Miljöredovisning 2012 Landstinget i Uppsala län
Innehåll Landstingets miljöarbete 2012 en sammanfattning 5 Landstingets miljöpåverkan 8 Påverkan på klimatet 10 Minskad miljöpåverkan genom hållbar upphandling 12 Ett miljöcertifierat landsting 13 Landstingets policy och vision för miljöarbetet 14 Uppföljning av miljömålen i landstingets Miljöprogram 2011 2014 15 Transporter 16 Energi 22 Kemikalier 23 Livsmedel och textilier 25 Avfall 27 Biologisk mångfald 29 Uppföljning av miljömålen i landstingets handlingsplan för läkemedel och miljö 2012 30 Landstinget är certifierat enligt ISO14001 och EMAS sedan 2005 Produktion: Byrå4, Uppsala 2013
inledning Miljöredovisningen för år 2012 följer upp målen i landstingets miljöprogram för perioden 2011 2014 och målen i landstingets handlingsplan för läkemedel och miljö för 2012. den vänder sig till landstingets förtroendevalda och medarbetare, företag som levererar varor och tjänster till landstinget. Dessutom vänder den sig till alla länsinvånare som är intresserade av landstingets miljöarbete. Miljöprogrammet har två fokusområden; minskad klimatpåverkan och en hälsosam och giftfri miljö. Det har även en övergripande vision om att landstinget ska bli fossilbränslefritt till år 2020. Sammantaget minskade landstingets miljöpåverkan under år 2012 och flera av miljömålen går åt rätt håll. Bland annat har landstingets sammantagna klimatpåverkan minskat med 33 procent jämfört med år 2010, framför allt till följd av att landstinget köper koldioxidneutral fjärrvärme från den 1 februari år 2012. Landstingets medarbetare har minskat koldioxidutsläppen på resor till och från arbetet med nära 20 procent på två år. Det är också mycket glädjande att landstinget ökat andelen ekologiska livsmedel till 37 procent, redan fasat ut 33 procent av kemikalierna på landstingets avvecklingslista och att energianvändningen per kvadratmeter börjat minska. Ett stort tack riktas till alla landstingsanställda, som gjort detta goda resultat möjligt! Men det finns också undantag där landstinget behöver ta krafttag för att minska sin miljöpåverkan. Bland annat ökar fortfarande koldioxidutsläppen från tjänsteresor per årsarbetare och utsläppen av läkemedlet sertralin. 3
landstingets miljöarbete 2012 EN SAMMANFATTNING Nedan följer en sammanfattning av resultatet för de miljömål som finns i landstingets miljöprogram 2011 2014. Dessutom redovisas målen i landstingets handlingsplan för läkemedel och miljö år 2012. = Målet kommer att uppnås = Målet kommer delvis uppnås = Målet kommer inte uppnås Transporter Miljömål Transportfordon: År 2014 ska minst 70 procent av de transportfordon landstinget leasar eller köper drivas med icke-fossila bränslen. Prognos 2014: Målet går åt rätt håll men inte tillräckligt fort. Vid årsskiftet drevs 5 procent av transportfordonen med icke-fossila bränslen. Tjänsteresor: År 2014 ska utsläppen av fossil koldioxid från tjänsteresor vara minst 15 procent lägre per anställd jämfört med år 2010. Prognos 2014: Målet går åt fel håll. Vid årsskiftet 2012 hade koldioxidutsläppen från landstingets tjänsteresor per anställd ökat med 9 procent. Arbetsresor: År 2014 ska utsläppen av koldioxid från resor till och från arbetet vara minst 4 procent lägre per anställd jämfört med år 2010. Prognos 2014: Målet ser ut att uppnås. Vid den årliga mätningen i december 2012 hade utsläppen av koldioxid per årsarbetare från resorna till och från arbetet minskat med 19 procent. Patientresor: År 2014 ska utsläppen av koldioxid från patienters resor till och från vården minska med minst 10 procent jämfört med år 2010. Prognos 2014: Målet går åt rätt håll men inte tillräckligt fort. Vid årsskiftet 2012 hade koldioxidutsläppen från patienters resor till och från vården minskat med 3,3 procent. Resenärer inom kollektivtrafik: År 2014 ska antalet resenärer som åker med Upplands lokaltrafik öka med i genomsnitt 7 procent årligen från år 2010. Prognos 2014: Målet går åt rätt håll men inte tillräckligt fort. Under år 2012 ökade antalet passagerare med 3 procent. Busstrafiken: År 2014 ska 80 procent av Upplands lokaltrafiks kilometerproduktion för busstrafiken utföras med icke-fossila bränslen. Prognos 2014: Målet går åt rätt håll, men inte tillräckligt fort. Under år 2012 genomfördes 18 procent av busstrafikens kilometerproduktion med icke-fossila bränslen. Under våren 2013 arbetas en aktivitets- och investeringsplan fram för målet. Energi Miljömål Energi: År 2014 ska energianvändningen i Landstinget i Uppsala län vara minst 20 procent lägre per kvadratmeter än 2010. Prognos 2014: Målet går åt rätt håll och enligt aktivitetsplanerna ser det ut att uppnås. Den sammanlagda energianvändningen per kvadratmeter har minskat med 3,3 procent. De energiåtgärder som genomförts under andra halvåret 2012 och inte gett effekt än, beräknas medföra en minskning av energiförbrukningen med 6 procent. Ny- och ombyggnation: År 2014 ska energianvändningen för uppvärmning vara högst 60 kwh/m 2 och högst 70 kwh/m 2 vid större ombyggnationer. Prognos 2014: Inga nybyggnationer eller större ombyggnationer färdigställdes under 2012. Det är därför svårt att göra en prognos om målet kommer att uppnås till 2014. 5
Kemikalier Miljömål Avvecklingslista: Avvecklingslista: År 2014 ska minst 20 procent av kemikalierna på landstingets avvecklingslista ha fasats ut. Prognos 2014: Målet är uppnått. Antalet kemikalier har minskat med 33 procent och årsförbrukningen har minskat med 5 procent jämfört med 2010. Ftalat- och PVC-fria golvmattor: År 2014 ska 100 procent av golvmattor vid ny- och ombyggnation vara ftalat- och PVC-fria i torra utrymmen och fria från särskilt farliga ftalater i våta utrymmen. Prognos 2014: Målet går åt rätt håll, men är inte uppe på 100 procent under hela året. År 2012 har leverantören av PVC- och ftalatfria golvmattor levererat en produkt som var för hal. Det medförde att en dispens gavs för användning av andra golvmaterial under några månader. Cirka 68 procent av inlagda mattor under år 2012 var PVC- och ftalatfria. Sedan januari 2013 är dispensen borttagen och PVC- och ftalatfria mattor läggs in igen. Ftalat- och PVC-fria VA-rör: År 2014 ska minst 85 procent av nyinstallerade VA-rör vara ftalat- och PVC-fria. Prognos 2014: Målet ser ut att uppnås. Under 2012 var 100 procent av nyinstallerade VA-rör ftalat- och PVC-fria. Ftalatfria förbrukningsartiklar: År 2014 ska användningen av ftalatinnehållande förbrukningsartiklar ha minskat med minst 50 procent jämfört med år 2010. Prognos 2014: Målet går åt rätt håll men inte tillräckligt fort. Förbrukningen av ftalatinnehållande artiklar har minskat med 7,9 procent jämfört med 2010. Livsmedel och textilier Miljömål Ekologiska livsmedel: År 2014 ska andelen ekologiskt producerade livsmedel vara minst 35 procent av det totala inköpsvärdet i kronor räknat av de livsmedel som landstinget köper. Prognos 2014: Målet ser ut att uppnås. Andelen ekologiska livsmedel var 37 procent vid utgången av år 2012. Etiska/sociala krav livsmedel: År 2014 ska andelen livsmedel som har producerats enligt Rättvisemärkt eller liknande etiska och sociala godtagbara förhållanden vara 10 procent av det totala inköpsvärdet i kronor räknat. Prognos 2014: Målet ser ut att uppnås. Andelen ekologiska och rättvisemärkta livsmedel var 15,6 procent vid utgången av år 2012. Textilier: År 2014 ska andelen ekologiskt producerade textilier vara minst 10 procent av de textilier som landstinget använder via tvätteritjänst. Prognos 2014: Målet går åt rätt håll, men inte tillräckligt fort. Cirka 0,5 procent av textilstocken var ekologisk under år 2012. Det nya avtalet trädde i kraft 1 april 2012. Avfall Miljömål Materialåtervinning: År 2014 ska andelen materialåtervunnet avfall ha ökat till minst 33 procent av den totala avfallsmängden. Prognos 2014: Målet går åt rätt håll, men inte tillräckligt fort. Andelen materialåtervunnet avfall var 31,3 procent vid utgången av år 2012. Avfallsminskning: År 2014 ska den totala mängden avfall vara 5 procent mindre jämfört med år 2010. Prognos 2014: Målet går åt rätt håll men inte tillräckligt fort. Mängden avfall per DRG 2012 minskade med 1,0 procent jämfört med 2011. 6
Biologisk mångfald Miljömål Ängs- och hagmarker: År 2014 ska ytterligare 12 procent värdefulla ängs- och hagmarker ha ställts i ordning jämfört med år 2010. Prognos 2014: Målet ser ut att uppnås. Ytterligare 4,3 procent (130 hektar) värdefull ängs- och hagmark har iordningställts genom restaurering, stängsling och/eller annan förbättrande åtgärd som slåtter eller bete. Detta motsvarar tillsammans med 2011 års resultat 60 procent av det uppsatta målet om 360 hektar till 2014. Naturområden: År 2014 ska ytterligare fyra naturområden med inriktning på att bevara och utveckla biologisk mångfald ha fredats jämfört med år 2010. Prognos 2014: Målet ser ut att uppnås. Under 2012 har två nya naturområden fredats, båda i Tierps kommun. Naturskoleverksamhet: År 2014 ska Upplandsstiftelsen stödja tillskapandet av naturskoleverksamhet i resterande av länets tre kommuner. Prognos 2014: Målet ser ut att uppnås. Naturskolor finns nu i alla kommuner i länet utom Heby. Smultronställen: År 2014 ska ytterligare 12 särskilda intressanta besöksmål så kallade Smultronställen ha ställts i ordning jämfört med år 2010, och ett av dem anpassats för funktionshindrade. Prognos 2014: Under 2012 har två nya smultronställen invigts, Borgardalsbadet och Broberg. Naturstigar: År 2014 ska ytterligare 15 kilometer naturstigar ha gjorts tillgängliga jämfört med år 2010. Prognos 2014: Målet är uppnåddes redan 2011 (17 km). För 2012 har det iordningsställts ytterligare 10 km naturstig/vandringsled Ljusbäcksleden mellan Östa och Tärnsjö i Heby kommun. Läkemedel Miljömål Fluorokinoloner: Användningen av fluorokinoloner ska minska till 0,75 DDD per 1000 invånare och dag jämfört med 2011 års nivå, 0,77 DDD per 1000 invånare och dag (genomsnitt i Sverige: 0,81). Resultat 2012: Målet är inte uppnått, men utvecklingen gick åt rätt håll. Under 2012 minskade användningen av fluorokinoloner till 0,77 DDD per 1000 invånare och dag. Sertralin: Användningen av sertralin ska minska till 15,5 DDD per 1000 invånare och dag jämfört med 2011 års nivå, 16,0 DDD per 1000 invånare och dag (genomsnitt i Sverige: 18,0). Resultat 2012: Målet är inte uppnått. Under 2012 ökade användningen av sertralin till 16,6 DDD per 1000 invånare och dag, se tabell 16. Diklofenak: Användningen av diklofenak ska minska till 10,0 DDD per 1000 invånare och dag, jämfört med 2011 års nivå, 10,2 DDD per 1000 invånare och dag (genomsnitt i Sverige: 10,6). Resultat 2012: Målet är uppnått, användningen av diklofenak minskade till 8,7 DDD per 1000 invånare och dag, se tabell 16. Sömnmedel: Användningen av sömnmedel ska minska jämfört med 2011 års nivå, 49 DDD per 1000 invånare och dag (genomsnitt i Sverige: 53). Resultat 2012: Utfallet har inte förändrats, användningen av sömnmedel ligger kvar på 2011 års nivå 49 DDD/1000 invånare och dag. 7
Landstinget med cirka 11 000 anställda har huvudansvaret för hälso- och sjukvården samt tandvården för de knappt 340 000 människor som bor i länet. Inom den högspecialiserade vården har landstinget även ett region- och riksansvar. Åtta kommuner tillhör länet: Enköping, Heby, Håbo, Knivsta, Tierp, Uppsala, Älvkarleby och Östhammar. Förutom hälso- och sjukvård samt tandvård har landstinget ett ansvar för den regionala utvecklingen i länet och regionen. Landstinget bedriver även kulturell verksamhet, folkhögskoleverksamhet och svarar för allmänna kommunikationer inom länet tillsammans med kommunerna. Från och med första januari 2012 är landstinget dessutom huvudman för kollektivtrafiken i länet. Utöver länstrafiken med buss och tåg bedriver den nytillkomna kollektivtralandstingets miljöpåverkan fikförvaltningen stadsbusstrafik i Uppsala, Enköping och Bålsta. Landstingets ekonomiska resultat för år 2012 blev ett överskott på 183 miljoner kronor 1 och landstingets omsättning var 12,5 miljarder kronor. Landstingets omfattande verksamhet har en stor påverkan på miljön, genom användandet av naturresurser i form av energi och material samt genom utsläpp till luft, mark och vatten. Många av utsläppen har även en negativ påverkan på människors hälsa. De mest betydande aktiviteterna inom landstinget som kan påverka såväl hälsa som miljö negativt, redovisas i tabell 1 nedan. I tabell 2 och 3 redovisas ett exempel av de flöden som går till och från landstingets verksamhet. I de fall vi har statistik redovisas även den. Tabell 1: Landstingets betydande miljöpåverkande aktiviteter Miljöpåverkande Aktiviteter Transporter El och värme Läkemedel Kemikalier/ ämnen i varor Livsmedel Miljöpåverkan Ökad växthuseffekt, övergödning, försurning, marknära ozon Ökad växthuseffekt, försurning Ökade halter av svårnedbrytbara läkemedel i miljön Ökad växthuseffekt (lustgas) Spridning av ämnen som är skadliga för miljön till luft, mark och vatten Ökad växthuseffekt, spridning av bekämpningsmedel Hälsoeffekter Ökad risk för cancer, astma, luftvägssjukdomar, nedsatt lungfunktion Kväveoxidutsläpp vid förbränning ger nedsatt lungfunktion och irritation på luftvägar T.ex. antibiotika ökar risken för bildning av resistenta bakteriestammar och därav följande svårbotade infektionssjukdomar Försämrad arbetsmiljö, spridning av ämnen som är cancerogena, reproduktionsstörande och allergiframkallande Hälsorisker för bönder i de länder där maten produceras Avfall Ökad växthuseffekt Kväveoxidutsläpp vid förbränning ger nedsatt lungfunktion och irritation på luftvägar 1 Landstinget fick under 2012 en återbetalning avseende AFA-försäkring från 2007 2008 på 135 miljoner kronor. Detta påverkade resultatet positivt. 8
Tabell 2: Landstingets miljöpåverkan och flöden år 2012 Flöden till Landstinget (ett urval) Flöden från Landstinget Energi för uppvärmning (graddagskorrigerad): 82 911 MWh 37 % förnybar produktion sedan 1 februari 2012 Vattenförbrukning: 404 809 m 2 Förbrukningsvaror bl.a: 2 951 000 sprutor, 47 514 liter handdesinfektion 14 619 km toalettpapper Drivmedel 49 557 liter bensin, 297 115 liter diesel, 92 114 liter etanol, 487 Nm 3 biogas samt 460 085 liter jetbränsle Drivmedel (Kollektivtrafik): 9 759 603 liter diesel, 473 575 liter biodiesel, 2 665 110 Nm 3 samt 1 477 500 Nm 3 naturgas Elanvändning: 68 218 MWh 100 % förnybar produktion (Bra Miljövalel) Lustgasanvändning: 4 183 kg Markanvändning: 934 000 m 2 Klimatpåverkande gaser (i koldioxid-ekvivalenter) 44 142 ton, fördelade på: Värmeförbrukning: 1 216 ton, UL (Stadstrafik Uppsala): 7 894 ton, UL (Stadstrafik Enköping och Bålsta): 525 ton, UL (Regiontrafik): 20 173 ton, UL (Landsbygdstrafik): 3 035 ton, Arbetsresor: 4 876 ton, Tjänsteresor: 3 138 ton, Betalda patientresor: 892 ton, Varutransporter: 457 ton, Lustgas: 768 ton, Övriga anestesigaser: 215 ton, Ånga: 547 ton, Kyla: 242 ton, El: (Bra miljöval) 165 ton SO 2 -utsläpp (luft) 1 632 kg, fördelade på: Värme:1 520 kg, Ånga: 73 kg, Kyla: 40 kg, Ambulans bensin: 0,07 kg, Ambulans diesel: 0,65 kg, Personbil bensin: 0,16 kg, Personbil diesel: 0,15 kg, Personbil etanol: 0,09 kg, Flygresor (i tjänsten): Ingen uppgift Intensivvårdshelikopter och Jet-flygplan: ingen uppgift NOx-utsläpp (luft) 5 107 kg, fördelade på: Värme: 1 105 kg, Ånga: 1 355 kg, Kyla: 783 kg, Ambulans bensin: 90 kg, Ambulans diesel: 1 160 kg, Personbil bensin: 100 kg, Personbil diesel: 352 kg, Personbil etanol: 162 kg, Intensivvårdshelikopter, Jetflygplan och flygresor i tjänsten: ingen uppgift PM (Luft) 51 kg, fördelade på: Värme: 37 kg, Ambulans bensin: 1 kg, Ambulans diesel: 6 kg, Personbil etanol: 3 kg, Personbil bensin: 1 kg, Personbil diesel: 11 kg Utsläpp av läkemedel (framförallt till vatten) Utsläpp av kemikalier (framförallt till vatten) Avfall: 3 364 ton (från sjukhusen landstinget 9
Tabell 3: Nyckeltal landstingets miljöpåverkan per årsarbetare 2 per årsarbetare 2010 2011 2012 Elförbrukning (kwh) 8 744 8 730 8 426 Värmeförbrukning (graddagskorrigerad kwh) 10 717 10 804 10 241 Vattenförbrukning (m 3 ) 51 51 50 Sprutor (antal) 510 412 432 Flytande tvål (liter) 1,8 Handdesinfektion (liter) 6,0 6,1 Toapapper (km) 1,4 1,8 1,8 Bensin (liter) 18 12 6 Diesel (liter) 31 33 37 Etanol (liter) 13 12 11 Biogas (NM3) 0 0,6 0,1 Jetbränsle (liter) 78 90 79 Lustgasanvändning (kg) 0,7 0,9 0,5 Markanvändning (m 2 ) 238 119 115 Klimatpåverkande gaser (CO 2 -ekvivalenter i kg) 8 176 7 390 5 331 Svaveldioxidutsläpp (kg) 2,1 1,8 0,2 Käveoxidutsläpp (kg) 2,3 2,0 0,6 Partiklar (g) 3,3 1,7 6,3 Avfall (kg) 491 480 537 Påverkan på klimatet Landstingets omfattande verksamhet påverkar växthuseffekten. Utsläppen av de växthusgaser som landstinget kan mäta, minskade med 33 procent år 2012 jämfört med år 2010. Från och med år 2012 är landstinget huvudman för kollektivtrafiken i länet, inklusive stadstrafiken i Uppsala, Enköping och Bålsta. Kollektivtrafiken har därmed räknats om, så att dessa utsläpp räknas med även för tidigare år. Den största utsläppsminskningen står värmeanvändningen för, då landstinget köper koldioxidneutral fjärrvärme från och med den 1 februari 2012. I diagram 1 visas andelen utsläpp av växthusgaser från de största utsläppskällorna inom landstinget under 2012 och i diagram 2 jämförs utsläppen mellan åren 2010 2012 som går att mäta. I diagrammen är utsläppen omräknade till koldioxidekvivalenter. 3 I diagrammen används följande antaganden: Landstinget använder endast Bra Miljöval-el. Utan Bra Miljöval-el skulle koldioxidutsläppen från el motsvara ca 3 000 ton. 1 kg lustgas motsvarar 310 kg koldioxid. Sedan februari år 2012 köper landstinget koldioxidneutral fjärrvärme. Avtalet med koldioxidneutral fjärrvärme innebär att landstingets leverantör av fjärrvärme kompenserar för den andel av fjärrvärmen som inte är förnybar, genom att öka andelen biobränsle motsvarande landstingets förbrukning i den totala bränslemixen. Den del biobränsle som landstinget köper består av FSC-märkt 4 trä. Om landstinget fortsatt att köpa den normala mixen av fjärrvärme skulle koldioxidutsläppen från landstingets fjärrvärmeanvändning vara 14 592 ton. 1 kg av övriga anestesigaser (Isofluran, Sevofluran och Desfluran) motsvarar mellan 350 och 1526 kg koldioxid. Följande förklaringar finns till posterna: Den värmestatistik som används i diagrammet är inte graddagskorrigerad. I diagrammet redovisas endast patientresor betalda av landstinget. Enligt landstingets transportutredning står dessa resor för ca 11 procent av patientresorna. De varutransporter som redovisas är de fyra största direkttransporterna till landstinget transporter av förbrukningsvaror, tvätt, mat från storköket i Västerås och post. De tre största utsläppskällorna av koldioxidutsläpp från tjänsteresor är följande: Intensivvårdshelikoptern ca 26 %, ambulans ca 23 % och flygresor ca 20 %. År 2012 är första året som hela kollektivtrafiken redovisats och första året data finns. Samma data används därför även för åren 2010 till 2011. 2 Om inget annat anges redovisas miljöpåverkan per årsarbetare fördelat på hela landstingets personal. Undantag finns dock då grundstatistiken enbart berör några förvaltningar, såsom sprutor (fördelat på Akademiska sjukhuset, Folktandvården, Lasarettet i Enköping och Primärvården), jetbränsle (Akademiska sjukhuset), Lustgasanvändning (Akademiska sjukhuset, Folktandvården, Lasarettet i Enköping) och Avfall (Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping) 3 Mått på mängd klimatpåverkande gaser, där bidraget från varje enskild gas har räknats om till den mängd koldioxid som har samma inverkan på klimatet. 4 FSC (Forest Stewardship Council) är en oberoende internationell medlemsorganisation. FSCs kriterier innebär ett miljöanpassat, samhällsnyttigt och ekonomiskt bruk av världens skogar. Produktionen av träråvaror och träprodukter granskas av en oberoende tredje part. 10
Diagram 1: Totala utsläpp av klimatpåverkande gaser (Ton koldkoxidekvivalenter). Kollektivtrafik (Tåg), 0 ton, 0% Övriga anestesigaser, 215 ton, 0% Lustgas, 768 ton, 2% Betalda patientresor, 892 ton, 2% Varutransporter, 457 ton, 1% Resor till och från arbetet, 4 876 ton, 11% Kollektivtrafik (Landsbygdstrafik), 3 035 ton, 6% Tjänsteresor, 3 138 ton, 7% El (Bra Miljöval-el), 165 ton, 0% Kollektivtrafik (Regiontrafik), 20 173 ton, 46% Värme, 1 216 ton, 3% Ånga, 547 ton, 1% Fjärrkyla, 242 ton, 1% Kollektivtrafik (Stadstrafik Enköping och Bålsta), 525 ton, 1% Kollektivtrafik (Stadstrafik Uppsala), 7 893 ton, 19% Diagram 2: Utsläpp av klimatpåverkande gaser. 70 000 60 000 Övriga anestesigaser Lustgas Kollektivtrafik (Tåg) Kollektivtrafik (Landsbygdstrafik) Koldioxidekvivalenter (ton) 50 000 40 000 30 000 20 000 10 000 Kollektivtrafik (Regiontrafik) Kollektivtrafik (Stadstrafik Enköping och Bålsta) Kollektivtrafik (Stadstrafik Uppsala) Fjärrkyla Ånga Värme El (Bra Miljöval-el) Tjänsteresor Resor till och från arbetet 0 2010 2011 2012 Varutransporter Betalda patientresor 11
Minskad miljöpåverkan genom hållbar upphandling Vid många upphandlingar ställs allmänna miljökrav, exempelvis på producentansvar samt förbud och begränsningar av miljö- och hälsofarliga ämnen. I så kallade miljöprioriterade upphandlingar ställs utöver detta fördjupade miljökrav. Under 2012 har fördjupade miljökrav ställts och utvärderats i följande upphandlingar: Flyttjänster Källsorteringsmöbler Markskötsel Stationära och bärbara datorer Sjukresor Taxi Laboratoriematerial Operatörs- och undersökningshandskar 2012 hade landstinget i Uppsala län en regionrepresentant i projektet Socialt ansvarstagande i offentlig upphandling. 5 Under året har uppföljningar av miljökrav som ställts i tidigare upphandlingar av läkemedel samt privata vårdgivare utförts. 5 Socialt ansvarstagande i offentlig upphandling är ett Samarbetsprojekt mellan Sveriges landsting och regioner. Projektet ska verka för att de varor och tjänster som köps in är producerade under hållbara och ansvarsfulla förhjållanden. 12
ett miljöcertifierat landsting Hela landstinget är certifierat enligt ISO 14001:2004 6 och EMAS-registrerat 7 sedan år 2005. Ett miljöledningssystem ställer krav på hur man ska lägga upp miljöarbetet för att det ska bli så effektivt som möjligt. Miljöledningssystemet innebär att alla verksamheter kontrollerar efterlevnad av miljölagar och att miljöarbetet hela tiden förbättras, genom den policy, vision och de miljömål som landstingsfullmäktige antagit. Miljöledningssystemet ger stöd för styrning, resurstillsättning, genomförande, uppföljning, redovisning av miljöresultat och sökande efter förbättringsmöjligheter. Att landstinget är miljöcertifierat innebär dessutom att utomstående revisorer granskar miljöarbetet och systemet en gång i halvåret för att säkra att miljöarbetet ständigt blir bättre och sker på ett systematiskt sätt. Landstingets miljöledningssystem gäller hela landstingets tjänstemannaorganisation. Kollektivtrafikförvaltningen (UL) tillkom 1 januari 2012 och under året har de införlivats i landstingets miljöledningssystem. Certifieringsrevision är inplanerad till april 2013. Systemet täcker inte in stiftelser och bolag där landstinget fungerar som delägare. Entreprenörers, leverantörers och hyresgästers miljöarbete styrs till viss del via avtal. Nedan visas en bild av hur miljöarbetet inom landstinget var organiserat under 2012. Ansvaret följer linjeorganisationen och ett miljönätverk finns för att hjälpa linjen att se till att miljöarbetet fungerar. Figur: Landstingets organisation av miljöarbetet 2012 Landstingsfullmäktige Revisorer Revision Miljö och - kemienheten Ledningskontor Landstingsstyrelse Landstingsdirektör Hälso och - sjukvårdsstyrelse. Kollektivtrafik -nämnd Patientnämnd Kulturnämnd Varuförsörjningsnämnd Produktionsstyrelse Kostnämnd Miljösamordnare (förvaltning/ division) Miljöombud (kliniker/avdelningar/ enheter) Akademiska sjukhuest Akademiska sjukhuset Akademiska sjukhuest Folktandvården Habilitering och hjälpmedel Lasarettet i Enköping Landstingsservice Landstingets Resurscentrum Primärvården Patientnämndens Kollektivtrafikförvaltningen kansli (UL) Patientnämndens kansli Kultur i Länet Varuförsörjningen Teckenförklaring: Politisk organisation Tjänstemannaorganisation Miljönätverk 6 ISO 14001:2004 är en internationell standard för miljöledningssystem. 7 Europeiska Unionens frivilliga förordning för miljöledningssystem. EMAS är en förkortning för Eco-management and audit scheme. Förordningen har nummer 761/2001. 13
landstingets policy och vision för miljöarbetet Landstinget i Uppsala län med drygt 11 000 anställda bedriver högspecialiserad hälso- och sjukvård inklusive tandvård. Det svarar även för allmänna kommunikationer mellan länets kommuner och utövar kulturell verksamhet. Verksamheten är omfattande och medför en stor miljöpåverkan genom många transporter, en betydande mängd avfall samt stor användning av energi, förbrukningsmaterial, läkemedel, kemikalier och lustgas. Många av utsläppen har även en negativ påverkan på människors hälsa. För att minska miljöpåverkan och hälsofarliga utsläpp är vår policy att: förebygga föroreningar och hushålla med resurser upphandla varor och tjänster som ger minsta möjliga miljöpåverkan ta miljöhänsyn i varje handling och beslut i det dagliga arbetet följa miljölagstiftning ständigt förbättra verksamhetens miljöresultat och nå uppsatta mål Och vår vision, dit vi strävar är: Att landstingets verksamheter bedrivs på ett sådant sätt att utsläppen inte påverkar miljö eller folkhälsa negativt och att vi därigenom bidrar till att lämna över ett ekologiskt hållbart samhälle till kommande generationer. Användningen av fossila bränslen ska upphöra till år 2020. När vi reser eller fraktar varor sker det med cykel, tåg eller med fordon som drivs med förnybara drivmedel. Vi hushåller med energi och ändliga resurser. Vi sprider inte läkemedel som är skadliga för miljö och hälsa till luft, mark och vatten. Vi använder kemikalier på ett sådant sätt att inte människa och miljö skadas. Maten vi serverar och textilier vi använder är ekologiskt producerad och transporterad med hänsyn till miljön. Vi källsorterar allt vårt avfall. Den biologiska mångfalden bevaras och utvecklas i Uppsala län. Policyn och visionen för landstingets miljöarbete antogs av landstingsfullmäktige den 14 juni 2006. Visionen reviderades av landstingsfullmäktige den 6 december 2010. 14
Uppföljning av miljömålen i landstingets miljöprogram 2011 2014 De övergripande målen i miljöprogrammet gäller för hela programperioden och ska uppnås till sista december år 2014. Miljömålen bryts årligen ner på förvaltnings- och divisionsnivå och följs upp minst två gånger per år i samband med förvaltningarnas- och divisionsledningarnas genomgångar av miljöarbetet och övrig verksamhetsuppföljning. I samband med att resultaten för miljömålen presenteras redovisas även övrig miljöprestanda inom målområdena i vissa fall. Målen för läkemedel uppdateras årligen och finns beskrivna i landstingets handlingsplan för läkemedel och miljö som fastställs av landstingsstyrelsen. I tabeller hänvisas ibland till förkortningar för landstingets förvaltningar, enligt följande: AS = Akademiska sjukhuset, FTV = Folktandvården, Hoh = Habilitering och hjälpmedel, KiL = Kultur i Länet, LE = Lasarettet i Enköping, LLK = Landstingets ledningskontor, LRC = Landstingets Resurscentrum, LSU = Landstingsservice, PV = Primärvården, UL = Kollektivtrafikförvaltningen UL, VF = Varuförsörjningen, LUL = Landstinget i Uppsala län 15
transporter Miljömål Transportfordon År 2014 ska minst 70 procent av de transportfordon landstinget leasar eller köper drivas med icke-fossila bränslen. Prognos 2014: Målet går åt rätt håll men inte tillräckligt fort. Vid årsskiftet drevs 5 procent av transportfordonen med icke-fossila bränslen, se diagram 3 och tabell 4. De åtgärder som fastställdes i miljöprogrammet för att uppnå målet byggde på den tilltänkta utbyggnad av biogas som planerades i länet. Tanken var att även ambulanser och transportfordon skulle kunna tanka biogas vid dessa anläggningar. Eftersom denna utbyggnad skjutits på framtiden så försvårar det möjligheten att uppnå målet. I dags dato finns endast en tankstation för biogas i Uppsala län och den finns i Uppsala. Delar av transportverksamheten har upphandlats och där var avsikten att byta ut transportfordon till biogasdrift. Krav ställdes i upphandlingen om förnyelsebara bränslen till fordon. Andelen personbilar 8 som drivs med förnyelsebara bränslen är 93,2 procent eller 150 fordon av totalt 161 fordon, se diagram 4. Diagram 3: Andelen transportfordon drivna på förnyelsebara bränslen totalt för Landstinget i Uppsala län. 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 2010 2011 2012 Andel transportfordon drivna på icke-förnyelsebara bränslen Andel transportfordon drivna på förnyelsebara bränslen Tabell 4: Andelen transportfordon fördelat per förvaltning. Med transportfordon menas minibussar, ambulanser och skåpbilar. Diesel/ bensin 2010 2011 2012 Förnyelsebara bränslen Diesel/ bensin % Förnyelsebara Förnyelsebara bränslen % Förnyelsebara Diesel/ bensin Förnyelsebara bränslen % Förnyelsebara LSU 25 0 0% 22 2 8% 22 2 8% KiL 2 0 0% 2 0 0% 2 0 0% HoH 5 0 0% 6 0 0% 6 0 0% PV 3 0 0% 1 1 50% 2 0 0% DAT 2 0 0% 2 0 0% 2 0 0% Ambulansen 23 0 0% 23 0 0% 23 0 0% Kollektivtrafikförvaltningen UL 2 1 33% LUL 60 0 0% 56 3 5% 59 3 5% 8 Som personbilar räknas bilar med fyra passagerarplatser. 16
Diagram 4: Andelen bilar drivna på förnyelsebara bränslen, totalt för Landstinget i Uppsala län. 100% 90% 80% 70% 60% 50% Andel bilar drivna på bensin/diesel Andel bilar drivna på etanol 40% 30% 20% 10% 0% 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Tjänsteresor År 2014 ska utsläppen av fossil koldioxid från tjänsteresor vara minst 15 procent mindre per anställd jämfört med år 2010. Prognos 2014: Målet går åt fel håll. Under år 2012 ökade utsläppen av koldioxid från tjänsteresor per årsarbetare med 9,3 procent, eller till 162 kilo CO 2 /årsarbetare jämfört med 144 kilo CO 2 /årsarbetare år 2010. Utsläppen från tjänstebilar minskade med 15 procent och 5 procent från hyrbilar. Utsläppen från egen bil i tjänsten, tåg samt flyg har ökat. Utsläppen av koldioxid och mil från tjänsteresor per årsarbetare redovisas i diagram 5 och 6 nedan. En jämfö- Diagram 5: Koldioxidutsläpp från tjänsteresor, totalt för Landstinget i Uppsala län. 120 113 kg CO 2 /årsarbetare 100 80 60 40 20 0 93 96 95 86 79 72 60 49 47 42 45 46 40 38 41 34 27 23 27 26 1 1 1 1 3 2 3 0 0 0 0 0 0 Tjänstebilar Hyrbilar Egen bil i tjänsten Tåg Flyg 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 17
Tabell 5: En jämförelse av utsläpp av koldioxid fördelat per årsarbetare och totala utsläpp koldioxid, totalt för Landstinget i Uppsala län. Utsläpp CO 2 (kg per årsarbetare) Totalt utsläpp CO 2 (kg) 2010 2012 Minskning/ ökning i procent 2010 2012 Minskning/ ökning i procent Tjänstebilar 45 38 15,4% 357 411 309 422 13,4% Hyrbilar 3 3 4,7% 21 848 21 300 2,5% Egen bil i tjänsten 23 26 11,1% 182 340 207 197 13,6% Tåg 0 0 4,0% 12 13 6,4% Flyg 72 95 31,9% 3 771 6 582 74,5% Totala utsläpp 143 162 12,9% 565 383 544 513 3,7% Tabell 6: Utsläpp koldioxid och mil per årsarbetare fördelat på landstingets förvaltningar per årsarbetare Tjänstebilar Hyrbilar Egen bil i tjänsten Tåg Flyg Totalt Tjänsteresor 2010 2011 2012 2010 2011 2012 2010 2011 2012 2010 2011 2012 2010 2011 2012 2010 2011 2012 LLK kg CO 8 11 27 6,3 5,4 15,3 26 35 40 0,00 0,01 0,01 166 96 213 206 147 295 2 mil 8 9 17 3,8 5,2 12,3 14 20 23 91 125 181 115 62 138 233 221 371 FTV kg CO 2 3 4 2 1,2 0,5 0,2 44 45 41 0,00 0,00 0,00 32 45 43 80 95 86 mil 2 3 2 0,7 0,6 0,3 24 25 23 16 29 37 21 29 28 63 87 90 PV kg CO 2 57 47 41 1,8 1,4 0,6 68 82 81 0,00 0,00 0,00 15 13 7 142 143 129 mil 38 30 28 1,2 1,7 0,7 37 46 46 15 14 12 10 8 4 102 100 90 AS kg CO 2 20 16 16 2,3 1,7 1,7 12 15 15 0,00 0,00 0,00 84 93 113 118 126 146 mil 14 11 11 1,6 1,9 1,8 7 8 8 26 20 24 54 61 70 102 102 116 LE kg CO 2 9 10 10 0,0 0,0 0,4 25 35 34 0,00 0,00 0,00 26 56 25 59 101 70 mil 7 9 9 0,0 0,0 0,2 14 20 19 17 19 22 17 36 16 54 84 67 Hoh kg CO 2 231 226 204 3,8 4,1 15,4 90 95 93 0,00 0,00 0,00 37 48 75 361 373 388 mil 143 148 145 2,5 5,1 16,4 50 53 53 87 49 54 24 31 49 306 287 317 LSU kg CO 2 570 552 575 21,4 15,8 22,8 57 48 42 0,00 0,00 0,00 31 22 29 680 637 669 mil 286 277 662 13,7 13,8 14,8 32 27 24 8 29 35 20 14 19 360 360 754 LRC kg CO 2 0 1,0 17 0,00 0 18 mil 0 0,3 9 12 0 22 UL kg CO 2 53 2,3 4 0,00 213 272 mil 214 3,1 2 76 138 434 VF kg CO 2 590 448 361 7,1 0,0 0,0 20 32 34 0,02 0,02 0,02 0 48 38 617 528 433 mil 597 411 311 5,1 0,0 0,0 11 18 19 326 333 370 0 31 25 940 793 724 KiL kg CO 2 169 153 126 1,1 13,4 6,0 39 51 53 0,01 0,01 0,01 60 69 104 270 287 289 mil 96 91 77 0,7 5,5 2,4 22 29 30 115 138 112 39 45 68 272 308 289 LUL kg CO 2 45 40 39 2,8 2,2 2,6 23 27 26 0,00 0,00 0,00 72 79 95 143 148 162 mil 28 25 24 1,9 2,3 2,5 13 15 14 29 26 30 47 51 59 118 120 130 18
relse mellan totala utsläpp av koldioxid från tjänsteresor och utsläpp av koldioxid per årsarbetare visas i tabell 5. En uppdelning av koldioxidutsläpp fördelat på landstingets förvaltningar presenteras i tabell 6 och tabell 7. För att målet ska kunna uppnås krävs att utsläppen från flyget minskar. Halvårsrapporten för 2012 indikerade emellertid nära en dubbelt så stor ökning av koldioxidutsläppen från tjänsteresor mot vad helårsresultatet visar. I samband med detta genomfördes informationsinsatser för att påminna om landstingets resepolicy. Andelen inrikesflyg av totala andelen flygresor ökat från drygt 18 procent till drygt 19 procent, se tabell 8. Diagram 6: Antalet mil fördelat på olika färdsätt, totalt för Landstinget i Uppsala län. 80 73 mil/årsarbetare 70 60 50 40 30 20 28 25 26 25 25 24 22 18 15 15 13 14 26 28 28 29 30 26 63 59 56 51 47 2007 2008 2009 2010 2011 2012 10 0 2 2 2 2 2 2 Tjänstebilar Hyrbilar Egen bil i tjänsten Tåg Flyg Tabell 7: Fördelningen mellan in- och utrikesflygresor fördelat mellan landstingets förvaltningar. kg CO 2 /årsarbetare 2009 2010 2011 2012 inrikes % inrikes av utrikes totalen inrikes % inrikes av utrikes totalen inrikes % inrikes av utrikes totalen varav under 50 mil inrikes % inrikes av utrikes totalen Landstingets ledningskontor 57,7 188,0 23,5% 31,4 145,7 17,7% 33,3 62,4 34,8% 37,4 11,9 92,1 28,9% Folktandvården 14,5 9,6 60,0% 14,2 17,5 44,8% 22,9 22,3 50,7% 15,7 3,5 26,8 36,9% Primärvården 6,9 4,8 58,9% 7,4 7,5 49,5% 10,8 2,0 84,1% 6,3 0,0 0,3 96,0% Akademiska sjukhuset 13,1 89,4 12,8% 10,9 73,9 12,9% 14,3 78,9 15,4% 18,6 84,6 96,2 16,2% Lasarettet i Enköping 10,1 33,7 23,0% 7,6 17,5 30,2% 6,1 49,8 10,9% 2,4 0,2 24,1 9,1% Habilitering och Hjälpmedel 22,9 10,7 68,1% 12,4 25,8 32,5% 26,4 21,5 55,1% 33,7 11,7 43,3 43,8% Landstingsservice 7,0 2,4 74,7% 11,8 15,7 43,0% 18,8 3,1 86,0% 23,7 9,5 4,3 84,7% Landstingets resurscentrum 0,0 0,0 34,4 0,0% Kollektivtrafikförvaltningen UL 51,8 28,4 33,7 60,6% Varuförsörjningen 6,6 0,0 100,0% 0,0 0,0 48,0 0,0 100,0% 38,6 14,8 0,0 100,0% Kultur i länet 7,7 36,3 17,5% 8,2 59,1 12,2% 38,7 30,4 56,0% 52,7 15,9 54,6 49,1% Totalt, landstinget 13,7 72,7 15,9% 11,2 61,1 15,5% 15,4 63,9 19,4% 18,4 5,5 76,9 19,3% 19
Resor till och från arbetet År 2014 ska utsläppen av koldioxid från resor till och från arbetet vara minst 4 procent mindre per anställd jämfört med år 2010. Prognos 2014: Målet ser ut att uppnås. Vid den årliga mätningen i december 2012 hade utsläppen av koldioxid per årsarbetare från resorna till och från arbetet minskat med 19,4 procent. Målet mäts via en enkät som skickas ut årligen i månadsskiftet november/december till ett tillräckligt stort urval av de anställda inom landstinget fördelat på förvaltningar, för att vara statistiskt säkerställt. Resultatet i enkäten redovisas i tabell 8 nedanför. Från Akademiska sjukhuset deltog 1 465 personer i projektet Miljö- och hälsoresan innebärande att den arbetsplats med flest cyklade/promenerade kilometer per anställd på arbetsplatsen vann presentkort i en sportbutik. I projektet fanns också en miljöbonus för de som ställde bilen och cyklade eller åkte kollektivt till arbetet. Det var 140 personer som tävlade om miljöbonusen. Projektet finansierades delvis av Trafikverket. Två testresenärsprojekt har genomförts innebärande att man byter bil mot kollektivtrafik minst tre dagar i veckan för sin resa till arbetet. Totalt har 220 personer deltagit i de två projekten. Tabell 8: Koldioxidutsläpp från resor till och från arbetet fördelat per förvaltning. Patientresor År 2014 ska utsläppen av koldioxid från patienters resor 9 till och från vården minska med minst 10 procent jämfört med år 2010. Prognos 2014: Målet går åt rätt håll men inte tillräckligt fort. Vid årsskiftet 2012 hade koldioxidutsläppen från patientresor till och från vården som betalats av landstinget minskat med 3,3 procent, se diagram 7. Minskningen beror på minskat uttag av ersättning av egen bil till vårdbesök samt mindre flygresor för patienter. Det är fler taxiresor till vårdbesök år 2012 jämfört med år 2011, men miljöbelastningen minskar delvis beroende av att fler taxibilar drivs med biogas. Resenärer inom kollektivtrafik År 2014 ska antalet resenärer som åker med Upplands lokaltrafik öka med i genomsnitt 7 procent årligen från år 2010. Prognos 2014: Målet går åt rätt håll men inte tillräckligt fort. Under år 2012 ökade antalet passagerare med 3 procent. För de enskilda trafikslagen var förändringen följande: Regionbuss 2 procent Stadsbuss (Uppsala) 2 procent Stadsbuss (Enköping och Bålsta) 2 procent Upptåget 8 procent kg CO 2 /årsarbetare % förändring 2010 2011 2012 2010 2012 2011 2012 1. Akademiska sjukhuset 730,6 636,5 550,3 24,68 13,54 2. Folktandvården 840,5 727,5 853,9 1,59 17,37 3. Habilitering 518,1 625,7 526,0 1,53 15,93 4. Kultur i länet 1 154,6 1 648,6 1 272,6 10,22 22,81 5. Landstingets Ledningskontor 1 032,1 733,8 343,0 66,76 53,25 6. Resurscentrum 0,0 0,0 838,6 0,00 0,00 7. Landstingsservice 604,3 984,1 625,4 3,48 36,45 8. Lasarettet i Enköping 1 035,3 807,6 904,8 12,61 12,04 9. Primärvård 797,4 808,3 745,2 6,55 7,80 10. Varuförsörjning 463,3 587,7 662,2 42,92 12,66 11. Kollektivförvaltningen 0,0 0,0 159,6 0,00 0,00 Totalt 746,9 705,2 602,4 19,35 14,58 9 I målet räknas endast de patientresor in som betalas av landstinget: taxi, kollektivtrafik och ersättning för egen bil. 20
Diagram 7: Fördelning koldioxidutsläpp från patientresor som betalas av landstinget. 700 600 500 542 558 594 ton koldioxid 400 300 200 100 0 99 101 94 270 238 195 9 8 7 3 5 2 2010 2011 2012 Taxi Sjukresebuss Egen bil Kollektivtrafik Flyg Busstrafiken År 2014 ska 80 procent av Upplands lokaltrafiks kilometerproduktion för busstrafiken utföras med icke-fossila bränslen Prognos 2014: Målet går åt rätt håll, men inte tillräckligt fort. Vid utgången av år 2012 var 18 procent av kollektivtrafiken fossilbränslefri. Under våren 2013 kommer en aktivitets- och investeringsplan för att kunna ställa om busstrafiken till en fossilbränslefri flotta att behandlas i kollektivtrafiknämnden. Resultatet inklusive tågtrafiken blev 24 procent av kilometerproduktionen. 21
energi Miljömål Energi År 2014 ska energianvändningen i Landstinget i Uppsala län vara minst 20 procent lägre per kvadratmeter än 2010. Prognos 2014: Målet ser ut att uppnås. Den sammanlagda energianvändningen (el, värme, ånga och kyla) har minskat med 3,3 procent. Under år 2012 har en rad åtgärder genomförts för att reducera energiförbrukningen. De energisparåtgärder som genomförts under andra halv- året 2012 och inte gett effekt än, beräknas medföra en minskning av energiförbrukningen med 6 procent. Bland de energisparåtgärder som genomförts kan nämnas byte av ventilationsaggregat, belysningsåtgärder, optimering av befintlig utrustning, installation av närvarostyrd ventilation, tilläggsisolering, ny styr- och reglerutrustning, samt insättning av lågenergifönster. Kraftfulla åtgärder är i full gång att verkställas under de två nästkommande åren. Dessa åtgärder beräknas vara tillräckliga för att uppnå målet. Diagram 8: Energianvändning för landstingsägda fastigheter kwh/bra. 10 160 140 120 122,7 121,1 114,8 151,9 147,2 140,6 kwh/bra 100 80 60 2010 2011 2012 40 20 14,0 14,2 12,6 11,4 11,2 9,2 0 Elanvändning Värmeanvändning Kyla Ånga Ny- och ombyggnation År 2014 ska energianvändningen för uppvärmning vara högst 60 kwh/m 2 och högst 70 kwh/m 2 vid större ombyggnationer. Prognos 2014: Inga nybyggnationer eller större ombyggnationer färdigställdes under 2012. Det är därför svårt att göra en prognos om målet kommer att uppnås till 2014. Krav ställs vid ny- och större ombyggnationer att målen skall uppnås. Verifiering sker via mätning i möjligaste mån. Under år 2012 har det påbörjats projekteringar på större ombyggnationer som inte kommer att nå kravet 70 kwh/m², då fastigheten är i sådant skick att kostnaden för att reducera energianvändningen inte är rimlig. En rutin för avvikelser mot målet har arbetats fram under hösten 2012 och avvikelser som denna kommer att rapporteras till landstingets investeringsråd och produktionsstyrelse. 10 Bruttototalarea i kvadratmeter. 22
kemikalier Miljömål Avvecklingslista År 2014 ska minst 20 procent av kemikalierna på landstingets avvecklingslista ha fasats ut. 11 Prognos 2014: Målet ser ut att uppnås, vid utgången av år 2012 har antalet kemikalier minskat med 33 procent och årsförbrukningen med 5 procent jämfört med 2010. Antalet produkter på avvecklingslistan Årsförbrukning av avvecklingskemikalier (kilo alternativt liter) 2010 2012 Avveckling 2010 2012 123 82 Minskning med 33,3 % 3 689 3 521 Minskning med 4,6 % Under 2012 genomfördes bland annat följande åtgärder: Avvecklingslistan för landstinget i Uppsala län fastställdes. Kemikaliemål fastställdes på berörda förvaltningar Laboratoriepersonal fick utbildning i avvecklingsmetodik Landstinget deltog i nationellt samarbete kring kemikalieavveckling Ftalat- och PVC-fria golvmattor År 2014 ska 100 procent av golvmattor vid ny- och ombyggnation vara ftalat- och PVC-fria i torra utrymmen och fria från särskilt farliga ftalater i våta utrymmen. Prognos 2014: Målet går åt rätt håll, men är inte uppe på 100 procent under hela året. År 2012 har leverantören av PVC- och ftalatfria golvmattor levererat en produkt som var för hal. Det medförde att en dispens gavs för användning av andra golvmaterial under några månader. Cirka 68 % av inlagda mattor under år 2012 var PVCoch ftalatfria. Sedan januari 2013 är dispensen borttagen och nu skall PVC- och ftalatfria golvmattor läggas in vid ny- och ombyggnation. Ftalat- och PVC-fria VA-rör År 2014 ska minst 85 procent av nyinstallerade VA-rör vara ftalat- och PVC-fria. Prognos 2014: Målet ser ut att uppnås. Under 2012 var 100 procent av nyinstallerade VA-rör ftalat- och PVCfria. Miljökrav ställs vid ny- och ombyggnation enligt Landstingsservice miljöprogram för byggverksamhet och fastighetsförvaltning. Ftalatfria förbrukningsartiklar År 2014 ska användningen av ftalatinnehållande förbrukningsartiklar ha minskat med minst 50 % jämfört med år 2010. Prognos 2014: Målet går åt rätt håll, men inte tillräckligt fort. Förbrukningen av ftalatinnehållande artiklar har minskat med 7,9 procent jämfört med 2010. Se tabell 9. Antalet artiklar utan uppgifter i Varuförsörjningens databaser har minskat ytterligare under 2012. I samband med att nya upphandlingar genomförs på Varuförsörjningen läggs uppgifter om PVC/ftalater in i databaserna. Under 2012 har bland annat riktlinjer och anbudsmallar uppdaterats på Varuförsörjningen, för att arbeta vidare med frågorna. Arbetet med att ställa miljökrav vid upphandlingar fortsätter under år 2013. Tabell 9: PVC och ftalater i förbrukningsartiklar, Landstinget i Uppsala län Statistikuppgifter förbrukning inom LUL helår (uppgifter från VF) 2010 2011 2012 Förändring 2010 2011 Totalt antal förbrukade artiklar: 115 279 260 113 301 938 114 744 244 Antal artiklar fria från ftalater 101 505 641 103 191 321 107 334 971 Ökning med 5,7 % Ftalatinnehållande artiklar 1 026 326 967 879 945 058 Minskning med 7,9 % Antal artiklar utan uppgifter 12 747 293 9 142 738 6 464 215 Minskning med 49,3 % 11 Målet avser en minskning med 20 procent av mängden kemikalier och antalet hanteringsställen (platser) inom landstinget. 23
livsmedel och textilier Miljömål Ekologiska livsmedel År 2014 ska andelen ekologiskt producerade livsmedel vara minst 35 procent av det totala inköpsvärdet i kronor räknat av de livsmedel som landstinget köper. Prognos 2014: Målet ser ut att uppnås. Andelen ekologiska livsmedel var 36,9 procent vid utgången av år 2012. Ökningen beror på ökad andel ekologiska livsmedel i patientmaten, vilket till största delen är ekologiskt kött och fisk. Wiks slott har ökat sin andel ekologiska livsmedel till 42 %. Etiska/ sociala krav livsmedel År 2014 ska andelen livsmedel som har producerats enligt Rättvisemärkt eller liknande etiska och sociala godtagbara förhållanden vara 10 procent av det totala inköpsvärdet i kronor räknat. Prognos 2014: Målet ser ut att uppnås. Andelen ekologiska och fairtrademärkta livsmedel var 15,6 procent vid utgången av år 2012. Detta mål uppnås för att kaffet till största delen är fairtrademärkt, se diagram 9. Diagram 9: Andelen ekologiskt producerade och Rättvisemärkta livsmedel för Landstinget i Uppsala län. 40% 35% 30% 25% 20% 15% ekologiskt producerade ekologiskt producerade och rättvisemärkta 10% 5% 0% 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 24
Textilier År 2014 ska andelen ekologiskt producerade textilier 12 vara minst 10 procent av de textilier som landstinget använder via tvätteritjänst. Prognos 2014: Målet går åt rätt håll, men ser inte ut att uppnås. Från och med den 1 april 2012 trädde det nya avtalet för tvätteritjänst i kraft. Avtalet innebär att andelen ekologiska textilier skall uppgå till cirka 20 procent. Utfallet visar att cirka 0,5 procent av textilstocken var ekologisk under år 2012. Tabell 12: Ekologiska textilprodukter Benämning Andel Ekotextil Draglakan 4% Örngott 60 x 75 2% Kökshandduk 5% Lakan 5% Bäddskjorta barn 64% Sparkbyxa 47% Babytröja omlott 9% Underbyxa barn 14% Örngott 40 x 60 6% 12 De miljökrav som ställs på ekologiskt producerade textilier innebär att krav ställs såväl vid odling som vid produktion (bland annat vid färgning). 25
avfall Miljömål Materialåtervinning År 2014 ska andelen materialåtervunnet avfall ha ökat till minst 33 procent av den totala avfallsmängden. Prognos 2014: Målet går åt rätt håll, men inte tillräckligt fort. Under 2012 minskade den sammanlagda andelen materialåtervunnet avfall vid sjukhusen något i jämförelse med föregående år, från 32 procent till 31,3 procent. Andelen ökade samtidigt något i förhållande till 2010, se diagram 10 och tabell 11. Mängden smittförande avfall och brännbart avfall ökar, vilket kan förklaras av ökade hygienkrav och ökade volymer av injektions- och infusionsmaterial. Vid Akademiska sjukhuset finns en förbättringspotential för återvinning av plast, som gör att målet ändå bör kunna uppnås till 2014. Diagram 10: Andelen materialåtervunnet avfall vid Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping. 40% 35% 30% 2 5% 20% 15% 10 % 5% 0 % 37,4% 31,2% 31,6% 31,5% 30,0% 31,1% 32,0% 31,3% 29,0% A kademiska sjukhuset Lasarettet i Enköping Totalt S jukhusen 2010 2011 2012 26
Tabell 11: Mängder källsorterat avfall vid Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping i kilo 13. Akademiska sjukhuset Lasarettet i Enköping 2010 2011 2012 2010 2011 2012 Matavfall (tidigare kallat komposterbart) 281 290 294 920 320 020 16 744 16 744 16 744 Metallförpackningar 69 514 71 171 78 283 1 570 743 748 Metallskrot 0 0 0 1 160 5 060 1 120 Glasförpackningar (färgade, ofärgade) 64 000 64 000 70 062 535 1 845 2 823 Plastförpackningar (mjuka, hårda) 51 850 25 577 21 956 2 577 3 968 2 250 Pappersförpackningar 13 420 11 340 9 364 2 100 2 580 2 100 Finpapper 169 310 106 250 121 163 14 505 15 169 5 778 Sekretesspapper 0 62 706 62 516 0 10 125 4 528 Wellpapp 133 070 141 660 180 900 9 840 6 540 14 320 Träavfall 48 100 47 340 50 620 1 760 2 060 1 660 Elektronikavfall + Ljuskällor (räknas som FA) 46 691 48 288 72 938 2 099 4 829 2 869 Tonerkassetter 0 0 0 0 360 490 Brännbart avfall 1 552 510 1 525 620 1 733 174 111 110 106 160 124 280 Restavfall (från småbyggen, ombyggnationer, drift och underhåll, t ex gipsskivor och porslin) 24 620 19 060 25 336 1 480 1 420 120 Smittförande avfall (inkl sk/st, biologiskt, scint) 345 729 331 009 386 732 10 855 8 990 9 178 Batterier (småbatterier, bilbatterier) 2 647 2 699 2 436 0 372 0 Kemiskt avfall övrigt (färger, lab, lösn medel m.m.) 7 108 9 731 9 882 0 19 0 Oljeavfall (spillolja, kan ev regenereras) 432 909 28 0 0 0 Oljeavfall från oljeavskiljare (garage, ambulans) 0 0 16 460 0 0 2 260 Materialåtervunnet: 877 245 873 253 987 822 52 890 70 023 55 430 Totalt: 2 810 291 2 762 281 3 161 870 176 335 186 984 191 268 Avfallsminskning År 2014 ska den totala mängden avfall vara 5 procent mindre jämfört med år 2010. Prognos 2014: Målet går åt rätt håll, men inte tillräckligt fort. Mängden avfall per DRG-poäng 14 vid Akademiska sjukhuset (AS) och Lasarettet i Enköping (LE) minskade med 1,0 procent jämfört med år 2011, se tabell 12. Tabell 12: Total avfallsmängd per DRG för sjukhusen vid landstinget i Uppsala län. 2011 2012 Avfallsmängd totalt (kg) 2 949 265 3 364 340 DRG totalt 72 909 74 204 Avfall / DRG 40,45 45,34 Skillnad i % 1,00 13 Mängden matavfall vid Lasarettet i Enköping är uppskattad, eftersom avfallsentreprenörer inte kunnat leverera tillförlitlig statistik. Fraktionerna markerade med en asterisk går till materialåtervinning. 14 DRG = diagnosrelaterade grupper, ett mått på vårdproduktion. 27
biologisk mångfald Miljömål Ängs- och hagmarker År 2014 ska ytterligare 12 procent värdefulla ängs- och hagmarker ha ställts i ordning jämfört med år 2010. Prognos 2014: Målet ser ut att uppnås. Ytterligare 4,3 procent (130 hektar) värdefull ängs- och hagmark 15 har iordningställts genom restaurering, stängsling och/eller annan förbättrande åtgärd som slåtter eller bete. Detta motsvarar tillsammans med 2011 års resultat 60 procent av det uppsatta målet om 360 hektar till 2014. Drygt ett tiotal områden har iordningställts, varav tre ligger inom Uppsala kommun och resterade områden ligger i Roslagen, på Hållnäs och på Gräsö i Östhammars kommun. Naturområden År 2014 ska ytterligare fyra naturområden med inriktning på att bevara och utveckla biologisk mångfald ha fredats jämfört med år 2010. Prognos 2014: Målet ser ut att uppnås. Under 2012 har två nya naturområden fredats båda i Tierps kommun. Det ena området är Källarberget där en reservatsbildning av området pågår för närvarande. Det andra området är Nöttbo där Upplandsstiftelsen har slutit ett långsiktigt markavtal med markägaren. Upplandsstiftelsen har upprättat skötselplaner och ska bedriva en naturvårdsinriktad skötsel i båda dessa områden. Naturskoleverksamhet År 2014 ska Upplandsstiftelsen stödja tillskapandet av naturskoleverksamhet i resterande av länets tre kommuner. Prognos 2014: Målet ser ut att uppnås. Naturskolor finns nu i alla kommuner i länet utom Heby. I Heby kommun finns Gröna kunskapshuset som utför en bred informations-verksamhet, liknande den som bedrivs i naturskolorna. Heby kommun har under 2012 (i samverkan med Gröna kunskapshuset och Upplandsstiftelsen) lämnat in en LONA 16 -ansökan om att upprätta en kommunal naturskola, med bas i Gröna kunskapshuset. Naturskolor är verksamheter som ger elever och lärare upplevelser och kunskaper om naturen i naturen. De är en resurs för förskolor och skolor i Uppsala län. De håller även dagar för allmänheten och förbokade grupper. Smultronställen År 2014 ska ytterligare 12 särskilda intressanta besöksmål så kallade Smultronställen ha ställts i ordning jämfört med år 2010, och ett av dem anpassats för funktionshindrade. Prognos 2014: Under 2012 har två nya smultronställen invigts, Borgardalsbadet och Broberg. Ett befintligt smultronställen har iordningställts för funktionshindrade (Kalmarnäslandets naturreservat). Ett Smultronställe är ett trevligt besöksmål i naturen med höga natur- och friluftsvärden. Vilka områden som ska få denna benämning beslutas av en styrgrupp bestående av representanter från kommunerna och Upplandsstiftelsen. 2010 fanns det 34 Smultronställen i naturen i Uppsala län. Samarbetsprocessen mellan bland annat Upplandsstiftelsen och markägare pågår parallellt för flera tilltänkta smultronställen. Betydligt fler bedöms komma att tas fram resten av programperioden. Naturstigar År 2014 ska ytterligare 15 kilometer naturstigar ha gjorts tillgängliga jämfört med år 2010. Prognos 2014: Målet är uppnåddes redan år 2011 (17 kilometer). För 2012 har det iordningsställts ytterligare 10 kilometer naturstig/vandringsled Ljusbäcksleden mellan Östa och Tärnsjö i Heby kommun. 15 Värdefulla ängs- och hagmarker avser hagmarker som hyser ovanliga eller biologiskt viktiga nyckelarter eller som har potential att hysa denna typ av arter. Det kan omfatta både växter och djur. Ängs- och hagmarker som är biologiskt värdefulla är oftast också värdefulla ur kulturhistorisk synvinkel, då de har brukats av människan under lång tid, vilket har bidragit till dess biologiska mångfalden. 16 LOkala NAturvårdsprojekt, bidrag som söks från Länsstyrelsen. 28