Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. April 2014 ESV 2014:5

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna April 2014 ESV 2014:5

Om ESV:s prognoser Ekonomistyrningsverket (ESV) gör oberoende pro gnoser och analyser av statens budget och den offentliga sektorns finanser. Nuvarande prognos sträcker sig fram till 2018. ESV:s prognoser ska fungera som besluts- och diskussionsunderlag för finanspolitiken och utgår därför från fattade beslut och lagförslag, samt i vissa fall aviseringar, från regering och riksdag. Förslag och aviseringar måste vara så konkreta att effekterna på de offentliga finanserna går att beräkna. Prognosen baserar sig på ESV:s bedömning av den makroekonomiska utvecklingen. Ekonomisk rapportering från statliga myndigheter är också en viktig utgångspunkt för beräkningarna. Aprilprognosen beaktar månadsutfall för statens budget till och med februari. Beräkningarna slutfördes den 21 mars 2014. Ladda ner prognosen Publikationen Statens budget och de offentliga finanserna kan laddas ner som PDF från www.esv.se. Även detaljerade tabeller till prognosen och tidigare prognoser finns att tillgå via webbplatsen i olika format. Publikationen kan också kostnadsfritt tillhandahållas i tryckt format i enstaka exemplar, eller genom prenumeration. Beställningar kan göras via: Ekonomistyrningsverket, Publikationsservice Box 45316, 104 30 Stockholm publikationsservice@esv.se Fax: 08-690 43 50 Datum: 2014-04-03 Dnr: 5.3-46/2014 ISBN: 978-91-7249-353-7 Tryckeri: Edita Västerås 2014

Sammanfattning Underskottet i de offentliga finanserna i år väntas uppgå till 87 miljarder kronor, motsvarande 2,3 procent av BNP. Det innebär att Ekonomistyrningsverkets prognos för svensk ekonomi och de offentliga finanserna, från december i fjol, står sig. Inte förrän 2018 uppstår det ett litet överskott. BNP ökar i år med 2,5 procent. Överskottsmålet nås inte och när hänsyn tas till behovet av säkerhetsmarginal finns det i det närmaste inget utrymme för utgiftsökningar i närtid. Bättre fotfäste för konjunkturuppgången Konsumtionen, som var drivkraften i svensk BNP förra året, ökar starkt även i år. Ökningstakten i offentlig konsumtion mattas men hushållens konsumtion ökar å andra sidan snabbare än förra året. Samtidigt vänder exporten och investeringarna upp. Både export och investeringar dämpas dock fortfarande av den svaga konjunkturen i euroområdet och i våra nordiska grannländer. BNP ökar med 2,5 procent 2014, vilket är en relativt måttlig ökning mot bakgrund av att ekonomin är långt ifrån fullt resursutnyttjande. Nästa år rullar hjulen i ekonomin snabbare då exporten och investeringarna stärks. BNP ökar 2015 med närmare 3 procent. Penningpolitiken forsätter vara expansiv de kommande åren. Reporäntan ligger kvar på nuvarande låga nivå till i början av 2015. I år fortsätter sysselsättningen att öka i ungefär samma takt som förra året men antalet arbetade timmar ökar snabbare. Arbetslösheten sjunker något. Trots att antalet arbetade timmar ökar mer i år än förra året leder konjunkturuppgången till en stigande produktivitetstillväxt, framför allt i industrin. Snabbare ökning av offentliga sektorns skatteintäkter först nästa år Den stigande tillväxttakten i svensk ekonomi ökar skattebaserna men genomförda skattesänkningar medför att skatteintäkterna trots detta ökar långsammare än förra året. Nästa år tilltar ökningstakten i ekonomin och då ökar skatteintäkterna betydligt snabbare, med 4,4 procent jämfört med 2,1 procent i år. Såväl skatt på arbete som skatt på konsumtion stiger nästa år snabbare än i år. Skatt på kapital stiger också efter att ha minskat i år. Skattekvoten minskar från 44,4 procent 2013 till 43,9 procent 2014 och 2015. Minskningen beror främst på det utökade jobbskatteavdraget och skattesänkningen för pensionärer, vilka minskar intäkterna från skatt på arbete. Att intäkterna från skatt på kapital samtidigt minskar i år bidrar också till den lägre skattekvoten. Under 2016 och 2017 fortsätter återhämtningen i ekonomin, vilket bidrar till att de största skattebaserna fortsätter att växa. Skattekvoten stiger också något eftersom en högre räntenivå bidrar till att intäkterna från skatt på kapital, framför allt avkastningsskatt, ökar i en allt snabbare takt. Stora fluktuationer i utgifterna på statens budget De totala utgifterna på statens budget beräknas uppgå till 865 miljarder kronor i år. Förra året ökade utgifterna tillfälligt mycket då Riksbanken lånade cirka 100 miljarder kronor i Riksgälden. Åren 2015 och 2016 minskar de totala utgifterna något för att sedan öka 2017 och 2018. Som andel av BNP minskar de totala utgifterna under prognosperioden i ungefär samma takt som de gjort under det senaste decenniet. Utgifterna, exklusive Riksgäldens nettoutlåning, ökar 2014 med 23 miljarder kronor, eller knappt 3 procent. Nästa år ökar de långsammare. Utgifterna fortsätter att öka, om än i ett långsamt tempo, under resten av prognosperioden om man bortser från tillfälliga fluktuationer i Sveriges EUavgift.

Marginalerna till utgiftstaket 2014 och 2015 är inte särskilt stora vilket gör det angeläget att följa utgiftsutvecklingen på statens budget noga framöver. Statens lånebehov fortsatt stort Saldot på statens budget beräknas i år uppgå till -84 miljarder kronor. Rensat för engångseffekter är det en försvagning. Saldot 2013 försvagades av Riksbankens lån i Riksgälden. Rensat för engångseffekter försvagas saldot 2014. Inkomsterna sjunker 2014 jämfört med 2013 bland annat till följd av skattesänkningar samt att aktieutdelningarna blir betydligt lägre i år. Därtill sålde staten aktier under 2013, främst i Nordea. Statsskulden, som andel av BNP, ökade 2013 med 2,5 procentenheter till 34 procent. Skuldkvoten fortsätter att öka till 35 procent i år för att därefter börja minska när tillväxten i ekonomin tar fart ordentligt och saldot förbättras. Stora underskott i de offentliga finanserna Det blir underskott i de offentliga finanserna ända till 2017. Inte sedan 2008 har det varit överskott och först 2018 nås ett litet överskott igen. Underskottet i år uppgår till 87 miljarder kronor, vilket motsvarar 2,3 procent av BNP. Det är det största underskottet sedan överskottsmålet infördes. Statens finansiella sparande väntas bli påtagligt negativt både 2014 och 2015. I år uppgår underskottet till 75 miljarder kronor och nästa år till 38 miljarder kronor. Det bokföringsmässiga resultatet i kommunsektorn 2014 väntas visa ett överskott om 13 miljarder kronor. Resultatet krymper sedan något kommande år, men viss marginal till balanskravet kvarstår. Målet om god ekonomisk hushållning nås dock inte fullt ut. Det finansiella sparandet i kommunsektorn blir emellertid negativt 2014. Underskottet uppgår enligt det resultatmåttet till 15 miljarder kronor. För åren 2014 och 2015 beräknas överskottet i ålderspensionssystemet till 3 miljarder kronor per år medan det blir underskott åren därefter. Den offentliga sektorns bruttoskuld, Maastrichtskulden, beräknas öka till 43 procent i slutet av 2014. Därefter sjunker den igen. Överskottsmålet nås inte Indikatorerna för utvärdering av överskottsmålet visar att målet inte nås. För att målet ska nås krävs skattehöjningar eller utgiftsminskningar. Hur snabbt målet ska nås och på vilket sätt är en politisk bedömning. På sikt stärks sparandet genom att de offentliga utgifterna ökar svagare än BNP-tillväxten, så kallad automatisk diskretionär finanspolitik (ADF). Även om denna effekt är stark blir det inte tillräckliga överskott för att målet ska nås under prognosperioden. Minimalt utrymme för utgiftsökningar Marginalerna till utgiftstaken har krympt. För 2014 och 2015 uppgår marginalen till 13 respektive 20 miljarder kronor. När hänsyn tas till behovet av säkerhetsmarginal finns det i det närmaste inget utrymme för utgiftsökningar.

Tabell 1. Sammanfattande nyckeltal Utfall Prognos 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 BNP, fasta priser, proc. utv. -5,0 6,6 2,9 0,9 1,5 2,4 3,1 3,1 2,1 1,9 BNP, fasta priser, kalenderkorrigerad, proc. utv. -4,9 6,3 2,9 1,3 1,5 2,5 2,8 2,8 2,4 2,0 Hushållens konsumtion, proc. utv. -0,3 4,0 1,7 1,6 2,0 2,8 3,0 2,9 2,2 2,0 Offentlig konsumtion, proc. utv. 2,2 2,1 0,8 0,3 2,0 0,6 0,7 0,6-0,2-0,1 Investeringar, proc. utv. -15,5 7,2 8,2 3,3-1,3 3,8 6,9 6,8 4,7 3,5 Lager, bidrag till BNP-förändringen -1,6 2,2 0,5-1,2 0,2 0,2 0,0 0,0 0,0 0,0 Export, proc. utv. -13,8 11,4 6,1 0,7-0,9 3,6 5,2 5,9 5,3 5,3 Import, proc. utv. -14,3 12,0 7,1-0,6-1,2 4,3 5,6 6,2 5,6 5,5 Real disponibel inkomst, proc. utv. 2,0 1,6 3,3 3,5 2,8 3,2 2,1 2,3 2,3 1,8 Hushållens sparande, andel av disponibel inkomst 4,5 2,3 3,8 5,6 6,3 6,6 5,8 5,2 5,3 5,1 Lönesumma, proc. utv. 0,1 3,1 5,6 3,8 2,7 3,8 4,1 4,4 4,4 4,1 Arbetade timmar, kalenderkorrigerade, proc. utv. -2,6 2,0 2,0 0,7 0,4 1,0 0,9 1,0 0,8 0,4 Arbetslöshet, procent av arbetskraften 8,3 8,6 7,8 8,0 8,0 7,9 7,4 6,8 6,5 6,5 Finansiellt sparande i offentlig sektor, mdkr -30 0 0-26 -49-87 -50-27 -4 18 Finansiellt sparande i offentlig sektor, proc. av BNP -1,0 0,0 0,0-0,7-1,3-2,3-1,3-0,6-0,1 0,4 Offentliga sektorns konsoliderade bruttoskuld (Maastrichtskulden), proc. av BNP 42,6 39,4 38,6 38,2 41,0 42,6 42,3 40,8 39,0 36,9 Bakåtblickande tioårssnitt, finansiellt sparande 1,2 0,8 0,7 0,7 0,7 0,5 0,1-0,2-0,5-0,7 Bakåtblickande tioårssnitt, konjunkturjusterat 0,6 0,5 0,3 0,4 0,4 0,1-0,1-0,2-0,3-0,5 Sjuårsindikatorn 0,8 0,3-0,5-1,0-0,9-0,9-0,9 Sjuårsindikatorn, konjunkturjusterat 0,5 0,2-0,2-0,6-0,7-0,7-0,7 Konjunkturjusterat sparande 0,2-0,1-0,2-0,1-1,0-1,8-1,1-0,7-0,2 0,4 Statsskuld, proc. av BNP 37,0 33,4 30,9 31,5 34,0 35,4 35,0 33,5 31,6 29,2 Skattekvot, proc. av BNP 46,6 45,4 44,4 44,0 44,4 43,9 43,9 43,9 44,1 44,2 Totala utgifter på statens budget, mdkr 886 781 805 812 921 865 862 859 881 895 Takbegränsade utgifter, mdkr 965 986 989 1022 1067 1094 1107 1125 1158 1187 varav Ålderspensionssystemet, mdkr 220 223 222 238 257 258 268 289 309 323 Marginal till utgiftstaket, mdkr 24 38 74 62 28 13 20 42 38 Budgetsaldo, mdkr -176-1 68-25 -131-84 -44-3 25 50 Engångseffekter på statens budget, mdkr -105 23 36 8-74 -5-2 6-2 -3 Underliggande budgetsaldo, mdkr -71-24 32-33 -57-79 -42-9 27 53 Källa: SCB och ESV

Innehåll 1 Den makroekonomiska utvecklingen... 7 2 Offentliga sektorns skatteintäkter och inkomsterna på statens budget... 13 2.1 Offentliga sektorns skatteintäkter... 13 2.1.1 Skatt på arbete... 14 2.1.2 Skatt på kapital... 16 2.1.3 Skatt på konsumtion... 19 2.2 Inkomsterna på statens budget... 21 3 Utgifterna på statens budget... 27 3.1 Migration (UO8)... 28 3.2 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning (UO10)... 30 3.3 Integration och jämställdhet (UO13)... 31 3.4 Arbetsmarknad och arbetsliv (UO14)... 31 3.5 Statsskuldsräntor (UO 26)... 33 3.6 Riksgäldens nettoutlåning... 34 3.7 Realekonomiskt fördelade utgifter... 36 4 Saldot på statens budget... 39 5 Offentliga finanser... 41 5.1 Offentliga sektorns finansiella sparande... 41 5.2 Statens finansiella sparande... 42 5.3 Kommunsektorns finansiella sparande... 43 5.4 Ålderspensionssystemets finansiella sparande... 45 5.5 Den offentliga skulden... 46 5.6 Finanspolitikens inriktning... 49 5.7 Jämförelse med andra prognosinstitut... 50 6 De budgetpolitiska målen... 53 6.1 Överskottsmålet... 53 6.2 Utgiftstaket... 54 7 Förslag eller beslut som inte har beaktats i prognosen... 57 8 Revideringar sedan föregående prognos... 59 Appendix... 63 Kontaktpersoner... 79 EKONOMISTYRNINGSVERKET, 3 APRIL 2014 5

Förteckning över faktarutor Återföring av periodiseringsfonder... 18 Utgiftsmässiga och kostnadsmässiga statsskuldsräntor... 34 Riksgäldens nettoutlåning... 36 Balanskravet och god ekonomisk hushållning... 44 Det finansiella sparandet och resultatet... 45 Olika skuld- och förmögenhetsbegrepp... 48 Automatiska stabilisatorer och diskretionär finanspolitik... 49 Automatisk diskretionär finanspolitik (ADF)... 50 Indikatorerna för överskottsmålet... 53 Konjunkturjusterat sparande metod... 54 Engångseffekter... 73 Förändring av anslagsbehållningar... 75 Appendix Appendix 1. Volymer 2013 2018... 64 Appendix 2. Utgifter på statens budget 2014-2017, jämförelse med budgetpropositionen och föregående prognos.... 65 Appendix 3. Offentliga sektorns skatteintäkter och inkomster på statens budget 2012 2017, jämförelse med budgetpropositionen och föregående prognos... 66 Appendix 4. Huvudsakliga antaganden i beräkningen av skatteintäkterna 2013 2018... 68 Appendix 5. Lånebehovet, statsskulden och skuldkvoten 2009 2018... 69 Appendix 6. Finansiellt sparande i staten 2012 2018... 70 Appendix 7. Kassamässig korrigering och Riksgäldskontorets nettoutlåning 2013 2018... 71 Appendix 8. Vissa större engångsposters påverkan på budgetsaldot 2013 2018... 73 Appendix 9. Förändring av anslagsbehållningar 2013 2015... 75 Appendix 10. Engångseffekter som påverkar offentliga sektorns finansiella sparande 2001 2018... 76 Appendix 11. Konjunkturjusterat finansiellt sparande i offentlig sektor 2009 2018... 76 Appendix 12. Beräkningsförutsättningar 2013 2018... 77 Appendix 13. Hushållens disponibla inkomster 2011 2018... 78 6 EKONOMISTYRNINGSVERKET, 3 APRIL 2014

DEN MAKROEKONOMISKA UTVECKLINGEN 1 Den makroekonomiska utvecklingen Konjunkturuppgången får allt bättre fotfäste Aktiviteten i svensk ekonomi ökade under förra året och utsikterna för innevarande år ser relativt ljusa ut. Konjunkturuppgången väntas få allt bättre fotfäste och tillväxttakten i ekonomin stiger. Konsumtionen, som var drivkraften i svensk BNP förra året, ökar starkt även i år. Ökningstakten i offentlig konsumtion mattas dock av men hushållens konsumtion ökar snabbare än förra året. Samtidigt vänder exporten och investeringarna upp. Både export och investeringar dämpas dock fortfarande av den svaga konjunkturen i euroområdet och i våra nordiska grannländer. BNP ökar med 2,5 procent 2014 (kalenderkorrigerat), vilket fortfarande är en relativt måttlig ökning mot bakgrund av att ekonomin är långt i från fullt resursutnyttjande. BNP stiger något snabbare än den potentiella tillväxttakten i ekonomin. Även om tillväxttakten stiger mellan 2013 och 2014 väntas BNP sjunka marginellt mellan det fjärde kvartalet förra året och det första kvartalet i år, efter den kraftiga ökning som noterades mellan det tredje och fjärde kvartalet. Det beror främst på att en stor del av ökningen fjärde kvartalet avsåg lagerinvesteringar. De bidrog med nästan 1 procentenhet till ökningen av BNP på 1,7 procent mellan kvartal tre och fyra. Första kvartalet i år sänker i stället lagerinvesteringarna BNP. Även offentlig konsumtion sjunker. Den ökade mycket fjärde kvartalet, bland annat till följd av att försvaret gjorde stora inköp. Nästa år rullar hjulen i ekonomin snabbare än i år då exporten och investeringarna stärks. BNP ökar 2015 med nästan 3 procent och resursutnyttjandet i ekonomin stiger. Åren 2016 2017 fortsätter återhämtningen och under 2017 når ekonomin fullt resursutnyttjande. År 2018 ökar därmed BNP i takt med potentiell tillväxt. Penningpolitiken forsätter vara expansiv de kommande åren. Reporäntan ligger kvar på nuvarande låga nivå till i början av 2015 då en räntehöjning inleds. Även finanspolitiken är expansiv under 2014, vilket driver på tillväxten. Trots den låga aktiviteten i ekonomin förra året ökade sysselsättningen relativt snabbt och arbetslösheten låg kvar på en oförändrad nivå jämfört med 2012. Ökningen i antalet arbetade timmar mattades dock av något. I år fortsätter sysselsättningen att öka i ungefär samma takt som förra året men antalet arbetade timmar, som dämpades av en ökad sjukfrånvaro förra året, ökar snabbare. Arbetslösheten sjunker något. Trots att antalet arbetade timmar ökar mer i år än förra året leder konjunkturuppgången till en stigande produktivitetstillväxt, framför allt i industrin. Åren 2015 2016 fortsätter sysselsättningen öka relativt snabbt samtidigt som ökningstakten i arbetskraften mattas av. Arbetslösheten sjunker då successivt ner till 6,5 procent. Diagram 1. BNP till marknadspris, fasta priser Kalenderkorrigerade och säsongrensade kvartalsvärden Miljarder kronor 1 030 1 000 970 940 910 880 850 820 790 2009 2011 2013 2015 2017 Källa: SCB och ESV. Årlig procentuell förändring Miljarder kronor Procent Ökad efterfrågan på svenska exportvaror Efter att ha fallit under det första kvartalet förra året började exporten stiga, men ökningen var för långsam för att motverka en nedgång mellan 2012 och 2013. Den låga exporten är en följd av den 8 6 4 2 0-2 -4-6 -8 EKONOMISTYRNINGSVERKET, 3 APRIL 2014 7

DEN MAKROEKONOMISKA UTVECKLINGEN svaga globala konjunkturen. Euroområdet har tagit sig ur recessionen men tillväxten är fortfarande dämpad. Efterfrågan från våra nordiska grannländer, som är viktiga exportmarknader, var också svag förra året. I USA ökade däremot BNP relativt starkt. Utsikterna för kommande år är ganska ljusa. I euroområdet väntas konjunkturuppgången successivt bli starkare, även om BNP-tillväxten fortfarande är svag i år. I USA fortsätter återhämtningen. Tillväxten i Norden blir också starkare i år än förra året. Bilden av att efterfrågan från omvärlden ökar avspeglas i att företagen rapporterar stigande orderingång från exportmarknaderna enligt flera undersökningar. Exporten tar därmed fart under 2014 och nästa år stiger tillväxttakten ytterligare. Tabell 2. Försörjningsbalansen Procentuell förändring Utfall Prognos 2013 2014 2015 2016 2017 2018 Hushållens konsumtion 2,0 2,8 3,0 2,9 2,2 2,0 Offentlig konsumtion 2,0 0,6 0,7 0,6-0,2-0,1 Fasta investeringar -1,3 3,8 6,9 6,8 4,7 3,5 Lager 1 0,2 0,2 0,0 0,0 0,0 0,0 Export -0,9 3,6 5,2 5,9 5,3 5,3 Import -1,2 4,3 5,6 6,2 5,6 5,5 Nettoexport 1 0,1-0,1 0,1 0,2 0,2 0,2 BNP 1,5 2,4 3,1 3,1 2,1 1,9 BNP, kalenderkorrigerad 1,5 2,5 2,8 2,8 2,4 2,0 Källa: SCB och ESV 1 Förändring i procent av BNP föregående år. Importen minskade ännu mer än exporten förra året. Nettoexporten höjde därmed tillväxten. En del av den svaga importen förklaras av en kraftigt minskad import av råolja som delvis hänger samman med ett underhållsstopp vid ett av landets raffinaderier. I år ökar aktiviteten i ekonomin starkare än förra året, vilket driver upp efterfrågan på importerade varor. Samtidigt slår den tillfälligt svaga importen av råolja tillbaka i år och höjer den totala importen som därmed ökar mer än exporten. Bidraget från nettoexporten blir därmed negativt i år. Konsumtionen fortsätter vara en viktig drivkraft Hushållens konsumtion växte snabbare 2013 än 2012 men konsumtionen ökade ändå långsammare än de reala disponibla inkomsterna. Sparkvoten steg därmed mellan 2012 och 2013. Den har stigit tre år i följd och ligger nu på en hög nivå historiskt sett. Dessutom visar SCB:s sparbarometer att hushållens finansiella förmögenhet ligger på en hög nivå. Samtidigt ökar hushållens disponibla inkomster något starkare i år än förra året. Det talar för att hushållen har potential att höja konsumtionstakten ytterligare i år. Trots skattesänkningar och en starkare ökning av antalet arbetade timmar ökar de disponibla inkomsterna inte så mycket mer i år än förra året. Det beror till stor del på att den genomsnittliga pensionsinkomsten sjunker i år, efter att ha ökat relativt starkt förra året. Att pensionsinkomsten sjunker beror i sin tur på att bromsen i pensionssystemet är aktiv (se kapitel 5 om Ålderspensionssystemet). För de som jobbar ökar de reala disponibla inkomsterna snabbare i år än förra året på grund av det femte jobbskatteavdraget. Diagram 2. Hushållens konsumtion och sparkvot Procent 8 6 4 2 0-2 -4 Procent -6-6 1994 1997 2000 2003 2006 2009 2012 2015 2018 Konsumtion Real disponibel inkomst Sparkvot Källa: SCB och ESV Anm.: Sparkvoten avser hushållens eget sparande som andel av disponibel inkomst Trots skattesänkningen har hushållens framtidsförväntningar sjunkit de senaste månaderna enligt Konjunkturinstitutets barometerundersökning. Konfidensindikatorn ligger ändå kvar på en nivå 8 6 4 2 0-2 -4 8 EKONOMISTYRNINGSVERKET, 3 APRIL 2014

DEN MAKROEKONOMISKA UTVECKLINGEN nära det historiska genomsnittet. Om inga nya störningar i internationell eller svensk ekonomi inträffar väntas framtidsförväntningarna stiga igen. Givet en relativt stark ökning av disponibelinkomsterna för arbetstagare och en god finansiell förmögenhet bedöms konsumtionen öka med nästan 3 procent i år. Sparkvoten fortsätter att stiga något. Kommande år ökar konsumtionen snabbare än inkomsterna och sparkvoten sjunker. Den ligger ändå kvar på en relativt hög nivå under hela prognosperioden, sett ur ett historiskt perspektiv. Investeringarna vänder upp från en låg nivå Investeringarna sjönk förra året men det var stor skillnad på utvecklingen i olika sektorer. Det var framför allt i industrin och i övriga varuproducerande branscher, exklusive bostäder, samt i staten som investeringarna sjönk kraftigt. Även i tjänstesektorerna sjönk investeringarna medan de kommunala investeringarna och bostadsinvesteringarna ökade. Det kraftiga fallet i investeringarna i industrin hänger samman med att produktionen och kapacitetsutnyttjandet sjönk som en följd av en svag export. I år vänder produktionen upp men behovet av att investera bedöms fortfarande vara lågt och investeringarna i industrin ökar svagt. Det är först år 2015 som investeringarna i industrin tar fart. Även i resten av näringslivet ökar investeringarna svagt i år, förutom i energisektorn. Bostadsinvesteringarna fortsätter också att öka snabbt. Behovet av nybyggda bostäder är stort och antalet påbörjade lägenheter har ökat mycket det senaste året, vilket talar för starka investeringar i år. År 2015 och 2016 leder konjunkturuppgången till att investeringarna ökar starkt i hela näringslivet. Investeringarna i kommunsektorn har ökat kraftigt under flera år och ligger nu på en hög nivå. De fortsätter öka något i år och kommer att ligga kvar på en hög nivå de närmaste åren eftersom flera stora byggprojekt pågår. I slutet av prognosperioden avslutas flera stora projekt och då sjunker investeringarna något. I staten sjönk investeringarna förra året och fortsätter minska i år bland annat som en följd av att investeringarna i järnvägsprojektet Citybanan i Stockholm minskar successivt. Från 2015 ökar investeringarna igen då nya infrastrukturprojekt, bland annat Förbifart Stockholm, sätter igång. Investeringarna i lager svängde kraftigt under 2013. Efter att ha sänkt BNP tredje kvartalet höjde de BNP-tillväxten med nästan 1 procentenhet det fjärde kvartalet. Sett över hela året höjde de BNPtillväxten med 0,2 procentenheter. Första halvåret i år väntas lagerinvesteringarna sänka BNP-tillväxten igen men ge ett litet bidrag för helåret 2014. Arbetslösheten börjar falla under året Sysselsättningen steg förhållandevis snabbt under 2013. Det var framför allt i tjänstesektorn som sysselsättningen ökade. Den ökade även i offentlig sektor medan den sjönk i industrin och byggsektorn. Mot slutet av året dämpades sysselsättningsökningen. Den har varit svag även i början av innevarande år och arbetslösheten har stigit något. Diagram 3. Antal sysselsatta och arbetslöshet Säsongrensade kvartalsdata Tusental 5 000 4 920 4 840 4 760 4 680 4 600 4 520 4 440 2007 2009 2011 2013 2015 2017 Källa: SCB och ESV Antal sysselsatta Procent av arbetskraften Arbetslöshet (höger axel) Då aktiviteten i ekonomin stiger i år, och flera indikatorer pekar på att sysselsättningen kommer att öka framöver, bedöms dämpningen den senaste tiden vara tillfällig. Från och med andra kvartalet ökar sysselsättningen snabbare igen. Antalet nyanmälda lediga platser har ökat den senaste tiden liksom företagens anställningsplaner enligt Konjunkturinstitutets barometer. Även indexet för 9,0 8,5 8,0 7,5 7,0 6,5 6,0 5,5 EKONOMISTYRNINGSVERKET, 3 APRIL 2014 9

DEN MAKROEKONOMISKA UTVECKLINGEN sysselsättningen enligt inköpschefsindex pekar på en uppgång i tjänstesektorn, medan det i industrin visar på en nedgång. Antalet sysselsatta fortsätter öka i nästan samma takt som förra året både i år och nästa år. År 2017 avtar ökningstakten då sysselsättningen närmar sig potentiell nivå, och 2018 ökar antalet sysselsatta i takt med potentiell sysselsättning. Sysselsättningsgraden för hela den arbetsföra befolkningen steg något förra året och den fortsätter att stiga under hela prognosperioden. Arbetslösheten låg runt 8 procent under hela 2013. Att inte arbetslösheten sjönk trots att sysselsättningen ökade relativt mycket beror på att antalet personer i arbetskraften ökade lika snabbt som sysselsättningen. Den relativt starka ökningen av arbetskraften beror både på att befolkningen växer och på att arbetskraftsdeltagandet stigit. Att arbetskraftsdeltagandet ökade förra året förklaras främst av att andelen studerande minskade. Även andelen sjuka fortsatte att minska. Arbetskraften väntas inte fortsätta öka i samma takt som sysselsättningen, vilket leder till att arbetslösheten successivt sjunker, till 6,5 procent 2017. År 2018 ligger den kvar på den nivån. Tabell 3. Nyckeltal på arbetsmarknaden Procentuell förändring om inget annat anges Kalenderkorrigerade värden Utfall Prognos 2013 2014 2015 2016 2017 2018 BNP, fp 1,5 2,5 2,8 2,8 2,4 2,0 Produktivitet 1,1 1,4 1,9 1,8 1,6 1,6 Arbetade timmar 0,4 1,0 0,9 1,0 0,8 0,4 Medelarbetstid -0,6 0,1 0,0 0,0 0,0 0,0 Sysselsatta 1,0 0,9 0,9 1,1 0,8 0,4 Arbetskraft 1,1 0,7 0,5 0,4 0,4 0,4 Personer i program, tusental 201 193 174 156 146 145 Arbetslöshet, ILO 1 8,0 7,9 7,4 6,8 6,5 6,5 Öppen arbetslöshet 1,2 5,6 5,6 5,4 5,0 4,7 4,7 Källa: Arbetsförmedlingen, SCB och ESV 1 Procent av arbetskraften. 2 Arbetslösa exklusive heltidsstuderande arbetssökande i åldrarna 16-64 år. att sjukfrånvaron och frånvaron för semester ökade, vilket sänkte medelarbetstiden. I år och kommande år är medelarbetstiden i stort sett oförändrad och timmarna ökar då i samma takt som sysselsättningen. Till följd av den dämpade konjunkturen ökade produktiviten i industrin långsamt förra året. I offentlig sektor sjönk produktiviteten, vilket bidrog till en svag produktivitetstillväxt för ekonomin som helhet. När exporten och investeringarna vänder upp tar produktivitetstillväxten i industrin fart. Produktiviteten i offentlig sektor är i stort sett oförändrad. Låga löneökningar i år och nästa år Löneökningstakten sjönk förra året, främst på grund av att de avtalade löneökningarna var lägre 2013 än 2012. I år och nästa år ger avtalen ungefär samma löneökningar som 2013. Löneglidningen, och därmed också den totala löneökningen, bedöms vara låg även i år eftersom resursutnyttjandet i ekonomin fortfarande är lågt. Nästa år stiger ökningstakten något, men eftersom avtalen är låga blir de totala löneökningarna ändå måttliga. Åren 2016 2017 ökar lönerna allt snabbare när resursutnyttjandet i ekonomin stiger. Tabell 4. Löner, priser och reporänta Procentuell förändring om inget annat anges Utfall Prognos 2013 2014 2015 2016 2017 2018 Timlön, KL 1 2,5 2,7 3,0 3,3 3,6 3,7 Timlön, NR 1 2,2 2,7 3,0 3,3 3,6 3,7 Enhetsarbetskostnad 1,2 1,1 1,1 1,5 2,0 2,1 Lönesumma 2,7 3,8 4,1 4,4 4,4 4,1 KPI 0,0 0,1 1,4 2,6 3,1 2,8 KPIF 2 0,9 0,7 1,3 1,7 1,9 2,0 Prisbasbelopp, nivå 44,5 44,4 44,5 45,1 46,2 47,7 Reporänta, värde vid årets slut 0,75 0,75 1,75 3,25 3,75 3,75 Källa: Medlingsinstitutet, SCB och ESV 1 KL avser SCB:s konjunkturlönestatistik, NR avser SCB:s Nationalräkenskaper. 2 KPIF avser KPI med oförändrat bostadsränteindex. Antalet arbetade timmar ökade långsammare än sysselsättningen förra året. Det berodde främst på 10 EKONOMISTYRNINGSVERKET, 3 APRIL 2014

DEN MAKROEKONOMISKA UTVECKLINGEN Inflationstrycket är lågt Inflationen i svensk ekonomi är mycket låg och den ligger långt ifrån inflationsmålet. Under 2013 var inflationen noll, enligt den årliga procentuella förändringen av konsumentprisindex (KPI), och i början på innevarande år har priserna sjunkit jämfört med ett år tidigare. Att KPI ökar så långsamt, eller till och med sjunker, förklaras delvis av att bostadsräntorna har sänkts. Men även den underliggande inflationen enligt KPIF, där effekter av förändringar i bostadsräntor exkluderas, är låg. Den låga underliggande inflationen beror på att det inhemska kostnadstrycket är dämpat, att importpriserna stiger svagt och att energipriserna har sjunkit. Det låga resursutnyttjandet i ekonomin har en återhållande effekt på prisutvecklingen under hela 2014. Enhetsarbetskostnaderna i näringslivet stiger måttligt även i år, då löneökningarna är fortsatt låga samtidigt som produktivitetstillväxten tilltar. Den svaga inflationen dämpar prisutvecklingen i omvärlden genom en svag ökning av priserna på importerade varor. Energipriserna bidrar också till att sänka inflationen under större delen av 2014 som en följd av att både elpriserna och drivmedelspriserna sjönk förra året. De väntas inte fortsätta sjunka men kommer ändå ligga lägre än de gjorde under 2013, mätt som årsgenomsnitt, och därmed sänka KPI. Sammantaget stiger KPIF med 0,7 procent i år. Lägre bostadsräntor 2014 än 2013 leder till att KPI ökar långsammare än KPIF även i år. Nästa år ökar priserna snabbare än i år då aktiviteten i ekonomin stiger och arbetslösheten faller. Dessutom bidrar energipriserna till att höja KPI igen nästa år. Men både KPI och KPIF fortsätter att ligga långt från Riksbankens mål på 2 procent. Riksbanken väntas ändå inleda en räntehöjning under 2015 vilket leder till att KPI stiger snabbare än KPIF. Åren 2016 2018 stiger inflationen successivt när resursutnyttjandet normaliseras. KPIF når 2 procent under 2017. Risk för en svagare återhämtning Konjunkturuppgången väntas få allt bättre fotfäste och tillväxttakten i ekonomin stiger under året. Även om den globala konjunkturen nu är på väg att stärkas finns det flera faktorer som kan äventyra återhämtningen. Framför allt är osäkerheten fortfarande stor kring utvecklingen i euroområdet. Många länder har problem med en hög skuldsättning och en hög arbetslöshet. Det kommer att krävas flera strukturella reformer för att komma tillrätta med problemen. Den pågående krisen i Ukraina väntas inte ha någon större påverkan på svensk ekonomi men om oroligheterna eskalerar kan det få konsekvenser för global och svensk tillväxt. EKONOMISTYRNINGSVERKET, 3 APRIL 2014 11

OFFENTLIGA SEKTORNS SKATTEINTÄKTER OCH INKOMSTERNA PÅ STATENS BUDGET 2 Offentliga sektorns skatteintäkter och inkomsterna på statens budget 2.1 Offentliga sektorns skatteintäkter Efter ett svagt 2013 stiger tillväxttakten i svensk ekonomi i år. Trots det ökar skatteintäkterna långsammare 2014 än 2013. Det beror på de skattesänkningar som genomförts i år. Nästa år tilltar ökningstakten i ekonomin ytterligare. Då ökar skatteintäkterna betydligt snabbare. Ökningen uppgår till 2,1 procent 2014 och 4,4 procent 2015, vilket motsvarar en uppgång med 34 respektive 73 miljarder kronor. Diagram 4. Skattekvot Procent av BNP 49 48 47 Procent av BNP 49 48 47 arbetade timmar ökar starkt. Skatt på arbete påverkas dock av regeländringar som sänker intäkterna med över 16 miljarder kronor. Intäkterna stiger med endast 2,6 procent. Rensat för effekter av regeländringar ökar intäkterna med 4,3 procent. Tabell 5. Skatteintäkter och skattekvoter Miljarder kronor om inget annat anges 2013 2014 2015 2016 2017 2018 Totala skatteintäkter 1 615 1 649 1 722 1 805 1 888 1 966 Procent av BNP 44,4 43,9 43,9 43,9 44,1 44,2 Skatt på arbete 969 994 1037 1087 1138 1185 Procent av BNP 26,7 26,5 26,4 26,4 26,6 26,6 Skatt på kapital 170 169 179 191 203 212 Procent av BNP 4,7 4,5 4,6 4,6 4,7 4,8 Skatt på konsumtion 464 479 501 522 542 563 Procent av BNP 12,8 12,7 12,8 12,7 12,7 12,6 46 45 46 45 Källa: SKV och ESV Anm. Totala skatteintäkter avser den offentliga sektorns skatteintäkter och skatter till EU. 44 43 2005 2007 2009 2011 2013 2015 2017 Källa: SCB, SKV och ESV Under 2016 och 2017 fortsätter återhämtningen i ekonomin, vilket bidrar till att de största skattebaserna fortsätter att växa. Skattekvoten, skatteintäkterna som andel av BNP, stiger något eftersom en högre räntenivå bidrar till att intäkterna från skatt på kapital, framför allt avkastningsskatten, ökar i en allt snabbare takt. Skattesänkningar dämpar intäkterna från skatt på arbete Utvecklingen av skatt på arbete styrs huvudsakligen av lönesumman. Den styrs i sin tur av antalet arbetade timmar och lönerna. Efter en svag ökning under 2013 växer lönesumman snabbare i år när löneökningstakten stiger och antalet 44 43 Oförändrade intäkter från skatt på kapital i år Trots en bättre vinstutveckling minskar företagens inkomstskatter även i år. Minskningen beror på att de förra året var tillfälligt höga. Avkastningsskatten ökar något i år men är låg i förhållande till skattebasen. Därefter ökar den snabbt när statslåneräntan stiger. Låg inflation dämpar intäkterna från skatt på konsumtion Intäkterna från skatt på konsumtion stiger snabbare 2014 än 2013 när hushållens konsumtion tar fart, men en svag prisutveckling fortsätter att dämpa ökningen av momsintäkterna. Den låga inflationen bidrar också till en negativ indexering av punktskatterna 2014. Indexeringen blir svagt positiv 2015. Punktskatterna påverkas också av en lägre el- och bensinförsäljning. EKONOMISTYRNINGSVERKET, 3 APRIL 2014 13

OFFENTLIGA SEKTORNS SKATTEINTÄKTER OCH INKOMSTERNA PÅ STATENS BUDGET Svag ökning av de statliga skatteintäkterna I år stiger statens skatteintäkter med endast 0,8 procent, vilket är betydligt mindre än 2013. Den dämpade ökningstakten beror främst på skattesänkningar och att intäkterna från skatt på kapital är oförändrade. Momsintäkterna, som utgör över 40 procent av statens skatteintäkter, stiger snabbare i år än förra året men den låga inflationen dämpar utvecklingen. Tabell 6. Skatteintäkter per sektor Procentuell förändring Utfall Prognos 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 Staten -1,8 3,1 0,8 4,6 5,1 4,7 4,0 Kommunsektorn 4,3 4,0 3,4 4,0 4,7 4,6 4,1 ÅP-systemet 3,3 3,0 3,4 4,7 3,8 4,4 4,2 Totala skatteintäkter 1,0 3,4 2,1 4,4 4,8 4,6 4,1 Källa: SKV och ESV Även kommunsektorns skatteintäkter ökar relativt svagt i år. Det beror dels på att pensionerna ökar mycket svagt, dels på det förhöjda grundavdraget för pensionärer. Effekten av det förhöjda grundavdraget motverkas till viss del av förra årets låga inflation vilken minskar det vanliga grundavdraget. Det faktiska skatteunderlaget ökar med 3,0 procent medan det underliggande skatteunderlaget, det vill säga exklusive regeländringar, ökar med 3,4 procent. Tabell 7. Kommunala uppräkningsfaktorer Procentuell förändring 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 Aktuell prognos 4,0 3,7 3,0 4,1 4,8 4,6 4,1 Föregående prognos 4,0 3,6 3,2 4,0 4,7 4,5 4,2 Fastställda 4,1 3,9 2,7 Underliggande utveckling 3,9 3,9 3,4 4,1 4,8 4,6 4,1 Källa: SKV och ESV Samtliga skatteintäkter finns redovisade i slutet av kapitlet. Skillnaderna mot ESV:s föregående prognos kommenteras i kapitel 8. 2.1.1 Skatt på arbete Skatt på arbete utgör drygt 60 procent av de totala skatteintäkterna och består av direkta och indirekta skatter, där lönesumman utgör en gemensam skattebas. Andra faktorer, som skattepliktiga transfereringar, inkomstfördelning och inflation påverkar också de direkta skatterna. I år ökar intäkterna från skatt på arbete svagt, med 2,6 procent, vilket främst beror på fortsatta skattesänkningar genom jobbskatteavdraget och det förhöjda grundavdraget för pensionärer. Från och med 2015 ökar intäkterna starkare när återhämtningen på arbetsmarknaden fortsätter och löneökningstakten stiger. Från och med 2016 utvecklas pensionerna starkare. Även utbetalda löner ökar snabbare när löneökningstakten stiger, medan arbetsmarknadsersättningarna minskar i takt med att arbetslösheten sjunker. Tabell 8. Skatt på arbete Miljarder kronor/procent Utfall Prognos 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 Nivå 937 969 994 1037 1087 1138 1184 Förändring (%) 3,5 3,4 2,6 4,3 4,8 4,6 4,1 Källa: SKV och ESV Låga pensionsutbetalningar dämpar direkta skatter på arbete i år I år ökar utbetalda löner snabbare än förra året men pensionsinkomsterna ökar mycket svagt, med knappt 1 procent. Sjukpenningen fortsätter att öka, om än i en avtagande takt. Arbetsmarknadsersättningar minskar i år även om den öppna arbetslösheten ligger på samma nivå som 2013. Det beror på att färre personer deltar i arbetsmarknadspolitiska program och därmed minskar antalet som får aktivitetsstöd. Sjukpenning och arbetsmarknadsersättningar utgör dock en liten andel av skattebasen och påverkar inte skatteintäkterna i någon större utsträckning. 14 EKONOMISTYRNINGSVERKET, 3 APRIL 2014

OFFENTLIGA SEKTORNS SKATTEINTÄKTER OCH INKOMSTERNA PÅ STATENS BUDGET Tabell 9. Skattebaser Procentuell förändring om inget annat anges Nivå 1 Prognos 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 Utbetalda löner 1 397 2,8 3,8 4,1 4,4 4,4 4,1 Aktivitets-och sjukersättning 31-3,8-4,9-3,2-2,2-1,0-0,3 Sjukpenning och föräldrapenning 58 8,0 5,6 4,8 4,0 4,1 3,4 Arbetsmarknadsersättningar 31 5,6-3,4-7,2-9,0-11,3-0,3 Pensioner 380 5,6 0,7 3,1 6,0 5,6 4,1 Taxerad inkomst 1 972 3,6 3,0 3,6 4,4 4,4 4,0 Beskattningsbar förvärvsinkomst 1 776 3,7 3,0 4,1 4,8 4,6 4,1 De indirekta skatterna på arbete beräknas till 462 miljarder kronor i år. Det är en ökning med 18 miljarder kronor eller 4 procent från 2013. I likhet med direkt skatt på arbete ökar indirekt skatt på arbete relativt långsamt de två första prognosåren, men betydligt snabbare 2016 2018. I genomsnitt förväntas skatteintäkterna öka med 4,3 procent per år under prognosperioden. Diagram 5. Direkta skatter på arbete, förändring mellan åren Miljarder kronor 35 Miljarder kronor 35 Källa: SKV och ESV 1 Miljarder kronor 25 15 25 15 Skattereduktionerna uppgår i år sammanlagt till 223 miljarder kronor. Reduktion för den allmänna pensionsavgiften är lika stor som den allmänna pensionsavgiften, drygt 100 miljarder kronor. Jobbskatteavdraget uppgår till 100 miljarder kronor och HUS-avdraget till 18 miljarder kronor där huvuddelen avser ROT-tjänster. De väntas ligga kvar på nuvarande nivå framöver. RUTtjänsterna beräknas till 3 miljarder kronor och ökar till 3,8 miljarder kronor 2018. Intäkterna från direkta skatter på arbete uppgår till 533 miljarder kronor i år, vilket motsvarar drygt 50 procent av de totala intäkterna från skatt på arbete. Den statliga inkomstskatten är stabil över tiden och utgör knappt 10 procent av intäkterna från direkt skatt på arbete. Indirekta skatter på arbete ökar i takt med lönesumman Indirekt skatt på arbete består av arbetsgivar- och egenavgifter samt särskild löneskatt som tas ut på pensionskostnader och vissa förvärvsinkomster. Intäkterna följer i hög grad utvecklingen av lönesumman och avgiftssatserna. 5-5 -15-25 -35-45 2007 2009 2011 2013 2015 2017 Kommunal inkomstskatt Statlig inkomstskatt Direkta skatter på arbete Källa: SKV och ESV Jobbskatteavdrag HUS-avdrag Stöden till sysselsättningen fortsätter öka Ett antal åtgärder har vidtagits från budgetens inkomstsida för att öka sysselsättningen och minska arbetslösheten, exempelvis nedsatta arbetsgivaravgifter för vissa grupper och i vissa regioner samt HUS-avdraget. De olika stöden uppgår 2014 till 51 miljarder kronor. De beloppsmässigt största sysselsättningsstöden är nedsatta arbetsgivaravgifter för ungdomar, som beräknas till 22 miljarder kronor i år, HUS-avdraget samt nystartsjobb. 5-5 -15-25 -35-45 EKONOMISTYRNINGSVERKET, 3 APRIL 2014 15

OFFENTLIGA SEKTORNS SKATTEINTÄKTER OCH INKOMSTERNA PÅ STATENS BUDGET 2.1.2 Skatt på kapital Skatt på kapital utgörs främst av hushållens kapitalskatter, skatt på företagsvinster, avkastningsskatt, fastighetsskatt samt stämpelskatt. Under prognosperioden beräknas skatt på kapital uppgå till drygt 10 procent av de totala skatteintäkterna. Tabell 10. Skatt på kapital Miljarder kronor/procent Utfall Prognos 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 Nivå 168 170 169 179 191 203 212 Förändring (%) -8,6 1,5-0,6 5,9 6,3 6,5 4,6 Källa: SKV och ESV Låga räntor höjer intäkterna från hushållens kapitalskatt 2013 2015 Hushållens skatt på kapitalinkomster beror på ränte- och utdelningsinkomster, ränteutgifter samt kapitalvinster. Hushållens ränte- och utdelningsinkomster minskade med 10 miljarder kronor 2013, vilket främst berodde på minskade utdelningar på grund av den slopade skattskyldigheten för investeringsfonder. Även ränteinkomsterna minskade till följd av lägre räntenivåer. Schablonintäkterna från investeringssparkonton ökade däremot starkt trots att schablonräntan var lägre 2013 än 2012. Det beror på att nysparandet i investeringssparkonton ökade kraftigt. Uppskattningsvis var drygt 3 procent av hushållens aktie- och fondkapital placerat i sådana konton förra året. Under prognosperioden väntas nysparandet i investeringssparkonton fortsätta att öka snabbare än nysparandet på konton för konventionell beskattning. År 2018 antas 7 procent av hushållens aktie- och fondkapital vara placerat i investeringssparkonton. Utlåningsräntorna var i genomsnitt 0,6 procentenheter lägre 2013 än 2012, vilket medförde att ränteutgifterna och därmed ränteavdragen minskade. I år fotsätter de genomsnittliga utlåningsräntorna att sjunka. Från 2015 beräknas utlåningsräntorna öka, vilket medför att ränteutgifterna stiger igen. Nettot av ränte- och utdelningsinkomster och ränteutgifter utgör hushållens löpande kapitalinkomster. Åren 2013 2015 är nettot högre än 2012 fastän utdelningsinkomsterna har minskat till följd av den slopade skattskyldigheten för investeringsfonder. Det är först 2016 som nettot är lägre än 2012 trots att hushållens skulder ökar successivt. Det förklaras av att räntenivån är lägre 2013 2015 än 2012. Eftersom ränteutgifterna är mycket större än ränteinkomsterna, innebär de lägre räntenivåerna att skatteintäkterna blir högre. År 2015 ökar ränteavdragen på grund av en högre räntenivå, även om de fortfarande är lägre än 2012. Åren 2015 2018 minskar intäkterna med 16 miljarder kronor på grund av att skattereduktionerna ökar med sammanlagt 71 procent när utlåningsräntorna ökar. Hushållens kapitalvinster bedöms 2013 ha ökat med 17 miljarder kronor netto. För prognosåren beräknas kapitalvinsterna uppgå till 3 procent av BNP. Nivån är något lägre än den genomsnittliga andelen 1993 2012. Införandet av investeringssparkonto medför att kapitalvinsternas andel av BNP avviker från det historiska medelvärdet. Den slopade skattskyldigheten för investeringsfonder väntas dock på sikt medföra högre kapitalvinster genom minskade utdelningar. 16 EKONOMISTYRNINGSVERKET, 3 APRIL 2014

OFFENTLIGA SEKTORNS SKATTEINTÄKTER OCH INKOMSTERNA PÅ STATENS BUDGET Tabell 11. Hushållens kapitalinkomster Miljarder kronor Utfall Prognos 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 Utdelningar direktägda aktier 35 44 52 47 50 53 62 64 67 68 70 72 75 Utdelningar fondandelar 5 7 9 9 6 8 9 0 0 0 0 0 0 Ränteinkomster bankmedel 9 19 28 12 8 18 21 17 13 17 25 38 40 Ränteinkomster obligationer 2 1 1 1 1 1 1 1 1 1 2 3 3 Schablonintäkt investeringsfonder 2 2 2 2 2 3 3 Schablonintäkt investeringssparkonton 1 2 4 5 8 12 14 Löpande kapitalinkomster 51 70 89 69 65 81 96 86 87 94 107 127 135 Avdrag för utgiftsränta m.m. -65-83 -106-80 -72-102 -110-98 -94-102 -123-147 -161 Netto löpande kapitalinkomster -14-13 -16-12 -7-21 -14-12 -7-8 -16-20 -26 Kapitalvinster, netto 130 168 90 87 114 107 97 114 109 115 122 127 133 Netto kapitalinkomster 116 155 74 75 107 86 83 102 103 107 106 108 107 Källa: SKV och ESV Anm.: De löpande kapitalinkomsterna är skattade utifrån kontrolluppgifter Företagens vinster ökar i år men bolagsskatten minskar År 2013 beräknas skatten på företagsvinster ha minskat med 4 procent till 86 miljarder kronor. En genomgång av de största bolagens bokslut visar en tydlig resultatförsämring. Det stora undantaget är banksektorn som redovisade en fortsatt positiv vinstutveckling. Förutom sämre resultat påverkades skatten på företagsvinster 2013 även av sänkningen av bolagsskatten till 22 procent. Men skattesänkningen innebar även tillfälligt högre skatteintäkter 2013. Det beror på att företagen gjorde stora avsättningar till periodiseringsfonder 2012 som man valt att lösa upp till beskattning 2013 (se faktaruta). Rensat för skatteändringen uppgår minskningen av skatteintäkterna 2013 till 2,5 procent. Skattesänkningen finansieras delvis genom begränsningar av ränteavdrag, med utökade restriktioner mot så kallade räntesnurror. I budgetpropositionen för 2013 uppskattades effekten av de ändrade reglerna till 8,8 miljarder kronor. ESV har inte gjort någon egen beräkning av finansieringen, men har med hänsyn till de svårigheter som finns när det gäller att komma till rätta med otillbörlig skatteplanering, framför allt inom företagsskatteområdet, valt att endast låta en del av den beräknade finansieringen ingå i prognosen. ESV har beaktat 3 miljarder kronor av finansieringen i ökade skatteintäkter. Samma motiv låg till grund för den bedömning som ESV gjorde av den finansiering som föreslogs när bolagsskattesatsen sänktes från 28 till 26,3 procent. Även då valde ESV att endast beakta en del av finansieringen. Tabell 12. Skatt på företagsvinster Miljarder kronor/procent Utfall Prognos 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 Intäkter 89 86 82 87 92 95 99 Förändring (%) -12,9-3,5-4,8 5,5 6,0 3,9 3,7 Underliggande förändring (%) -8,6-2,5 4,4 5,7 6,3 4,1 3,9 Källa: SKV och ESV Efter två svaga år bidrar återhämtningen i ekonomin till att företagens resultat och vinster åter ökar från i år. Det senaste halvåret har det kommit positiva konjunktursignaler från företagen avseende bland annat orderingång, sysselsättning och försäljning. Enligt Konjunkturinstitutets barometer är indikatorerna för företagen positiva inför det närmaste året, framför allt inom detaljhandeln och de privata tjänstenäringarna. ESV räknar med att företagens vinster ökar med drygt 4 procent i år. Därmed kan de tre senaste årens resultatförsämringar brytas. Att uppgången för företagen inte blir lika kraftig som under tidigare återhämt- EKONOMISTYRNINGSVERKET, 3 APRIL 2014 17

OFFENTLIGA SEKTORNS SKATTEINTÄKTER OCH INKOMSTERNA PÅ STATENS BUDGET ningsfaser beror framför allt på en fortsatt svag utveckling på många av våra viktiga exportmarknader i Europa. I år fortsätter dock företagens inkomstskatter att sjunka, till 82 miljarder kronor. Att skatten minskar trots att företagens resultat åter stiger, förklaras av två tillfälliga faktorer. Periodiseringsfonder återfördes till beskattning under 2013, vilket tillfälligt höjde skatteintäkterna med 4 miljarder kronor (se faktaruta). Dessutom får skattesänkningen full effekt först 2014. Det beror på att företag med brutet räkenskapsår betalar den högre skattesatsen på 26,3 procent under en del av 2013, vilket sänker skatteintäkterna med 4 miljarder kronor 2014 jämfört med 2013. Skatteintäkterna från företagens vinster har minskat fyra år i rad. Jämfört med toppåret 2010 har skatteintäkterna minskat med drygt 20 miljarder kronor. Från 2015 medför den förbättrade konjunkturen att skatten på företagsvinster ökar igen, med i genomsnitt 5 procent per år, fram till slutet av prognosperioden. Som andel av BNP uppgår skatten på företagsvinster till knappt 2,2 procent 2014, och den ligger kvar på ungefär samma andel under resten av prognosperioden. Diagram 6. Skatt på företagsvinster Miljarder kronor 115 95 Procent av BNP 4 3 En indirekt effekt av den sänkta bolagskattesatsen 2013 var att företagen i betydligt större utsträckning än normalt utnyttjade möjligheten till fondering av vinstmedel i periodiseringsfonder 2012. Avsättningen, som får göras med maximalt 25 procent av vinsten, är ett sätt för företag att jämna ut resultatet över flera år. De avsatta medlen ska återföras till beskattning inom sex år. I och med att bolagsskatten sänktes 2013, fanns det starka incitament för företagen att på detta sätt minska skatteunderlaget 2012 och i stället öka det kommande år. Framför allt banker, som står för en betydande del av skatteintäkterna av företagsvinster, utnyttjade denna möjlighet. Företagens avsättning till periodiseringsfonder bedöms ha medfört minskade skatteintäkter om 4,5 miljarder kronor 2012. Återföringen 2013 bedöms ha ökat skatteintäkterna med 3,8 miljarder kronor. Skatteplaneringen innebär således en nettovinst för företagen på 700 miljoner kronor. Avkastningsskatten ökar i takt med att räntorna stiger Avkastningsskatt tas ut på kapital- och pensionsförsäkringar och påverkas främst av statslåneräntan och livbolagens tillgångar. Årets räntesatser för kapitalförsäkringar bestämdes av nivån på statslåneräntan den sista november 2013, och för pensionsförsäkringar av den genomsnittliga statslåneräntan under 2013. Statslåneräntan ökade från 1,5 procent 2012 till 2 procent 2013. Uppgången av statslåneräntan medför att avkastningsskatten ökar med drygt 3 miljarder kronor i år till 10 miljarder kronor. En successivt stigande räntenivå under prognosperioden medför att skatten stiger snabbt från 2015. Avkastningsskatten är mycket känslig för förändringar i räntenivåerna. En ändring av statslåneräntan med en procentenhet påverkar intäkterna från avkastningsskatt med 5 miljarder kronor. 75 55 35 1997 1999 2001 2003 2005 2007 2009 2011 2013 2015 2017 Källa: SKV och ESV Företagsskatt (vänster axel) Företagsskatt andel av BNP (höger axel) Återföring av periodiseringsfonder 2 1 0 Fastighetsavgiften ökar svagt 1 Intäkterna från fastighetsskatt och fastighetsavgift uppgick till knappt 31 miljarder kronor 2013, varav fastighetsavgiften svarade för drygt hälften. Intäkterna från fastighetsavgiften ökade bara marginellt till följd av att avgiften för hyreshus sänktes. Fastighetsavgiften för småhus ökade dock, vilket främst berodde på indexeringen av de maximala småhusavgifterna. I år ökar fastighetsavgiften svagt till följd av att inkomstbas- 1 I rapporten Den kommunala fastighetsavgiften en fördelningsanalys som publicerades 2014-03-25 på ESV:s webbplats redovisas intäkterna från fastighetsavgiften per kommun. Där framgår bland annat att vissa kommuners intäkter ökar starkt trots att intäkterna utvecklas svagt totalt sett. 18 EKONOMISTYRNINGSVERKET, 3 APRIL 2014

OFFENTLIGA SEKTORNS SKATTEINTÄKTER OCH INKOMSTERNA PÅ STATENS BUDGET beloppet, och därmed de maximala fastighetsavgifterna, utvecklas svagt. Den statliga fastighetsskatten ökade däremot starkt 2013, med 15 procent. Det beror framför allt på att taxeringsvärdena på vattenkraftverk höjdes kraftigt i samband med den allmänna fastighetstaxeringen av elproduktionsenheter. Tabell 13. Fastighetsskatt och fastighetsavgift Miljarder kronor Utfall Prognos 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 Småhus 13,4 13,8 14,0 14,3 14,7 15,2 16,0 varav fastighetsavgift 12,9 13,3 13,5 13,8 14,2 14,7 15,5 Hyreshus, bostadslägenheter 3,1 2,7 2,8 2,9 3,0 3,1 3,2 varav fastighetsavgift 3,0 2,7 2,7 2,8 2,9 3,0 3,1 Hyreshus, lokaler 6,9 6,8 6,8 6,8 7,3 7,3 7,3 Industrier 1,6 1,8 1,8 1,8 1,8 1,8 1,8 Vattenkraftverk 3,7 5,5 5,5 5,5 5,5 5,5 5,5 Vindkraftverk 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Summa 28,7 30,7 30,9 31,3 32,2 32,9 33,8 varav fastighetsskatt 12,8 14,7 14,7 14,7 15,1 15,1 15,2 varav fastighetsavgift 15,9 16,0 16,2 16,6 17,1 17,7 18,6 Källa: SKV och ESV Från 2016 väntas inkomstbasbeloppet öka i en snabbare takt, vilket ger högre intäkter från fastighetsavgiften då de maximala avgifterna per bostad höjs. Tabell 14. Maximal fastighetavgift per bostad Kronor Utfall Prognos 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 Småhus 6 825 7 074 7 112 7 275 7 537 7 850 8 175 Lägenhet 1 365 1 210 1 217 1 244 1 289 1 342 1 398 Källa: SKV och ESV 2.1.3 Skatt på konsumtion I konsumtionsskatterna ingår mervärdesskatt och punktskatter på alkohol, tobak, fordon, energi och miljö. Konsumtionsskatterna uppgår till 29 procent av de totala skatteintäkterna där moms och punktskatter står för 21 respektive 8 procent. Tabell 15. Skatt på konsumtion Miljarder kronor/procent Utfall Prognos 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 Nivå 453 464 479 501 522 542 563 Förändring,(%) 1,3 2,4 3,3 4,6 4,2 3,9 3,8 Källa: SKV och ESV Låg inflation dämpar momsintäkterna Efter en svag utveckling under de senaste åren förväntas intäkterna från mervärdesskatt stiga snabbare i år, med 14 miljarder kronor motsvarande 3,9 procent. Den starkare ökningstakten beror framför allt på att hushållens konsumtion stiger snabbare och att investeringarna åter börjar öka efter att ha minskat 2013. Intäkterna dämpas dock av en svag prisutveckling. I volym ökar hushållens konsumtion relativt starkt men den låga inflationen dämpar hushållens konsumtion i löpande priser. Diagram 7. Intäkter från mervärdesskatt Procentuell förändring 8 7 6 5 4 3 2 1 0 Procentuell förändring -1 2007 2009 2011 2013 2015 2017 Hushållens konsumtion i löpande priser priser Hushållens konsumtion i fasta priser Mervärdesskatt Källa: SCB, SKV och ESV Åren 2015 och 2016 fortsätter ökningstakten att stiga när både investeringarna och hushållens konsumtion växer snabbare. Den starka uppgången av investeringarna tillsammans med en stigande inflation bidrar till att intäkterna stiger med 4,6 procent 2015 och över 5,0 procent 2016 8 7 6 5 4 3 2 1 0-1 EKONOMISTYRNINGSVERKET, 3 APRIL 2014 19