Rapport 2007:4 Hälsa på lika villkor en jämförelse mellan Östergötland och riket Linköping November 2007 Helen Axelsson Elin Eriksson Lotta Fornander www.lio.se/fhvc
Hälsa på lika villkor - en jämförelse mellan Östergötland och riket Rapport 2007:4 November 2007 Helen Axelsson Elin Eriksson Lotta Fornander - I -
- II-
Förord Detta är den fjärde rapporten som utges från Folkhälsovetenskapligt centrum, Landstinget i Östergötland under 2007. Genom Statens folkhälsoinstituts årliga nationella enkätstudie Hälsa på lika villkor? görs jämförelser mellan Östergötland och riket. Rapporten ger en deskriptiv bild av det självskattade hälsoläget, levnadsvanor samt trygghet och sociala relationer. I Hälso- och sjukvårdsnämndens styrkort framgår vikten av att främja befolkningens hälsoutveckling, bland annat genom att förstå och synliggöra olika gruppers livsvillkor och behov. Landstingets roll i det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet står också i fokus. Rapporten är i första hand tänkt som ett underlag för landstingspolitikernas arbete med behovsanalyser och styrdokument, men vår förhoppning är att den också väcker intresse bland personer verksamma inom vården, och bland dem som har ett allmänt intresse för frågorna. Linköping november 2007 Helle Noorlind Brage Produktionsenhetschef Elisabeth Wärnberg Gerdin Produktionsenhetschef Vi vill rikta ett stort tack till dem som bidragit till arbetet med denna rapport. Framför allt vill vi tacka alla de personer som tagit sig tid att besvara enkäten. Tack också till Christina Aldin, Madeleine Borgstedt-Risberg, Kjerstin Strandh och Lars Walter vid Folkhälsovetenskapligt centrum. Lotta Fornander Helen Axelsson Elin Eriksson Statistiker, projektledare Statistiker Statistiker - III-
- IV -
Innehållsförteckning SAMMANFATTNING... 3 INLEDNING... 5 SYFTE... 5 HÄLSA... 6 FOLKHÄLSOPOLITIKENS ELVA MÅLOMRÅDEN... 6 METOD... 7 FRÅGEFORMULÄRET... 7 VIKTNING OCH KALIBRERING... 7 SVARSFREKVENS... 8 PARTIELLT BORTFALL... 8 KONFIDENSINTERVALL OCH STATISTISK FELMARGINAL... 9 DEMOGRAFISK BESKRIVNING AV ÖSTERGÖTLAND OCH RIKET... 9 RESULTAT... 11 HÄLSA... 11 MÅLOMRÅDE 1: DELAKTIGHET OCH INFLYTANDE I SAMHÄLLET... 16 MÅLOMRÅDE 2: EKONOMISK OCH SOCIAL TRYGGHET... 20 MÅLOMRÅDE 9: ÖKAD FYSISK AKTIVITET... 23 MÅLOMRÅDE 10: GODA MATVANOR OCH LIVSMEDELSSÄKERHET... 23 MÅLOMRÅDE 11: MINSKAT BRUK AV TOBAK OCH ALKOHOL, ETT SAMHÄLLE FRITT FRÅN NARKOTIKA OCH DOPNING SAMT MINSKADE SKADEVERKNINGAR AV ETT ÖVERDRIVET SPELANDE... 24 SLUTORD... 26 REFERENSER... 28 BILAGA Definitioner: Konstruerade variabler, index och förklaringar - 1 -
- 2 -
Sammanfattning Syftet har varit att jämföra Östergötland och riket. De frågor som jämförts rör företrädesvis hälsa och levnadsvanor. Generellt är Östergötland likt riket i övrigt men det finns skillnader inom ett fåtal områden. Dessa är: o Östgöten har i mindre utsträckning varit i ekonomisk kris, det senaste året jämfört med personer i riket. o Då det gäller förtroende för institutioner eller politiker har en mindre andel i länet jämfört med riket litet förtroende för polisen. o Kvinnor och unga känner sig oftare kränkta och den vanligaste orsaken är relaterad till arbetet. En tredjedel av östgötarna har upplevt kränkning som är arbetsrelaterad medan en tiondel i riket har gjort detsamma. o En mindre andel av de yngsta kvinnorna i länet jämfört med samma grupp riket har satsat över 200 kronor på spel eller lotterier den senaste veckan. o Män 45 64 år i riket har sämre tandhälsa jämfört med samma grupp i länet. Utöver de ovan redovisade skillnaderna mellan Östergötland och riket visar undersökningen att: o I befolkningen har fyra av tio personer hälsoproblem som är långvariga. Av dessa har en tredjedel hög påverkan på arbetsförmåga och andra dagliga sysselsättningar. Halva befolkningen har varit i kontakt med vården de senaste tre månaderna. o Kvinnor i länet påverkas mer av sjukdom jämfört med män. Kvinnor har också i högre utsträckning svåra fysiska och psykiska besvär. Dessutom använder en större andel av kvinnorna läkemedel och söker kontakt med vården. Kvinnor har också sämre ekonomi. - 3 -
o Var tionde person har dålig tandhälsa och var femte har avstått från att söka tandvård trots behov. Ekonomin är främsta orsaken till att avstå från att söka tandläkare. Ekonomin är också en av de främsta anledningarna att inte hämta ut receptbelagd medicin. o Bland de äldsta är var femte person oförmögen att till exempel åka buss eller ta en kort promenad. Samtidigt har denna grupp svårare att få hjälp av någon med praktiska saker. o Kvinnor avstår i högre utsträckning från att gå ut ensamma jämfört med män. I befolkningen är det oftare de yngsta som varit utsatta för våld. Det är också kvinnor och yngre som oftast utsätts för kränkningar. o Ungefär 70 procent av befolkningen är inte tillräckligt fysiskt aktiva och omkring 90 procent äter inte tillräckligt med frukt och grönsaker, enligt de rekommendationer som finns, dessutom är 45 procent feta eller överviktiga. o Män är oftare berusningsdrickare jämfört med kvinnor. Det är nästan lika stor andel snusare som rökare i befolkningen. Män och yngre har i större utsträckning riskabla spelvanor jämfört med kvinnor och äldre. o Sjukvård, skola och polis är de institutioner som befolkningen har störst förtroende för medan till exempel arbetsförmedlig samt landstings- och kommunpolitiker får lågt förtroende. Datamaterialet som rapporten bygger på kommer från den nationella folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor?. Undersökningen baseras på ett slumpmässigt urval om 10 000 personer i riket samt 4 460 i Östergötland, i åldrarna 16 till 84 år. Svarsfrekvensen uppgår till 60 procent för riket och 62 procent för länet. - 4 -
Inledning Folkhälsovetenskapligt centrum (FHVC) fick uppdraget att genomföra en befolkningsundersökning under 2006 av Hälso- och sjukvårdsnämnden, Landstinget i Östergötland. De varierande önskemålen om vad enkäten skulle ge svar på, utmynnade i tre enkäter: o Huvudenkäten, Östgötens hälsa 2006, för övergripande frågor som redovisas på kommunnivå o fördjupningsenkäten för ett huvudsakligt intresse på länsnivå o tilläggsurvalet för Östergötland i den nationella folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor? för jämförelser med andra län och med nationella resultat [1]. Syftet var att erhålla kunskap om bland annat befolkningens självrapporterade hälsa, levnadsvanor, riskgrupper, uppfattning om levnadsvanor och hur dessa förändras. Hälso- och sjukvården har en viktig roll då de möter människor som är svåra att nå inom andra arenor och som uppvisar en sämre hälsa, såsom äldre, sjukskrivna och socioekonomiskt svaga grupper [2]. Undersökningar har visat att under en ettårsperiod besöker cirka 70 procent av befolkningen hälso- och sjukvården någon gång [3]. Landstinget har också som strategi att medverka till att utveckla välfärdssamhället där skillnaderna i hälsa utjämnas och östgötarnas hälsa förbättras. En grundförutsättning för att uppnå en jämlik, rättvis och god hälso- och sjukvård, enligt landstinget, är att ha goda kunskaper om befolkningens och patientens behov [4]. Den epidemiologiska bevakningen inom landstinget innefattar bevakning av sjuklighet och dödsorsaker, av sjukvårdande aktiviteter, dess processer och resultat samt av hälsans bestämningsfaktorer. Bevakningen sker dels genom registerdata och dels genom befolkningsenkäter [5]. Folkhälsovetenskapligt centrum har fått uppdraget att samla kunskap för landstingets behovsanalyser och styrprocesser, vilket bland annat görs med enkätundersökningen Östgötens hälsa. För att få en mer fullständig bild av hälsan och dess bestämningsfaktorer kompletteras nämnda enkätundersökning med den nationella undersökningen Hälsa på lika villkor, som Statens folkhälsoinstitut årligen genomför. Med hjälp av den undersökningen kan jämförelser mellan Östergötland och riket göras. Syfte Syftet med denna rapport är att redovisa jämförelser mellan Östergötland och riket med avseende på ett antal frågor i den nationella folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor?, bland annat inom områdena hälsa, levnadsvanor samt trygghet och sociala relationer. Jämförelserna görs genomgående uppdelat på kön och åldersklasser. Ansatsen är inte primärt att analysera resultaten utan snarare att, på liknande sätt som Statens folkhälsoinstitut, deskriptivt redovisa dessa. - 5 -
Hälsa Hälsa definieras på flera sätt utifrån olika teorier. En definition av hälsa är via den negativa bestämningen frånvaro av sjukdom, vilken bland annat används inom den biomedicinska inriktningen. Inom den humanistiska inriktningen ses människan som en kreativ och aktiv del i ett dynamiskt sammanhang, där hälsa är ett vidare begrepp. Om hälsa inte definieras som motsats till sjukdom kan faktorerna hälsa och sjukdom sägas tillhöra två olika dimensioner. En person kan, trots objektivt diagnostiserad sjukdom, uppleva sig ha god hälsa. WHO definierade 1948 begreppet hälsa som ett tillstånd av fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande. Denna definition vidareutvecklades 1986 av WHO, mot att hälsa ses som en resurs som kan bidra till något samt vad det är som upprätthåller hälsa [6]. Folkhälsopolitikens elva målområden År 2003 beslutade riksdagen om en ny och sektorsövergripande folkhälsopolitik, vars syfte är att förbättra folkhälsan och minska skillnaderna i befolkningen [7]. Enligt Statens folkhälsoinstitut (FHI) är den svenska folkhälsopolitikens övergripande mål att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Folkhälsopolitiken har elva målområden. Sex av dessa rör strukturella faktorer i samhället, och fem rör levnadsvanor. FHI har regeringens uppdrag att samordna den nationella uppföljningen av insatser inom de elva målområdena och att ansvara för den samlade uppföljningen av det övergripande målet [7]. Då Östergötland och riket jämförs, med avseende på frågorna i enkäten om Hälsa på lika villkor?, redovisas resultatet delvis utifrån dispositionen av de folkhälsopolitiska målområdena. De målområden som frågorna redovisas under är 1: Delaktighet och inflytande i samhället, 2: Ekonomisk och social trygghet, 9: Ökad fysisk aktivitet, 10: Goda matvanor och livsmedelssäkerhet samt 11: Minskat bruk av tobak och alkohol, ett samhälle fritt från narkotika och dopning samt minskade skadeverkningar av ett överdrivet spelande. De frågor som redovisas täcker på intet sätt in hela respektive målområde. - 6 -
Metod FHI genomför sedan 2004 årligen den nationella enkätstudien Hälsa på lika villkor?. Undersökningen 2006 består av ett nationellt slumpmässigt urval av 10 000 personer och ett slumpmässigt tilläggsurval för Östergötland med totalt 4 460 personer. Urvalspopulationen är samtliga personer i åldrarna 16 84 år bosatta i Sverige respektive Östergötland våren 2006. För en mer detaljerad beskrivning av metoden hänvisas till Metodrapport 1 [1]. Övriga landsting som deltagit i tilläggsurvalet 2006 är Norrbottens läns landsting, Västerbottens läns landsting, Landstinget Västernorrland, Jämtlands läns landsting och Västra Götalandsregionen. Dessutom har Gotlands kommun deltagit. Denna rapport redovisar Östergötland i jämförelse med riket. Frågeformuläret Frågeformuläret, som kan ses i sin helhet i bilaga till Metodrapport 1 [1], omfattar frågor om: o bakgrund o fysisk och psykisk hälsa o vårdkontakter och läkemedel o kost och fysisk aktivitet o spelvanor o alkohol och tobak o ekonomiska förhållanden o trygghet och sociala relationer. Sammanlagt består enkäten av 16 sidor med 77 frågor [1]. Viktning och kalibrering I de flesta undersökningar finns det personer som inte kan eller vill svara. Dessa personer utgör bortfallet. Om de som inte svarat på enkäten skiljer sig från dem som svarat kommer resultatet att bli missvisande. Den vanligaste bortfallstypen (drygt 90 procent) är de som av någon anledning inte hör av sig. Ett sätt att kompensera för bortfallet är att använda kalibreringsvikter. Då får en svarande även representera personer som inte har svarat men som har samma värden på vissa undersökningsvariabler. Kalibreringsvikterna för nationella data är baserade på kön, ålder, födelseland, civilstånd, utbildningsnivå och boende i storstad. Kalibreringsvikterna för Östergötlands data är baserade på kön, ålder, födelseland, civilstånd, utbildningsnivå och inkomst. För att ta fram resultat som gäller hela Östergötland respektive hela riket måste data viktas. Varje person i urvalet får en vikt för hur många personer han eller hon - 7 -
representerar. När alla personer vägs ihop representerar de tillsammans hela Östergötlands respektive hela rikets befolkning. Svarsfrekvens Totalt besvarade 2 751 personer i Östergötland och 5 995 personer i riket enkäten. Svarsfrekvensen uppgår därmed till cirka 62 respektive 60 procent. Kvinnor svarar i större utsträckning än män. Bland de yngre är svarsfrekvensen lägre än bland de äldre. Personer födda i Sverige svarar i högre utsträckning än personer födda i ett annat land. Det finns ingen skillnad i svarsfrekvens mellan östgötska kvinnor och kvinnor i riket inom respektive åldersklass (tabell 1). Östgötska män i åldersklassen 16 29 år har bättre svarsfrekvens än motsvarande grupp i riket (46 respektive 41 procent). Östgötska män med annat födelseland än Sverige har högre svarsfrekvens än motsvarande grupp i riket (52 respektive 45 procent). Tabell 1. Svarsfrekvens per kön, ålder och födelseland. Antal och andel Variabler Kategorier Östergötland antal Östergötland andel (%) Riket antal Riket andel (%) Kvinnor 16 29 år 281 60 568 58 30 44 år 336 64 811 65 45 64 år 507 71 1 161 70 65 84 år 361 72 723 71 Födelseland Sverige 1 346 69 2 864 68 Annat 139 53 398 54 Män 16 29 år 245 46 455 41 30 44 år 277 47 639 46 45 64 år 472 64 1 004 61 65 84 år 272 71 634 71 Födelseland Sverige 1 143 57 2 410 56 Annat 123 52 323 45 Partiellt bortfall Partiellt bortfall innebär att det saknas svar på en eller flera frågor. Det största partiella bortfallet är omkring 15 procent och uppkommer på de frågor som rör alkohol och passiv rökning. Frågor av mer känslig karaktär har ofta ett större bortfall än mindre känsliga frågor [8]. Övrigt partiellt bortfall är som mest sju procent. Omkring 75 procent av frågorna har ett bortfall på under 5 procent. - 8 -
Konfidensintervall och statistisk felmarginal För att bedöma om resultaten är statistiskt säkerställda går det att räkna fram konfidensintervall för resultaten (tabell 2). Konfidensintervallet tar inte hänsyn till bortfallet utan är endast en precisionsberäkning för det fel som uppkommer i och med att resultaten baseras på ett urval av befolkningen. Ett 95-procentigt konfidensintervall täcker med 95 procents säkerhet det sanna värdet i populationen. Ett stort urval ger kortare konfidensintervall medan ett litet urval har större statistisk felmarginal och därmed vidare konfidensintervall. Tabell 2. Ungefärlig statistisk felmarginal i punktskattningar av andelar Resultat per Östergötland Riket Total ± 2 %-enhet ± 1 %-enhet Kön ± 3 %-enhet ± 2 %-enhet Åldersgrupper ± 3-4 %-enhet ± 2-3 %-enhet Kön & åldersgrupper ± 4-6 %-enhet ± 3-5 %-enhet Demografisk beskrivning av Östergötland och riket I tabell 3 visas fördelningen för kön och ålder i Östergötland respektive riket. Det finns ingen skillnad mellan länet och riket beträffande befolkningens fördelning. Tabell 3. Fördelning av ålder och kön för Östergötland och riket. Andel Kön Ålder Östergötland (%) Riket (%) Kvinnor 16 29 11 10 30 44 12 13 45 64 16 17 65 84 11 10 Män 16 29 12 11 30 44 13 14 45 64 17 17 65 84 9 9 I tabell 4 redovisas ytterligare ett antal demografiska variabler. Variablerna är både registervariabler och enkätdatavariabler. Registervariablerna är födelseland, civilstånd, utbildningsnivå, inkomst, sjukpenning, socialbidrag samt sjuk- och aktivitetsersättning. Vidare ses också variablerna sysselsättning och boende som är enkätdata. De redovisade andelarna för dessa är därför skattningar. Det är små skillnader mellan Östergötland och riket när det gäller registervariablerna, och inga statistiskt säkerställda skillnader när det gäller boende och sysselsättning. I de fall det förekommer skillnader i resultaten som presenteras senare i resultatkapitlet, kan därför dessa inte sägas bero på de demografiska faktorerna. - 9 -
Tabell 4. Fördelning av demografiska variabler för Östergötland och riket. Andel Demografiska variabler Östergötland (%) Riket (%) Födelseland Sverige 89 85 Annat land 11 15 Civilstånd Gift 44 43 Ogift 40 40 Skild 10 12 Änka/änkling 6 5 Utbildningsnivå Grundskola 26 24 Gymnasial 45 46 Eftergymnasial 29 30 Inkomst 1) Låg 29 29 Medellåg 25 21 Medelhög 24 25 Hög 22 25 Sysselsättning 2) Yrkesarbetar 44 48 Tjänstledig/föräldraledig 2 2 Studerar 16 13 Arbetslös/arbetsmarknadsåtgärd 6 6 Ålderspensionär/avtalspension 21 21 Långtidssjukskriven/pensionerad 10 8 Annat 1 1 Boende 2) Make/maka och barn som bor hemma 24 23 Barn som bor hemma 4 5 Andra vuxna 2 2 Make/maka/sambo/partner 40 41 Föräldrar/syskon 10 10 Ingen 20 20 Sjukpenning 9 10 Socialbidrag 2 2 Sjuk- och aktivitetsersättning 3) 7 6 1) Inkomstgränserna är låg 0 108 446, mellanlåg 108 447 150 337, mellanhög 150 338 201 948 och hög 201 949. 2) Skattningar av populationsandelar på enkätdata. 3) Kallades tidigare förtidspension. - 10 -
Resultat Resultaten som redovisas är baserade på de självrapporterade svar som respondenterna angett. Huvudsyftet är att jämföra Östergötland med riket. I de fall inga skillnader finns mellan Östergötland och riket redovisas ändå resultaten för befolkningen i sin helhet, som ju även omfattar östgötarna. Genomgående används de övergripande termerna befolkning/befolkningen då totalandelar redovisas. Generellt redovisas resultatet uppdelat på kön och åldersklass, alternativt totalt i de fall inga skillnader mellan kvinnor och män eller åldersklasser finns. I vissa fall begränsas möjligheten att redovisa utifrån uppdelningen i kön och åldersklass på grund av att respondenterna inom varje kategori är för få. Först i resultatkapitlet redovisas de frågor från enkäten som rör hälsa under rubriken med samma namn, därefter följer redovisningen under rubriceringen utifrån de folkhälsopolitiska målområdena om delaktighet och inflytande i samhället, ekonomisk och social trygghet, ökad fysisk aktivitet, goda matvanor och livsmedelssäkerhet samt minskat bruk av tobak och alkohol, ett samhälle fritt från narkotika och dopning samt minskade skadeverkningar av ett överdrivet spelande (det vill säga målområde 1, 2, 9, 10 och 11). Hälsa Hälsa kan beskrivas som ett begrepp kopplat till den enskilda individen där ansvaret för individens hälsa ses som ett samspel mellan individ och samhälle. Begreppet folkhälsa ses istället som något samhällsövergripande där ansvaret ligger på samhället i stort. Individens livsvillkor skapas av individen själv genom bland annat levnadsvanor, utbildning, och civilstånd. Dessutom påverkas individen av samhällets struktur och organisationer såsom exempelvis utbildningsväsende, välfärdssystem och näringsliv. Hälsa och folkhälsa är samspelet mellan livsvillkoren i ett samhälle och befolkningens hälsa [9]. Hälsa och sjukdomar Omkring 7 procent av befolkningen har ett dåligt allmänt hälsotillstånd. De äldsta har sämre hälsa än de yngsta (9 respektive 3 procent) och kvinnor har sämre hälsa jämfört med män (8 respektive 5 procent). Kvinnor i länet påverkas mer av sjukdom än män Nästan 40 procent av befolkningen har någon långvarig sjukdom, besvär efter olycksfall, någon nedsatt funktion eller annat långvarigt hälsoproblem. Omkring 22 procent bland de yngsta och 54 procent bland de äldsta besväras. Bland dem med nämnda besvär har 27 procent i hög grad påverkan på sin arbetsförmåga och andra dagliga sysselsättningar. I Östergötland påverkas kvinnor mer jämfört med män (34 respektive 24 procent) men i riket finns ingen skillnad mellan könen. Ungefär lika stor andel (8 procent) i befolkningen har svåra besvär av värk i axlar, nacke och skuldror som i rygg och höfter liksom i händer, armbågar, ben och knän samt känner trötthet. - 11 -
Inom de flesta av kategorierna som räknas upp i figur 1 har fler kvinnor än män svåra besvär eller symtom. Signifikanta skillnader mellan kvinnor och män finns beträffande svåra besvär med trötthet, skuldror, nacke och axlar, hand, armbåge, ben och knän samt rygg, höft och ischias. Män Kvinnor Trötthet Skuldror/nacke/axlar Hand/armbåge/ben/knän Rygg/höft/ischias Sömnsvårigheter Ängslan/oro/ångest Huvudvärk/migrän Mag/tarmbesvär Övervikt, fetma Öronsus(tinnitus) Eksem/hudutslag Inkontinens(urinläckage) 0 5 10 15 20 Andel (%) Figur 1. Svåra besvär eller symtom, per kön. Andel. I befolkningen har 26 procent allergi, 18 procent högt blodtryck, 10 procent astma och 5 procent diabetes. De redovisade andelarna gäller de som har sjukdomen, det vill säga oavsett om man besväras av den eller ej. Högt blodtryck och diabetes förekommer i högre utsträckning bland de äldsta där 42 procent har högt blodtryck och 15 procent har diabetes (figur 2). Astmatiker och allergiker besväras mer av sin sjukdom jämfört med dem som har diabetes och högt blodtryck. Bland allergiker besväras 75 procent, bland astmatiker 70 procent, bland diabetiker 60 procent och bland dem med högt blodtryck besväras 45 procent. Omkring 10 procent av dem som har någon av dessa sjukdomar har svåra besvär. - 12 -
Allergi Högt blodtryck 16-29 år 30-44 år 45-64 år 65-84 år Astma Diabetes 0 10 20 30 40 50 60 Andel (%) Figur 2. Diabetes, astma, allergi högt blodtryck, per åldersklass. Andel. Äldres hälsotillstånd Ungefär 4 procent av befolkningen kan inte läsa vanlig text i en dagstidning. Bland de äldsta behöver 82 procent glasögon för att se texten. I åldersklassen 45 64 år behöver fler kvinnor än män glasögon (80 respektive 71 procent). 10 procent kan inte höra vad som sägs i ett samtal mellan flera personer och problemet är även här störst bland de äldsta. Det finns inga skillnader mellan länet och riket. Bland kvinnorna är det 22 procent som inte klarar att springa en hundrameterssträcka och bland männen är motsvarande andel 14 procent. Bland de äldsta är motsvarande andelar 60 respektive 44 procent. Vidare är det 19 procent i den äldsta gruppen som inte kan gå upp ett trappsteg, exempelvis för att kliva på en buss, 21 procent kan inte ta en promenad på 5 minuter och 12 procent behöver hjälpmedel eller hjälp av någon annan person, för att förflytta sig utomhus. Stress Yngre mer stressade än äldre Kvinnor känner sig i högre utsträckning stressade än män (16 respektive 10 procent) och yngre i högre utsträckning än äldre. Bland de yngsta är andelen stressade 18 procent jämfört med 5 procent hos de äldsta. Det finns inga skillnader mellan Östergötland och riket. Psykisk hälsa Det finns tolv frågor i enkäten som rör bland annat förmågan att kunna koncentrera sig på och uppskatta det man gör, ta itu med problem och fatta beslut. Vidare rör frågorna om man har haft svårt att sova, känt sig värdelös, nedstämd, olycklig eller spänd eller om man har förlorat tron på sig själv. - 13 -
De yngsta kvinnorna har sämst psykiskt välbefinnande I åtta av de tolv frågorna finns det skillnader mellan könen. Skillnaderna förekommer främst mellan de yngsta kvinnorna och yngsta männen, där kvinnorna mår sämre. Andelen kvinnor respektive män mellan 16 och 29 år som upplever besvär eller problem redovisas i tabell 5. Tabell 5. Besvär och problem, kvinnor och män 16-29 år. Andel Fråga Andel kvinnor (%) Andel män (%) Svårt att koncentrera sig 26 13 Svårt att sova 18 9 Svårt att ta itu med problem 17 10 Ständigt känt sig olycklig och nedstämd 24 16 Känt sig spänd 23 11 Känt sig värdelös 17 8 Inte kunnat klara sina problem 17 9 Känt sig olycklig 19 10 Då det så kallade GHQ12-indexet (se bilaga) bildas med hjälp av de tolv frågorna rörande psykisk status, kan man kategorisera om individen har nedsatt psykisk hälsa eller inte. Av de yngsta kvinnorna har 31 procent nedsatt psykisk hälsa medan motsvarande andel hos männen är 18 procent, utifrån denna kategorisering. Kontakter med sjuk- och tandvård samt mediciner Smärtstillande medicin vanligt De läkemedel som är överlägset vanligast använda är smärtstillande medicin utan recept som 47 procent av befolkningen har använt (figur 3). Flertalet av läkemedlen används i högre utsträckning av kvinnor än av män, exempelvis smärtstillande medicin med eller utan recept, magsårs-/magkatarrsmedicin, antidepressiv medicin och sömnmedel/insomningsmedicin. Män använder i högre utsträckning än kvinnor blodfettssänkande medicin och diabetesmedicin. De flesta läkemedel används mer av äldre än av yngre. Några undantag är astma-/allergimedicin, som fler yngre än äldre använder och likaså smärtstillande medicin utan recept. - 14 -
Män Kvinnor Smärtstillande receptfri Annan medicin Smärtstillande på recept Blodtryckssänkande Astma/allergimedicin Magsårs/magkatarrsmedicin Sömnmedel/insomningsmedicin Antidepressiv Lugnande/ångestdämpande Blodfettssänkande Diabetes 0 10 20 30 40 50 60 Andel (%) Figur 3. Läkemedelsanvändning, per kön. Andel. Ekonomin anledning att inte köpa ut medicin på recept Omkring 6 procent har avstått från att köpa medicin som de fått på recept. Främsta anledningarna var att man inte hade råd (29 procent) eller att man hade medicin så att det räckte (25 procent). Omkring 15 procent har blivit friska och nästan lika stor andel trodde inte att medicinen skulle hjälpa. Fler kvinnor än män i kontakt med sjukvården Hälften av befolkningen har haft kontakt med sjukvården under de senaste tre månaderna. Det är vanligare att kvinnor har haft kontakt jämfört med män (55 respektive 42 procent). Skillnaderna är störst i de yngre åldersklasserna. I figur 4 ses fördelningen mellan de discipliner inom sjukvården man varit i kontakt med, uppdelat på män och kvinnor. Män Kvinnor Läkare(vårdcentral/privat-/ företagsläkare) Läkare(sjukhus) Distriktsköterska Sjukgymnast Naprapat/kiropraktor/homeopat Inlagd på sjukhus Psykolog Kurator Ungdomsmottagning 0 10 20 30 40 50 60 Andel (%) Figur 4. Kontakt med sjukvården, per kön. Andel. - 15 -
Män 45-64 år i riket har sämre tandhälsa 12 procent av befolkningen har dålig tandhälsa och 11 procent har inte besökt tandläkare eller tandhygienist de senaste tre åren. I åldersklassen 30 44 år är det vanligare att män jämfört med kvinnor inte har besökt tandvården (20 respektive 12 procent). Män i riket 45 64 år har sämre tandhälsa jämfört med samma grupp i länet (16 respektive 10 procent). De senaste fem åren har lika stor andel gått till privatklinik som till folktandvården (45 procent). De yngre går i högre utsträckning till folktandvården jämfört med de äldre. Ekonomin främsta orsaken att inte söka tandläkare Nästan 20 procent av befolkningen har avstått från att söka tandläkarvård trots att de haft behov. De yngre har i högre utsträckning avstått jämfört med de äldre. Bland de yngsta är det fler kvinnor än män som inte sökt tandläkarvård (27 respektive 19 procent). Främsta orsakerna till att inte söka tandläkarvård (figur 5) är ekonomiska (59 procent) följt av att man drar sig för att söka, till exempel på grund av tandläkarskräck (18 procent). Andra orsaker är exempelvis att inte ha tid eller att besvären gick över. Ekonomiska skäl Drar mig för att gå (tandläkarskräck) Hade inte tid Besvären gick över Ej tagit mig för Sjukdom eller graviditet Ej fått tid/väntar på kallelse 0 10 20 30 40 50 60 70 80 Andel (%) Figur 5. Orsaker till att inte ha sökt tandläkarvård. Andel. Målområde 1: Delaktighet och inflytande i samhället I ett demokratiskt samhälle ska medborgarna ha lika värde och jämlika möjligheter att vara delaktiga och kunna påverka. Detta ska gälla oavsett kön, ålder, etnisk bakgrund, funktionshinder eller sexuell läggning. Om befolkningen upplever att de inte kan påverka de egna livsvillkoren och samhällsutvecklingen, uppstår utanförskap och maktlöshet. Brist på makt och möjligheter att påverka har ett starkt samband med hälsa, vilket bekräftas av forskning på området [7]. I begreppet demokratisk delaktighet ingår bland annat att medborgarna väljer att utnyttja sina möjligheter att påverka politiska beslut. Studier i bland annat England och Wales har visat att det finns ett samband mellan lågt valdeltagande och sämre - 16 -
självskattad hälsa. Likaså finns svenska studier som visat att valdeltagande och socialt deltagande går att relatera till självrapporterad otrygghet i närsamhället [7]. Sociala relationer Omkring 12 procent av befolkningen har inte någon de kan dela sina innersta känslor med och anförtro sig åt. Fler män än kvinnor under 45 år har inte någon de kan vända sig till. Äldre personer har svårare att få hjälp av någon De äldsta har svårare att få hjälp av någon vid praktiska problem eller sjukdom jämfört med de yngsta (7 respektive 2 procent). Samtidigt har yngre personer mindre tillit till andra människor i allmänhet (40 procent i den yngsta åldersklassen och 22 procent i den äldsta). Det finns ingen skillnad vare sig mellan kvinnor och män eller mellan Östergötland och riket. 10 procent har någon sjuk eller gammal närstående som de hjälper, ser till eller vårdar. Andelen är högre bland de över 45 år jämfört med bland de yngre. Lika deltagande i aktiviteter i Östergötland och riket I figur 6 ses delaktighet i olika aktiviteter. Figuren visar att det inte finns någon skillnad mellan Östergötland och riket, förutom då det gäller konstutställning. Den skillnaden är dock inte signifikant. Det finns heller inga statistiskt säkerställda skillnader mellan länet och riket sett till befolkningen totalt, däremot då kvinnor och män studeras separat. Kvinnor i Östergötland går i mindre utsträckning på konstutställning än kvinnor i riket (20 respektive 25 procent). Bland både östgötar och invånare i riket är privata fester den mest frekventa aktiviteten att delta i (ungefär 75 procent). Teater och biobesök är också vanliga aktiviteter att ägna sig åt. Däremot är det mindre vanligt att till exempel demonstrera eller skriva insändare i tidningar. Östergötland Riket Privatfest Teater/bio Sporttillställning Offentlig tillställning t.ex. nattklubb, dans Större släktsammankomst Annat föreningsmöte Studiecirkel/kurs, arbetsplats Konstutställning Studiecirkel/kurs, fritiden Religiös sammankomst Fackföreningsmöte Skrivit insändare i tidning/tidskrift Demonstration Figur 6. Deltagit i olika aktiviteter. Andel. 0 10 20 30 40 50 60 70 80-17 -
Olika stort förtroende i Östergötland och riket för polisen Figur 7 visar skillnaden mellan Östergötland och riket i fråga om förtroende för olika institutioner och politiker. Genomgående har befolkningen högst förtroende för sjukvården, polisen och skolan. Det finns ett fåtal skillnader mellan Östergötland och riket gällande vilket förtroende medborgarna har för olika institutioner och politiker. 33 procent i riket och 27 procent i länet har litet förtroende för polisen. (61 procent i riket och 67 procent i länet har stort förtroende för polisen.) I figuren ses fler skillnader. Dessa är dock inte statistiskt säkerställda. Östergötland Riket Politiker i ditt landsting Arbetsförmedlingen Politiker i kommunen Riksdagen Fackföreningar Socialtjänsten Försäkringskassan Skolan Sjukvården Polisen Domstolar 0 10 20 30 40 50 60 70 80 Andel (%) Figur 7. Litet förtroende för institutioner och politiker i samhället. Andel. Andelen kvinnor i Östergötland som har litet förtroende för landstingspolitiker är 57 procent medan andelen i motsvarande grupp i riket är 51 procent (figur 8). Däremot har en mindre andel av de östgötska kvinnorna (20 procent) litet förtroende för polisen jämfört med vad kvinnorna i riket har (26 procent). Kvinnor Östergötland Kvinnor riket Landstingspolitiker Kommunpolitiker Arbetsförmedlingen Riksdagen Fackföreningar Socialtjänsten Försäkringskassan Skolan Sjukvården Domstolar Polisen 0 10 20 30 40 50 60 70 80 Andel (%) Figur 8. Litet förtroende för institutioner och politiker i samhället, kvinnor. Andel. - 18 -
Rikets män har lägre förtroende för polisen än vad män i Östergötland har (figur 9). 34 procent av de östgötska männen och 40 procent av männen i riket har litet förtroende för polisen. Män Östergötland Män riket Landstingspolitiker Arbetsförmedlingen Kommunpolitiker Riksdagen Fackföreningar Försäkringskassan Socialtjänsten Skolan Polisen Sjukvården Domstolar 0 10 20 30 40 50 60 70 80 Andel (%) Figur 9. Litet förtroende för institutioner och politiker i samhället, män. Andel. För tio av de elva samhällsinstanserna har män ett lägre förtroende jämfört med kvinnor. Störst är skillnaden då det gäller förtroendet för polisen där 26 procent av kvinnorna och 40 procent av männen har litet förtroende. Andelen som har litet förtroende för skolan, sjukvården, polisen och domstolar är mellan 25 och 35 procent vilket ses i figur 7. De instanser befolkningen har lägst förtroende för är politiker i kommun och landsting samt arbetsförmedlingen. Andelen som har litet förtroende för dessa tre är omkring 55 procent (se figur 7). En relativt stor andel har svarat ingen åsikt på frågorna om förtroendet för institutioner/politiker (tabell 6). Som högst har 36 procent svarat att man inte har någon åsikt. Detta gällde frågan om förtroende för socialtjänsten. Tabell 6. Ingen åsikt angående förtroende för institutioner/politiker i samhället. Andel Institutioner/politiker Andel (%) Socialtjänsten 36 Domstolar 32 Arbetsförmedlingen 31 Politiker i ditt landsting 27 Försäkringskassan 27 Fackföreningar 25 Politiker i kommunen 24 Riksdagen 21 Skolan 14 Polisen 7 Sjukvården 3-19 -
Målområde 2: Ekonomisk och social trygghet En av de mest grundläggande faktorerna för god hälsa på lika villkor är ekonomisk och social trygghet. I ett välfärdssamhälle är det mycket viktigt att människor har möjlighet att försörja sig genom eget arbete. Detta förutsätter en hög sysselsättningsnivå. Vidare behövs ett väl fungerande socialförsäkringssystem, goda utbildningsmöjligheter och en samhällsplanering som bidrar till trygga miljöer och sociala tjänster [7]. Svenska och internationella studier visar att en varaktig ekonomiskt utsatt situation är negativ för hälsan. Exempelvis finns det ett tydligt samband mellan hjärt-kärlsjukdomar och låg inkomst. Den psykiska hälsan försämras vid ekonomisk utsatthet. Barns hälsa påverkas av de vuxnas ekonomiska förutsättningar. Dels finns biologiska effekter som ökar risken för sjukdom och dels finns psykologiska effekter som har betydelse för framgång i skola och yrkesliv [7]. Ett av de mest grundläggande mänskliga behoven är trygghet. Det finns ett samband mellan trygghet i grannskapet och självskattad hälsa. Detta kan exempelvis förklaras av att en miljö som känns otrygg begränsar människans frihet [7]. Två av de frågor som ingår i enkäten och som redovisas i detta avsnitt, gäller ekonomiska villkor och de övriga fem frågorna gäller trygghet. Ekonomiska förhållanden Inga skillnader mellan Östergötland och riket gällande kontantmarginal Kvinnor saknar i högre utsträckning kontantmarginal för en oförutsedd situation jämfört med män (25 respektive 19 procent). För definition av kontantmarginal se bilaga. Detsamma gäller för yngre jämfört med äldre (figur 10). Exempelvis saknar 31 procent av de yngsta och 15 procent av de äldsta kontantmarginal. Det finns inga skillnader mellan Östergötland och riket. Östergötland 16-29 år 30-44 år 45-64 år 65-84 år 16-29 år Riket 30-44 år 45-64 år 65-84 år 0 10 20 30 40 Andel (%) Figur 10. Saknar kontantmarginal, per åldersklass. Andel. - 20 -
Östgöten mer sällan i ekonomisk kris Personer i Östergötland har, jämfört med riket, i mindre omfattning varit i ekonomisk kris (15 respektive 18 procent), se figur 11. För definition av ekonomisk kris se bilaga. Generellt är kvinnor mer i ekonomisk kris än män. Personer som är yngre än 45 år har oftare än äldre varit i ekonomisk kris. Ja, vid flera tillfällen Ja, vid ett tillfälle Östergötland 16-29 år 30-44 år 45-64 år 65-84 år 16-29 år Riket 30-44 år 45-64 år 65-84 år 0 10 20 30 40 Andel (%) Figur 11. Varit i ekonomisk kris, per åldersklass. Andel. Trygghet Kvinnor avstår från att gå ut ensamma Kvinnor i alla åldersgrupper, jämfört med män, avstår i högre utsträckning från att gå ut ensamma av rädsla för att bli överfallna, rånade eller på annat sätt ofredade. 40 procent av kvinnorna och 9 procent av männen avstår ofta eller ibland från att gå ut ensamma. Yngre mer utsatta för våld än äldre De yngsta har i högre utsträckning än de äldre varit utsatta för fysiskt våld. Omkring 7 procent av 16 29-åringarna har drabbats. Det är också mer vanligt att unga blir utsatta för hot eller hotelser om våld. Det finns ingen skillnad mellan män och kvinnor och inte heller mellan Östergötland och riket. Dock ses skillnader inom Östergötland respektive riket i fråga om var man har blivit utsatt för fysiskt våld (figur 12). I Östergötland är det vanligare att bli utsatt för fysiskt våld på arbetsplatsen eller på allmän plats än i exempelvis hemmet. 34 procent av östgötarna har varit utsatta för fysiskt våld som är relaterat till arbetsplatsen, arbetet eller skolan. I riket är det vanligare att bli utsatt för fysiskt våld på allmän plats jämfört med i hemmet eller i bostadsområdet. Trots att det i figuren ses skillnader mellan Östergötland och riket, ifråga om var man har varit utsatt för fysiskt våld, är dessa inte statistiskt säkerställda. - 21 -
Östergötland Riket Arbetsplatsen/arbetet/skolan Allmän plats/nöjesställe/tåg, buss, tunnelbana Någon annanstans Hemmet Annans bostad/ bostadsområdet 50 40 30 20 10 0 10 20 30 40 50 Andel (%) Figur 12. Plats där man utsatts för fysiskt våld. Andel. Kränkning vanligare mot kvinnor och unga Det är vanligare att kvinnor än män blivit behandlade eller bemötta så att de har känt sig kränkta (22 respektive 17 procent). Att känna sig kränkt är också vanligare bland unga. I den gruppen har ungefär 30 procent av kvinnorna och 20 procent av männen känt sig kränkta. Vanligaste orsaken till att ha känt sig kränkt är relaterad till arbetet i största allmänhet (figur 13). Annan kränkning kopplad till arbete förekommer i kontakt med exempelvis kunder, elever, patienter eller klienter. I samband med arbete anges även medarbetare och chefer som orsak till att man känt sig kränkt. Fler östgötar än personer i riket har upplevt kräkning relaterad till arbetet (32 respektive 13 procent). Andra orsaker till att känna sig kränkt är till exempel etnisk bakgrund, kön, ålder, relationer, funktionshinder eller vid kontakt med myndigheter, organisationer och vården. Kategorin myndigheter/organisationer innefattar exempelvis polis, domstol, försäkringsbolag, restauranger, fackförbund, socialtjänst, företag och butiker. I det allmänna bemötandet av andra känner sig östgötar mindre kränkta än personer i riket. Östergötland Riket Arbetsrelaterat Etnisk bakgrund Kön Ålder Privata relationer Funktionshinder Bemötande av andra Myndigheter/organisationer Vården 0 10 20 30 40 Andel (%) Figur 13. Vanligaste orsakerna till att ha känt sig kränkt. Andel. - 22 -
Sett till befolkningen är det bland kvinnorna vanligare att känna sig kränkt på grund av kön. Bland männen är det vanligare att känna sig kränkt på grund av etnisk bakgrund. Framför allt de yngre kvinnorna känner sig kränkta på grund av kön. Den arbetsrelaterade kränkningen upplevs främst av personer mellan 30 och 64 år. De äldsta känner sig i relativt hög utsträckning kränkta på grund av ålder. Kränkning på grund av funktionshinder är också vanligare bland de äldsta. De äldsta männen jämfört med de äldsta kvinnorna känner sig i större utsträckning kränkta på grund av allmänt bemötande. Målområde 9: Ökad fysisk aktivitet Stillasittande levnadsvanor bidrar till ohälsa och en ökad fysisk aktivitet kan för flera ohälsotillstånd ersätta eller komplettera medicinering. Idag rekommenderas minst 30 minuters fysisk aktivitet av måttlig intensitet per dag [7]. 70 procent av befolkningen når inte rekommenderad mängd fysisk aktivitet I befolkningen är det hela 70 procent som inte når upp till rekommenderad daglig mängd fysisk aktivitet Omkring 57 procent av de yngsta når inte heller upp till rekommendationen och av de över 45 år är det 75 procent eller mer som inte gör det. (Se bilaga för definition av fysisk aktivitet.) Det finns inga skillnader mellan kvinnor och män och inte heller mellan Östergötland och riket. Målområde 10: Goda matvanor och livsmedelssäkerhet En näringsriktig kost främjar god hälsa och förebygger sjukdomar, och sett ur ett globalt perspektiv är fler människor idag överviktiga eller feta än undernärda. Vi äter mer och rör oss mindre, så också i Sverige, och de kommersiella intressena i livsmedelsindustrin är starka [7]. Bland de största riskfaktorerna för sjuklighet och död i i-länder finns en direktkoppling till matvanor. Riskfaktorerna är högt blodtryck, högt kolesterolvärde, övervikt, lågt intag av frukt och grönsaker och järnbrist. Hjärt-kärlsjukdomar, cancer, typ 2-diabetes, högt blodtryck, övervikt och fetma är exempel på följder av ohälsosamma matvanor [7]. 90 procent äter inte rekommenderad mängd frukt och grönsaker Vuxna rekommenderas äta omkring 500 gram frukt och grönsaker per dag, se bilaga för närmare beskrivning av rekommendationen. Drygt 90 procent av befolkningen i Östergötland och riket får inte i sig den rekommenderade mängden. Omkring 86 procent av kvinnorna och 95 procent av männen äter inte rekommenderad daglig mängd frukt och grönt. Andelen är också högre bland de äldre jämfört med de yngre, som inte äter enligt rekommendationen. Fetma och övervikt fastställs genom att först beräkna kroppsmasseindex, BMI. (Begreppet BMI samt viktklasser definieras i bilaga.) Ungefär 12 procent av befolkningen är feta och 34 procent överviktiga. - 23 -
En högre andel av männen är överviktiga jämfört med kvinnorna (42 respektive 26 procent) medan andelen feta är ungefär lika stor bland både kvinnor och män (12 procent). Yngre är mindre feta eller överviktiga än äldre (22 procent i åldersklassen 16 29 år, 43 procent i åldersklassen 30 44 år och 56 procent i åldersklasserna 45 64 och 65-84 år). Målområde 11: Minskat bruk av tobak och alkohol, ett samhälle fritt från narkotika och dopning samt minskade skadeverkningar av ett överdrivet spelande Missbruk av olika typer orsakas ofta av samma faktorer. Ett exempel kan vara kommersiella och många gånger illegala intressen. Andra viktiga faktorer är tillgänglighet, pris och den sociala acceptansen [7]. Tobaksrökningen är den enskilda faktor som i störst omfattning orsakar sjukdom och för tidig död i Sverige. De vanligaste sjukdomarna som är direkt förknippade med rökning är hjärt-kärlsjukdomar, kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) och lungcancer [7]. Då det gäller alkohol uppkommer exempelvis sjukdomar som levercirros, bukspottkörtelinflammation och vissa cancerformer efter långvarig konsumtion. Problem uppstår inte bara hos alkoholmissbrukarna själva utan också för personer som råkar ut för effekter som drickandet medför [7]. Narkotikamissbrukare är också ofta beroende av alkohol och tobak och har många gånger även psykiska problem som kräver behandling. De som missbrukar narkotika får också infektioner, exempelvis gulsot och hiv/aids, och dödligheten bland narkotikamissbrukare är hög [7]. Under senare år har man börjat betrakta spel om pengar ur ett hälsoriskperspektiv. Studier av personer som söker hjälp för sitt spelande visar att ekonomiska och sociala problem samt hälsoproblem följer ett överdrivet spelande. Det finns också studier som visar att andra problem följer med spelberoendet, såsom alkohol- och drogberoende [7]. Rök- och snusvanor Omkring 14 procent av befolkningen röker, och störst andel rökare finns i åldersklassen 45 64 år. Bland de yngsta röker fler kvinnor än män (13 respektive 7 procent). 12 procent av befolkningen snusar dagligen och fler män än kvinnor snusar (20 respektive 4 procent). Bland männen är det vanligare att snusa om man är under 65 år. När det gäller passiv rökning är yngre mer utsatta. Bland de yngsta vistas omkring 28 procent minst någon gång per vecka i lokaler där andra personer röker eller har rökt. De vanligaste platserna att bli utsatt för detta är i hemmet och på arbetet. Knappt 2 procent av befolkningen har använt hasch eller marijuana under det senaste året. Att använda dessa droger är vanligare bland yngre än bland äldre. - 24 -
Alkoholvanor Inga skillnader mellan Östergötland och riket gällande alkoholkonsumtion 16 procent av befolkningen är berusningsdrickare och männen är det i högre utsträckning än kvinnorna (24 respektive 7 procent). Bland de yngsta är andelen hela 30 procent. En riskfylld veckokonsumtion av alkohol har 7 procent av östgötarna och 9 procent av personerna i riket. Det finns inga skillnader mellan kvinnor och män eller mellan yngre och äldre då det gäller en riskfylld veckokonsumtion. Dock är 29 procent av männen och 14 procent av kvinnorna riskdrickare. De yngsta är i högre utsträckning riskdrickare än de äldre. (För definition av berusningsdrickande, riskfylld veckokonsumtion samt riskdrickare se bilaga.) Spelvanor De yngsta kvinnorna i länet lägger mindre pengar på spel och lotter Generellt köper de yngsta lotter eller satsar pengar på spel i mindre utsträckning än äldre. Omkring 50 procent av 16-29-åringarna och ungefär 70 procent av de över 30 år har spelat eller köpt lotter senaste året. När det gäller hur stora belopp man satsar på spel och lotter finns skillnader. Fler män än kvinnor har satsat över 200 kronor på spel den senaste veckan, och också fler bland de yngre än äldre. Mindre än 1 procent av de yngsta kvinnorna i länet, jämfört med 10 procent i motsvarande grupp i riket, har satsat mer än 200 kronor på spel den senaste veckan. Likaså har mindre än 1 procent av kvinnorna jämfört med 5 procent av männen satsat 1000 kronor eller mer på spel den senaste veckan. Yngre män har riskabla spelvanor Omkring 5 procent av befolkningen har riskabla spelvanor. (Se bilaga för definition av riskabla spelvanor.) Män och yngre har i större utsträckning riskabla spelvanor än kvinnor och äldre. Bland de yngsta männen finns det enstaka personer som har satsat femsiffriga belopp på spel den senaste veckan De satsade summorna ligger mellan 10 000 och 90 000 kronor. - 25 -
Slutord Rapporten ska främst redovisa eventuella skillnader mellan Östergötland och riket i fråga om bland annat trygghet och sociala relationer samt hälsa och levnadsvanor. Bland de institutioner och politiker som befolkningen har lägst förtroende för finns socialtjänsten, domstolar, arbetsförmedlingen, landstingspolitiker och försäkringskassan. En relativt stor andel har ingen åsikt i frågan om förtroende. Högst andel som har svarat ingen åsikt återfanns på frågan om förtroende för socialtjänsten. En möjlig anledning till detta kan vara att man inte varit i kontakt med respektive instans. En mindre andel av östgötarna (27 procent) jämfört med riket (33 procent) har litet förtroende för polisen. Kvinnor avstår i högre utsträckning från att gå ut ensamma jämfört med män. I Brottsförebyggande rådets nationella trygghetsundersökning från 2006, beskrivs att kvinnor överlag känner sig mer otrygga än män och att de bland annat känner stor oro för att gå ut ensamma på kvällen. Kvinnor anpassar också oftare sitt beteende efter otryggheten. De unga kvinnorna jämfört med männen är i högre utsträckning utsatta för sexualbrott, som till 50 procent sker på allmän plats. De unga männen är i stället i högre utsträckning utsatta för misshandel som också oftast sker på allmän plats [10]. Enligt Arbetsmiljöverket är våld och hot på arbetsplatsen, som ofta ger någon form av fysisk skada och/eller långvariga psykiska besvär, ett allvarligt arbetsmiljöproblem [11]. I Östergötland är arbetsplatsen, arbetet och skolan några av de vanligaste platserna att bli utsatt för fysiskt våld, vilket 34 procent av dem som varit utsatta anger. Förutom fysiskt våld som är arbetsrelaterat har en stor andel östgötar, 32 procent, upplevt kränkning som också relateras till arbetet. Motsvarande andel för riket är 13 procent. Det är vanligare att kvinnor jämfört med män har varit i kontakt med sjukvården. Enligt en nyligen publicerad kunskapsöversikt från Sveriges kommuner och landsting har kvinnor sämre tillgång till en rad vårdformer och drabbas oftare av kvalitetsbrister och problem i vården jämfört med män [12]. Eftersom kvinnor i högre utsträckning försummas då de söker vård, kan detta orsaka en högre frekvens av sjukvårdskontakter. Exempel på områden där kvinnorna missgynnas är att de får vänta längre tid på vårdcentralen både i akuta och icke akuta fall, de får inte lika nya och dyra läkemedel som män och de får vänta längre på operationer [13]. Den här undersökningen visar dessutom att en högre andel kvinnor har svåra besvär eller symtom av en rad både fysiska och psykiska åkommor. Kvinnor har generellt även en högre läkemedelsanvändning som också skulle kunna vara ett utslag av bristfälligt omhändertagande i vården. Vad det gäller psykiskt välbefinnande är det de yngsta kvinnorna, 16 29 år, som mår sämst. Andelen bland dessa som har nedsatt psykisk hälsa är 31 procent och motsvarande andel bland de yngsta männen är 18 procent. Även i rapporten om Östgötens psykiska hälsa från 2004 framkom skillnader mellan de yngsta kvinnorna och männen [14]. I Folkhälsorapport 2005 redovisas att sjukhusvården för självmordsförsök har ökat bland, i synnerhet unga kvinnor [9]. - 26 -
Höga krav/ansvar, vardagsproblem, sociala problem och självförtroende är exempel på orsaker till unga kvinnors psykiska besvär som beskrivs i rapporten Med egna ord om psykiska besvär [15]. Den här undersökningen visar också att kvinnor, framför allt de yngsta, i högre utsträckning känner sig stressade jämfört med andra grupper. Andelen män 45-64 år i Östergötland som har dålig tandhälsa är 10 procent medan motsvarande andel i riket är 16 procent. I den nationella folkhälsoenkäten från 2005 var andelen i jämförlig grupp 13 procent [16]. Det finns inga skillnader mellan länet och riket för denna grupp då det gäller om man har avstått från att söka tandläkarvård trots att man ansett sig vara i behov av detsamma. Landstinget i Östergötland och Örebro läns landsting gav 2004 ut en rapport om femtio- och sextioåringars tandvård, tandvårdsattityder och tandhälsa. Där uppgav omkring 15 procent av männen som var 50 år att de inte var nöjda med sina tänder [17]. Undersökningen visar att det endast i ett fåtal frågor finns skillnader mellan Östergötland och riket: o Östgöten har i mindre utsträckning varit i ekonomisk kris. o En större andel av östgötarna har stort förtroende för polisen. o En betydligt högre andel av östgötarna har upplevt kränkning som är arbetsrelaterad. o Kvinnor i länet satsar i mindre utsträckning mer än 200 kronor per vecka på spel och lotterier. o Män i länet i åldersklassen 45 till 64 år har bättre tandhälsa. - 27 -