Gröna räkenskaper. Erfarenheter och användning från de första 20 åren Viveka Palm Adj. professor vid Inst. för hållbar utveckling, miljövetenskap och teknik, KTH Bitr. avdelningschef Regioner och miljö, SCB
System of Environmental and Economic Accounts, SEEA Damage to environment, health, infrastructure t Natural resources ECONOMY Production Consumption ENVIRONMENT Emission Deposition Load Rest of the world Export Import
The environmental accounts MILJÖSTATISTIK Varor och tjänster Produktionsaktiviteter (branscprivat konanvändning o fördekapitalbildning Utlandet Total NATIONAL- RÄKENSKAPER 1 2 3 4 18 1 2 3 4 5 Ickefinansiella Lagertioner Investeföränd- Transak- Varor och tjänster 1. Jordbruk 2. Skogsbruk 3. Fiske 4. Gruvor, mineralbrott 5. Livsmedel, National 1171 26 731 2 87 203 17 698 m m 5366 234 68 298 #### #### 707 1467 #### 21905 330 699 27 203575 företag 52 395 147 543 510 Hus-håll 541 575 328 319 ringar 800 1026 3291 ringar 871-991 -4-302 -4620 709 374 448 5152 41598 51978 24203 2337 32962 352565 textil grafisk Accounts 119 92 5 69 3713 idéella org. myndigheter #### #### 6. Massa, papper, 17515 278-289 50162 136599 17. Hushållens 20986 20986 258 18. Offentliga 406071 147 1. Jordbruk 29204 Produktions- 271 aktiviteter 2. Skogsbruk 19178 1260 (branscher) 3. Fiske 2521 960 960 5 98 41 4. Gruvor, 2645 318 9151 mineralbrott 8663 5. Livsmedel, textil m m 61 554 21 82 1,23 18 417 176779 6. Massa, papper, grafisk 4 3453 2318 546 116047 19. Ofördelade 995 53 251-327 353 5925 5646 Icke varuankn skatter/subv 15 15 15-35255 Produktions- #### 70 2 5 349 faktorer Egentliga löner 523 523 152 3132 2947 89 1748 #### 630158 152 25 Kollektiva avgifter 147 152 147 152 68 1199 1142 34 666 9687 237362 Driftöverskott netto 25 874 25 874 241 3776 9375 300-119 #### 233403 54 40 3 6541 541 796370 Privat kons. 796370 574 delning av 3010 49 127 815 177001 Offentlig sektor inkomster Hushåll Kapitalbildning 6403 1371 163 1167 8742 5884 547 Utlandet 278 6875 Löpande transakt. (import) 8670 1453 395 #### 421494 Kapitaltransaktioner 1536 35 Total #### #### 2337 #### 796370 #### #### #### 960 9151 #### 796370 205715-13742 473292 Luftutsläpp 1. Jordbruk 1171 #### 676 Miljötillstånd 1. Jordbruk 1171 #### 103 676 2. Skogsbruk 26 731 2 #### #### 5 2. Skogsbruk 26 731 #### 49 8 5 3. Fiske 87 707 17 3. Fiske 87 707 17 4. Gruvor, mineralbrott 203 17 698 752 602 4. Gruvorott 203 1467 962 #### 2467 602 5. Livsmedel, textil m m 5366 234 #### 4726 #### 5. Livsmedel, textil m m 5366 234 30 8 #### 6. Massa, papper, grafisk 119 92 6. Massa, p 119 92 9 783 8356 7. Kemisk industri 1877 177 7. Kemisk 1877 231 108 7154 8. Petroleumraffinaderier 456 1085 756 2868 7. Kemisk 1352 456 342 365 2868 9. Järn-, stål- o metallverk 579 9. Järn-, stål- o metallverk 579 170 242 Environm. 10. Verkstadsindustri 1933 6365 10. Verkstads 1933 1182 261 5002 211 #### 11. El-, gas- o värmeverk 1197 120 505 2588 4098 11. El-, gas- o värmeverk 1197 120 142 1627 548 12. Vatten- o avloppsverk 63 590 207 12. Vatten- o a 590 207 170 274 100 96 13. Byggnadsindustri 1664 328 183 936 614 14. Samfärdsel 271 63 10 1115 14. Samfärdsel 271 63 60 15. Handel o övr. tjänster 1933 890 27 950 #### 15. Handel o övr 1933 890 377 16. Bostäder o fastigheter 25 599 222 #### 16. Bostäder o 222 297 27 99 17. Hushållens statistics idéella org. 17. Hushållens 18. Offentliga myndigheter 18. Offentliga Vattenutsläpp 1. Jordbruk 1171 #### 676 Vattenutsläpp 1. Jordbruk 1171 103 676 2. Skogsbruk 26 731 2 #### #### 5 2. Skogsbruk 26 731 49 8 5 3. Fiske 87 707 17 3. Fiske 87 707 17 4. Gruvorott 203 17 698 752 602 4. Gruvor, mineralbrott 203 962 602 5. Livsmedel, textil m m 5366 234 68 298 4726 #### 5. Livsmedel, textil m m 5366 234 1382 30 8 6. Massa, p 119 92 5 69 #### 6. Massa, papper, grafisk 119 92 9 487 783 7. Kemisk 1877 177 10 397 4669 7. Kemisk industri 177 231 1190 108 7. Kemisk 1352 456 180 168 756 8. Petroleumraffinaderier 456 1085 756 342 575 365 9. Järn-, stål- o metallverk 10 579 170 9. Järn-, stål- o metallverk 579 170 314 242 10. Verkstadsindustri 261 5002 211 11. El-, gas- o värmeverk 1197 120 505 11. El-, gas- o värmeverk 120 4098 142 548 6725 12. Vatten- o a 63 12. Vatten- o avloppsverk 590 207 170 274 100 96 13. Byggnadsindustri 1664 614 #### 13. Byggnadsindustri 328 936 614 473 113 441 #### 14. Samfärdsel 271 5250 #### 14. Samfärdsel 271 63 60 1186 657 15. Handel o övr 1933 890 27 950 #### 9756 #### 15. Handel o övr. tjänster 1933 890 #### 377 3415 #### 16. Bostäder o 25 599 222 #### 16. Bostäder o fastigheter 599 222 297 27 99 758 17. Hushållens 17. Hushållens idéella org. 18. Offentliga 18. Offentliga myndigheter 19. Ofördelade 19. Ofördelade Avfall 13. Byggnadsindustri #### 70 2 5 349 Avfall 13. Byggnadsin #### 70 349 379 8 14. Samfärdsel 3132 2947 89 1748 14. Samfärdsel 361 15. Handel o övr. tjänster 1199 15. Handel o övr. tj 4705 126 16. Bostäder o fastigheter 3776 9375 300-119 #### 16. Bost 326 Kemikalier Icke va #### 70 2 5 349-349 2322 370 Kemikalier Icke varuan 70 349 379 8 45 22 370 Egentliga löner #### 6035 Egentliga löner 361 Kolle 666 7857 #### 9882 Kollektiva Driftöverskott netto 3776 9375 300-119 #### 9108 #### Driftöversk 326 Utsläpp CO2 #### 424 157 441 #### #### #### Utsläpp CO2 424 SO2 1 0 18 1 SO2 1 0 12 18 4 6 9 1 NOx 19 14 16 3 NOx 19 14 16 16 4 4 7 3 NMVOC 7 5 30 2 NMVOC 7 5 36 30 12 9 1 2 NH3 55 0 0 1 NH3 55 0 0 0 0 1
Stern-rapporten om klimatförändringens ekonomi. Tre rekommendationer: Prissätt utsläppen Skapa politik för teknikutveckling Undanröj hinder för energieffektivisering Vad är motsvarande rekommendationer för användningen av förnybara resurser? Hållbart brukande Reservatbildning Prissättning/synliggörande av ekosystemtjänster
Historik I Sverige påbörjades arbetet i början på 90- talet, Räkna med miljön! SOU 1991:37 Ett utvecklingsprojekt delat mellan SCB (statistik), KI (värdering, modellering) och SNV (miljötillstånd) Det internationella arbetet med miljöräkenskaper samordnas via FN:s internationella arbetsgrupper. En stor del av utvecklingen i EU drivs via Eurostat.
Befolkning Energianvändning Industri Transport Markanv. Utsläpp Avfall Drivkrafter DPSIR-modellen Respons Inverkan Lagar Skatter Ny teknologi Planering Påverkan Fysiskt, kemiskt och biologiskt tillstånd Luft-, vatten- och markkvalitet Status Dålig hälsa Hotade djur- och växtarter Ekon.förluster
Miljöräkenskaper på SCB Fysiska flöden: energianvändning, kemiska produkter, utsläpp, avfall, material, vatten Ekonomiska variabler: miljöskatter, subventioner, miljöskyddskostnader Miljöföretagsdatabas
Klassificering av miljödata för att harmonisera med ekonomisk data Sektor Bransch Vara D C 6 1 V5 V1 5 B A 4 2 V4 V2 3 V3
Branschprofiler Miljöräkenskapernas hemsida: www.scb.se/mi1301 Verkstadsindustri (SNI 28-37) 0 10 20 30 40 50 60 % Stål- och metallverk (SNI 27) 0 10 20 30 40 50 60 % Produktionsvärde Förädlingsvärde Sysselsättning Bränslen(exkl.bio) CO 2 SO 2 NO x av tillverkningsindustri av tillverkningsindustri
Växthusgasutsläpp från svensk konsumtion. NV-rapport 140 120 100 Miljoner ton CO2 ekvivalenter 80 60 40 20 0 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 Utsläpp av växthusgaser i andra länder Utsläpp av växthusgaser i Sverige Utsläpp av koldioxidekvivalenter, en sammanvägning av utsläpp av koldioxid, metan och lustgas. http://www.naturvardsverket.se/sa-mar-miljon/statistik-a-o/vaxthusgaser--utslapp-av-svensk-
Miljöekonomiska styrmedel miljöskatter subventioner (direkta, forskningsmedel, lån eller som skatteavdrag, prisgarantier) avgifter utsläppsrätter certifikat
Styrmedel (miljöskatter och miljömotiverade subventioner) Miljöskatter (miljoner kr) inbetalda till staten i Sverige, 2000-2010. Miljömotiverade subventioner (miljoner kr) utbetalda från staten i Sverige, 200-2010. Källa: SCB
Miljöskatter och utsläpp, CO2 %
Ny studie: Dataunderlag för att mäta ekosystemtjänster http://www.scb.se/statistik/_publikationer/mi1301_2013i02_br_mi7 1BR1302.pdf
Syfte Kartlägga datakällor för att hitta mätbara och kvantifierbara aspekter av ekosystemtjänster. Cirka 90 potentiella datakällor har undersökts. Datatillgång, databrist, potential för utveckling av existerande data i syfte att förbättra informationstillgången på ekosystemtjänster.
Hur får man in ekosystem i räkenskaper?
Slutsatser från studien Dataunderlag för att mäta ekosystemtjänster Finns data att utgå ifrån för många tjänster men de behöver kompletteras med annat. Störst brist för de kulturella tjänsterna (rekreation, hälsa, estetiska värden etc.) men också tjänsterna biologisk kontroll av skadegörare, samt bullerreducering. Förslag på fortsatta bearbetningar på markdata för att kunna tas in i miljöräkenskaperna.
Utvecklingsmöjligheter 1. Statistikbearbetningar som kan underlätta analyser. Att lyfta fram områden där styrmedel saknas. Vad händer utanför den direkta miljöpolitiken. Hur fånga in planering? Geodata. 2. Subventioner: viktiga för energi, jordbruk, fiske 3. Markanvändning och dess koppling till biodiversitet och ekosystem 4. Utsläpp från konsumtion. Går att beräkna. Mer internationella data gör beräkningarna bättre. 5. Kemikalieanvändning för icke-experter
Rio+20, UN-based Open Working Group themes education; inequalities; health; governance; conflict and fragility; growth and employment; environmental sustainability; hunger, nutrition and food security; population dynamics; energy; water The Statistical Commission Friends of the chair for broader measures of progress http://unstats.un.org/unsd/broaderprogress/default.htm http://unstats.un.org/unsd/default.htm
Green growth: OECD Suggestions for a set of indicators, some derived from environmental accounts Attempt to catch the ears of finance departments
Tack! viveka.palm@scb.se