Mötet inleddes med en kort introduktionsrunda. Tre nya deltagare som inte var med sist fick presentera sig lite extra:



Relevanta dokument
Under arbetets gång kommer personer tillkomma till gruppen, och vissa kommer hoppa av. Vi får fundera på om det finns folk vi saknar i gruppen.

DOKUMENTATION TEMAGRUPP KULTUR OCH TECKENSPRÅK 23 september (tillfälle 6)

Mål i mun Förslag på en plan för svenska språket

Plan för kulturen och biblioteken i Markaryds kommun

MOTIONER. Sveriges Dövas Ungdomsförbund Förbundsstämma 2014 Västanviks Folkhögskola. runt och ger en bra bas inför skolval. tolk

KULTUR I VÅRD OCH OMSORG LÄTTLÄST

Handlingsplan för Örebro som Europas teckenspråkshuvudstad

Sammanfattning på lättläst svenska

Yttrande över betänkande Med rätt att välja - flexibel utbildning för elever som tillhör specialskolans målgrupper

VERKSAMHETSPLAN

Rapport Fritidsvanundersökning i samarbete med Attention

Gymnasieutbildning för elever med hörselskada/ dövhet i Stockholms stads skolor

Tjänsteskrivelse 1 (7)

Kulturutredningens betänkande

TOLKSERVICE för döva, dövblinda och talskadade

Kulturplan Kalmar län 2022, Kultur att växa i

Samordning, ansvar och kommunikation - vägen till ökad kvalitet i utbildningen för elever med vissa funktionsnedsättningar (SOU2016:46)

Studieresa till Örebro

INTRESSEPOLITIK. för döva, Hörselhabiliteringen, BUP för döva samt SPSM Östra.

Remissvar på slutbetänkandet (SOU 2012:24) Likvärdig utbildning riksrekryterande gymnasial utbildning för vissa ungdomar med funktionsnedsättning

Fotbollsförening, Skövde 07/10/05

Sammanfattning på lättläst svenska av betänkandet av Tolktjänstutredningen

Introduktion till studier på Masugnen och sfi

Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning

Klass: IUP-häftet 1-5. Med hjälp av IUP-häftet kan elever, pedagoger och vårdnadshavare på Sofia skola förbereda utvecklingssamtalen.

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version

STUDIEHANDLEDNING. Redo för nya perspektiv? GÖR EN ANNAN VÄRLD MÖJLIG

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning

Myran. Teamplan Ht Vt Amila Palalija, Lena Thorin och Susanne Rådberg

Ett Skellefteå för alla. Sammanfattning av det handikappolitiska arbetet i Skellefteå

INFLYTANDE PROJEKTET. unga i kulturplanerna

Ungdomsfullmäktige Göteborg 07/10/17

Vuxenstuderande, enkätresultat Kommunal vuxenutbildning

Svar på motion Teckenspråkig profil i förskola och grundskola

Ale för alla. Hur ska alla människor kunna vara med i samhället? De saker som ska göra det bättre finns med i en plan.

Sammanställning över kommunala regelverk för anslag till studieförbunden i Västerbottens län

Stallarholmsskolan Åk 6-9 Läsåret

Tolktjänst i arbetslivet för döva, personer med hörselskada eller kombinerad syn- och hörselnedsättning en sammanfattning

Samverkan för ett starkare kulturliv. Västmanlands regionala kulturplan på fem minuter

Kultur av barn och unga är uttryck som ingen vuxen styr över. T.ex. spontana lekar, ramsor, gåtor, rollspel, communities och graffiti.

Tolkcentralen. För oss tillsammans Välkommen!

Remissvar på delbetänkandet (SOU 2011:30) Med rätt att välja flexibel utbildning för elever som tillhör specialskolans målgrupp

Minnesanteckningar från samverkansmöte

PROJEKTBESKRIVNING. - Idéverkstan WeSign

enspr k h tec Barn oc

När tre behövs för samtal mellan två

minoritetspolitiska arbete

INFORMATIONSBREV VECKA HEJ PÅ ER DÄRHEMMA!

Vad ansvarar du för vad gäller Rakel i din organisation? Du kan kryssa för flera alternativ.

Nätverket för teckenspråkstokar

Minnesanteckningar från Föräldrarådsmöte. Följande punkter togs upp och informerades om under mötet.

INFLYTANDE PROJEKTET. unga i kulturplanerna

Intervjusvar Bilaga 2

DIREKT SVENSKA. som ingår i serien Svenska Direkt: Komplett för åk 7-9! KOMPONENTER SVENSKA DIREKT-SERIEN. Svenska/Svenska som andraspråk åk 7 9

Satsa på Eslöv. Kultur - fritid - framtid. Mål för Kultur- och fritidsnämnden t.o.m. 2010

PÅVERKANSARBETE FÖR DÖVRÖRELSEN

Utbildning i Sverige, dag 2

Styrdokument - Kulturplan

LSS. Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade

Har ni CODA i er verksamhet?

VECKOBREV V PÄRLAN 1

Svårigheter att få tolkar för döva och hörselskadade

Verksamhetsplan Finskt förvaltningsområde. Antaget av kommunstyrelsen. Mariestad

Diarienummer. Framgångsfaktorer vid läsoch skrivsvårigheter hos döva elever och elever med hörselnedsättning

PROTOKOLL Tolk- och hörselrådet. Sammanträde Protokoll från Tolk- och hörselrådets sammanträde

1 Inledning och presentation Tolkcentralen hälsade alla välkomna till årets första möte.

Verksamhetsplan

Antaget av kommunfullmäktige , 183 PROGRAM FÖR BARN- OCH UNGDOMSKULTUREN I VÄRNAMO KOMMUN

Tecken som stöd för tal, TSS

Samhällskunskap. Ett häfte om. -familjen. -skolan. -kompisar och kamratskap

Vi repeterar de regler som vi kom fram till skulle gälla under elevrådsmöten.

Alkohol & droger. Vad är din bild av läget i Linköping?

Vi på ung scen/öst är glada att du och din elevgrupp bjudit in föreställningen En jobbdröm till ert klassrum.

Stadsdel Vantör. Ur antologin Korsvägar - röster om förortskultur av Joakim Thåström

Protokoll från Dövteamets brukarråd , Göteborg

Tallbohovskolan besökte Frankrike

2017 PUBLIC EXAMINATION. Swedish. Continuers Level. Section 1: Listening and Responding. Transcript NSW Education Standards Authority

Välkommen till Förskolerådet

Vår åsikt om den övergripande prioriteringen av dans och konst.

Vägledarna på Luckan Anna Litonius och Muluken Cederborg

Dessa har valt att inte svara!ar valt att inte svara. Socialdemokraterna

Samordning, ansvar och kommunikation - vägen till ökad kvalitet i utbildningen för elever med vissa funktionsnedsättningar (SOU 2016:46)

Beskriv, resonera och reflektera kring ovanstående fråga med hänsyn taget till social bakgrund, etnicitet och kön.

Yttrande över betänkandet Tolkstjänst för vardagstolkning (Ds 2016:7)

Sammanfattning Lättläst version

Regionalt evenemang för föräldrarna

Dokumentation temagrupp: Kultur i skolan Första mötet 4 juni 2012

Styrelsemötesprotokoll för Tu Lajv 28/9-09 Närvarande: Andreas ( 48-67) Jenny ( 48-67) Karin ( 48-67) Linnéa ( 48-67) Zolie ( 48-67)

Torgny Larsson Gunnel Lindblom Håkan Söderman. Ordförande 1:e vice ordf. 2:e vice ordf.

PRINCIPPROGRAM FÖR SVERIGES UNGDOMSRÅD

Remissvar på departementspromemorian Tolktjänst för vardagstolkning (Ds 2016:7)

Program för kultur - barn och unga i Vara kommun

Arbetsplan. Förslag planering:

Tid Fredagen den 23 oktober 9-11, kaffe från 8:30 Plats Läsesällskapets bibliotek, Borgmästaregatan 2, Karlskrona

Levnadsvillkor för människor med funktionshinder

Lättläst tillgänglighetsprogram från år 2011 till år Gävle kommuns program för funktionshindersfrågor

Verksamhetsplan Vi kommer fortsätta vår satsning på att utveckla och behålla både medlemmar och verksamhet i distriktet.

Minnesanteckningar från samverkansmöte

Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade

Transkript:

Sofia Thunarf DOKUMENTATION TEMAGRUPP KULTUR OCH TECKENSPRÅK 26 november 2013 (tillfälle 2) Närvarande: Maria Norberg (DoT, Örebro länsteater) Alexandra Royal (WeSign), Carl- Magnus Lindgren (ArkivCentrum), Johan Zimmermann (Fellingsbro folkhögskola, Teckenspråkiga Örebro), Marie Höglund, (Örebro riksteaterförening), Elin Nordström (Örebro kulturskola), Sofia Thunarf (Kulturenheten, ÖLL), Kajsa Wadström (Teater Martin Mutter), Bim Sundström (Dövas förening), Maria Hermanson(SPSM) Maria Thorell, David Olofsson (Tolkcentralen) Inledning: Maria hälsade välkomna Mötet inleddes med en kort introduktionsrunda. Tre nya deltagare som inte var med sist fick presentera sig lite extra: Kajsa Wadström, Teater Martin Mutter. Jobbar med teckenspråk på teater, utbildning i forumteater på teckenspråk. Just nu, teaterföreställning på två språk. Maria Hermansson Lärare, Birgittaskolan. Kopplad till teaterevenemang på riksteatern Bim, Britt Marie Sundström vice ordf. Dövas Förening i Örebro Bim presenterade Dövas förening i Örebro kort. Dövföreningen är en intresse- och kulturorganisation här i Örebro län, med ca 400 medlemmar. Organisationens mål är att erbjuda meningsfull fritid, kultur, hälsa och idrott till medlemmar. Mål att erbjuda meningsfull fritid, kultur, hälsa, idrott till medlemmar. Mötesplats för alla åldrar. Man samarbetar med andra intresseorganisationer, DHB, WeSign, Birgittaskolan. Vi gick igenom dialogens fyra rum kort, Maria återkopplade sedan till det vi gjorde förra träffen då vi gick igenom 1, Fakta. Vi fokuserade sedan på dagens uppgift, 2, Möjligheter bruttolista, om vi hade obegränsade tillgångar, drömma fritt. Kanske går något att genomföra? Prioritera saker framöver, finns något vi vill satsa på? www.orebroll.se Post Box 1613, 701 16 Örebro Besök Eklundavägen 2, Örebro Telefon 019-602 70 00 Telefax 019-602 70 08 1 (7)

Möjligheter Ur dokumentet om Dialogens fyra rum (finns på http://www.orebroll.se/temagrupper): Möjligheter innebär att gruppen förutsättningslöst och utan tanke på begränsningar spånar om vad som skulle kunna göras utifrån kulturplanens mål. Här handlar det om att skapa en bruttolista av möjligheter och inte låta sig begränsas av sådant som ekonomi och tillgängliga resurser. Tänk stort och innovativt utifrån vad målen faktiskt säger. Viktigt här kan vara att vässa och ta vara på det redan finns och fundera på hur det skulle kunna utvecklas ytterligare! Hur kan det som finns bli bättre? Kultur måste inte vara teckenspråk, men teckenspråk är kultur! JÄMFÖRELSE MELLAN LÄN OCH KOMMUNER Det skulle vara intressant med en jämförelse mellan Stockholm och Örebro, och se hur mycket bidrag landstinget och kommunen går in med. Stockholms läns landsting går in med betydligt mer när det gäller tolktjänst osv. Men många döva kanske inte är skrivna här i Örebro? Om man bara ser till hur många döva individer det finns är det ungefär lika många i Örebro som i Stockholm, men större delar av befolkningen här är alltså döva. Dövas Förening i Stockholm finns nio anställda, här i Örebro har vi bara en halv tjänst. I Stockholms län är det många kommuner som betalar olika delar av bidraget. Det skulle behöva vara en mer rättvis ekonomisk fördelning om man jämför länen. RGD/RGH Ett intressant område är gymnasieskolan, de som ansvarar för att erbjuda gymnasieutbildning för elever i Örebro (hörselskadade/döva). Används pengarna fullt ut till målgruppen? Hur använda ds? Det finns 26 anställda på kansliet, med olika uppdrag. Ingen är döv, alla är hörande men två av dem kan lite teckenspråk. Resten kan inget alls. Det skulle behövas fler döva/hörselskadade där. De borde rekryteras mer över lag inom flera verksamhetsområden. I Örebro finns Café 019, många teckenspråkiga går aldrig dit för de känner sig inte hemma, det är för lite teckenspråk där. TECKENSPRÅKSCENTRUM Örebro kommun bestämt att man ska bilda ett Servicecenter, dit man kan vända sig för att få hjälp, och bli hänvisad till rätt handläggare. Denne ska ha god kännedom om myndigheter. Ska finnas på alla minoritetsspråk. Teckenspråk ska finnas där på heltid. 36 personer jobbar där, varav 2 är teckenspråkiga. Alla är nya. Man skulle kunna skapa något liknande, ett teckencenter, teckenspråkigt centrum som samlar alla intresseorganisationer. En plats där det finns resurser, kompetens samlat på ett ställe. Det ska alltid finnas någon där. Det behövs tjänstemän som jobbar med det. 2 (7)

Örebro är en gymnasiestad för teckenspråkiga/personer med hörselnedsättning. Det behövs en ekonomisk satsning. Utan lokaler kan man inte ha verksamhet på samma sätt. Det skulle kunna fungera som kontor/mötesplats för vissa intresseorganisationer, till exempel DHB, HRB, DFÖ. Hörande är såklart också välkomna. Det är bra att döva samlas och tar plats. Det är också viktigt att man inte låter för många rycka i en, något som ofta sker. Det är viktigt att man håller i och samlar ihop så att det blir en och samma sak. Det blir ofta som flera olika gör samma sak, det är viktigt att vara samlad och stark. Servicecenter som samlar all kunskap är jättebra. Kommunikationen åt alla håll är viktig. Många gånger skaffar sig folk inte rätt kunskap innan de börjar agera vad det gäller dövfrågor (speciellt från hörandes sida) Man skulle även kunna koppla på Tegelbruket. Det finns massor av föreningar, ungdomsgård, café osv. KULTURPORTAL/WEBBPORTAL Information behöver samordnas så att det kommer ut. Man ska inte behöva få veta saker i efterhand. En kulturportal/webbportal skulle kunna vara en lösning. Vi ska leva upp till att vara Europas teckenspråkiga huvudstad! Viktigt att visa, viktigt att samla allt på ett ställe, stort som smått. Det skulle kunna räcka med två informatörer, som jobbar med portal och informatörsjobb. Man skulle kunna ta hjälp av Teater Martin Mutter att lyfta dövperspektivet och dövmedvetenhet med forumteater. Örebro läns landsting, Örebro kommun, SPSM, Regionförbundet, Örebro universitet. Alla bidrar ekonomiskt. TECKENSPRÅKIG HUVUDSTAD Örebro kommun har utropat sig till Europas teckenspråkiga huvudstad, men landstinget är också med. 5 aktörer (ÖLL, ÖK, ORU, RFÖ, SPSM) har skrivit under en avsiktsförklaring om Örebro som Europas teckenspråkiga huvudstad, som träder i kraft 2014. Kultur ingår också i avsiktsförklaringen. Vem tar ansvaret för området? Örebro kommun har bett alla intresseorganisationer lämna synpunkter på vad som behöver utvecklas, tex Europas teckenspråkiga huvudstad. Det kom in en rad förslag, bland annat att ha teckenspråk som ett obligatoriskt skolämne. Det är naturligt i samhället med två språk. Varför har man inte teckenspråk som andraspråk, precis som engelska? Man lär sig engelska väldigt tidigt. Teckenspråk skulle kunna vara obligatoriskt, precis som engelska. Teckenspråk i skolan borde vara en statlig angelägenhet. Det finns bara fördelar med det. 3 (7)

TOLKNING Obegränsat antal tolktimmar! Det borde finnas tolkar på föreställningar jämt. En vision är att det inte ska behövas information om tolkning osv, tolkning ska bara finnas. Många är inte vana att det finns tolkar bara sådär, utan att man måste ordna själv. Det finns många exempel då teckenspråkiga inte kunnat gå på evenemang pga att det inte funnits någon tolk tillgänglig. Tolkfrågan är en stor sak! Vad har vi för drömmar/behov när det gäller scentolkning`? Nischade tolkar! Tolkning av kulturevenemang! Det måste finnas tolkar intresserade av just kultur. Det skulle finnas en bank med tolkar till scenkonst. Det är viktigt att det stämmer överens när någons personliga språk ska ut. Det är stor skillnad mellan facktolk och scentolk. Det skulle behövas scenkonsttolkar, som är utbildade och kan teaterspråk. Inget intresse hos Tolkcentralen att utbilda scenkonsttolkar. Lågt intresse över lag. Inga kurser för tolkar inför Visukalen, trots att det föreslogs. Man skickar alltid tolkar med ett intresse för ämnet om det går, men mycket prioriteras ner. Fritiden ligger så långt ner på priolistan, likaså kyrkan. Kultur borde tolkas inom begreppet vardagstolkning. Kultur är en del av vardagen! Kan man få bidrag för tolkning? Teckenspråkscentret skulle kunna ha egen anställd kulturtolk, med bidrag från landsting. Teatrar och teaterföreningar kanske skulle kunna gå ihop och ha gemensamma tolkar. Det är skillnad på tolk och tolk. Var finns de nischade tolkarna? Kulturtolkning kräver intresse, rätt språkbruk. Man kanske ska göra om hela svenska tolksystemet! Man kanske kunde ha tolkar anställda i olika verksamheter istället för i en central. Ha teckentolkar direkt på till exempel sjukhusen, nischade tolkar med intresse för det området. Att som tolk få prova olika uppdrag är dock något som är rolig omväxling. Tolkcentralen är redan idag bra på att använda rätt tolkar till rätt uppdrag, och försöker i den utsträckning det går skicka tolkar med intresse för området. Har Tolkcentralen slut på tolkar tar de in från underleverantörer. TILLGÄNGLIGHET/LOKALANPASSNING För att kunna söka pengar för förbättringar när det gäller tex lokaler, hörselslinga osv är det ofta omöjliga krav man måste uppfylla för att kunna få pengar. Exempelvis hyreskontrakt på minst 10 år. Var söker man medel för detta? Örebro kommun har ett handikappråd. Anpassning av lokaler, tillgänglighetspengar. Meddela dem att de tar upp det på handikapprådet. Örebro län har också ett handikappråd Tänka mer när nya ställen byggs eller när något renoveras. Ta nya konserthuset till exempel. Det skulle kunna finnas tolkpodium och bra belysning för tolkning. Att göra en inventering av mötesplatser var också en tanke som dök upp. 4 (7)

Servicecentret ska sitta på den typen av kunskap med hur man söker medel, m.m I USA finns något som heter ADA-lagen (Americans with Disabilities Act). Verksamheter får inte finnas om de inte lever upp till vissa tillgänglighetskrav till exempel. I USA är det dock väldigt annorlunda jämfört med i Sverige, det är större risk att bli stämd där till exempel, och det kan vara en stor orsak till att verksamheterna så lätt anpassar sig. Vi borde kolla upp ADA-lagen. TECKENSPRÅKIG MILJÖ Föräldrar som får döva barn får bara det medicinska perspektivet och hur man kan råda bot på det på medicinskt vis, genom tex hörapparat. På så sätt får de inte med sig teckenspråket. Medicinska lösningar fungerar kanske i klassrum, men inte för lek osv. Föräldrarna borde få andra perspektiv. Viktigt att föräldrar är medvetna. Har man teckenspråket från början har man valfrihet att kunna gå tillbaka till dövskolan. Med bra verktyg klarar man sig bra. Vi måste tänka bort det medicinska perspektivet, och se till språket. Man behöver en teckenspråkig miljö. Man måste tänka mer på barn och unga, speciellt de riktigt små. Hur mycket får de teckenspråkiga barnen i åldern 1-5 år? Fritid, verksamheter, idrott & hälsa, kultur, teater... Jämför med hörande barn, de får mycket mer. Större utbud behövs. De riktigt små behöver också! DÖVAS HISTORIA Ett område man kan jobba kring är dövas historia. Låta äldre döva få berätta om sitt liv från sitt perspektiv! Arkiv, yrkesliv, dövskolor. Studiecirkel, forskning, böcker, bibliotek. Mycket av det som kom fram under träffen och skapandet av bruttolistan knöt an till tanken om en teckenspråkscenter. Nedan följer en kortfattad variant av bruttolistan: 5 (7)

BRUTTOLISTAN Teckenspråkscenter - verksamhetsledare - resurser - mötesplats - utåtriktat arbete - information - teater - teckenspråkskurser - studiecirklar - dövhistoria - historiskt material/fakta - servicecenter/bollplank/rådgivning Göra en jämförelse mellan Örebro och andra kommuner/län - inspiration - antal teckenspråkiga - bidrag från kommun/landsting - resurser Inventering av mötesplatser - behovsanalys i länet - scenkonst, museum, musik, bio, bibliotek Undersöka Örebros medel till RGD/RGH - var tar de vägen? - hur används de? - få in döva/hörselskadade på RGD/RGH-kansliet Kolla upp USAs ADA-lag - inspiration? Gemensam portal (IT) ÖLL, ÖK, SPSM, RFÖ, ORU - alla bidrar ekonomiskt. - 1 tjänst (inkl. utåtriktad verksamhet) Obegränsat antal tolktimmar Kulturtolkar, scentolkar, nischade - utbildning - finansiering 6 (7)

- ÖLT, MM, ÖRTF mfl. (anställa egna tolkar m medel) Glöm ej! - textning - mikrofoner/t-slinga - skrivtolkning - var söker man medel för detta? Mötet avslutades med en kort genomgång av vilka händelser som är på gång just nu: 6 december - Luciakonsert i Nikolaikyrkan. Teckentolkas + slinga. Sång, musik, dans på teckenspråk. Kl 17 och kl 19. Inträde 50 kr. 15 december - Luciafirande på Teckenspråkscentrum. 13 februari 2014 - När vinterns stjärnor lyser här, Hjalmar Bergmanteatern. 19.00. Sjuspråkig teater. De fyra första raderna är reserverade för teckenspråkiga. 8 mars 2014 - Systerskapsfestivalen. Inget teckenspråkigt arrangemang, men mycket kommer tolkas och det kommer vara kultur på teckenspråk. 28-29 mars 2014 - Bokmässan i Örebro Skicka gärna in sånt som är på gång till Dövföreningens Månadsblad som kommer ut varannan månad, månadsbladet@sdrf.se Nästa steg Steg 3, Genomförbarhet Prioritera Vem, när, vad, hur? Resurser? Vad har landstinget för resurser till kapitel 5.8 i kulturplanen? Här kan man läsa om regionbildningen http://www.orebroll.se/region2015 Tisdag eftermiddag är en tid som verkar fungera bra för de flesta för kommande träffar. Nästa temagruppsmöte blir tisdagen den 11 februari, 14-16 i Strömmen, Eklundavägen 11, Örebro (samma lokal som nu). Dokumentatör: Sofia Thunarf, Örebro läns landsting 7 (7)