Den svenska modellens jämlikhetsambition en förutsättning för att alla sociala grupper ska våga bli gamla? Presentation PRO GysingeAkademin 7 nov 2012 Marta Szebehely Professor i socialt arbete Stockholms universitet marta.szebehely@socarb.su.se
Presentationens uppläggning Äldreomsorg som generell välfärd och social infrastruktur Äldreomsorgens förändringar:resursminskning, informalisering, privatisering och marknadisering Konsekvenser ur ett jämlikhetsperspektiv
Omvärldens blick på den svenska äldreomsorgen Generös offentlig finansiering Kommunen inte familjen har ansvaret Omfattande tjänster av hög kvalitet Offentligt utförda Universell (generell) modell Samma tjänster erbjuds till och används av alla sociala grupper Förutsättning: måste upplevas som attraktiva av alla sociala grupper
Mina utgångspunkter Äldreomsorg är en välfärdstjänst som skola, sjukvård, barnomsorg En del av den sociala infrastrukturen Berör inte bara den som använder tjänsten här och nu påverkar välfärd också innan tjänsten används och anhörigas välfärd
Äldreomsorgens förändringar påverkar främst kvinnors vardag och välfärd Av alla äldre med äldreomsorg: 70% kvinnor Av alla anhöriga som ger omsorg: 70% kvinnor Av alla som arbetar inom äldreomsorgen: > 90% kvinnor
Resursåtstramning Offentliga resurser för äldreomsorg i relation till befolkningen 80+ 1990-2000: minus 15% 2000-2010: minus 8%
Minskade resurser, färre med äldreomsorg även bland de äldsta (80+) 70 60 Andel (%) av 80 år+ 50 40 30 20 10 10 20 25 34 28 28 26 18 22 20 23 14 Med hemtjänst I äldreboende 0 1960 1970 1980 1990 2000 2011 Tillbaka till 1960-talets nivå men nu finns inga hemmafruar Szebehely & Ulmanen 2012
Konsekvenser av åtstramad offentlig omsorg I första hand: informalisering - mer anhörigomsorg I mindre grad: privatisering - mer privat köpt hjälp Mer anhörigomsorg utan stöd i lagstiftning Mer privat köpt hjälp sedan 2007 med stöd av RUT
Anhörigas insatser ökar sedan 1980-talet 1988-2010 Kommunal 2011
Stadig ökning av anhörigas insatser fr a döttrarnas Under 1990-talet då fr a hemtjänsten minskade: anhörighjälp ökade mest bland lågutbildade äldre Under 2000-talet när var femte plats i äldreboenden försvann ökning av anhörigomsorg i alla sociala grupper Men fortfarande: anhörighjälp mycket vanligare bland äldre med mindre resurser Bara 10% föredrar barnens hjälp ingen skillnad mellan hög- och lågutbldade Szebehely & Ulmanen, rapport för Kommunal dec 2012
Hjälpgivare utanför hushållet bland hjälpbehövande hemmaboende 65+. År 2002-2005 Andel med kommunal hjälp anhörighjälp privat köpt hjälp Högre tjänstemän 33 33 20 Lägre tjänstemän 37 45 13 Arbetare 40 54 5 Szebehely 2012
Privat köpt hjälp: mycket mindre omfattning men ökar också fr a efter RUT (2007) Kommunal 2011
RUT ökar i alla inkomstgrupper men betydligt vanligare bland äldre med höga inkomster % av 65+ som använder RUT 25 20 15 10 2010 2009 2008 5 0 0-39 tkr 40-79 tkr 80-119 tkr 120-159 tkr 160-199 tkr 200-239 tkr 240-279 tkr 280-319 tkr 320-359 tkr 360-399 tkr 400-499 tkr 500-599 tkr 600-799 tkr 800-999 tkr 1000+ tkr
En tredje trend: Marknadisering konkurrensutsättning av offentligt finansierad omsorg % i privat regi 1990 2000 2011 Hemtjänst (timmar) 0 7 20 Äldreboenden (platser) 2 12 20 Stora kommunala skillnader
Offentligt finansierade insatser för äldre och funktionshindrade i privat regi 1993-2010, % av alla anställda 20 18 Vinstsyftande 16 14 12 Procent 10 Vinstsyftande Icke-vinstsyftande 8 6 4 2 0 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 Icke vinstsyftande Hela ökningen i vinstsyftande företag Szebehely 2011 (Källa Företagsregistret)
Stora aktörer vanligare inom svenska äldreomsorgen än inom andra välfärdstjänster och andra länder De största aktörerna ökar snabbast Sedan 2005 ofta ägda av internationella riskkapitalbolag Attendo Care och Carema Care har hälften av privat äldreomsorg (10% av all äldreomsorg) Betydligt starkare koncentration än inom andra välfärdstjänster och i andra länder (10 största i USA har 13% av sjukhemsvården) Szebehely 2011
Välfärdstjänster en attraktiv marknad I internationell jämförelse: generös finansiering och låg grad av reglering Vårdbolagen gräver guld i Sverige ( ) Från monopol till en av världens mest oreglerade marknader (Dagens Industri, 5 okt 2011) Avkastning på kapital bland vinstsyftande företag 2010 (SCB 2012): Hela näringslivet 8% Vård, skola, omsorg 15% Äldreomsorg med 0-19 anställda 4% Äldreomsorg med 20+ anställda 21%
Samband mellan vinstintressen och kvalitet? Internationellt: Vinstsyftande sjukhem har lägre personaltäthet, fler avvikelser och fler trycksår särskilt stora och risk-kapitalägda företag Sverige (Socialstyrelsen 2012a): Vinstsyftande sjukhem har 11% lägre personaltäthet; vinstsyftande hemtjänst har dubbelt så många timanställda och 12% färre med utbildning Men privata utförare har högre andel äldre som riskbedömts för fall, trycksår mm Små skillnader i nöjd-kund -mätningar; ingen skillnad mellan kommuner med och utan kundval
Höjd kvalitet genom kundval? 2009: Lag om valfrihet (LOV) Frivilligt för kommunerna men hot om tvång 2014 Förhoppning bakom LOV Möjlighet till val och omval stärker den enskildes inflytande och ger ökad kvalitet (+ motverkar oligopol)
Kundval enligt LOV Kommunen anger kravnivå och måste godkänna alla utförare som uppfyller kraven - fri etableringsrätt Kraven bör inte vara för höga för att gynna konkurrens Privata utförare men inte kommunen får erbjuda tilläggstjänster Samspelar med RUT - incitament för personer med högre inkomst att välja privat utförare av hemtjänst
Kundval i Stockholm Hög andel i privat regi innan kundval infördes 2002 (genom anbudsupphandling och avknoppning) Idag: 65 procent av hemtjänsten i privat regi 88 118 utförare att välja mellan i de olika stadsdelarna
2010: Kungsholmen, Stockholm: 82 privata, 1 kommunal 2012: 100 privata, 1 kommunal (ca 34 har försvunnit, 52 tillkommit) 08 Hemtjänst 08 assistans Jessys Assistans Nordisk Hemservice Omsorgs- Compagniet Adlersons Fönsterputs AKTA Assistans Adulis Omsorg Aktsam Vård och Omsorg Alerta Omsorg Allita Care HB All-Tid Hemtjänst & Service Aman Care Ansvar och Omtanke i Stockholm Assistansen S & M - Hemtjänst Atlas & Bore i Stockholm Attendo Care Kundval Bamboo Care Team Bella Care Borgerskap ets hemtjänst - Fredhäll BraLiv Sverige Care Rent Internation al Carema Kungsholmens Hemtjänst Carema Äldreomsorg Essingen CHISPA HB Curo Hemtjänst Divan Äldreomsorg och Sjukvård ECC Assistans Enklare Vardag Sverige Eveo FSB Finsk Hemtjänst - GBG Omsorg Partner Ghion Systerjouren Helpia Assistans Hemtjänst Nanasa Hemtjänst och Omsorg HOMe`S Hemtjänst Hantverkar gatan (kommunal) HSB Omsorg I Care Assistance by A-M INBLASA Johannes hemtjänst L`europe Assistans Partner Legevisitten Partnerskap för Vård Livis Omsorg Loki Macorena HB Maie Poomann Marja Witt Hushållsnära Tjänster Medihead Melina Care MER PL ASSISTANS Hemtjänst MI Städ Mix Medicare MTG- Humanus Mångkulturell Hemtjänst Nockebyhem, Sällskapet vänner Nockebyhus, Sällskapet vänner Nordic Senior Services Olivia hemtjänst - Omsorgshu set City Orion Omsorg Proffskraft i Stockholm Proffssyster i Stockholm ProMa Care Real Omsorg i Storstad Resurser i Arbete Sverige RTFL-Rätt Till Fullvärdigt Liv Sam Service Seflem Hemtjänst Selma & Oscar SignCare Silverkatten HB Sisu Seniorservice SoLens Vård och Omsorg Spindek Vårdpool Stiftelsen Isaak Hirschs Minne SVANEN HEMTJÄNST Stockholm service och bemanningföretag TILLITS- TEAMET SVERIGE Vård & Omsorgsteamet i Norden
Fungerar kundval i äldreomsorgen? Äldre vill påverka sin hjälp (vad, hur, av vem) men långtifrån alla vill eller kan välja utförare Bara 4 % gör omval av hemtjänst varav 1/5 för att företaget har upphört. Är du inte nöjd så byt men vad händer om steget att byta är för stort (kontinuitet är viktigt)? Alternativa vägar att öka brukarinflytande välja utförare kontra påverka vad, hur, av vem Szebehely 2011
Marknadisering/privatisering som hot mot den generella modellens jämlikhetsambitioner Resursstarka grupper har lättast att hitta de bästa utförarna (Socialstyrelsen 2012b) LOV + RUT: incitament för resursstarka att välja privata utförare Försämras offentliga omsorgens kvalitet om medelklassens vassa armbågar försvinner? Framtida scenario: Ett basutbud + anhörigomsorg resp. fler och bättre tjänster för den som kan toppa upp?
Minskat offentligt åtagande som hot mot den den generella modellens jämlikhetsambitioner Mellan 1980 och 2011 har andelen 80+ med äldreomsorg minskat från 62 till 37% Viss ökning av privat köpt hjälp Men fr a ökad anhörigomsorg Runt 100 000 (mest kvinnor) har gått ner i arbetstid eller slutat arbeta pga anhörigvård (Szebehely & Ulmanen 2012) Orealistiska förväntningar att marknaden fyller gapet för alla Vem törs bli gammal då?
Klarar vi den generella modellen när 40-talisterna blir gamla? 900 000 Antal 80 år+ i befolkningen 800 000 700 000 600 000 500 000 400 000 300 000 200 000 100 000 0 1960 1970 1980 1990 2000 2010 2020 2030 2040
Om inte vi gör det så gör ingen annan det Sverige ligger bäst till i Europa OECD 2011
Vi har råd med den generella modellen Äldreomsorgen kostar drygt 90 mdr idag lika mycket som skatterna har sänkts sedan 2006 Att höja - och sänka - skatter är politiska beslut Bred vilja att betala skatt för välfärd OECD: Resursökningar för äldreomsorgen behövs ännu mer i vår omvärld För att möta demografiska förändringar och för att möjliggöra medelålders kvinnors förvärvsarbete Sverige ligger bäst till Minst åldringsökning och relativt välutbyggd äldreomsorg Omsorgen vilar inte i lika hög grad på anhörigas insatser Högst andel medelålders kvinnor i förvärvsarbete
BE IT SI SK PL MT Förvärvsfrekvens kvinnor 55-64 år, 2007 80 70 60 50 40 36,0 30 20 10 0 Eurostat EL HU AT LU ES SE EE FI DK LV UK LT PT DE CY NL IE FR EU27 BG RO CZ
Ju mer pengar till äldreomsorg, desto fler medelålders kvinnor i förvärvarbete Förvärvsfrekvens kv. 55-64år 80 70 60 50 40 30 20 10 0 ES HU PT CZ LU EL PL IE IT FR UK DE AT R 2 = 0,5749 0 0,5 1 1,5 2 2,5 3 3,5 Offentliga resurser för 'long term care' som % av BNP BE Ett dubbelriktat samband Szebehely & Ulmanen 2012 NL DK FI SE
Den generella modellen: Ett samhälle där alla sociala grupper törs bli gamla. Det förutsätter bevarade (och bevakade) välfärdspolitiska mål om jämlik tillgång till god omsorg tillräckliga offentliga resurser för växande behov av äldreomsorg att den offentligt finansierade äldreomsorgen är tillräckligt attraktiv också för medelklassens äldre
Forskarnätverk finansierat av NordForsk och FAS 2012-2014 Syfte: öka kunskap om marknadisering av äldreomsorgen Samla nordiska och anglosaxiska forskare Ordna interna och öppna seminarier En hemsida med information om forskning på området www.normacare.net en e-databas under uppbyggnad Ny rapport presenteras 13 feb 2013 i Stockholm av Nordiska Ministerrådet om framväxt, omfattning, lagstiftning, reglering och (om känt) konsekvenser av marknadisering inom äldreomsorgen i de nordiska länderna
Referenser Kommunal (2011) Hänger din mammas trygghet på dig? Socialstyrelsen (2012a) Kommunal eller enskild regi, spelar det någon roll? Socialstyrelsen (2012b) Valfrihetssystem ur ett befolkningsoch patientperspektiv. Slutredovisning. Szebehely (2011) Insatser för äldre och funktionshindrade i privat regi. I: Hartman L, red: Konkurrensens konsekvenser, SNS Szebehely (2012) Universell eller skiktad äldreomsorg vem vinner och vem förlorar? I: Andersson L & Öberg P, red. Jämlik ålderdom? I samtiden och framtiden. Liber förlag Szebehely & Ulmanen (2012) Äldreomsorgens utveckling och betydelse för medelålders barns förvärvsarbete. Rapport för Kommunal (publiceras i december 2012)