Strategisk samverkan Kalmar läns kommuner och Regionförbundet Minnesanteckningar 2 mars Oskarshamns folkhögskola Närvarande: PKN Tomas Kronståhl Anne-Marie Fagerström Andreas Erlandsson Bertil Dahl Christina Davidsson Dzenita Abaza Harald Hjalmarsson Helene Nilsson Henrik Yngvesson Ilko Corkovic Ingemar Lennartsson Lars Rosander Roland Åkesson Stina Johansson-Evertsson Regionförbundet Helena Nilsson Charlotte G Brynielsson Carolina Gunnarsson Cilla Ilhammar Magnus Hammarstedt Ulrika Adolfsson Stephen Dorch Bengt Falke Stefan Wittlock Thomas Tryggvesson Camilla Freedéke Ulf Nilsson Kommunchefer Anders Björlin Anette Strömblad Rolf Persson Annette Andersson Jan Darell Carolina Leijonram Ann Willsund Lars-Gunnar Fagerberg Fredrik Johansson Anders Johansson Landstinget Krister Björkegren Eva Järvholm Anders Henriksson
Övriga Jörgen Sandström Roger Molin Robert Carlsson Carina Leijon Anette Nilsson Gudrun Johnsson Christina Samuelsson Tema: Utveckling och samverkan kring e-hälsa i Kalmar län - framtidens hälso- sjukvård och vård och omsorg i Kalmar län Syftet med dagen är att komma vidare med nödvändiga gemensamma insatser för utveckling av e-hälsa och övrig digitalisering i länet. De kommunstrategiska överläggningarna har fokus på, av kommunerna prioriterade frågor och behov, och möjligheter för kommunsamverkan. Utvecklingen i form av digitalisering och e-hälsa kräver dock en större samverkan både inom och mellan kommunerna men också med andra huvudmän och myndigheter, däribland Landstinget. Årets första överläggning har därför också till syfte att lägga grunden för ett tydligare gemensamt och utvecklingsarbete i länet och som en utgångspunkt för detta har ett PM skickats ut som underlag för överläggningen och inbjudna är, förutom landstings- och regionföreträdare också Länsgemensam ledning i samverkan inom socialtjänsten och angränsande hälso- och sjukvård samt socialchefer och IT-strateger. Bakgrund Regeringen och SKL vill understödja arbetet med att ta tillvara digitaliseringens möjligheter i socialtjänsten och inom hälso- och sjukvården och har beslutat att ställa sig bakom en gemensam vision för e-hälsoarbetet fram till 2025. År 2025 ska; Sverige vara bäst i världen på att använda digitaliseringens och e-hälsans möjligheter i syfte att underlätta för människor att uppnå en god och jämlik hälsa och välfärd samt utveckla och stärka egna resurser för ökad självständighet och delaktighet i samhällslivet. Satsningen är en del av regeringens arbete med att uppnå målet i den digitala agendan IT i människans tjänst en digital agenda för Sverige. En agenda som syftar till att Sverige ska bli bäst i världen år 2025. Den digitala agendan (ReDigA) för Kalmar län Den digitala agendan för Kalmar län togs fram i en bred process och är en plan för hur Kalmar län under åren 2015-2020 ska använda digitaliserings möjligheter på bästa sätt. Handlingsplanen är uppdelad i fem områden kompetens, näringsliv, e-hälsa, infrastruktur
och kommunal e-utveckling. Sammanlagt presenteras 13 delmål och 31 prioriterade insatser. En uppföljning och uppdatering av den digitala agendan kommer att genomföras under 2017. Den digitala agendan i Kalmar län anger följande mål för e-hälsa fram till år 2020: Förbättra invånarnas möjlighet till insyn och delaktighet i hälsoprocessen. Öka tryggheten och höja effektiviteten genom användning av digitala hjälpmedel som en naturlig del av hälso-området. Förenkla för invånare och personal genom effektiv samverkan mellan huvudmannagränser med hjälp av IT. Digitaliseringens möjligheter innebär stora möjligheter men väcker även en del frågor kring säkerhet och den personliga integriteten. Gemensam lagstiftning inom EU som värnar globalisering, människors fria rörlighet och fri handel införs som ersätter uråldriga lagar satta långt före den världsbild vi ser idag. Det finns därför stort behov av att säkerställa en hög kunskap om ny lagstiftning och informationssäkerhet i all utveckling för att värna tilliten till systemet och den enskildes integritet. I september 2015 genomförde Ramböll, på uppdrag av den Nationella Digitaliseringskommissionen, en uppföljning av samtliga digitala agendor i Sverige. Undersökningen lyfter fram samverkan, samordning och engagemang som nyckelord för att Kalmar län ska lyckas med att ta vara på digitaliseringens möjligheter. De största utmaningarna är hur resurser ska kunna frigöras, hur arbetet ska förankras och den glesbygdsproblematik som länet brottas med. Dagens struktur för att samverka och stödja arbetet i länet är inte optimal. Verksamheterna inom socialtjänsten och angränsande områden inom hälso- och sjukvården ser behov av övergripande gemensamma strategiska beslut, samt en effektivare samarbetsstruktur för digitalisering av verksamheterna. Behovet av samverkan kan sammanfattas i några punkter; - Effektiva gemensamma strukturer för att stödja, styra och leda utvecklingen i länet. - Identifiera gemensamma insatser - till stöd för invånare och patienter. - Identifiera gemensamma insatser - till stöd för verksamhet och personal. - Identifiera gemensamma behov av teknisk utrustning, hjälpmedel och kompetensinsatser som en följd av ovanstående två punkter. e-samhället & Informationssäkerhet Jörgen Sandström, SKL Smartare välfärd tar vara på digitaliseringens möjligheter Digitaliseringen den största utmaningen Digitaliseringens möjligheter för att möta olika samhällsutmaningar. Nytt medarbetarskap vilket är behovet och hur anpassar vi oss till det? 65% av dagens elever kommer i framtiden att ha yrken som inte finns idag. Det är viktigt att dra nytta av marknaden och civilsamhället. Arbetet kräver sektorsövergripande samarbete.
För att klara framtidens utmaningar krävs ett modigt ledarskap. Det finns nu ett förändringsledningsprogram som arbetar med dessa frågor i SKLs regi. Kommunikationer och fiber är förutsättningar. Bilder bifogas bilaga 1. Stephen Dorch, Regionförbundet Det största hotet idag är att vi blir angripna utifrån av olika former av dataintrång. Bristande säkerhet hämmar kommunerna. Fax är ett av de största problemen med informationssäkerheten. Det är svårt att åtgärda problemen. 8 rekommendationer från MSB 1. Utse en resurs, minst 50%, för arbete med informationssäkerhet 2. Gör en nulägesanalys 3. Informera ledningen 4. Ta fram en handlingsplan 5. Klassificera informationen 6. Öka säkerhetsmedvetandet 7. Informationssäkerhetskrav i upphandlingar 8. Uppföljning Krisledning Katastrofplan för IT Även här är samverkan nyckeln för att komma vidare i arbetet. Idag förekommer många riktade bedrägerier. Ny föreskrift om informationssäkerhet kom igår. EU har en dataskyddsförordning bättre på informationssäkerhet Obligatorisk incidenthantering Bilder bifogas bilaga 2 Framtidens utmaningar för vård och omsorg/ hälso- och sjukvård Roger Molin, SKL Kommuner och landsting har de tufft nu. Väntetider är långa. Överbeläggningar ökar, tillgängligheten är lägre. Kommuner och landsting har stora problem, men lösningar finns. Demografins påverkan på kommunernas utmaningar. Arbetskraftens storlek motsvarar inte den försörjningsbörda som vi har. Sveriges befolkning ökade med 150 000 invånare 2016. Vi beräknas vara 11 miljoner om sju år. 100 personer i förvärvsarbetsåder ska idag försörja 72 personer. Detta kommer att öka till 90 personer inom kort. Fler människor i kombination med ökade kostnader för kommunerna. Kostnaderna ökar med 1% per år. Skatterna måste öka för att tillgodose detta behov. Detta är inte möjligt. Det finns dock några möjliga lösningar finns för att klara utmaningarna: - Fler i arbete, 20% av utlandsfödda är idag arbetslösa i jämförelse med 3-4% inrikesfödda.
- Vi måste få mer gjort med mindre resurser effektivisering. - Barn och unga kostar mest men totalkostnaderna i vården är som störst bland 40-talisterna, i 70-årsåldern. Bifogade bilder illustrerar att det inte är de allra äldsta som kostar mest. - Med hjälp av digitalisering kan vi lösa en del av dessa utmaningar. - Förebyggande arbete - 80-85% av hälso- och sjukvårdens kostnader har med kroniska sjukdomar att göra. De är förebyggbara. Exempelvis diabetes 2. Rökning, fysisk aktivitet, kost, alkohol- och drogvanor, sömn och stress är faktorer som påverkar detta hälsan och som är påverkansbara. Digitala doktorer Digitaliseringen är inte bara ett sätt för människor att kommunicera digitalt sinsemellan utan kan också ersätta mänskliga kontakter. En dator gör arbetet på det mest effektivaste sättet varje gång. Inför datorer är vi ärligare som människor än inför andra människor. Snart har vi alla en digital läkare i våra mobiler. Datorer bör kunna ersätta det den dyraste arbetskraften gör idag för att klara utmaningarna i välfärden. 1177 har idag allmänt hållna texter, det som också behövs är en utbyggnad av personlig bedömning. Tittar man på skolan så kan man konstatera att skolans stora utmaning är att motivera elever. Kan en dator göra det jobb som idag görs av en människa? Individualisering underlättas av datorerna, även i skolan. För att klara ovanstående och effektivisera bort 20% skatt så måste det nu till verkstad. Det man kan sammanfatta med och konstatera är att vi behöver hitta en annan utgångspunkt i frågeställningen Vad skulle vi kunna ha digital teknik till - i alla offentlig sektors olika delar? Kanske är det till och med så att vi borde vända på frågan och istället tänka Vad kan vi inte ha datorerna till, var måste vi ha människorna? Bilder och PM från Roger Molin bifogas i bilaga 3 och 4. Vad står vi idag inom arbetet med e-hälsa i länet? Ulrika Adolfsson, utvecklingsledare e-hälsa, Regionförbundet Länsgemensam ledning har idag det övergripande ansvaret för e-hälsa utifrån den Digitala agendan och utgör ett e-hälsoråd i länet. Det finns en samordnande grupp för arbetet där kommunernas socialtjänst och landstinget möts. Denna grupp har varit med och tagit fram den regionala digitala agendan och arbetar konkret med ett antal insatser som exempelvis verktyget Cosmic Messenger för kommunerna, anordnat regional temadag och tagit fram en handlingsplan för informationsdelning mellan huvudmännen. Frågor under utveckling är Videovårdplanering, insatser kopplat till den nya lagen om Trygg och effektiv utskrivning, och ökad kommunsamverkan i Kalmar län.
Eva Järvholm, Landstinget Landstinget har antagit en intern digital strategi, den 8 februari 2017. Bifogas i bilaga 6. Det är inte tekniken som är hindret, utan arbetssätt och rutiner. Samverkan på olika nivåer är ett måste för att lyckas. Vad påverkar hur vi kan dela information mellan huvudmän? PUL, Patientdatalagen, internt informationssäkerhetsnätverk, verksamhetsregler Behov av att dela information mellan huvudmän. Hur löser vi det? Nationell patientöversikt. Information mellan primärvård och kommun. Det är inte tekniken som är problemet utan hur vi använder den!! Vilja, mod och resurser krävs! Bilder bifogas i bilaga 5. Avslutande diskussion om hur vi går vidare i det gemensamma arbetet inom e-hälsa Summering Förslag till beslut: Huvudsakligen inriktning med att bilda en kommitté är bra men beslutet om vem som ska ingå i gruppen bör diskuteras i kommunchefsgruppen och därefter i överläggning mellan landstingets, regionförbundets och PKN;s presidier. Viktigt att det blir lika. Bra med en grupp som arbetar med frågan, med kompetenser från olika kommuner och landstinget. Detta är en unik möjlighet för Kalmar län just nu och ambitionen bör vara att utveckla arbetet med Inera, där Anders Henriksson är ordförande, till att även omfatta kommunerna. Där finns 2025-målet med tillhörande arbetsplan och vi ligger långt fram i vårt län. Det är ett tydligt tillväxtperspektiv i detta för regionen och vi har också lyckats få till flera olika kluster som kan driva på utvecklingen i form av E-hälsomyndigheten och E-hälsoinstitutet. Alla arenor behöver samordnas så att alla jobbar åt samma håll. Förslaget om en kommitté behöver därför förankras ytterligare. Det är också viktigt att cheferna kliver in. Det krävs ett ledarskap för att övertyga alla medarbetare om att arbeta åt detta håll. Digitaliseringen och kompetensförsörjningsfrågorna är de viktigaste strategiska frågorna framåt. Socialcheferna sammanfattar med att det är glädjande nyheter med ett tydligare ledarskap i frågorna och att vi fått till denna kommunstrategiska överläggning idag. Poängterar att önskemålet är att frågan lyfts upp på kommunchefsnivå men att utvecklingen måste ske nära verksamheterna och här betonas att socialcheferna vill vara med i arbetet. Det är viktigt att personalen får resurser och att frågorna kring säkerhet hanteras. Det är också viktigt att Polisen, Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen kommer med i arbetet. Fiberutbyggnaden är A och O för att komma vidare. Vi behöver samla oss kring vad vi behöver nationell hjälp med att lösa. Det finns hög kompetens internt men vi behöver tillföra extern kompetens. En kommitté kan vara den gruppen. Frågan måste finnas både på lednings- och verksamhetsnivå för att det blir verkstad. Socialcheferna ställer sig bakom förslaget att skapa en kommitté och arena för samverkan.