen skall utföras helt praktiskt. Avtal med planer och kontaktpersoner skall vara uppdaterade och godkända av kommissionen. Redan innan examensarrangören informerar om möjligheterna. Rekrytering av yrkesskicklig personal med en examen i branschen visar sig var en stor utmaning för arbetsgivaren i Borgå. Speciellt under högsäsong. Eftersom en examen inte är ett krav för att servera i en restaurang, hamnar rekryteringsföretag anställa personer med en vag kunnighet i servering. Trots det anser arbetsgivaren att en yrkeskunnig servitör är nödvändig för att kunna jobba på nivån företagen kräver. Här ser jag en stor öppen lucka som både examensarrangörer och rekryteringsföretag borde stänga. Förslag på att göra kortkurser i servering eller dylikt kunde vara en möjlighet. En struktur där examensarrangören också fungerar som fortbildare i form av kortkurser av olika nivåer inom branschen. Kortkurserna är förberedande eller fortbildande och fördjupande och de skulle vara relevanta till vad branschen ställer för krav. Arbetsgivarens roll borde aktiveras ytterligare och främst i frågan om upplysningen och informationen om vad deras roll är för att uppnå en examen inom branschen. Hur skall då fördelningen mellan examensarragören och arbetslivet se ut? Jag ser examensarrangören som en handledare som också kan erbjuda 8

spetskunskap och påbyggnadsbildning och restaurangerna i arbetslivet som en plats där examinanden kan lära sig och utöva den kunskap som det dagliga arbetslivet kräver. I arbetslivet lär sig examinanden samtidigt som arbetstagaren och arbetsgivaren stöder och handleder. Examensarrangörens uppgift är att säkerställa att målsättningarna i examendelarna nås. I frågan om att skräddarsy utbildning enligt arbetsgivarens behov är något som borde utvecklas. Hur den utbildningen ser ut måste enligt min mening byggas upp tillsammans med examensarrangören och näringsidkaren men det kräver en aktiv roll av båda parterna. Examensarrangören som Prakticum måste aktivera sitt samarbete med arbetsgivaren. I Prakticum är restaurangservicelärarna mycket aktiva med att jobba som servitörer i restauranger. Vi jobbar tillsammans med examinander och deltar i många olika evenemang. Ibland deltar vi som en grupp och representerar Prakticum och ibland deltar vi lärare som anställda servitörer på sidan om vårt lärarjobb. Vi har ett brett nätverk i frågan om kontakter till både större och mindre restauranger. Spetskunnandet inom servitörutbildningen ligger på en hög nivå. Det jag ser som en brist hos arbetsgivarna är informationen om hur man når en examen i dag. Vi borde aktivt upplysa och informera arbetsgivarna om hur andra stadiets yrkesutbildning ser ut idag. Prakticum som examensarrangör borde ytterligare informera om möjligheterna om hur en examinand når sin examen. Genom att ordna informationstillfällen och samla in arbetsgivare i nejden kunde vara ett bra alternativ. Att sätta igång en bedömarutbildning för arbetstagare och arbetsgivare i branschen i nejden kunde också vara ett alternativ. Om vi aktivt upplyser arbetsgivarna till möjligheterna i det fristående examenssystemet kan vi också hjälpa till den svåra rekryteringssituationen restauranger ligger i. Till exempel många sommarjobbar som servitörer. En del kanske går i gymnasiet och har som målsättning något annat yrke än servitör. Sommarjobbet på restaurangen kunde ändå leda till en delexamen eller till och med till en hel yrkesexamen. Servitörjobbet är ett socialt och kundinriktat arbete där man kommunicerar med människor på olika språk. Detta är nyttigt kunna och med tanken på att fortsätta sina studier till yrkeshögskolor eller dylika ser 9

jag det bara som en fördel. Detta är något examensarrangören och restaurangerna tillsammans borde utveckla och se som en fördel. Denna kartläggning kan användas då fortbildningscentrum Prakticum och yrkesinstitutet Prakticum överväger att sätta i gång utbildning som leder till examen i respektive bransch i Borgå. Kartläggningen är konkreta svar på hur arbetsgivaren fungerar i Borgå. Vilken åsikt de har om utbildning i branschen och hur redo de är i frågan om samarbete. Med detta arbete har jag också kommit närmare i kontakt med arbetsgivare i trakten. Jag kan tänka mig att jobba för och med i en process som leder till ett avtal som är vettigt för Prakticum i restaurangbranschen. 2 0

Källor: (http://www.porvoo.fi/restauranger och cafeer?category_ids=5682302ed6b970 c5e00423b) 2