KVINNOR HAR 3 500 KRONOR LÄGRE LÖN ÄN MÄN Lönegapet mellan kvinnor och män OM JUSEKS MEDLEMMARS LÖNER OCH LÖNESAMTALETS BETYDELSE
2
Sammanfattning OFÖRKLARADE LÖNESKILLNADER MELLAN KÖNEN INOM JUSEKS MEDLEMSGRUPPER De oförklarade löneskillnaderna mellan könen på svensk arbetsmarknad uppgår till cirka fem procent. 1 2 3 En stor del av detta tillskrivs att en hög andel kvinnor arbetar i sektorer med ett lågt löneläge och att män gör det motsatta. Men oförklarade löneskillnader mellan könen finns även inom branscher och yrken. Av den här rapporten framgår att det finns oförklarade löneskillnader mellan könen inom Juseks medlemsgrupper: ekonomer, jurister, kommunikatörer, personalvetare, samhällsvetare och systemvetare. Efter justering för lönepåverkande faktorer är den genomsnittliga skillnaden i medellön mellan kvinnor och män drygt 3 500 kr i månaden. Det betyder att bland våra medlemmar tjänar kvinnor i genomsnitt 93 procent av vad männen gör. Störst oförklarad löneskillnad finns bland ekonomer (89%) och minst är den bland kommunikatörer (99%). Chefer som är kvinnor har en medellön som uppgår till 89 procent av vad männen har. I privat sektor har kvinnor en justerad medellön som uppgår till 88 procent av de privatanställda männens. Motsvarande andel för kommunal sektor är 95 procent, och i statlig sektor 93 procent. Med stöd av vedertagna statistiska metoder existerar det oförklarade löneskillnader inom Juseks medlemsgrupper. Detta är helt orimligt. Kvinnor och män ska ha samma förutsättningar i arbetsliv och karriär. Individens prestation ska styra, inte traditionella könsmönster eller andra strukturer. Oavsett kön ska alla kunna göra karriär på lika villkor. LÖNESAMTAL MER BETYDELSEFULLT FÖR KVINNORS LÖN Av den här rapporten framgår även att medlemmar som haft lönesamtal tjänar mer än de som inte haft lönesamtal, efter justering för lönepåverkande faktorer. För hela medlems kollektivet har individen som haft lönesamtal en medellön som är 1 300 kr i månaden högre än den individ som inte har haft lönesamtal. De betyder att de som inte har haft lönesamtal i genomsnitt tjänar 97 procent av vad de som haft lönesamtal gör. Lönesamtalet spelar roll för samtliga av Juseks sex yrkesgrupper utom jurister, men skillnaden är mest framträdande för ekonomer och personalvetare. För Juseks medlemmar som är kvinnor är den negativa effekten av att inte ha lönesamtal större än för män. Kvinnor som inte haft lönesamtal tjänar i genomsnitt drygt 1 730 kronor mindre i månaden än kvinnor som haft lönesamtal. Motsvarande skillnad för män i Jusek är 760 kronor i månaden. Denna skillnad i effekt mellan könen gör lönesamtalet intressant i sammanhanget löneskillnader mellan könen. 1 Hela lönen, hela tiden Utmaningar för ett jämställt arbetsliv, SOU 2015:50 2 Löneskillnader mellan kvinnor och män 2016, Medlingsinstitutet 3 SCB, På tal om kvinnor och män 2015 3
Förklarade och oförklarade löneskillnader Att en löneskillnad är förklarad innebär att vi vet vad som orsakat den och att vi mätt det. Om vi ser att grupper med kortare erfarenhet har lägre lön, så har vi förklarat skillnaden i lön med skillnad i erfarenhet. Om skillnaden är oförklarad innebär det att vi inte vet varifrån den kommer. I denna rapport talas det om justerade och ojusterade löneskillnader. En justering för lönepåverkande faktorer innebär att löneskillnaden som presenteras är rensad för effekter av deltidsarbete, bransch, arbetsområde, antal års erfarenhet 4, antal högskolepoäng, utbildning 5, arbetsgivarbyte, sektor och chefsbefattning. När dessa lönepåverkande faktorer rensats bort, kvarstår en oförklarad löneskillnad för våra medlemmar på i genomsnitt 3 500 kronor i månaden. Lönegapet om 3 500 kronor är justerat för lönepåverkande faktorer. Likaså är den justerade medellönen för kvinnor i Jusek 45 250, för män är den 48 806 kronor i månaden. Rålönegap 5500:- Oförklarat 3500:- MÄNS MÅNADSLÖN 100% KVINNORS MÅNADSLÖN 93% KVINNORS MÅNADSLÖN 93% Förklarat av deltidsarbete, bransch, arbetsområde, erfarenhet, Utbildningsnivå, yrke, arbetsgivarbyte, sektor och chefskap 4 Samt antal års erfarenhet i kvadrat 5 Jurist, ekonom, samhällsvetare, systemvetare, kommunikatör eller personalvetare 4
Juseks kvinnor tjänar 3 500 kronor mindre i månaden För hela Juseks medlemskår är skillnaden cirka 5 500 kronor mellan kvinnors och mäns löner. Kvinnors lön är 89 procent av mäns lön. Denna skillnad är så kallat ojusterad. Om vi justerar för lönepåverkande faktorer kvarstår en skillnad på 3 500 kronor, vilket motsvarar att kvinnor i Jusek tjänar 93 procent av vad män gör. MEDELLÖNER JUSTERADE FÖR LÖNEPÅVERKANDE FAKTORER 6 Kvinnor Män Skillnad Kvinnors andel av mäns lön Ekonomer 45 984 51 491 5 507 89% Jurister 47 842 51 136 3 294 94% Kommunikatörer 40 507 40 727 220 99% Personalvetare 43 395 46 748 3 353 93% Samhällsvetare 41 674 43 827 2 153 95% Systemvetare 45 426 48 149 2 723 94% Privat 47 020 53 438 6 418 88% Kommunal 39 639 41 946 2 307 95% Statlig 39 759 42 853 3 094 93% Chef 54 145 60 917 6 772 89% Inte chef 39 992 44 203 4 211 90% Totalt Jusek 45 249 48 806 3 557 93% KVINNORS ANDEL AV MÄNS LÖN 100% 80% 60% 40% 89% 93% 94% 94% 95% 99% 88% 93% 95% 89% 90% 93% 20% 0% Ekonomer Personalvetare Jurister Systemvetare Samhällsvetare Kommunikatörer Privat Statlig Kommunal Chef Inte chef Totalt Jusek 6 Medellönen är skattad givet en genomsnittlig nivå på övriga lönepåverkande faktorer. Utbildningsgrupperna är skattade i varsin regressionsmodell, vid respektive medelvärden av övriga lönepåverkande faktorer. Modellerna för sektor, chef och totalt är skattade vid medelvärden för hela Jusek. 5
EKONOMER Bland Juseks medlemsgrupper uppvisar ekonomerna den största löneskillnaden mellan könen. Kvinnor tjänar inte ens 90 procent av vad män gör. Justeringen för lönepåverkande faktorer ger inte så stor effekt, så för ekonomerna misstänker vi en högre grad av ren diskriminering på grund av kön. Bland det som rensats bort ser vi bland annat att ekonomer som är män är överrepresenterade inom bank, försäkring, industri och IT, medan kvinnorna är överrepresenterade inom universitet och högskola, intresseorganisationer samt kommun- och landstingsförvaltning. Men resultaten ovan gäller alltså för löneskillnader efter att hänsyn tagits till bransch. JURISTER Juristers löneskillnader kan tänkas förklaras av deras könssegregerade arbetsmarknad, där kvinnor oftare återfinns inom humanområdet, medan männen finns i affärsområdet. Varken bransch eller arbetsområde har dock signifikant effekt på månadslönen efter rensning för annat. Det är snarare sektor, där privat sektor ligger cirka 10 000 kronor över kommunal och statlig, som är den avgörande faktorn. I privat sektor är män överrepresenterade. Där arbetar 38 procent av männen jämfört med 32 procent av kvinnorna. Efter justering för sektor och övriga lönepåverkande faktorer kvarstår en skillnad på närmare 3 300 kronor. KOMMUNIKATÖRER Kommunikatörerna är Juseks mest jämställda medlemsgrupp i lön räknat. Ändå ser vi att kommunikatörernas arbetsmarknad är könssegregerad. Män är överrepresenterade i privat sektor, och kvinnor i statlig sektor. Löneläget är högre i privat sektor, vilket ger männen en fördel, men det tar kvinnorna igen genom att kvinnor i statlig sektor har högre medellön än män i statlig sektor. PERSONALVETARE Kvinnor som är personalvetare och Jusekmedlemmar tjänar i genomsnitt 93 procent av männens lön. Det skiljer ungefär tre procentenheter mellan ojusterade och justerade resultat för personalvetare, vilket tyder på att de oförklarade löneskillnaderna inte är försumbara relativt de löneskillnader som förklaras av lönepåverkande faktorer. Personalvetare som är kvinnor fördelar sig ungefär som männen över sektor och bransch. SAMHÄLLSVETARE Löneläget är lågt för Juseks samhällsvetare som är kvinnor. Dessutom tyder en stor skillnad mellan justerade och ojusterade löneskillnader på en könssegregerad arbetsmarknad, kanske till och med på värdediskriminering av kvinnodominerade delar. Både sektor, bransch och arbetsområde har för samhällsvetare signifikant effekt på lön. Kvinnor som är samhällsvetare är här överrepresenterade i statlig sektor som har lägst medellöner för samhällsvetare. Män är överrepresenterade i privat sektor som har högst medellöner. SYSTEMVETARE Juseks systemvetare har ett ganska bra löneläge, och kvinnorna tjänar i genomsnitt 94 procent av männens lön, vilket är ungefär som Juseks genomsnitt. Däremot påverkas detta resultat nästan inte alls av en justering för lönepåverkande faktorer, vilket tyder på att en del av denna skillnad är en diskriminering av kvinnor, snarare än en ojämn fördelning av kvinnorna på arbetsmarknaden. Kvinnor som är systemvetare arbetar i högre utsträckning inom kommun och stat, medan män arbetar inom privat sektor. Men effekten av sektor har rensats bort från resultaten och skillnaden kvarstår. För systemvetare gäller att män är ordentligt överrepresenterade inom IT-branschen, medan kvinnor sprider sig jämnare över branscher och är något överrepresenterade inom universitet och högskola, allmän statsförvaltning och socialförsäkringsområdet. Men effekter av bransch ingår i de faktorer justerade siffror rensats för. 6
DIALOG VIKTIGT I LÖNE- SÄTTNINGEN 7
Lönesamtal ger 1 300 kronor i månaden Saco visade 2014 att det finns ett lönesamtalsgap som innebär att de som har lönesamtal har en procent högre lön än de som inte har det, efter att hänsyn tagits till lönepåverkande faktorer. Kvinnor har mer att tjäna på lönesamtal än män, enligt rapporten. Lönesamtalet är en bärande del av den lokala löneprocessen. Lönesamtalet har vunnit mark under 2000-talet och det har föreslagits att ett välfungerande lönesamtal kan skydda kvinnor mot diskriminering. 7 I Juseks löneenkät år 2016 framgick att 79 procent av de som besvarade frågan haft lönesamtal, de allra flesta med sin närmaste chef. MEDELLÖNER UPPDELAT PÅ LÖNESAMTAL OCH INTE, JUSTERADE FÖR ANDRA LÖNEPÅVERKANDE FAKTORER 8 Lönesamtal Ej lönesamtal Skillnad Lön för de som inte haft lönesamtal i andel av lönen för de som haft Ekonomer 46 001 43 108 2 893 94% Jurister 49 205 49 190 15 100% Kommunikatörer 42 848 40 508 2 340 95% Personalvetare 45 950 43 325 2 625 94% Samhällsvetare 44 001 42 557 1 444 97% Systemvetare 45 497 45 040 457 99% Kvinnor 47 060 45 331 1 729 96% Män 50 594 49 835 759 99% Totalt Jusek 47 392 46 092 1 300 97 % De som har haft lönesamtal har i genomsnitt närmare 2 200 kronor mer lön i månaden än de som inte haft det. Rensat för andra lönepåverkande faktorer är siffran 1 300 kronor i månaden, vilket innebär att de som inte haft lönesamtal tjänar 97 procent av vad de gör som haft lönesamtal. Justerat för övriga lönepåverkande faktorer tjänar kvinnor som har lönesamtal i genomsnitt 1 700 kronor mer än kvinnor som ej haft lönesamtal. Motsvarande siffra för män är 750 kronor. Kvinnor har alltså i genomsnitt cirka 1 000 kronor i månaden mer att tjäna på att arbeta hos arbetsgivare med lönesamtal än män har. Modellen tyder vidare på att det främst beror på att kvinnor utan lönesamtal har låga löner, snarare än att kvinnor som haft lönesamtal har höga löner. Således ligger kvinnor som haft lönesamtal fortfarande långt efter män som haft lönesamtal, såväl som män som inte haft lönesamtal. 7 Saco, Akademikernas lokala löneprocesser 2014 8 Medellönen är skattad givet en genomsnittlig nivå på övriga lönepåverkande faktorer 8
JUSEK TYCKER ATT Lönebildningen ska stimulera verksamhetsutvecklingen och synliggöra din arbetsprestation och dess koppling till verksamhetens mål. Lönebildningen måste därför integreras och samordnas med arbetsgivarens verksamhets planering. Lönen ska kopplas till hur uppsatta mål uppnåtts och ska inte påverkas av kön eller övriga diskrimineringsgrunder. Lönen ska spegla din skicklighet, hur svårt och ansvarsfullt ditt arbete är, hur du bidrar till verksamheten och verksamhetens utveckling i ditt arbete. Lönen ska vara individuell och baserad på prestation. Differentierade löner stimulerar till ansvarstagande, engagemang och måluppfyllelse. Mer kvalificerade och ansvarskrävande arbetsuppgifter ska ge utslag på lönen. Lönen ska sättas nära individen och i dialog med lönesättande chef. Chefer har en viktig roll i lönesättningsprocessen. Därför måste chefer ha tillräcklig kunskap och kompetens för att kunna genomföra en bra lönedialog. Lönesättande chefer bör ha stort inflytande över lönesättningen. 9
JUSEK TYCKER OM DIALOG Lönesättningen ska vara saklig och utgå ifrån för medarbetaren uppställda mål, resultat, prestation och arbetets svårighetsgrad. Genom individuell och differentierad löneutveckling stimuleras medarbetare till ökat ansvarstagande, ökat engagemang och ökad måluppfyllelse. För att lönesättningen ska fungera som ett styrmedel behöver varje medarbetare förstå på vilka grunder lönen sätts och hur man själv kan påverka sin egen lön. Lönen ska sättas nära individen och i dialog med chefen. Jusek tycker att just dialogen är viktig, endast där kan medarbetaren få sin löneutveckling kopplad till sina prestationer och resultat. Chefer har ett särskilt stort ansvar i lönesättningsprocessen. Det är därför angeläget att myndigheterna tar ett ansvar för att cheferna har tillräcklig kunskap och kompetens för att kunna genomföra en bra lönedialog. Det är också viktigt att lönesättande chefer har ett stort inflytande över lönesättningen. JUSEK TYCKER OM ARBETSLIVET Jusek anser att medarbetares kunskap måste tas tillvara i utvecklings- och förändringsarbete i en dynamisk omvärld. Mångfaldsarbete blir då en självklarhet. Med mångfald menar vi att alla ska ha samma förutsättningar att göra karriär oavsett kön, bakgrund och erfarenheter. Jusek verkar för att arbetssätt, arbetstid och arbetsorganisation ska ge utrymme för flexibla lösningar. På Jusek tror vi att det är i dialog med sina medarbetare som arbetsgivare kan utveckla hållbara arbetsliv som tar fram det bästa i båda parter. Medarbetarskap, ledarskap och chefskap måste främjas. Vi är alla medarbetare i den egna organisationen, men vi är även ledare när vi leder oss själva i vårt dagliga arbete. Vi anställda är aktivt med och formar vår roll som medarbetare i organisationen och bidrar även till att utveckla ledarskap och chefskap. Jusek anser att chefs- och ledarroller ska vara tydliga och att alla chefer ska ha goda förutsättningar för att leda och utveckla verksamheten och de egna medarbetarna. En viktig del av detta är dialogen mellan medarbetare och chef. Alla har att vinna på en strategisk kompetensförsörjning, där medarbetarnas kompetensutveckling bidrar till verksamhetens resultat, utveckling och mål. Vi har alla olika formell och personlig kompetens. Jusek verkar för ett arbetsliv som synliggör och tar tillvara varje medarbetares ansvar, kompetens och personliga egenskaper, och för att sammanföra dem med verksamhetens mål. Jusek anser att rörlighet på arbetsmarknaden skapar förutsättningar för att individens konkurrenskraft och kompetens stärks. Läs mer om hur Jusek ser på arbetslivet för medarbetare och chef i Juseks arbetslivspolitiska program Allt att vinna. Syftet med programmet är att lägga en arbetspolitisk plattform till grund för framtagande av arbetslivspolitiska ställningstaganden. 10
OM UNDERSÖKNINGEN Rapporten bygger på resultat från Juseks löneenkät och avser löner för Juseks yrkesverksamma medlemmar med anställning i oktober 2016. Juseks löneenkät genomförs varje år samtidigt med övriga Saco-förbund. År 2016 fanns cirka 27 000 medlemmars löner i undersökningen, 60 procent av dem är juridiskt kvinnor. OM KÖN Undersökningens uppdelning på två kön beror på att i Saco-förbundens medlemsregister registreras endast juridiskt kön baserat på personnummer. 60 procent av de svarande i löneenkäten 2016 var kvinnor enligt denna definition. Fortfarande finns bara två juridiska kön i Sverige. År 2016 var 58 procent av Juseks yrkesverksamma medlemmar registrerade som kvinnor. 11
Jusek är fackförbundet för ekonomer, jurister, kommunikatörer, personalvetare, samhälls vetare och systemvetare,. Med 85 000 medlemmar är vi ett av de största förbunden för akademiker. Jusek är medlem i Saco och partipolitiskt obundet. NYBROGATAN 30 BOX 5167, 102 44 STOCKHOLM 08-665 29 00 JUSEK@JUSEK.SE JUSEK.SE Mars 2017, Form: AB Grafisk Stil