Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 0 6

Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 0 6

Hakon Invests ägarandel, 40% ICA AB Marknad Dagligvaror Året i siffror Intäkter 67 395 MSEK Rörelseresultat före goodwillavskrivningar 2 297 MSEK Verksamheten i korthet ICA AB är ett av Nordens ledande detaljhandelsföretag med fokus på dagligvaror. ICA-koncernen har drygt 2 300 egna och handlarägda butiker i Sverige, Norge och Baltikum. Antalet anställda är närmare 12 000. Intäkter och resultat, MSEK Intäkter Rörelseresultat före goodwillavskrivningar Hakon Invests ägarandel, 100% Forma Publishing Group Marknad Förlagsverksamhet Året i siffror Intäkter 660 MSEK Rörelseresultat före goodwillavskrivningar 37 MSEK Investerat belopp 200 MSEK Verksamheten i korthet Forma Publishing Group är ett av Sveriges största förlag inriktat på konsumenttidningar, facktidskrifter och böcker. Dominerande ämnesområden är mat, hem, fritid och handel. Antalet anställda är drygt 300. Intäkter och resultat, MSEK Intäkter Rörelseresultat före goodwillavskrivningar

Hakon Invests ägarandel, 50% Kjell & Company Marknad Tillbehör för hemelektronik Året i siffror Intäkter 181 MSEK Rörelseresultat före goodwillavskrivningar 10 MSEK Investerat belopp 102 MSEK Verksamheten i korthet Kjell & Company är en av Sveriges ledande återförsäljare av hemelektroniktillbehör. Antalet butiker är 18 och sortimentet omfattar över 7000 artiklar. Antalet anställda motsvarar drygt 127 heltidstjänster. Hakon Invests ägarandel, 49% Hemma Marknad Vitvaror Året i siffror Intäkter 294 MSEK Rörelseresultat före goodwillavskrivningar 2 MSEK Investerat belopp 90 MSEK Verksamheten i korthet Hemmakedjan är Sveriges största återförsäljare av vitvaror. Hemma säljer och marknadsför produkter av kända varumärken inom hem, kök och tvätt i 122 butiker på mer än 100 orter. Hakon Invests ägarandel, 45% Cervera Marknad Glas, porslin och husgeråd Året i siffror Intäkter 149 MSEK Rörelseresultat före goodwillavskrivningar 15 MSEK Investerat belopp 85 MSEK.Verksamheten i korthet Cervera är en av Sveriges största återförsäljare inom varusegmenten glas, porslin, bestick, köksredskap och inredning. Cerverakedjan utgörs av 24 hel- och delägda butiker samt 29 franchisebutiker.

Välkommen till Hakon Invest Ledande utvecklingspartner inom handel

Kort om koncernen Kort om koncernen I N N E H Å L L ICA-handlarnas Förbund (67%) Övriga aktieägare 12 300 (33%) 2 Vd har ordet 6 Vision, mission, affärsidé, mål och strategier 8 Verksamheten 14 Omvärld och marknad 20 Ansvarsfullt ägande Hakon Invest 22 Risker och riskhantering 24 Aktien och ägarbild ICA AB (40%) Resterande 60 procent ägs av nederländska Royal Ahold. Genom det aktieägaravtal som finns mellan Hakon Invest och Ahold har båda ägarna ett gemensamt bestämmande inflytande i ICA AB, genom ett avtalat krav på enighet för samtliga beslut på bolagsstämma och i styrelsen. Portföljbolag Forma Publishing Group (100%) Kjell & Company (50%) Hemma (49%) Cervera (45%) 26 Finansiell femårsöversikt Hakon Invest, definitioner 27 Hakon Invests innehav 28 ICA med dotterbolag 38 Forma Publishing Group 42 Kjell & Company 44 Hemma 46 Cervera Hakon Invest investerar långsiktigt i handelsinriktade företag med geografiskt fokus på Norden och Baltikum. Vår vision är att, med ägandet i ICA AB som grund, vara Nordens ledande utvecklingspartner för företag inom handelsområdet. Ägarandelen om 40 procent i ICA AB utgör basen för vår ägarfilosofi och verksamhet. Genom aktivt och ansvarsfullt ägande bidrar vi till att skapa värdetillväxt i ICA och utveckla våra portföljföretag, som samtliga är självständiga bolag med eget resultat- och lönsamhetsansvar. Mervärden för Hakon Invests aktieägare skapas genom värdetillväxt i investeringarna i kombination med en god direktavkastning. 2006 i siffror Intäkter 660 MSEK (611) Årets resultat 1 054 MSEK (854) Resultat per aktie 6,55 SEK (5,31) Soliditet 95,2 procent (95,0) Styrelsen föreslår utdelning om 5,50 SEK (4,50) per stamaktie 49 Förvaltningsberättelse 53 Koncernens resultaträkning 54 Koncernens balansräkning 56 koncernens förändringar i eget kapital 57 Koncernens kassaflödesanalys 58 Koncernens noter 71 Moderbolagets resultaträkning 72 Moderbolagets balansräkning 74 Moderbolagets förändringar i eget kapital 75 Moderbolagets kassaflödesanalys 76 Moderbolagets noter 80 Vinstdisposition 81 Revisionsberättelse 2006 i handling Forma Publishing Group förvärvar B. Wahlströms Bokförlag ICA avyttrar ICA Meny Hakon Invest förvärvar 50 procent i hemelektronikkedjan Kjell & Company Hakon Invest förvärvar 49 procent av vitvarukedjan Hemma Hakon Invest förvärvar 45 procent av glas- och porslinskedjan Cervera ICA köper 50 procent i Rimi Baltic ICA beslutar minska ägandet i Netto Hakon Invest börsnoterades den 8 december 2005 och är noterat på Nordiska Börsen, Large Cap. ICA-handlarnas Förbund är huvudägare med 67 procent av aktierna. Övriga aktier är fördelade på cirka 12 300 ägare, i form av svenska och utländska institutioner samt privatpersoner. Huvudkontoret ligger i Solna, strax utanför Stockholm. 82 Bolagsstyrning 86 Styrelse och ledning 88 Informationstidpunkter och kontakter Denna årsredovisning finns även i en engelsk version. This Annual Report is also available in English.

Vd har ordet Flera viktiga och riktiga steg Hakon Invest lägger ett framgångsrikt år det första som börsnoterat investeringsföretag till handlingarna. Vi gick in i 2006 med mycket energi och hög ambitionsnivå. Med glädje kan vi nu konstatera att flera av våra ambitioner och planer förverkligades. Bland annat tillkom tre nya portföljbolag, samtliga med stor utvecklingspotential. 2

Vd har ordet 2006 präglades av hög aktivitet; inom såväl Hakon Invests ursprungliga innehav ICA AB och Forma Publishing Group samt vår egen investeringsverksamhet som handelsmarknaderna i stort. Under dessa omständigheter visade vår organisation att den står väl rustad att ta vara på de möjligheter som handelsmarknaderna i Norden och Baltikum bjuder. Det stora intresset för Hakon Invest-aktien tyder på ett starkt förtroende för oss som aktiv, långsiktig och ansvarstagande ägare i företag med handelsinriktning hela tiden med det betydande ägandet i ICA som bas. Portfölj med utvecklingspotential Vår ambition är att steg för steg bygga upp en portfölj av företag med handelsinriktade verksamheter, där vi ser tydliga möjligheter att bidra till tillväxt och lönsamhetsförbättringar. Vi inledde året med två innehav det eviga ägandet i ICA och helägda dotterbolaget Forma. Investeringsorganisationens intensiva arbete gav efterhand resultat och vid utgången av 2006 hade portföljen utökats med tre nya, intressanta handelsföretag. Gemensamt för nykomlingarna Kjell & Company, Hemma och Cervera är att de har starka koncept med goda möjligheter till vidareutveckling och expansion. Minst lika viktigt är förstås att ICA och Forma fortsätter att växa. Under året har båda dessa bolag genomfört tilläggsinvesteringar. ICA:s förvärv av resterande aktier i Rimi Baltic var ett strategiskt viktigt steg, som förutom tillväxt leder till ytterligare synergier inom bland annat varuförsörjning, administration och IT. Med förvärvet av B. Wahlströms Bokförlag stärker Forma både tillväxten och positionen på bokmarknaden. Organisation med entreprenöriella förtecken En tydlig gemensam nämnare för de nytillkomna portföljbolagen är deras starka entreprenörskap det som vi menar är så viktigt för att göra handelsverksamhet riktigt framgångsrik. Med vår ICA-bakgrund har vi gång på gång bevittnat entreprenörskapets och handlarkulturens inneboende krafter, med potential att skapa betydande värden i flera led. Vår organisation befolkas av medarbetare med full förståelse för och tillit till dessa krafter. För att nå mesta möjliga utväxling ser vi gärna att tidigare ägare och ledning finns kvar. Vi ser investeringarna som partnerskap, där vi genom engagerat och ansvarsfullt styrelsearbete tillför både bred och djup kunskap som får entreprenörernas verksamhet att bli än mer framgångsrik. och en rik palett av lösningar Den mångåriga erfarenheten från dagligvaruhandeln, som ligger långt framme när det gäller såväl kundrelationer och butiksstrukturer som effektiv logistik och varuförsörjning, bidrar till vår breda palett av lösningar för handelsföretag med olika förutsättningar och fokus inom handelsområdet. Med våra investeringar följer alltid en stor portion handelsspecifik kunskap, där kundbeteenden, koncept, sortiment, varuflöden och inköp bara är några exempel. Kjell & Company har ett mycket välordnat koncept och vi arbetar nu intensivt med att stödja expansionen till ett rikstäckande handelsföretag. En sådan geografisk spridning ställer bland annat höga krav på hanteringen av varuflöden, ett område där Hakon Invest har lång erfarenhet. Kjell & Company uppvisar redan en mycket god försäljningstillväxt; 36 procent totalt och 8 procent för jämförbara butiker under 2006. Fyra nya butiker slog upp dörrarna under det gångna året och med ytterligare sju butiker under utveckling i år är Kjell & Company på god väg mot målet att inom fem år ha ett 40-tal butiker. Höstens investering i Hemma innebar att vi tog steget in i en handlardriven verksamhet med både koncerndrivna och handlarägda butiker, samtliga med en önskan och ambition att tydliggöra konceptet. Positionen som Sveriges ledande återförsäljare av vitvaror gör oss övertygade om att det finns en stor potential i ett förstärkt och än tydligare koncept. I slutet av 2006 slutförde vi investeringen i Cervera, Sveriges ledande glas- och porslinsverksamhet. Cervera har dock mer än ett attraktivt sortiment av glas och porslin; det blir mer och mer ett brett inredningsföretag, i linje med hemmets ökade betydelse och människors växande intresse för inredning och design.

Vd har ordet» Vi känner oss starkt besjälade av att skapa värden i befintliga innehavsbolag.«ica en stabil och offensiv bas Det 40-procentiga ägandet i ICA är och förblir basen i Hakon Invests långsiktiga verksamhet. Med en försäljningsökning om 4,8 procent i jämförbara butiker och en resultatförbättring på 18,4 procent kan 2006 summeras som ett framgångsrikt år för ICA-koncernen. Försäljningen i de svenska ICA-butikerna fortsatte att öka i en högre takt än marknaden och tack vare ökade affärsvolymer kunde ICA Banken infria målet om ett positivt rörelseresultat för 2006. I Norge fortsatte verksamheten att präglas av de senaste årens stora förändringsarbete, med strukturkostnader vilka gett ett betydligt sämre resultat. Året präglades av renodling och fortsatta investeringar i framtida tillväxt. Såväl försäljningen av ICA Meny som förvärvet av resterande del av Rimi Baltic från finländska Kesko är exempel på steg för att ytterligare stärka och renodla ICA:s kärnverksamheter. Förvärvet av Rimi Baltic, som var den sjunde största nordiska strukturaffären under 2006, ligger samtidigt helt i linje med ICA:s tillväxtstrategi i Norden och Baltikum. Vi ser stora möjligheter för Rimi Baltic i regionen och siktet är inställt mot en marknadsledande position i hela Baltikum. Ett annat resultat av ICA:s satsningar i kärnverksamheten är färdigställandet av det helautomatiska lagret i Helsingborg som ytterligare effektiviserar logistik och infrastruktur. Den förnyade butiksstrukturen i Norge är också ett exempel på ICA:s framtidsinvesteringar. ICA Norge är nu redo att öka takten, bland annat genom vässning av ICA Maxi-konceptet och ytterligare satsningar på sortimentsutveckling och non food. Renodling inom Forma Även vårt helägda dotterbolag Forma Publishing Group har genomgått en viss renodling under 2006. Den har mynnat ut i en publishingprofil med fyra tydliga affärsben; Facktidningar, Uppdragstidningar, Konsumenttidningar och Bokförlag. Vi ser goda möjligheter att på olika sätt utveckla dessa verksamheter i såväl Sverige och Finland som Baltikum. Förvärvet av B. Wahlströms Bokförlag i juni innebar en fördubbling av bokverksamheten, som dessutom fick sitt utbud breddat med skönlitteratur. Integrationen av B. Wahlströms gick mycket bra och verksamheten bidrog positivt till bokförlagets resultat under 2006. Aktiviteten har varit hög även inom tidningsverksamheterna. Bland annat lanserades veckotidningen Market, som innebär att man nu samlar kvartalsmagasin, internetsajt och event för hela detaljhandeln i ett koncept. Nystartade tidningarna Vovve och Smak lades ned på grund av svårigheter att klara den svenska tidningsmarknadens tuffa konkurrens. En grundfilosofi i Formas utgivning är att hela tiden pröva nya möjligheter, varför nedläggningar ska ses som en viktig del av verksamheten snarare än som misslyckanden. Under 2006 ökade Formas intäkter med 10,7 procent till 660 MSEK. Tillväxtambitionen förblir hög att nå en intäktsnivå på 1 miljard kronor innan 2010. Nya konsumenttrender i expansivt klimat Året har präglats av hög aktivitet och tillväxt inom nordisk och baltisk detaljhandel. I Sverige var tillväxttalen de högsta på

Vd har ordet 15 år. Högkonjunkturen är förstås en viktig förklaring till denna starka utveckling. Men vi kan också skönja nya konsumentbeteenden, bland annat att shopping blir en hobby. Många väljer att konsumera oftare i stället för att göra enstaka, större inköp. Om detta är konjunkturbetingat eller speglar djupare förändringar i konsumentbeteendet återstår att se. Det expansiva klimatet, med många parallella trender, ställer krav på ständig förnyelse och utveckling. Här har vi som samarbetspartner en viktig roll att fylla för att våra innehav ska fortsätta att förbättra sin lönsamhet och tillväxt. Vi har börjat bygga upp en portfölj som vi kan känna oss trygga med oavsett konjunkturläge. ICA:s exponering mot den förhållandevis konjunkturokänsliga dagligvaruhandeln skapar stabilitet samtidigt som vi har fyllt på med bolag som verkar inom andra delar av detaljhandelssektorn. På detta sätt försöker vi optimera risk och möjligheter. Fortsatta ägarbyten väntas inom handelsområdet Mycket tyder på en fortsatt stor rörlighet både i handeln med handelsföretag och när det gäller olika slags strukturaffärer. Vi känner oss starkt besjälade av att skapa värden i befintliga innehavsbolag. Den stora finansiella beredskapen är en viktig del av strategin att stödja tillväxten i dessa, inte minst genom nya tilläggsinvesteringar. Investeringsorganisationen fortsätter parallellt att leta nya möjligheter och utvärdera potentiella förvärv, och vi välkomnar förstås även nya innehav som passar in i portföljen. Vi ser inte minst med nyfikenhet på bolag som är verksamma inom handel i nya kanaler. Tack och välkommen till vårt andra år Efter Hakon Invests första år som börsbolag vill jag än en gång tacka för det intresse och det förtroende som våra ägare visar för bolaget. Kursutvecklingen under 2006 summerade till en uppgång om 60 procent och den av styrelsen föreslagna utdelningen av 5,50 SEK (4,50) per aktie ligger helt i linje med vår ambition att lämna generös utdelning. Strategin ligger fast genom aktivt och ansvarsfullt ägande ska vi fortsätta att skapa värdetillväxt i investeringarna och en god direktavkastning. Jag är också mycket glad över den enorma entusiasm som både våra medarbetare och samarbetspartners visar. Vi har mycket roligt arbete framför oss, inom våra befintliga innehav och i sökandet efter nya intressanta möjligheter på handelsmarknaderna. Hakon Invests andra år som börsföretag lär inte bli mindre spännande än det första. Stockholm i februari 2007 Claes-Göran Sylvén Verkställande direktör

Vision, mission, affärsidé, mål och strategier Vi vill frigöra potentialen i handelns entreprenörsbolag Vision Hakon Invest ska, med ägandet i ICA AB som grund, vara Nordens och Baltikums ledande utvecklingspartner för företag inom handelsområdet. Mission Med ursprung och förebild i ICA-verksamheten skapar Hakon Invest förutsättningar för entreprenörskap, tillväxt och lönsamhet inom handeln genom sin finansiella kapacitet och omfattande handelskompetens. Affärsidé Hakon Invest gör långsiktiga investeringar med god riskspridning inom handelsområdet i Norden och bidrar därmed till att långsiktigt säkerställa ICA-idén. Aktieägarvärde skapas genom värdetillväxt i portföljbolagen i kombination med en god direktavkastning, som uppnås genom en aktiv och ansvarstagande ägarroll. Mål inom Hakon Invest-koncernen Operativa mål för Hakon Invest Etablera och befästa positionen som ledande utvecklingspartner för företag inom handelsområdet i Sverige, som en första etapp mot visionen att bli ledande utvecklingspartner i Norden och Baltikum. Successivt bygga upp en innehavsportfölj med balanserad risk. Operativa mål för ICA AB Vara marknadsledande i de länder där ICA AB finns representerat. Långsiktigt öka omsättningen snabbare än vad totalmarknaderna ökar på respektive delmarknad. Finansiella mål för Hakon Invest dela ut minst 50 procent av moderbolagets resultat efter skatt. Eftersträva en soliditet för koncernen som över tid inte understiger 70 procent. I varje enskilt innehav ska den genomsnittliga totalavkastningen på Hakon Invests investerade kapital överstiga 15 procent under innehavsperioden. Finansiella mål för ICA AB Rörelsemarginal (EBIT) på 3,5 4,0 procent. Avkastning på eget kapital om minst 14 16 procent över en konjunkturcykel. Soliditet som långsiktigt är 30 35 procent. Hakon Invest och Ahold har i aktieägaravtalet åtagit sig att verka för en utdelning av minst 40 procent av ICA-koncernens resultat efter skatt. 6

Vision, mission, affärsidé, mål och strategier Strategier Balanserad portföljuppbyggnad Hakon Invest arbetar långsiktigt med att expandera investeringsportföljen, dels som nyinvesteringar, dels som kompletteringsförvärv till existerande innehav. God riskspridning För att den sammantagna portföljen, vid sidan av ICA AB, ska få en balanserad risk investerar Hakon Invest i olika slags verksamheter, av varierande storlek, inom handelsområdet. Genom successiva investeringar skapas även en riskspridning över tid. Vi investerar i företag med tydliga koncept och etablerade verksamheter, vilket håller ner risknivån. Aktivt och ansvarsfullt ägande Hakon Invest ska vara en aktiv ägare och stödja portföljbolagens utveckling och expansion. Vi känner stort engagemang för de företag vi investerar i. Vi vill ha intressegemenskap med entreprenörerna i våra portföljbolag och ser det som en fördel om tidigare ägare är kvar i någon form. Långsiktigt ägande Målet är att arbeta långsiktigt med såväl portföljuppbyggnad som de enskilda investeringarna. ICA AB är ett evigt innehav men i övrigt har Hakon Invests investeringar inte någon generell tidshorisont. Hakon Invests investeringar Företag: Kjell & Company Marknad: Hemelektronik Investerat belopp: 102 MSEK Ägarandel: 50% Strategisk utmaning: Öka expansionstakten Företag: Hemma Marknad: Vitvaror Investerat belopp: 90 MSEK Ägarandel: 49% Strategisk utmaning: Skapa förutsättningar för tillväxt Företag: Cervera Marknad: Glas, porslin, bestick, köksredskap och inredning Investerat belopp: 85 MSEK Ägarandel: 45% Strategisk utmaning: Vässa koncept och profil Investeringar inom innehaven Företag: Forma Publishing Group köper B. Wahlströms Bokförlag Marknad: Bokmarknaden Investering: 69 MSEK Ägarandel: 100% Strategisk utmaning: Skapa tillväxt och kostnadssynergier inom Forma Företag: ICA AB köper resterande 50% i Rimi Baltic Marknad: Dagligvaror Investering: 190 MEUR Ägarandel: 100% Strategisk utmaning: Stärka ICA:s position i Baltikum Avyttringar inom innehaven Företag: ICA AB säljer ICA Meny Marknad: Leverantör till restaurang och storköksmarknaden Resultateffekt: 367 MSEK Köpare: Nordic Capital Företag: ICA AB beslutar om att minska ägandet i Netto från 50 till 5% Marknad: Detaljhandel Köpare: Dansk Supermarked

Verksamheten Kunskap, kapital och passion för handel Hakon Invest agerar inom handelssektorn. Vi tillför stora resurser för att utveckla expansiva handelsföretag. Med kunskap, kapital och passion för handel bistår vi aktivt partnerbolagens ledningar och styrelser i deras arbete för en framgångsrik utveckling. Fokus på handelssektorn Hakon Invest har en lång historia inom handelsområdet och verkar idag som en aktiv, långsiktig och ansvarstagande ägare i handelssektorn. Ambitionen är att på sikt bygga upp en portfölj om cirka tio bolag. Vår geografiska inriktning är Norden och Baltikum. Hakon Invest investerar i handelsföretag med tydliga koncept, ett starkt entreprenörskap samt en motiverad ledning, positiva kassaflöden, goda möjligheter för tillväxt och där vi ser möjligheter att bidra till ett betydande värdeskapande. Affärsmodell Våra partnerbolag har, utifrån sina förutsättningar, behov av olika affärsmodeller. Det finns ingen standardiserad affärsmodell som fungerar för alla. En av Hakon Invests stora konkurrensfördelar är förmågan att hitta, utveckla och vässa passande affärsmodeller för olika typer av handelsföretag. Syftet är alltid att frigöra och säkerställa den fulla potentialen i entreprenörskapets drivkrafter. I praktiken arbetar Hakon Invest med en verktygslåda av strukturerade processer, som kan kombineras ihop till effektiva utvecklingsupplägg för olika handelsföretag i olika faser. Vi verkar i bolagen genom de av Hakon Invest utsedda styrelseledamöterna och ska som aktiv ägare aldrig ta över ledningens roll. Värnandet om entreprenörskapet är en mycket viktig komponent i de ägarbilder som skapas. Hakon Invest vill inte göra tjänstemän av entreprenörer. Vikten av att ha en gemensam dagordning med dem som driver företaget gör att vi gärna vill att tidigare ägare finns kvar. Med förstärkt entreprenörsanda och gemensamt engagemang skapas goda förutsättningar för samtliga ägare, inklusive Hakon Invests aktieägare, att tjäna pengar. Hakon Invests ägarverktyg fungerar oavsett utgångspunkt Gemensam inköpsorganisation Samägt inköpsbolag Franchisesamarbeten ICA-modellen med fria medlemmar Hel- och delägda butiker Helintegrerad handelsverksamhet Hakon Invest har kunskap och verktyg att vidareutveckla och förändra strukturen i ett handelsföretag, oavsett var på samarbetsskalan det befinner sig i utgångsläget.

Verksamheten Stein Petter Ski, Claes-Göran Sylvén och Britt-Marie Olsson»Vi vill att innehavsbolagen ska känna sig trygga med Hakon Invest som ägare och därigenom lägga all kraft på att vidareutveckla verksamheten.«värdeskapande Värdeskapande i bolagen kan ske genom en mängd åtgärder inom olika områden och varierar från bolag till bolag. Det handlar om att skapa förutsättningar för tillväxt, effektivisering, lönsamhetsförbättringar och kapitaleffektiviseringar. För att uppnå detta kan Hakon Invest bland annat stödja partnerbolagen i följande delar: Främja entreprenörskap Utveckla nya affärsmodeller Utforma handlaravtal Konceptutveckling Effektivisering av inköp och logistik Förvärv Strategiutveckling Struktur Professionalisera styrelsearbete

Verksamheten Hakon Invest tillför värden längs hela kedjan från inköp till kunderbjudanden Koncept Kunder Inköp Inköpsavdelningen fungerar som en länk mellan externa samarbetspartners och den egna organisationen. Varuförsörjning Ökad lönsamhet förutsätter en väl fungerande varuförsörjning med effektiva lager- och logistikfunktioner. Personal & service Sortiment Tillgänglighet Kunskap om kunden Butiksmiljön Prisnivå Lojalitetsprogram Varumärket Marknadsföring Ekonomi Familjebild Erfarenhet Kunskap Förväntningar Boende Attityd Bil»Vårt ägande i ICA är evigt. Varje ny dag börjar med ett 100-årsperspektiv.«Nuvarande investeringsfokus Fokus för Hakon Invests investeringar ligger idag på etablerade handelsföretag med tydliga koncept, som behöver ta nästa steg i sin utveckling. Det kan till exempel handla om: Kedjor i förvandling eller som står inför en strukturomvandling, som exempelvis Hemma och Cervera. Företag med helägda butiker som är på väg in i en expansionsfas eller behöver göra tilläggsinvesteringar, som exempelvis Kjell & Company. Företag som utvecklat ett framgångsrikt koncept på en nationell marknad och som är beredda att expandera på nya marknader. Ägarroll och styrmodell I Hakon Invests affärsidé ingår att bidra till värdetillväxt och god direktavkastning i portföljbolagen genom en aktiv och ansvarstagande ägarroll. Det aktiva ägandet drivs dels via styrelsearbete, men också genom att kompetens tillförs i olika delar av den operativa verksamheten allt utifrån varje företags specifika behov. Utgångspunkten är en tydlig ägarplan. Där identifieras värdeskapande strategier, avkastningsmål, resursbehov och exitalternativ. Vi säkerställer också att företaget arbetar efter en genomtänkt och solid affärsplan, som förverkligar de viktiga strategiska målen med syfte att skapa bestående värden. I den dagliga verksamheten för vi löpande dialog både med ägare och andra operativt ansvariga. ICA som förebild och plattform ICA:s affärsmodell bygger på affärsmässighet i alla led och nära kontakt med marknaden. Systemet bygger på att alla led ska tjäna pengar och att värden skapas varje dag. Inom ICA råder marknadsekonomi. Målet är att hela tiden hålla konkurrenstrycket uppe, även genom konkurrens inom koncernen. Många ICA-handlare har en annan ICAhandlare som sin största konkurrent. ICA:s modell bygger bland annat på gemensamt kapital och centralt fattade etableringsbeslut. Den enskilde ICA-handlaren äger sin egen resultaträkning och har inga avtalskrav att köpa alla varor från ICA men ser ICA som det naturliga första alternativet. I praktiken har varje enskild ICA-handlare i genomsnitt ett 50-tal olika leverantörer varav många lokala inom sortimenten bröd, grönsaker och färskvaror. Det skapar ett sunt tryck på ICA:s inköps- och logistikfunktioner att hela tiden vara bäst på marknaden, något som alla långsiktigt tjänar på. Bakgrunden i dagligvaruhandeln är en av Hakon Invests styrkor. Konkurrensen på denna marknad har varit intensiv under lång tid. Dagligvaruhandeln har därför kommit mycket långt när det gäller att utveckla kundrelationer, effektivisera flöden och verka i hårdast tänkbara konkurrens. Andra delar av handelssektorn har inte kommit lika långt, även om vissa branschledare ligger långt framme i många avseenden. 10

Verksamheten Pernilla Linger, Göran Hesseborn, Charlotte Hjorth och Fredrik Hägglund»Bakgrunden i dagligvaruhandeln är en styrka inom Hakon Invest. Jämfört med andra delar av detaljhandelsmarknaden har dagligvaruhandeln kommit mycket långt när det gäller kundrelationer och effektivitet.«johan Örengård 11

verksamheten Vår ägarsyn handlar om att skapa ekonomiska värden. Det innebär att allt utom ICA är till försäljning vid rätt tillfälle. Men vår investeringshorisont är lång vilket utgör en viktig skillnad jämfört med många andra investerares. Hakon Invests investeringsprocess innefattar stegen: Urval Utvärdering Investeringsbeslut Investering Ägarstyrning Avyttring Arbetet med att finna potentiella investeringsobjekt pågår hela tiden. Till vår hjälp har vi såväl den egna investeringsorganisationen och styrelsen som kontakter inom vårt nätverk. Efter en första översiktlig analys går intressanta investeringsobjekt vidare till en intensiv genomlysning, (due diligence). Det inkluderar företagsbesök, intervjuer med ledningsgruppen samt marknadsoch verksamhetsanalyser. Arbetet mynnar ut i en investeringskalkyl som presenteras för investeringsutskottet. Om det potentiella investeringsobjektet är fortsatt intressant inleds förhandlingar med säljaren. Parallellt genomförs en grundlig analys rörande aspekter som juridiska åtaganden och redovisning. Därefter sammanställs underlag för slutgiltigt investeringsbeslut i styrelsen. Vid ett positivt investeringsbeslut tar Hakon Invest fram en finansieringsstruktur och ett affärsupplägg som är anpassat till den specifika situationen. Detta lägger grunden för vårt aktiva och engagerade ägande. Vårt aktiva ägande anpassas efter företagets specifika behov och utmaningar, och sker i huvudsak genom styrelsearbete. Tillsammans med övriga ägare och företagsledningen utformas en affärsplan med konkreta åtgärder och milstolpar. Planen följs upp och anpassas till rådande marknadsförhållanden. Försäljning av innehavsbolag ska ske på ett ansvarsfullt sätt vid en lämplig tidpunkt. Avyttring ska alltid ske i syfte att skapa bästa möjliga avkastning för Hakon Invests aktieägare.»ica:s öppna, konkurrensutsatta system skapar en hög effektivitet som alla tjänar på.«birgitta Wahlberg och Bertil Tell 12

Verksamheten Johan Junehed Marie-Louise Genschou anders Hallgren Kompetenser i Hakon Invest och nätverket Hakon Invest har en bred kompetens inom finans, företagsledning och strukturtänkande. Det som skiljer oss från andra investerare är en unik uppsättning handelsinriktade kompetenser. Till dessa hör kunskap om logistik i hela kedjan och förståelse för sortiment, kategoritänk, varuförsörjning, koncept och butiksnätsplanering samt hur konsumentbeteenden i förändring bör mötas. Kapitalstyrka i kombination med handelskompetens och ett omfattande nätverk är våra främsta konkurrensfördelar. Andra exempel på Hakon Invests särdrag är den långsiktiga placeringshorisonten, egen operativ erfarenhet och en stark entreprenöriell kultur. De flesta handelsföretag är sprungna ur försäljning och har inte optimerat sina varuflöden fullt ut eller satsat på att hålla en hög omsättning av lagret. Inom dagligvaruhandeln har hög lageromsättning varit i fokus länge, inte minst drivet av färskvarornas allt större dominans. Även inom andra branscher, främst mode, har man rört sig från säsongstänkande till löpande förnyelse av utbudet. Motsvarande drivkrafter finns i många andra branscher. Detta ställer stora krav på varuförsörjningen och en effektiv logistik längs hela kedjan. Men ingen logistik i världen hjälper om inte koncepten, varorna och erbjudandena är de rätta. Hakon Invests nätverk med erfarna och kompetenta personer, som på olika sätt kan engageras i partnerföretagen, är ett stort stöd när bolagen behöver vässa och finslipa sina koncept. Basen i nätverket är drygt 1500 ICA-handlare runtom i Sverige. De kan bistå i samband med etableringar i nya lägen och stödja som goda grannar och kollegor efter etablering. Företagsledning Hakon Invests ledningsgrupp utgörs av vd, finansdirektören, chefsjuristen och informationschefen. Investeringsorganisation Finans- och ekonomifunktion Juristfunktion Informationsfunktionen Består av två investment managers och två controllers under ledning av finansdirektören. Sammantaget finns en bred handelsinriktad och finansiell kompetens. Arbetar aktivt med såväl befintliga innehav som potentiella framtida investeringar. Består av tre personer under ledning av finansdirektören och ansvarar för koncernens räkenskaper samt för den centrala finansverksamheten. Enheten ansvarar även för förvaltningen av Hakon Invests finansiella tillgångar. Består av chefsjuristen som ansvarar för frågor av juridisk karaktär. Chefsjuristen bistår vid behov närstående bolag med juridiska tjänster på marknadsmässiga villkor. Vid behov anlitas också juridisk kompetens externt. Består av informationschefen som ansvarar för koncernens externa och interna kommunikation samt IR-chefen som ansvarar för investerarrelationer och liknande frågor. 13

Handel på väg in i ny era? En historisk tillbakablick antyder att tillväxttakten i svensk handel, och även i övriga Norden, har ökat under 2000-talet. Under 1950- och 1960-talen växte detaljhandeln i Sverige med knappt 2,5 procent per år i fasta priser. Tillväxten mattades till omkring 1,5 procent per år under de något mer dystra 1970- och 1980-talen, för att under 1990-talets krisår sjunka till 1 procent. Under 2000-talets första sex år har försäljningen inom svensk detaljhandel dock ökat med cirka 6 procent per år. En möjlig förklaring är att vi har gått in i en ny shoppingera, som har fått den historiska genomsnittliga tillväxttakten på cirka 2 procent per år att accelerera. Ett möjligt framtida scenario är en snittillväxt som snarare ligger på omkring 4 procent per år. Samhällstrender Utvecklingen inom detaljhandelns olika områden påverkas i mycket hög utsträckning av rådande samhällstrender. Mångfalden i samhället ökar och trenderna är många och inte sällan motsägelsefulla. Å ena sidan anses den internationella handeln bli allt mer likriktad, med liknande koncept och butiksformat oberoende av land, å andra sidan blir handeln allt mer mångfacetterad då konsumenten söker fler sätt att uttrycka sig och skilja sig från mängden. I globaliseringens spår etablerar sig allt fler större internationella lågprisfokuserade category killers på de nordiska marknaderna, vilket gör det svårare för mindre aktörer att konkurrera med pris och volym. Samtidigt skapar utveckomvärld och Marknad Hög aktivitet inom nordisk handel Aktiviteten och tillväxten är hög i alla led på de nordiska och baltiska handelsmarknaderna. Trenderna är många och för att vinna kampen om de allt mer krävande konsumenterna krävs ständig förnyelse och utveckling. Under 2005 omsatte handeln i Norden och Baltikum totalt cirka 155 miljarder euro, varav Sverige stod för en knapp tredjedel. Samtliga länder i dessa regioner, och i synnerhet de baltiska, har även under 2006 uppvisat höga tillväxttal. Den svenska detaljhandelsmarknaden har utmärkt sig med en exceptionellt god tillväxt det senaste decenniet och 2006 blev det starkaste tillväxtåret på 15 år. Tillväxten har framförallt genererats av en ökad konsumtion av sällanköpsvaror, som möbler och hushållsutrustning inklusive hemelektronik. I Europa leds detaljhandelns tillväxtliga fortsättningsvis av de nya EU-medlemmarna från det forna östblocket. Under en femårsperiod har detaljhandeln mer än fördubblats i Estland och Lettland. Norden har under den senaste tioårsperioden haft en högre tillväxt än genomsnittet för Europa, där framför allt Kontinentaleuropa har visat en svagare tillväxt. Under de senaste åren har dock tillväxttakten inom detaljhandeln i länder som Frankrike och Spanien tilltagit, medan den är fortsatt svag i länder som Tyskland och Italien. Inom flertalet europeiska länder kan detaljhandeln för närvarande karaktäriseras som en bransch med god tillväxt. Konsumenternas köpkraft är den grundläggande drivkraften för detaljhandelns sammantagna försäljningsutveckling. Köpkraften vilar i sin tur på rådande konjunktur- och ränteläge och arbetsmarknad samt på skattetrycket. Hur konsumenterna fördelar sin köpkraft på boende, konsumtion och sparande hänger bland annat samman med förväntningar om framtiden. 14

Sedan en tid tillbaka pågår dock en utveckling där handelsföretagen renodlar eller adderar andra produktkategorier till sitt sortiment, så kallad branschglidning. Drivkraften är handelsaktörernas strävan att hitta snabbväxande produktkategorier att lägga till sortimentet i kombination med konsumenternas behov av så kallad one-stop-shopping. Ett tydligt exempel är dagligvaruhandelns ökade andel av non food-varor. Det blir också vanligare att olika aktörer inom skilda delar av värdekedjan integrerar vertikalt för att på så sätt förbättra både effektiviteten i och kontrollen av värdekedjan. Detaljisterna arbetar i allt större utsträckning med egna varumärken (EMV) för att positionera sig och kunna erbjuda bättre priser. Samtidigt väljer vissa stora varumärken inom exempelvis hemelektronik och glas och porslin att integrera framåt med egna butiker för att på så vis få bättre kontroll över hela kedjan ända fram till slutkundens köpupplevelse. Ett annat område som får allt större uppmärksamhet inom handeln är logistik och varuhantering. Den hårdnande konkurrensen ökar trycket på att förbättra kostnadseffektiviteten i varuhanteringen med hjälp av IT-system som samordnar varuflöden, underlättar uppföljning och styrning samt möjliggör uppskattningar av framtida efterfrågan. Dagligvaruhandeln, som under lång tid har verkat under hårt konkurrenstryck, har kommit längre i denna effektivisering än sällanköpsvaruhandeln. Detaljhandelns starka tillväxt har också medfört ett ökat behov av extern finansiering för de aktörer som vill expandera och ta tillvara den positiva marknadsutvecklingen. Samtidigt har riskkapitalbolagens intresse och uppköpsaktiviomvärld och Marknad lingen utrymme för spelare som satsar på tydliga och väldefinierade koncept med mer fokus på individuella behov och önskemål. Konsumenternas inköp påverkas också av förändrade samhällsvärderingar, såsom ökad miljömedvetenhet, etiska och ekologiska aspekter samt ett fördjupat hälsotänkande. Till det kommer generella förändringar i samhället. Dagens konsument upplever exempelvis en ökad stress och tidsbrist, vilket medför högre krav på tillgänglighet när det gäller butikernas läge och öppettider. Detta har resulterat i en koncentration av marknaden; de stora aktörerna tar en allt större del av handeln och stormarknader med one-stop-shopping-koncept har blivit framgångsrika säljkanaler inom dagligvaruhandeln. Idag står de tio största aktörerna inom svensk detaljhandel för över 50 procent av den totala marknaden. Ytterligare en trend är att handeln blivit mer köpcentrumbaserad. En tredjedel av all handel i Sverige sker redan idag i köpcentra och om samtliga planerade ny- och utbyggnader realiseras kommer den andelen att öka framöver. Branschtrender Handelsföretagen arbetar kontinuerligt med intern effektivisering och konceptutveckling. Förändringarna inom detaljhandeln är påtagliga och det finns ett stort antal branschrelaterade trender som i olika utsträckning påverkar handelns aktörer. Historiskt har aktörerna inom den traditionella handeln varit tydligt inriktade på sina respektive branschsegment. Ekonomisk utveckling i Norden* och Baltikum BNP Privatkonsumtion Real tillväxt i % 2005 2006E 2007E 2005 2006E 2007E Sverige 2,7 4,2 2,9 2,4 3,3 3,0 Danmark 3,1 2,5 1,9 3,8 2,5 2,0 Finland 2,9 4,4 2,7 3,8 3,6 2,2 Norge 2,3 2,3 2,0 3,4 3,1 2,6 Estland 9,8 9,1 8,0 8,1 9,4 7,0 Lettland 10,2 10,4 9,5 10,8 10,0 5,0 Litauen 7,4 7,8 6,3 10,3 8,5 6,0 Euroområdet 1,4 2,4 1,8 1,4 2,0 1,7 Källa: Nordea Ekonomiska Utsikter, september 2006 * Exklusive Island Detaljhandelsmarknaden för de nordiska* respektive baltiska länderna 2005 Euro sverige Danmark Finland Norge Estland Lettland Litauen Privatkonsumtion (mdr) 138 101 81 95 5 10 13 per capita 15277 18621 15487 20450 4080 4457 3932 Dagligvarumarknaden (mdr) 21,2 11,3 13,5 15,2 1,3 1,4 2,3 Sällanköpshandeln (mdr) 28,6 21,4 15,2 18,6 1,0 1,6 1,9 Totala detaljhandeln (mdr) 49,9 32,7 28,8 33,7 2,2 3,0 4,3 per capita 5735 6030 5479 7287 1653 1322 1249 förändring % 4,3 2,4 5,0 3,8 15,4 20,0 14,7 Källa: Mintel, European Retail Handbook 2006/2007 * Exklusive Island 15

omvärld och Marknad Konsumenttrender i Norden Guldkant på tillvaron Bättre privatekonomi minskar andelen kronor som går till att uppfylla basbehov Lyxbetonad och livsstilsorienterad konsumtion konsumtionens tyngdpunkt flyttas från varor till tjänster och upplevelser Hälsomedvetenhet kunskap om sambandet mellan mat och hälsa Många unga pensionärer som bryr sig om hälsa och skönhet nya träningsformer, träningskläder och sportartiklar Miljö och etik Ökat miljömedvetande Lokalt producerat Ekologiskt framställt Produkthistorik Prismedvetenhet Ovilja att spendera pengar i onödan Intresset för lyxvaror går sida vid sida med intresse för låga priser Pensionerade 40-talister blir nya prisjägare Hushållning med tid Många människor månar om sin tid Behov att kunna handla det mesta på ett och samma ställe Tillgänglighet avstånd spelar inte så stor roll bara det är lätt att ta sig dit med bil Generösa öppettider uppskattas Många inköpskanaler Internet ökar i betydelse som kanal för inköp, information och marknadsföring Fysiska butiker används som show rooms Känslomässiga beslut Med stort utbud av likvärdiga produkter väljer konsumenten utifrån känslomässig attityd till ett varumärke Inköp ska stämma med egen självbild Handgjort och unikt uppskattas Mångkulturellt växande befolkningsandel med rötter utanför Norden resandet bidrar till mångkulturella intressen Tips och råd Behov av tips och råd vid inköp av dyra kapitalvaror Inköpsbeslut påverkas av upplevelser och intryck i butik service i matbutiken inte bara i klädbutiken 16

omvärld och Marknad tet ökat då de ser möjligheter för expansion och effektivisering. Det har resulterat i upptrissade priser på detaljhandelskedjor samt att fler kedjor omvandlas till integrerade företag med syfte att börsnoteras. Handelsmarknaderna i Norden och Baltikum Detaljhandelns utveckling sedan 2000 Detaljhandelsmarknaderna i de nordiska länderna har under senare år uppvisat en märkbar tillväxt och totalt har försäljningen ökat med mellan 20 och 27 procent under perioden 2000 2005. Sverige är det land i Norden som har uppvisat den största tillväxten, medan Norge har vuxit i lägst takt. Detaljhandelns utveckling under 2006 Handeln i Norden utvecklas starkt i samtliga länder. Det finns stora likheter mellan länderna och ett tydligt exempel är den rekordstarka tillväxten inom gör-om-ditt-hem-handeln. Under perioden januari september 2006 visade Sverige den starkaste tillväxten, både inom dagligvaru- och sällanköpshandeln. Anmärkningsvärt är Danmarks låga tillväxt inom dagligvaruhandeln samt det faktum att Norge, trots högst konsumtion per capita, under 2006 har uppvisat en svagare tillväxt inom sällanköpshandel än övriga nordiska länder. Även inom olika underbranscher finns likheter mellan de nordiska länderna. Elektronik är den snabbast växande branschen i Norge och Finland. I Sverige är järn- och bygghandeln vinnaren, medan möbelhandeln har tätpositionen i Danmarks tillväxtliga. Detaljhandelns utveckling i Norden*, januari 2003 september 2006. Index, 2000=100. Fasta priser * Exklusive Island Även prisutvecklingen är likartad mellan de nordiska länderna; den har ökat i något långsammare takt än EU:s genomsnitt sedan 1990. I Norden är Danmark och Norge de dyraste Källa: HUI länderna, följt av Finland och därefter Sverige. Sverige har framför allt lägre priser på sällanköpsvaror. Skillnader i nordisk konsumtion De nordiska länderna skiljer sig i viss utsträckning åt vad gäller fördelningen av hushållens privata konsumtion. Hushållen i Norge och Island har exempelvis betydligt lägre utgifter för boende inklusive elektricitet och uppvärmning, då dessa länder har tillgång till betydligt billigare energi. På Island utgör dessa utgiftsposter endast 19 procent av de privata konsumtionsutgifterna, medan de i Danmark och Sverige står för hela 28 procent. Norrmän och islänningar använder samtidigt en större andel av sina privata medel till kultur, utbildning, semestrar och transport. Detaljhandelsmarknaden i Sverige Svensk detaljhandel utvecklades mycket starkt under 2006. Tillväxten hamnade på hela 7,4 procent mätt i löpande priser och 8,9 procent i volym, den högsta tillväxttakten på 15 år. Det innebar också att detaljhandeln vid utgången av året hade ökat under 105 månader i följd. Dagligvaruhandelns starka utveckling stack ut under 2006. Försäljningen av dagligvaror har historiskt sett inte alls hållit jämna steg med sällanköpshandeln under en högkonjunktur. Totalt ökade dagligvarumarknaden med 6,7 procent och sällanköpshandeln med 8,0 procent under 2006. Under inte mindre än sex av årets tolv månader överträffade livsmedelshandeln sällanköpshandelns ökningstal i löpande priser. Dagligvaruhandelns starka utveckling bottnar delvis i en förändrad efterfrågan från hushållen; de skiftar från enklare varor till premiumvaror. Skiftet, som är en genomgående trend inom handeln i stort, har möjliggjorts av handelsföretagens större utbud och hushållens förbättrade ekonomi. Ytterligare en bidragande faktor är det ökade sortimentet av non foodvaror, vilket har medfört att högkonjunkturen i större utsträckning än tidigare har spillt över på dagligvaruhandeln. Som en jämförelse ökade dagligvaruförsäljningen under högkonjunkturåret 2000 med 2,7 procent medan försäljningen av sällanköpsvaror steg hela 9,2 procent. I vilken mån denna fantastiska utveckling håller i sig under kommande år återstår att se. De flesta bedömare är mer eller mindre överens om att konjunkturen och även detaljhandeln kyls av något under 2007. Samtidigt är utgångsläget för svensk ekonomi mycket bra, vilket talar för att det kan bli fråga om en avmattning snarare än en annalkande lågkonjunktur. Den främsta positiva inverkande faktorn är hushållens disponibla inkomster som, enligt HUI:s prognos, stiger kraftigt under 2007. En stigande ränta är det som främst talar emot en fortsatt positiv tillväxt för detaljhandeln. 17

omvärld och Marknad HUI:s bedömning är att förbättringarna i hushållens ekonomi väger tyngre än effekterna av den stigande räntan och att detaljhandelns försäljning fortsätter att stiga med 5 procent under 2007. Utvecklingen kommer sannolikt att slå olika mot olika branschsegment. Högre räntenivå förväntas påverka möbelhandeln, där en halvering av 2006 års tvåsiffriga tillväxt förutspås. Den allt mer konkurrensutsatta elektronikbranschen får sannolikt fortsätta att tampas med sjunkande priser men väntas tack vare den kraftiga volymefterfrågan ändå uppnå en tillväxt på 7 procent. Detaljhandelsmarknaden i Norge Den norska detaljhandelsmarknaden är liten och välkonsoliderad med väldefinierade konsumtionsmönster, vilket gör det svårt för konkurrenter att bryta sig in. Den begränsade hemmamarknaden har resulterat i att de inhemska detaljhandelskedjorna inte riktigt har haft förutsättningar att utvecklas till stora internationella aktörer. Norges topografi påverkar i hög utsträckning den norska detaljhandeln, i synnerhet när det gäller varuförsörjning. Terrängen har bland annat försvårat för dagligvaruhandelns lågprisaktörer att etablera sig eftersom dessa är särskilt beroende av hög effektivitet på varuförsörjningsområdet. Möjligheten att etablera butiker större än 3 000 kvadratmeter i externa lägen begränsades under flera år av norsk lagstiftning. Bakgrunden var att utbyggnaden av köpcentra i Norge ansågs ha skett för snabbt och syftet var att skydda mindre handlare. Denna lagstiftning har förändrats så att de lokala myndigheterna numera har större inflytande över etableringsbeslut. Idag är Norge ett av de mest köpcentrumtäta länderna per capita i Europa. Sedan 2003 är även Norges reglering av öppettider under vardagar och lördagar upphävd. Däremot finns fortfarande omdebatterade restriktioner för söndagshandeln, där mindre butiker inom service- och trafikbutikshandeln favoriseras framför dagligvaruhandeln. På liknande sätt favoriseras plantskolor och försäljningen av växter, exempelvis Plantagen, framför järnhandeln. Fackhandeln i Norge har fortfarande en förhållandevis stark position, en följd av tidigare etableringshinder för varuhus och större stormarknader. Jämfört med övrig europeisk fackhandel finns vissa skillnader. Gör-det-själv-handeln (DIY) har i Norge tidigare varit en mer lokal företeelse där mindre och mer lokala byggvaruhus har varit framträdande aktörer, och som sålt lika mycket till professionella hantverkare som privatpersoner. Det har delvis ändrats sedan marknadsledaren Byggmakker såldes till Rautakesko (Kesko Group) 2005 och franska byggmaterialföretaget Saint-Gobains intåg i Norge. Den norska dagligvarumarknaden, med fyra mycket dominerande aktörer, hör till en av de mest koncentrerade i Europa. Ett av marknadens särdrag är gränshandeln med Sverige. Lägre alkoholskatt och tobaksavgift är två faktorer som gör det gynnsamt för norrmän att handla i Sverige. Enligt HSH:s beräkningar omsatte gränshandeln mellan 9,5 och 10 miljarder norska kronor under 2006, en ökning med hela 10 procent. Omkring 40 procent av gränshandeln sker i Strömstadsregionen och en tredjedel i området kring Östersund. Enligt beslut från den norska regeringen höjdes matmomsen från 13 till 14 procent från den 1 januari 2007. Höjningen bidrar troligen till ökade priser på livsmedel och många tror att förändringen leder till en ökad gränshandel. Den svagare norska kronan gör dock gränshandeln mindre gynnsam och kan få en dämpande effekt på intresset att handla på svensk mark. Detaljhandelsmarknaden i Danmark I Danmark infördes 1997 vissa etableringsbegränsningar för dagligvarubutiker med en butiksyta större än 3000 kvadratmeter. Det har lett till att det danska detaljhandelslandskapet, till skillnad från det svenska, är mer centraliserat kring landets fyra storstäder Köpenhamn, Århus, Aalborg och Odense. Externhandeln utanför storstäder i Danmark står därmed för en betydligt lägre andel av den totala handeln jämfört med exempelvis Sverige. För närvarande råder stor politisk enighet om att danska butiker ska få bli större, upp till cirka 3500 kvadratmeter, men ännu har inga beslut fattats om en förändrad lagstiftning. Om dessa etableringshinder kvarstår kommer vissa av de större aktörerna, i större utsträckning än tidigare, att tvingas utomlands om de vill fortsätta att växa. Andra regleringar som inverkar på handeln i Danmark är bland annat begränsningar i antalet handelsdagar. Sedan 2005 har Danmark utökat antalet söndagar då handeln får ha öppet från 12 till 20. Förändringen har gynnat större butiker som har tagit andelar på bekostnad av de mindre närbutikerna. Etableringshindren, i kombination med en gles befolkning i vissa regioner, har begränsat förekomsten av större stormarknader. Det är en av förklaringarna till varför handeln domineras av supermarket-butiker och andra mer lokala butiker. Avsaknaden av stora hypermarkets, som vanligtvis har större non food-sortiment, anses också vara en av anledningarna till att den danska dagligvarumarknaden har uppvisat en mycket låg tillväxt de senaste åren. Dagligvarumarknaden i Danmark är, liksom övriga nordiska marknader, starkt koncentrerad till ett fåtal aktörer. De två största aktörerna i Danmark Dansk Supermarked och Coop Danmark har tillsammans en andel på drygt 65 procent av dagligvaruhandeln. Trots Danmarks närhet till kontinenten är 18

omvärld och Marknad dagligvaruhandeln i förhållandevis låg grad influerad av internationella aktörer. De internationella aktörerna finns i huvudsak inom lågprissegmentet, däribland Aldi och Lidl. Dagligvaruhandelns lågprissegment har generellt varit mer framgångsrikt i Danmark jämfört med övriga Norden, mycket tack vare Dansk Supermarkeds Netto-koncept. Detaljhandelsmarknaden i Finland Finländsk detaljhandel domineras av ett fåtal inhemska aktörer, som Kesko, S-gruppen, Tradeka och Stockmann. Dessa äger och driver ett antal olika branschöverskridande detaljhandelskoncept. Den förhållandevis begränsade marknadsstorleken, landets geografiska läge och den höga koncentrationen av aktörer har avskräckt större internationella aktörer från etablering i Finland. Befintliga utländska etableringar härrör till största delen från övriga Norden, och framför allt Sverige. Detaljhandeln styrs till viss del av den finländska myndighetspolicy som säger att etableringar av butiker med en butiksyta över 2 000 kvadratmeter enbart godkänns om ytan redan finns avsatt för ändamålet i den lokala stadsbyggnadsplanen. Detta har, i kombination med det fragmenterade ägandet av land i Finland, begränsat möjligheterna att skapa större externa köpcentra. Begränsningar finns även vad gäller öppettider, då enbart matbutiker med en butiksyta som är mindre än 400 kvadratmeter tillåts hålla öppet på söndagar året runt. Varuhus och stormarknader är mer framgångsrika försäljningskanaler jämfört med övriga Europa, vilket har resulterat i färre fackhandels- och specialistbutiker i Finland. En annan skillnad är driftsformerna; i Finland har det visat sig vara svårare att nå framgång och tillväxt som fristående detaljhandelskedja jämfört med exempelvis Sverige. Liksom i Norge kan logistik och varuförsörjning ställa till problem för utländska aktörer som är intresserade av att etablera sig i Finland. De stora avstånden mellan städerna har förhindrat företag med logistikcenter i Sverige att expandera i Finland. Ett antal svenska kedjor har dock nått framgång i storstadsområdena. De baltiska länderna har varit i stort fokus när finländska aktörer under senare år har velat expandera internationellt. På senare tid har även den ryska marknaden lockat och numera finns Kesko, Tradeka och Stockmann representerade i Ryssland. Detaljhandelsmarknaden i Baltikum Med sina 3,5 miljoner invånare är Litauen den största marknaden i Baltikum, följd av Lettland med 2,5 miljoner invånare och Estland med 1,5 miljoner. Marknaderna i de tre baltiska länderna är under stark utveckling. Det sammantagna värdet av ländernas detaljhandelsmarknader uppgick till 9,5 miljarder euro under 2005. Tillväxten i de baltiska länderna har under de senaste åren varit mycket imponerande 15 20 procent under 2005 om än från låga nivåer. Hushållen spenderar fortfarande en relativt stor andel av sina disponibla inkomster på mat. Till skillnad från nivåer kring 15 16 procent i Sverige är det fråga om 26 procent i Estland och hela 36 procent i Litauen. Handeln i de baltiska länderna förändras snabbt, vilket speglas av att nya, moderna detaljhandelskoncept och marknadsplatser utvecklas. Flera internationella kedjor har etablerat sig i Baltikum, om än i begränsad utsträckning. Det råder generellt en avsaknad av betydande inhemska detaljhandelskedjor inom sällanköpshandeln. Flera aktörer av mindre storlek har dock utvecklat moderna koncept med möjlighet att svara upp mot konkurrensen från de utländska aktörerna. Inom dagligvaruhandeln har utvecklingen kommit något längre. Maxima (Vilniaus Prekyba Market) är ett exempel på en stark inhemsk aktör som också siktar på att fortsätta expandera kraftigt på den baltiska marknaden under kommande år. E-handel E-handel blir en allt viktigare försäljningskanal inom detaljhandeln. Enligt HUI uppgick försäljningen över Internet i Sverige till 11,8 miljarder kronor år 2006, en ökning med hela 32 procent jämfört med 2005. Den kraftiga tillväxten innebär att e-handeln tar en allt större andel av den totala handeln, om än från låga nivåer. Under 2006 stod e-handeln för cirka 2,2 procent av totalmarknaden och 4 procent av sällanköpshandeln. E-handelns ökade betydelse ställer krav på ökad förståelse för hur olika försäljningskanaler fungerar och hur dessa kan komplettera varandra. Och det är långt ifrån givet att det är de renodlade e-handelsaktörerna, som i flera fall har ett försprång idag, som kommer att dominera denna marknad i framtiden. I USA har traditionella varuhuskedjor som Wal-Mart och Target vunnit mark inom e-handeln under senare tid och idag har Wal-Mart och Target tillsammans med Amazon och Ebay bland de mest trafikerade e-handelsplatserna. I Sverige däremot, är det än så länge de nya e-handelsaktörerna som visat framfötterna. 19