FORSKNINGSETIK - introduktion VMFP06 Linus Broström linus.brostrom@med.lu.se Forskningens frihet Forskare har alltid velat sköta sig själva Forskningens frihet värnas även av samhället (jfr ex Högskolelagen) 1
Missbruk av forskningens frihet Människor har utnyttjats och skadats i vetenskapliga studier. (Forskare har fuskat.) Nazisternas forskning Höghöjdsexperiment Nedkylningsexperiment Experimentell kirurgi (utan bedövning) Injektionsexperiment 2
Tuskegeestudien (1932-72) Studie av spontanförloppet hos syfilis. Studiepopulation: fattiga, outbildade afro-amerikaner Inget informerat samtycke, vilseledande besked. m.fl. brister Effektiv behandling undanhölls forskningsdeltagarna Vipeholmsstudien Ca 1945-55, på Vipeholmsanstalten i Lund. Vad är orsaken till karies? Hur kan det förebyggas? Studiepopulationen: 600+ obildbara sinnesslöa Bl.a.kariesprovokation: sötsaker, utan efterföljande behandling Inget informerat samtycke, sårbar population 3
Stanford prison experiment (Zimbardo, 1971) socialpsykologiskt experiment simulerat fängelse hälften fångar, hälften fångvaktare roller internaliserades sadism resp. accepterad förnedring avbröts (men inte omedelbart) Hur kan det ske? 4
Vi är alla i riskzonen! Forskarrollen ger tunnelseende. Livs levande människor blir studiepopulationen, informanter, kohorten, forskningsmaterialet, etc. Önskan om resultat gör oss vetenskapligt vårdslösa. Hur få forskare att skärpa sig? Hur upprätthålla moralen i (och förtroendet för) forskningen? Vädja? Fostra tidigt? Utbilda? 5
Samhällets huvudåtgärd REGLER, och kontroll av att planerade projekt uppfyller dessa etikprövning Forskningsetiska regelverk Några viktiga: Nürnbergkoden (1947) Helsingforsdeklarationen (1964) Biomedicinkonventionen / Oviedokonventionen (1997) Lag (2003:460) om etikprövning av forskning som avser människor (Etikprövningslagen) 6
Vanliga krav Studien är metodologiskt rimlig, och utförs av kompetenta forskare. Risker minimeras och överstiger inte en viss nivå. Deltagares integritet respekteras, bl.a. genom att personuppgifter skyddas väl. Informerat samtycke inhämtas. juridik etik Lagar (och riktlinjer) utgör inte facit på etiska frågor, utan kan behöva revideras på moraliska grunder Viss etik varken kan eller bör lagregleras. Finns det goda skäl att efterleva lagar (och riktlinjer)? 7
ETIK - introduktion Etik? etik 1 = moral (etik 2 = det systematiska studiet av moralen) 8
Typer av etik Normativ etik (grundläggande och tillämpad) (Vilket moralsystem är det rätta? Vad gör en handling moraliskt tillåten, påbjuden, förbjuden? Hur bör sjukvårdens resurser fördelas? OK med plågsamma djurförsök? Vilka risker bör vi få lov att utsätta forskningsdeltagare för? Etc.) Deskriptiv etik människors faktiska moraluppfattning, beteende etc; samhällets överenskomna etiska riktlinjer. (Metaetik moralens natur. Moralpåståendens funktion? Objektivitet? Etc.) Normativ etik Inte enbart tyckande Argumentation, att ge skäl God analys tar tid bejaka svårigheterna! Ett problematiserande förhållningssätt Etiska problem/kostnader måste identifieras innan de kan lösas eller lämnas olösta. 9
Begreppsanalys Fråga er: Vad menas? ( nytta, integritet,?) Definiera (om möjligt) era begrepp. Notera mångtydighet, gör distinktioner. Argumentation Fråga alltid: Varför? Granska argument: Görs undeförstådda antaganden? Är premisserna sanna? Följer slutsatsen? Ge (goda) skäl för dina påståenden. 10
Vad är rätt att göra här? Och här? 11
Varför bry sig? Ett verktyg: tankeexperiment, hypotetiska resonemang, låter oss isolera relevanta moraliska faktorer. Illustrerar olika möjliga fokus inom etiken konsekvenser handlingar person Illustrerar en central forskningsetisk konflikt: individens välfärd vs. kollektivets Tre familjer av teorier Konsekvensetik: endast handlingens (förväntade) konsekvenser avgör om den är rätt eller fel Pliktetik: vissa handlingar är i sig själva tillåtna/ förbjudna/påbjudna ändamålen helgar inte medlen Dygdetik: handlingars moraliska status sekundär; huvudfrågan: Vad karakteriserar en god person? 12