Momsersä ttning och momskompensätion

Relevanta dokument
Kommittédirektiv. Översyn av ersättning till kommuner och landsting för s.k. dold mervärdesskatt. Dir. 2014:48

Föredragande borgarrådet Karin Wanngård anför följande.

Momsersättning. Särskilda bestämmelser för kommuner och landsting vid sidan av momslagens regler

Rekommendationer för Samordningsförbund angående ansökan om momsersättning

Sammanfattning. Utredningsuppdraget

Kommunernas och landstingens bidrag till studieförbund och folkhögskolor

Innehåll. Sammanfattning...5

Ange i ansökan om ditt företag har avdragsrätt för moms

Kommunernas och landstingens bidrag till studieförbund och folkhögskolor

Kommunernas moms ETT HÄFTE OM KOMMUNKONTOSYSTEMET 2010

Askersunds kommun. Granskning mervärdesskatt. Offentlig sektor KPMG Bohlins AB 23 november 2007 Antal sidor: 6

Remissvar - Ändrad rätt till ersättning för viss mervärdesskatt för kommuner

Yttrande över remiss: Översyn av ersättning till kommuner och landsting för så kallad dold mervärdesskatt (SOU 2015:93)

KOMMEK Moms, representation och övrigt aktuellt

Två momssystem att hantera

Revisionsrapport. Kommunal momskompensation. Lars Edgren Henrik Bergh. Landstinget Halland

Gymnasieelever vid folkhögskola

Översyn interkommunal ersättning till folkhögskolor

Kommunstyrelsen. Kommunrevisionen har under hösten 2004 granskat rubricerade rutiner. Revisionsrapport har upprättats i september månad, bilaga.

Samir Sandberg Åsa Sandgren

Sektionen för skola och barnomsorg. Skolstyrelsen/motsvarande Kommunens bidrag till fristående skolor

Utlåtande 2008:157 RI (Dnr /2008)

Rekommendation om mobilitetsstöd till folkhögskolorna 2019

Landstingens/regionernas. bidrag till folkhögskolor

Nynäshamns kommun Granskning av rutiner för redovisning av moms

Hällefors kommun. Granskning av mervärdesskatt. Offentlig sektor KPMG Bohlins AB 30 maj 2007 Antal sidor: 6

Ändrad rätt till ersättning för viss mervärdesskatt för kommuner, landsting, kommunalförbund och samordningsförbund

Utredningens Kap 3 Privata utförare i kommunal verksamhet

Mobilitetsstöd till folkhögskolorna 2019

Möjliggör för företag inom vård, skola och omsorg att hyra momsade lokaler

Kostnadsränta för kommuner Remiss från Finansdepartementet Remisstid den 1 februari 2017

Revisionsrapport Granskning av momshantering Trelleborgs kommun

Offentlig sektor KPMG AB sidor

Interkommunala ersättningar för utbildningar vid folkhögskolor,

Cirkulärnr: 1991:67 Diarienr: 1991:1043. Datum: Ekonomikontoret Socialförvaltningen Skolförvaltningen Personalkontoret

Svedala kommun Granskning avseende momshantering

Mervärdesskatt. Källa: Svenska Wikipedia

Stockholms läns landsting 1(2)

Särskilda villkor Svenska från dag ett på folkhögskola 2019

HÄSTÄGANDE OCH MOMS

Redovisning av mervärdesskatt

Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Yvonne Skovshoved, ekonomichef. Barnpeng inom tandvården

Rutiner och intern kontroll vid ansökan om särskild ersättning

Vad innebär vinstmarginalbeskattning?

Bedömning, behov och stöd. En enkätundersökning om särskilt utbildningsstöd

Omvärldsbevakning; Hur ersätter man friskolor i andra gymnasiesamverkansområden med gemensam prislista i Sverige?

Rutiner och intern kontroll vid ansökan om särskild ersättning

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

Skatterättsliga aspekter på OPP

Revisionsrapport. Granskning av mervärdesskatt. Tierp kommun. Maj Åsa Sandgren

Svar på vanliga frågor när det gäller nya bidragsregler för fristående skolor och enskilda förskolor

Folkhögskolestyrelsens synpunkter på remissvar angående interkommunal ersättning för folkhögskolor till SKL

Regleringsbrev för budgetåret 2016 avseende anslagen 14:1, 14:2 och 14:3 inom utgiftsområde 17

Sofia Larsson, Lena Sandström, Karin Skilje Finans-, kommunalrätts- och skolsektionerna

Momsdag för kommuner

2011:6. Översyn av 1 förordningen om ersättning för viss mervärdesskatt för kommuner och landsting

RIO-folkhögskolornas ekonomiska situationkärnverksamheten

Lö ne- öch bidragsutveckling inöm fölkhö gskölan

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

Bidrag till fristående förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet, principer och belopp 2017

S2006/9394/HS (delvis) Socialstyrelsen STOCKHOLM

Förmån av tandvård en promemoria

Yh-myndigheten beviljar att en utbildning

Nya regler för lovskola i årskurs 8 och 9

Lärartjänster i folkhögskolan. kalenderår 2009

Ersättning till Friskolor

RevisionenVästra Götalandsregionen, VGR Granskning av externa intäkter

Kommunfullmäktiges program för uppföljning och insyn

Dnr Bun 2010/289 Offentliga bidrag på lika villkor - beslut om bidrag för år Barn- och ungdomsförvaltningens förslag

Revisionsrapport. Granskning av. Intern kontroll vid ansökan om särskild ersättning. Arvika kommun. December Henrik Bergh

Momsföreläsning 1. Grundläggande om moms. Föreläsning den 4 september 2012, Mikaela Sonnerby

En orättvis bildnings politik

Svar på vanliga frågor om bidragsreglerna för fristående skolor, förskolor m.m.

Program för uppföljning och insyn

Beskattning av uthyrning av vårdpersonal

Rapport Modell för momskompensation. Regeringsuppdrag

(SFS 2015:552) Organisationsnummer. Bank Clearingnummer Kontonummer

Cirkulärnr: 1994:87 Diarienr: 1994:1103 Handläggare: Ingmar Rosén. Datum: Mottagare: Grundskolan, Gymnasieskolan Fristående skolor

Revisionsrapport. Momsrutiner. Krokoms kommun. Erik Palmgren. Revisionskonsult Maj 2012

ÅRSSTÄMMA Propositioner från styrelsen. Motioner och styrelsens yttranden

248/2016. Betänkandet Det stämmer! Ökad transparens och mer lika villkor (SOU 2016:66)

Stig Agnåker (C) Per-Gunnar Andersson (S)

Jä mfö relse mellän fölkhö gsköläns bidräg öch ändrä skölförmers finänsiering

Mervärdesskatt för den ideella sektorn, m.m. (Ds 2009:58).

Förslag till modell för fördelning av tilläggsersättning

Regionala utvecklingsnämnden

Revisionsrapport Fördelningsprinciper av moms enligt lag om mervärdesskattekonton

SISU(ram) Bidrag till folkhögskolans allmänna kurs(ram)

Kommittédirektiv. Demokrativillkoren i statlig bidragsgivning. Dir. 2018:19. Beslut vid regeringssammanträde den 8 mars 2018

Revisionsrapport. Intern kontroll i system och rutiner Redovisning av mervärdesskatt. Revisorerna i Region Gävleborg. Lena Blomstedt, Skattejurist

RP 272/2006 rd. Det föreslås att 23 a i lagen om finansiering

Februari 2014 Torbjörn Bengtsson, Martin Andersson. Habo kommun Granskning avseende momshanteringen

Merkostnader inom handikappersättning. Schabloner vid bedömningen. Schabloner, forts. ~ \ \

Ekonomi/finans Barnomsorg Förskoleklass Grundskola Gymnasieskola Komplettering av bidragsvillkor för fristående verksamheter Reviderad 11 augusti 2010

Skatteverkets ställningstaganden

Granskning återsökning kostnader från Migrationsverket

Riktlinjer för ersättning till kommunala och fristående förskolor och pedagogisk omsorg

12/3/2014. Bakgrund till momsbeskattning. Bakgrund till momsbeskattning. Momsplikt. EU-rättens företräde framför nationell rätt

Momsfrågor vid överlåtelse av verksamhet Ulrika Grefberg

Statliga stöd, Avsnitt RR 28 Statliga stöd

Transkript:

Momsersä ttning och momskompensätion Definitioner Momsersättning avser här kommunernas ersättning för ingående moms i egen verksamhet som inte är momspliktig. Momskompensation avser nedan kommuners kompensation till uppdragstagare/bidragsmottagare för ingående moms i deras icke momspliktiga verksamhet, som kommuner upphandlar eller bidrar till. Historik Genom 1991 års skattereform infördes en generell avdragsrätt för kommuner för all ingående moms. Detta innebar att kommuner fick tillbaka all erlagd moms oavsett om denna hänförde sig till inköp i skattepliktig verksamhet eller inköp i den momsfria delen av verksamheten. 1 I och med EU-inträdet 1995 ändrades systemet. Momsersättning till kommuner avser numera att kommuner, landsting och kommunalförbund (i fortsättningen kommuner) kompenseras för ingående moms i verksamhet som inte är momspliktig. Kommuners ingående moms i egen momspliktig verksamhet hanteras i enlighet med mervärdesskattelagen (ML 1994:200). Vad som är en icke momspliktig verksamhet bestäms ytterst av ett EU-direktiv om momsbefriade sektorer. Sjukvård och utbildning är exempel på sådana sektorer. Frågan om momsersättning regleras i en särskild lag (2005:807) om ersättning för viss mervärdesskatt för kommuner landsting, kommunalförbund och samordningsförbund. Lagen förgicks av propositioner från regeringen, 2005/06:7 och 2008/09:30. Hanteringen regleras i förordning 2005:811 om ersättning för viss mervärdesskatt för kommuner och landsting. I förordningen fastställs bl.a. schablonersättningen om 6 % (se nedan). Kommuner kompenseras också enligt nämnda lag (2005:807) 5 med en viss procent av priset vid upphandling av verksamhet inom sjukvård, tandvård, social omsorg och utbildning bidrag till näringsidkare inom sjukvård, tandvård, social omsorg och utbildning

hyra av lokaler för särskilt boende. Syftet med kompensationen är att momsen inte ska vara en kostnad för kommunen i nämnda situationer. Momsen ska inte påverka om kommunen väljer att utföra tjänster i egen regi eller upphandla dem från privata entreprenörer. Momskompensation är således en del av kommunernas momsersättning. Kompensationen handlar om momskostnader vid upphandling av eller bidrag till tjänster inom de momsbefriade sektorerna; sjukvård, social omsorg och utbildning. Syftet är att uppnå konkurrensneutralitet mellan offentligt och icke-offentligt utförande av tjänster inom dessa sektorer. Momskompensation inom utbildning En fristående skola som utför en momsbefriad utbildning kan inte dra av sin ingående moms för material, köpta tjänster, lokaler etc. En kommun (eller landstingskommun) har däremot full avdragsrätt för sina momskostnader inom den egna utbildningsverksamheten. Därmed uppstår en obalans i kostnaderna vid olika utförare, i privat eller offentlig regi. För att motverka denna obalans har man lagstiftat om att kommuner kan erhålla momskompensation från staten. I huvudsak en schablonberäknad ersättning med 6 % av kostnaden för exempelvis friskoleverksamhet. 2 Schablonen är beräknad utifrån att i snitt 30 % av en friskolas omsättning består av kostnader för köpta varor och tjänster. Och dessa kostnader innehåller 20 % moms, varför schablonen blir att ingående moms omfattar 6 % av utförarens hela omsättning. Syftet är att kommunen utan egen kostnad skall kompensera fristående skolor för deras ingående moms. Dock finns en kritik från friskolehåll om att vissa kommuner ger mindre än 6 % i momskompensation, trots att de själva rekvirerar 6 %. Kommunerna menar å sin sida att man gjort avdrag för administrativa kostnader. Under årens lopp har motioner väckts i Riksdagen om oklarheter och obalanser i schablonsystemet. Nu senast motion 2015/16:730, av Niclas Malmberg (MP), som vill ha en översyn av schablonberäkningen av momskompensationen. Finansdepartementet startade 2014 en översyn av ersättning till kommuner och landsting för s.k. dold mervärdesskatt. En särskild utredare ska se över den ersättning som kommuner får för s.k. dold mervärdesskatt vid upphandling av eller bidragsgivning till verksamhet inom sjukvård, tandvård, social omsorg, utbildning och vid hyra av lokaler för vissa boendeformer. Utgångspunkten ska vara att förslag till ändringar i regelverket ska syfta till konkurrensneutralitet vid valet mellan att bedriva verksamhet i kommunal eller privat regi. Uppdraget skall redovisas senast den 1 november 2015, men är för närvarande inte klart.

Landstingsbidragen I RIOs enkät hösten 2014 till landsting/regioner om landstingsbidragen fanns två frågor om momskompensationen. Dels en fråga om ersättning till rörelsefolkhögskolor ingår i det underlag som landstinget/regionen lämnar för att erhålla momskompensation. En majoritet av de svarande, 13 av 22, uppgav att så var fallet, dvs. att bidraget till rörelsefolkhögskolor ingick i underlaget för momskompensation. Dels en fråga om landstinget/regionen betalar ut momskompensationen för regionalt bidrag eller interkommunal ersättning till rörelsefolkhögskolorna. Svaret var i huvudsak Nej. Ett undantag var Stockholms läns landsting som explicit tar med momskompensationen som en delpost i anslaget till länets RIO-skolor. Ett av svaren är värt att citera: För att momskompensation skall kunna utbetalas måste det finnas jämförbara kostnadsunderlag att beräkna emot (t.ex. friskolornas redovisade kostnader) någon motsvarande beräkning finns inte vad det gäller folkhögskolor. Inte helt klargörande, men visar på hur man uppfattar villkoren för att ge kompensation. Man kan tolka det som ett krav att folkhögskolorna ska visa med kostnadsunderlag att schablonen 6 % är rimlig. Något sådant krav ställs inte på fristående skolor. Landstingens/regionernas svar på enkäten väcker några principiella frågor. Är det rätt att låta landstingsbidragen till rörelsefolkhögskolor ingå i underlaget för momskompensation? När flertalet landsting/regioner tar upp bidraget i underlaget och erhåller 6 % ersättning från staten, är det då rätt att inte betala ut denna ersättning till skolorna? 3 Vad som talar för att momskompensation skall utgå för landstingsbidragen till rörelsefolkhögskolorna är skrivningen i lagen (5 ) om att den även gäller för bidrag till näringsidkare inom utbildning. D.v.s. landstingsbidragen kan ses som ett bidrag till näringsidkare. Syftet skulle då vara att uppnå likvärdiga momsvillkor som när landstingen/regionerna ger bidrag till sina egna folkhögskolor. I det senare fallet finns möjlighet till momsersättning för de varor och tjänster som inhandlas. 9 av 22 landsting/regioner svarar dock att landstingsbidragen inte tas med i ansökan om momskompensation. Här finns motstridiga tolkningar av lagens 5. När landstingen/regionerna ansöker om ersättning för mervärdesskatt anger man bokförd kostnad respektive en schablon på 6 % av denna kostnad under rubriken Ökade kostnader vid upphandling och bidrag. Om schablonersättningen aldrig betalas ut, kan man knappast kalla den en ökad kostnad.. vid bidrag. Ersättningen blir en intäkt för den sökande. Om man söker om och erhåller momskompensation för landstingsbidragen, så borde man även kompensera anordnaren av utbildning.

Enkätsvaren visar på oklarheter i hanteringen av momskompensationen: Skall landstingsbidragen till rörelsefolkhögskolorna ingå i systemet med momskompensation? D.v.s. är Lag (2005:807) och dess 5 tillämplig för landstingsbidrag till rörelsefolkhögskolor? Flertalet av de svarande anser det. Och när så faktiskt sker, momskompensationen rekvireras av landstingen/regionerna, skall då inte rörelsefolkhögskolorna erhålla denna momskompensation? Rörelsefolkhögskolor och landstings-/regionägda folkhögskolor De offentligägda folkhögskolornas huvudmän har en generell rätt till ersättning för ingående moms i sin icke momspliktiga verksamhet. RIO-folkhögskolorna bedriver som utbildningsanordnare icke momspliktig verksamhet och har således ingen möjlighet att göra avdrag för ingående moms i denna verksamhet. Denna situation har vissa likheter med de fristående skolorna i relation till utbildning i offentlig regi. För att uppnå konkurrensneutralitet mellan de två formerna infördes momskompensation bland annat för de fristående skolorna. Men mellan olika folkhögskolors huvudmän finns en obalans. Obalansen består i att ett lika stort statsbidrag (kr/deltagarvecka) räcker till mer för en landstingsskola, som kan få ersättning för ingående moms, än för en rörelsefolkhögskola som inte kan få det. 4 Det är knappast möjligt att lösa obalansen i momskostnader mellan folkhögskolor på samma sätt som för fristående skolorna. Lagen om ersättning för viss mervärdesskatt är inte tillämplig för folkhögskoleverksamhet som finansieras av statsbidrag, även om landstingsbidragen faller in under lagens tillämpning (se ovan). Lagen reglerar förhållandet mellan kommuner och stat. Dess syfte är konkurrensneutralitet i kommuners val mellan egen offentlig regi eller att upphandla tjänsterna från privata entreprenörer. Motsvarande partsförhållande gäller inte för folkhögskolornas statsbidrag. 1 Staten kan inte använda lagen för att ge momskompensation för sina egna statsbidrag. Det är inte heller helt enkelt att skriva om lagen så att den även inkluderarar exempelvis Folkbildningsrådet. Rådet har inte samma rättsliga ställning och roll som kommunerna. Folkbildningsrådet gör inte ett val mellan egen och upphandlad verksamhet. 1 I en helt hypotetisk situation skulle lagen kunna gälla rörelsefolkhögskolornas bidrag. Nämligen om kommunerna disponerade hela folkbildningsanslaget och själva valde utförare av folkhögskoleverksamhet i egen regi eller i rörelsefolkhögskolors regi. Då stämmer villkoren helt med fristående skolors momskompensation. Men ett sådant system har betydande nackdelar.

Andra utbildningar Grundskole-, gymnasie- och högskoleutbildning som anordnas av det allmänna (stat, landsting och kommun) eller av en utbildningsanordnare som godkänts av det allmänna (s.k. erkänd utbildningsanordnare) är momsfri. Utbildningar inom Yrkeshögskolan är således momsfria. Någon särskild ordning för momskompensation finns inte inom Yrkeshögskolan. När en anordnare ansöker om bidrag hos Myndigheten för Yrkeshögskolan så kan ingående moms tas med i den kostnadsbudget som upprättas. Ersättningen från MYH kan således täcka även denna kostnad om den beviljas. Om en kommun genomför KY-utbildning gäller lagen om momsersättning för ingående moms. Kommunen kan således genomföra en KY-utbildning billigare än en privat aktör som har ingående moms som en kostnad. Likvärdiga statsbidrag kräver likvärdig momskompensation Ansvaret för att lösa obalansen mellan offentligt äga och rörelseägda folkhögskolors momsvillkor ligger antigen hos staten själv eller hos Folkbildningsrådet. Det senare alternativet har prövats vid återkommande fördelningsdiskussioner inom Folkbildningsrådet. T.ex. genom att vikta deltagarveckans värde olika, så att rörelsefolkhögskolornas deltagarveckor skulle få 6 % högre värde. Dock utan resultat. 5 Frågan hamnar lätt mellan stolarna. Folkbildningsrådet ser det inte som sin uppgift att kompensera för hur skattelagstiftningen påverkar olika anordnare av folkbildning. Riksdag och Regering ser det inte som sin uppgift att detaljstyra Folkbildningsrådets uppdrag att fördela statsbidraget till folkbildningen. En schablonlösning liknande den för fristående skolor är att föredra. En sådan lösning skulle innebära att statsbidraget till rörelsefolkhögskolorna ökades med 6 % för att möjliggöra en momskompensation och att Folkbildningsrådet får i uppdrag att fördela denna kompensation. Då och endast då uppnås bidragsbalans eller konkurrensneutralitet mellan ägarformerna då det gäller statsbidragets användning. Därutöver kan man önska att landstingen/regionerna får en mer stringent hantering av momskompensationen, både att alla ansöker om momskompensation för utbetalda landstingsbidrag och att alla kompenserar rörelsefolkhögskolorna med den erhållna ersättningen. Tage Johansson/2015-11-05/version 2