STRÖMSTADS KOMMUN Årsredovisning 2006
ÅRSREDOVISNING 2006 - INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING Kommunstyrelsens ordförande Fakta om Strömstad Organisationssöversikt Välfärdsredovisning Omvärldsanalys Benchmarking Norra Bohuslän 1 3 4 5 7 15 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Verksamheten under året Avstämning kommunfullmäktiges mål Koncernöversikt och analys Kommunen - ekonomisk översikt och analys Personalredovisning NÄMNDER Kommunstyrelsen Omsorgsnämnd Barn- och utbildningsnämnd Teknisk nämnd Miljö- och byggnämnd 21 25 29 33 43 47 55 63 71 77 BOKSLUT Resultaträkning - Kassaflödesanalys Balansräkning Notförteckning Redovisningsmodell och Redovisningsprinciper Ord- och begreppsförklaring 82 83 84 91 94 95 Tio års översikt -kommunen Revisionsberättelse 96
Inledning -Bokslutskommentar KOMMUNSTYRELSENS ORDFÖRANDE HAR ORDET Ronnie Brorsson (s) Bokslut 2006 får anses vara ett bra bokslut. Ekonomi Kommunens ekonomi är relativt god och vi har fortsatt tillväxt i vår kommun. Vi klarar av att hantera våra kostnader på ett relativt bra sätt. Vi vet att mer pengar kommer att krävas till omvårdnaden i framtiden samtidigt som det knappast kommer att ske genom skattehöjningar som första alternativ. Detta innebär att vi måste fortsätta arbeta med kostnadseffektivitet inom alla verksamheter. Verksamhet Att Strömstad har tillväxt är positivt. Det innebär samtidigt att stora krav ställs på kommunens ekonomi och verksamheter. 1 Flera av de uppsatta målen har uppfyllts under året samtidigt som andra mål återstår att klara av. Budgetdisciplinen har varit ganska god och tillförsikt råder inom flera områden. Organsation Arbetet med Verksamhetsutveckling i Strömstad (VUS) fortgår och här är det önskvärt att arbetet tar fart samt att antalet mål reduceras för att ökad fokusering skall ske. Är våra mål tillräckligt konkreta för att skapa motivation i verksamheterna? Det är en av de funderingar jag har. Omvärld 2006 ökade Strömstads befolkning med 62 personer. Det är en lägre ökning än de tidigare åren och får ses som en konsekvens av svårigheten att erhålla bostad i Strömstad. Här anser jag att kommunen ej har klarat att balansera tillväxten dvs. balansen mellan bostäder och efterfrågan. Kommunal tillväxt är i många avseenden synonymt med att fler människor bosätter sig och skattar i kommunen.
Inledning -Bokslutskommentar Bostadsfrågan är högprioriterad framöver och förhoppningen är att det skapas många bostäder i Strömstad. Det är jag övertygad att alla politiker i kommunen anser och vill arbeta för. En stor extern investeringsvilja finns i vår kommun och även om det ibland hörs synpunkter om köer och mycket annat bör vi i vår kommun ändå känna dessa svårigheter som mycket angenäma problem. Att E6 och Bohusbanan är klart till 2010 är redan klart. Beslut skall tas under 2007 vad gäller infart Skee Strömstad. För mig är det självklart att infarten skall byggas samtidigt som E6 och Bohusbanan för att säkerställa infarten. Jag är övertygad om att en ny väg och cykelbana mellan Strömstad och Skee kommer att ha en oerhörd stor positiv betydelse för kommunen och då speciellt för Skee samhälles framtida utveckling. 2 Sammanfattning 2007 är mitt första år som kommunalråd och då hör det till att ställa olika frågor. Dels för att lära men förhoppningsvis leder det också till nya ingångar och perspektiv i olika frågeställningar vilket i sin tur bidrar till ytterligare utveckling. Att ha driftskostnader som svarar mot kommunens förmåga såväl nu som i framtiden är av stor vikt. Därför är det ständigt aktuellt att arbeta med både kostnadseffektivitet och utveckling. Att utvärdera, följa upp analysera och inte minst åtgärda det vi ser är allas vårt ansvar. Ambitionen är att öka antalet invånare. Målet 13.000 invånare till 2015 innebär en ökning med 175 personer /år framöver. En svår uppgift men också en underbar utmaning. Tack för ett bra 2006 Ronnie Brorsson
Inledning -Fakta om Strömstad KORTA FAKTA OM STRÖMSTAD Antal invånare 31/12 Mandatfördelning 2007-2010 2002 2003 2004 2005 2006 11.218 11.233 11.373 11.507 11.569 Strömstadspartiet 11 Socialdemokraterna 8 Centerpartiet 8 Moderaterna 6 Folkpartiet 3 Vänsterpartiet 2 Kristdemokraterna 1 Skattesats 2003 2004 2005 2006 Kommunen 21,34 21,99 21,99 21,99 Regionen 10,25 10,25 10,45 10,45 Kyrkan Strömstad kyrkoavgift 1,10 1,10 1,03 1,138 begr.avgift 0,33 0,33 0,40 0,432 Skee - Tjärnö kyrkoavgift 0,93 0,98 1,03 1,138 begr.avgift 0,60 0,45 0,45 0,432 Idefjorden kyrkoavgift 1,05 1,05 1,05 1,138 begr.avgift 0,68 0,68 0,68 0,432 Totalt skatteuttag: 31,92-32,57-32,84-32,87-33,32 33,97 34,17 34,01 3 Nettokostnadsfördelning 2006 Miljö- och byggnämnd 4,1 % Omsorgsnämnden 33,5 % Barn- och utbildningsnämnd 51,2 % Teknisk nämnd 0,4 % Kommunstyrelsen 10,9 % Externa intäkter, fördelning 2006 Externa kostnader, fördelning 2006 Finansiella intäkter 0,5 % Taxor och avgifter 13,8 % Exploateringsintäkter 3,0 % Avskrivningar 2,8 % Bidrag 4,2 % Lokalhyror 8,2 % Exploatringskostnader 3,0 % Kommunal utjämning 14,9 % Övriga kostnader 22,3 % Övriga intäkter 7,9 % Statsbidrag 4,4 % Kommunalskatt 55,6 % Löner och sociala avgifter 56,4 % Finansiella kostnader 0,1 % Pensionskostnader 2,9 %
Inledning -Organisationsöversikt ORGANISATIONSÖVERSIKT Politisk organisation Kommunfullmäktige 39 ledamöter Överförmyndare Kommunledningskontor ARBETS- UTSKOTT Kommunstyrelse 11 ledamöter Valnämnd Kommunrevision TEKNISK NÄMND 5 ledamöter MILJÖ- OCH BYGGNÄMND 9 ledamöter BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMND 9 ledamöter OMSORGSNÄMND 9 ledamöter 4 Förvaltningsorganisation KOMMUNCHEF Förvaltningschef Förvaltningschef Förvaltningschef Förvaltningschef Teknisk förvaltning Miljö- och byggförvaltning Barn- och utbildningsförvaltning Omsorgsförvaltning Kommunägda bolag Strömstadsbyggen AB AB Strömstadslokaler AB Strömstads Badanstalt
Inledning -Välfärdsbokslut VÄLFÄRDSREDOVISNING Välfärds- och folkhälsoutveckling Välfärd är en samlad benämning på människors levnadsförhållanden och folkhälsa är ett uttryck för hälsotillståndet som både tar hänsyn till nivå och fördelning. I Strömstads kommun är Förbättrad folkhälsa ett prioriterat mål. Ett av perspektiven i styrningen av kommunen är att folkhälsoperspektivet beaktas i alla kommunala beslut. Att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen är det övergripande nationella folkhälsomålet. Social- och kulturell delaktighet liksom delaktighet och inflytande i samhällsplaneringen förutsätter en god tillgänglighet. Invånarna måste både rent fysiskt kunna ta sig till olika platser samt kunna begripa, göra sig förstådda och hörda. Under 2006 har frågan om tillgänglighet och inkluderande sam hällsplanering lyfts i kommunen och i folkhälsorådet. Bland de elva målområdena som är knutna till det nationella folkhälsomålet ingår bland annat områden som: Delaktighet och inflytande i samhället Ekonomisk och social trygghet Trygga och goda uppväxtvillkor Ökad hälsa i arbetslivet Sunda och säkra miljöer I välfärdsbokslutet för Strömstads kommun år 2006 kan man utläsa följande som berör dessa målområden: Ekonomisk och social trygghet. Det finns en positiv trend i Strömstads kommun med allt färre hushåll som får kommunalt försörjningsstöd. Under 2006 var det endast 140 av kommunens totalt cirka 5800 hushåll som fick detta ekonomiska stöd. En förklaring är att andelen arbetssökande är förhållandevis låg. Antalet äldre som kan bo kvar hemma med hjälp av vård och omsorg i det egna hemmet ökar. Detta kräver tillgängliga bostäder för att inte de äldre skall bli instängda i sina hem. 5 Delaktighet och inflytande Valdeltagandet ökade i det senaste valet. Andelen röstberättigade som röstade i kommunalvalet ökade från 64 till 70 procent år 2006 jämfört med föregående val år 2002. I gruppen förstagångsväljare ökade valdeltagandet från 50 procent till 57 procent. Invånare med svenskt medborgarskap ökade sitt valdeltagande från 72 procent till 76 procent. Cirka 29 procent av invånarna med norskt medborgarskap utnyttjade sin möjlighet att rösta i kommunalvalet. Bland övriga medborgare med utländskt medborgarskap var valdeltagandet marginellt högre, drygt 30 procent. Trygga och goda uppväxtvillkor Endast 2 procent av strömstadsbarnen lever i hushåll med försörjningsstöd. Andelen elever med godkänt i kärnämnen i årskurs 9 låg något under rikssnitt (89 procent jämfört med 91 procent) läsåret 2005-2006. Intresset för studier på eftergymnasial nivå är fortfarande förhållandevis lågt. Alltför många barn och unga, drygt 20 procent av 10 och 17-åringarna väger för mycket i förhållande till sin längd. Andelen barn med hela tänder ökar. Förhoppningsvis är detta en indikator på en kommande bättre viktutveckling.
Inledning -Välfärdsbokslut 6 Ökad hälsa i arbetslivet Ett bra arbetsliv med väl fungerande arbetsvillkor minskar den arbetsrelaterade ohälsan och bidrar till en allmänt förbättrad folkhälsa samt minskar de sociala skillnaderna i ohälsa. Ohälsotalet är en sammanslagning av sjukpeng, sjuk- och aktivitetsersättning samt rehabiliteringsersättning. De tre första veckorna (arbetsgivarens ansvar) ingår inte. Ohälsotalet beskriver antalet dagar per försäkrad i vår kommun, som får dessa ersättningar. Ohälsotalet måste alltid delas upp på ålder och kön, då det är stora skillnader över tid i de olika grupperna. Kvinnor över 55 år har de senaste åren minskat sina ohälsotal. Detta är dock fortfarande den grupp i arbetsför ålder som har det högsta ohälsotalet ca 100. Män över 55 år har procentuellt minskat sitt ohälsotal mest av alla grupper. Diagram 1: Ohälsotalet i Strömstad 2006, 20-64 år 55 50 45 40 35 30 2003 2004 2005 2006 samtliga kvinnor män riket Ohälsotalet har totalt sett minskat något i Strömstad. Antalet personer med sjuk- eller aktivitetsersättning (förtidspension) ökar varje år. Ohälsotalet för Strömstad är något lägre än regionen och rikets medelvärde både för kvinnor och män. Men, kvinnor och män under 30 år har ett högre ohälsotal jämfört med unga kvinnor och män i regionen och riket. Det finns därför anledning att uppmärksamma ohälsotalen för unga vuxna i Strömstad, som ökar för både kvinnor och män. Diagram 2: Ohälsotalet i Strömstad, 20-29 år 24 22 20 20,0 19,0 18 18,0 16 14 12 12,4 10 2002 2003 2004 2005 2006 kvinnor samtliga män riket Sunda och säkra miljöer Detta målområde berör både hållbar utveckling och trygg, säker och tillgänglig miljö. Indikatorer för att beskriva Strömstadsbornas miljömedvetenhet ligger på samma nivå som fjolåret, dvs. sopsorteringen och kollektivtrafikanvändningen är på oförändrad nivå. Antalet kilometer med cykelbana utökades i fjol med två kilometer till 25 kilometer. Förutom en bättre miljö uppmuntrar detta till fysisk aktivitet i en säker miljö. Anmält våld mot kvinnor och barn minskar inte, för barn ökar det. Det krävs en djupare analys för att dra slutsatser av denna indikator. Under 2006 tog ett nätverk fram ett förslag på en handlingsplan för kvinnofridsfrågor som bland annat ger socialtjänsten ett samordningsansvar. Sammanfattning Överlag är folkhälsan god i Strömstad. Utvecklingen är inte lika god i alla grupper. Det finns anledning även i år att lyfta upp gruppen unga på väg in i vuxenlivet. Indikatorer som stärker detta berör vikt och karies (den fysiska hälsan) och ohälsotalen (den psykiska hälsan) En stabil befolkningstillväxt ger förutsättningar för att utveckla välfärden och minska hälsoklyftorna i samhället. En ökad samverkan mellan kommuner och andra aktörer skapar förutsättningar för en god välfärdsutveckling även i ett längre tidsperspektiv. Källa: Försäkringskassan
Inledning -Omvärldsanalys OMVÄRLDSANALYS Urstark ekonomisk utveckling räcker ej för att bevara välfärden på sikt Världsekonomin utvecklas fortsatt starkt vilket gynnar det svenska näringslivet och den offentliga sektorn. Det samlade kommunresultatet 2006 var det bästa på flera år och grundförutsättningarna är goda. Men trots gynnsam demografi och god skatteunderlagsutveckling ser den ekonomiska situationen sämre ut om ett par år. Den nuvarande skattebasen räcker inte till för välfärdsuppdraget på några års sikt. Åtgärder i form av värdesäkrade statsbidrag och effektiviseringar krävs för att god ekonomisk hushållning ska kunna bibehållas i kommunsektorn. För Strömstads del skapar det geografiska läget, vid havet och i gränsregionen mot Norge, unika möjligheter som vi måste ta tillvara och utveckla. Att befolkningen ökar trots brist på bostäder visar på Strömstads attraktionskraft. Fortsatt stark global tillväxt Världsekonomin utvecklades starkt för tredje året i rad och globala BNP bedöms växa med 5,1 procent år 2006. Tillväxten är till stor del investeringsdriven, gynnad av låga räntor och stigande företagsvinster. Snabbast tillväxt har länderna utanför OECD, i synnerhet Kina, Indien, Ryssland och Brasilien med en sammanvägd tillväxt på 8-9 procent, beroende på en snabb ekonomisk och politisk strukturomvandling. Kinas tillväxt är fortfarande i topp med 10 procent 2006. Även i flertalet OECD-länder är tillväxten jämförelsevis hög. I länder som ligger långt fram i konjunkturcykeln, främst USA, har den ekonomiska utvecklingen dock börjat dämpas något. Tabell 1. BNP-utveckling i några OECD-länder och Kina åren 2005-2008 2005 2006 2007 2008 USA 3,5 3, 2 2,8 2,4 Japan 2, 6 3,0 2,5 2,6 Tyskland 1,2 2,5 1,8 2,2 Storbritannien 1,9 2,4 2,0 2,7 Sverige 2,7 4,1 3,3 2,7 Norden exkl. Sverige 2,9 3,3 2,8 2,5 Euroområdet 1,4 2,4 2, 1 2,3 OECD totalt 2,8 2,9 2,5 2,4 Kina 9,9 10,0 9,8 9,0 Källa: SKL, Ekonomirapporten, prognos november 2006 Tillväxten i världsekonomin förväntas fortsätta 2007 och 2008 om än i något lägre takt, spår KI. 1 Investeringstillväxten dämpas och konsumtionen blir en allt viktigare drivkraft. Stigande resursutnyttjande ökar kostnadstrycket och styrräntorna kommer att höjas i många länder. Riskfaktorer som kan försämra den internationella 2 konjunkturen enligt SKL är, i likhet med förra året: 1. Om oljepriset stiger istället för sjunker kan inflationsförväntningarna drivas upp och leda till räntehöjningar; 2. För snabb anpassning av de globala sparandeobalanserna (underskott i USA och överskott i Kina m fl.) kan leda till fallande US-dollar och minskad efterfrågan i USA; 3. Snabbare och djupare avmattning på amerikanska bostadsmarknaden än väntat kan leda till ökat hushållssparande och minskad efterfrågan. Den svenska ekonomin går som tåget 3 Sveriges BNP ökade med 4,4 procent under 2006. Sedan 1970 överträffas denna siffra endast av 4,5 procent år 1999. Den starka investeringsledda tillväxten i omvärlden fortsatte att driva på den svenska exporten. Exportens andel av BNP är högre än hushållskonsumtionens sen år 2005, vilket ger en fingervisning om den svenska ekonomins ökade omvärldsberoende. Den svenska konkurrenskraften är fortsatt god tack vare hög produktivitetsutveckling och att kronan successivt har försvagats under de senaste åren, enligt SKL. Antalet sysselsatta steg med hela 1,8 procent under 2006, 2,1 procent i näringslivet och 1,1 procent i offentliga sektorn. Den öppna arbetslösheten sjönk från 6,0 till 5,4 procent av arbetskraften, den reguljära sysselsättningsgraden ökade från 77,1 till 77,7 procent. Arbetslösheten minskar relativt långsamt även om sysselsättningen ökar snabbt eftersom också utbudet av arbetskraft ökar snabbt. 7 1 Konjunkturinstitutet, dec 2006 2 Sveriges Kommuner och landstig, nov 2006 3 Enligt SCB nr 2007:060, mars 2007
Inledning -Omvärldsanalys 8 Den nya regeringens politik syftar till att stimulera både arbetskraftsutbudet och efterfrågan på arbetskraft. Dessutom stimuleras efterfrågan på varor och tjänster genom skattesänkningar för hushållen. Förutsättningarna för en fortsatt stark tillväxt de närmaste två åren är mycket goda, enligt KI. Exportutvecklingen drivs på av hög global tillväxt. Hushållens disponibla inkomster ökar och såväl företag som kommunsektor har stark ekonomi. Relativt låga räntor och stort investeringsbehov innebär fortsatt hög inhemsk efterfrågan. Den svenska ekonomin fortsätter att växa på bred front, bedömer KI, vars tillväxtprognos ligger högre än SKL's i tabellen till vänster. Även prognosen för sysselsättningstillväxt revideras upp jämfört med prognoser i höstas till 2,1 procent 2007 och 1,1 procent 2008. Regeringens politik förklarar en mindre del av ökningen 2007 men knappt hälften av ökningen 2008. KI bedömer att den öppna arbetslösheten sjunker till 4,5 procent 2008, vilket är i nivå med jämviktsarbetslösheten. Den reguljära sysselsättningsgraden bedöms öka till 80,3 procent 2008. Med stigande resursutnyttjande på arbetsmarknaden uppstår gradvis brist på kompetens inom olika branscher. Löneökningstakten kommer då att stiga successivt och även inflationen, men inte lika mycket. Timlönerna i näringslivet väntas öka med 3 till 4 procent per år under perioden 2006-2008, enligt KI. Inflationen enligt UND1X väntas öka med 1,2 till 1,5 procent under samma period. Enligt KI medför den ekonomiska utvecklingen att penningpolitiken bör stramas upp framöver, om än långsamt tack vare fortsatt låg inflation. KI bedömer att reporäntan når upp till sin neutrala nivå, 4-5 procent, i början av 2009. Starka finanser i offentlig sektor Den starka konjunkturen har även stärkt den offentliga sektorns finanser. Enligt KI väntas det offentliga sparandet i genomsnitt uppgå till runt 3 procent av BNP under åren 2006 till 2008, trots en underfinansierad budget, som en följd av förväntade dynamiska effekter av finanspolitiken. Målet är 2 procent av BNP över en konjunkturcykel och under åren 2000-2008 förväntas sparandet uppgå till i genomsnitt 2,2 procent. Den offentliga sektorns finansiella nettoförmögenhet beräknas uppgå till 435 miljarder kronor, enligt SKL. För tio år sen uppgick nettoskulden till motsvarande nivå. Kommuner och landsting bidrar med cirka 40 miljarder kronor. Sveriges utgångsläge inför framtiden är bättre än i flertalet europeiska länder. Euro-området beräknas få ett underskott i de offentliga finanserna med 2 procent 2006. På grund av att Sveriges finanser är mer konjunkturkänsliga än i de flesta andra länder bör vi också ha ett större överskott för att klara eventuella nedgångar, enligt SKL. Överskott är även motiverat med tanke på ökade kostnader i och med den demografiska utvecklingen med en åldrande befolkning. Det råder dock delade meningar i den allmänna debatten om hur stort överskottet behöver vara. Kommunernas ekonomi Kommunsektorns samlade preliminära resultat före extraordinära poster uppgick till 13,4 miljarder kronor, en ökning med 4,4 miljarder från 2005. 4 Årets resultat, inklusive extraordinära poster, uppgick till 19,7 miljarder kronor, en ökning med 8,3 miljarder. Summan av skatter, generella statsbidrag och utjämning ökade med 5,8 procent. Verksamhetens nettokostnader ökade med 4,6 procent. Andelen kommuner som redovisar ett resultat på över 500 kronor/invånare har ökat från 36 procent 2004 och 69 procent 2005 till 85 procent 2006. Av kommunerna visar hela 97 procent överskott före extraordinära poster. Ingen kommun har underskott på mer än 500 kronor/invånare. Resultatet förbättrades tack vare engångseffekter. Främsta orsaken är ökade skatteintäkter med 3,9 miljarder kronor. Det slutliga taxeringsutfallet för 2005 års inkomster innebar att kommunernas slutliga skatteintäkter blev 1,9 miljarder kronor högre än i bokslut 2005 och den preliminära slutavräkningen för 2006 blev plus 2 miljarder. Ändrade beräkningsgrunder i det nya pensionsavtalet förbättrade resultatet, då pensionskostnaderna blev omkring 2 miljarder kronor lägre än normalt. 4 SCB nr 2007:084, mars 2007
Inledning -Omvärldsanalys Förutsättningarna framöver Intäktsutveckling Det kommunala skatteunderlaget ökade med 3,8 procent 2005 (taxeringen 2006). Prognosen inför 2006 är 4,2 procent och genomsnittlig ökningstakt för perioden 2006-2010 väntas bli 4,4 procent per år, enligt SKL. 2006 och 2007 handlar det om den starka sysselsättningstillväxten, därefter i ökande takt om timlöneökningar och sociala ersättningar. Det är mindre gynnsamt för kommuner och landsting om skatteunderlagstillväxten består av timlöneökningar i högre grad och av ett ökat antal arbetade timmar i lägre grad. Löneutvecklingen i offentlig sektor följer i stort sett den privata sektorns utveckling och löner är den dominerande kostnaden. Ska kommunerna få ökade reala resurser krävs främst att sysselsättningen, antalet arbetade timmar, ökar. Tabell 2. Skatteunderlagets tillväxt samt bidrag från olika komponenter, åren 2006-2010, procentuell förändring Tabell 3. Kostnadsökning till följd av demografi, statliga reformer och arbetsmarknadspolitiska program i fasta priser, åren 2006-2010, procentuell förändring 2006 2007 2008 2009 2010 snitt Demografiska behov 0,2 0,3 0,1 0,0 0,1 0,1 Statliga reformer 0,9 0,6 0,2 0,4 0,4 0,5 därav LSS 0,3 0,3 0,4 0,4 0,4 0,4 Arbetsmarknadspolitik 0,6 0,4-0,6-0,5 0,0 0,0 Övr volymföränd 0,0-0,1 0,8 0,6 0,0 0,3 Totalt 1,7 1,2 0,5 0,5 0,5 0,9 Källa: SKL, Ekonomirapporten, prognos november 2006 Tabellens siffror illustreras uppdelad i verksamheter i diagrammet nedan. Där framgår hur olika demografins effekter slår även om den sammantaget står för en ganska liten ökning. Förändringarna ställer stora krav på anpassning av den kommunala verksamheten för att inte leda till ökade kostnader. Varken omställningskostnader eller effektiviseringsvinster har tagits med i beräkningarna. 2006 2007 2008 2009 2010 Timlön, hela ekonomin 2,5 2,9 3,0 3,0 3,2 Sysselsättning 1,4 1,0 0,6 0,3 0,2 Sociala ersättn 0,5 0,3 0,9 1,2 1,2 Övr inkomster - 0,1 0,2 0,3 0,3 0,2 Avdrag - 0,2 0,0-0,2-0,2-0,2 Summa 4,2 4,3 4,5 4,5 4,6 S:a exkl regelförändr 4,3 4,1 4,5 4,5 4,6 Regelförändringar - 0,1 0,2 Medelskattesats 20,83 20,78 20,78 20,78 20,78 Källa: SKL, Ekonomirapporten, prognos november 2006 Vid en procentenhets lägre ökningstakt av BNP per år, ökar skatteunderlaget i snitt 0,4 procentenheter mindre per år, vilket ger cirka 2 miljarder kronor i lägre skatteintäkter. Exemplet bygger på svagare arbetsmarknad med lägre löneökningstakt och högre grad av olika ersättningar. Kostnadsutveckling Befolkningsutvecklingen ger en marginell efterfrågeökning fram till 2010. I gengäld ställer statliga reformer och arbetsmarknadspolitiska åtaganden krav på utökad verksamhet som ökar kostnaderna. LSS utgör sedan länge en växande andel av de totala kostnaderna. Index Diagram 1. Volymutveckling av skattefinansierad verksamhet till följd av demografi och statliga reformer, åren 2005-2010 Index 2005=100 118 112 106 100 94 88 Grund -skola Källa: SKL, Ekonomirapporten, prognos november 2006 Gymnasieskola Barnomsorg Äldreomsorg Handikappomsorg 2005 2006 2007 2008 2009 2010 Behoven inom äldreomsorgen ökar långsamt under perioden. Förra regeringens förslag till nationell utvecklingsplan för vård och omsorg om äldre, verkar fullföljas, och kommer med stor sannolikhet att på sikt leda till kostnadsdrivande ambitionshöjningar och ökad verksamhetsvolym. Övriga reformer som diskuterats men inte presenterats i detalj har inte tagits med. Det gäller till exempel förslag om barnomsorgspeng, kommunalt vårdnadsbidrag, allmän förskola för treåringar och utvecklingen av gymnasieskolan. Övrigt Totalt 9
Inledning -Omvärldsanalys Konsekvenserna från implementeringen av EU's arbetstidsdirektiv är inte heller med i beräkningarna. Pensionskostnaderna stiger kraftigt mellan 2006 och 2007 för att bli något lägre 2008. Därefter ökar pensionskostnaderna med drygt 1 miljard kronor per år. Utbetalningarna av försörjningsstöd beräknas öka med cirka 500 miljoner kronor från år 2007 till följd av ändringarna i arbetslöshetsförsäkringen, antar SKL utifrån en grov bedömning. Hittills under 2000-talet har den kommunala verksamhetsvolymen ökat mer än vad som motiveras av demografi och reformer. SKL räknar med att det kommer att bli så även under åren framöver. Ökad samverkan mellan kommuner och andra aktörer skapar bättre förutsättningar för en god välfärdsutveckling även i ett längre tidsperspektiv. De flesta faktorer som bestämmer utvecklingen är påverkbara och påverkas både av politiska beslut och av den enskilda människans val. Befolkning Befolkningens sammansättning förändras varje år genom att människor föds och dör, flyttar in och ut ur kommunen. Förenklat kan man säga att befolkningsförändringar styrs av födelsenettot (föddadöda) och flyttningsnettot (inflyttade-utflyttade). Under år 2006 ökade befolkningen i Strömstads kommun med 62 personer. Befolkningen uppgick vid årets slut till 11 569 personer. Det är, jämfört med liknade kommuner, en hög befolkningstillväxt. 10 Markant resultatförsämring fram till 2010 kräver åtgärder Utifrån de angivna bedömningarna av intäkts- och kostnadsutvecklingen konstateras att kommunsektorns sammanlagda resultat inte kommer att nå upp till 2 procent av skatter och bidrag under perioden 2007-2010. Det blir en successiv försämring från 1,6 procent 2007 och 2008 till 0,8 procent 2009 och 0,3 procent 2010. Det står helt klart att det ska till åtgärder för att förbättra den ekonomiska utvecklingen. Det första som måste ske är att statsbidragen till det kommunala utjämningssystemet räknas upp åren 2009 och 2010, i enlighet med skatteunderlagsprognosen,. Då blir resultatnivån 1,5 respektive 1,6 procent även för de åren. Men det räcker inte för att uppnå god ekonomisk hushållning. Det saknas mellan 1,5-2 miljarder per år för att nivån 2 procent av skatter och bidrag ska uppnås. Antingen måste skatterna höjas med 9-13 öre, eller så måste kostnaderna minskas genom volymminskning eller effektivisering. Samhällsutvecklingen i Strömstad Möjligheten att skapa en långsiktig hållbar utveckling i Strömstad är beroende av ekonomiska, sociala och miljömässiga faktorer. En stabil befolkningstillväxt ger förutsättningar för att utveckla välfärden och minska hälsoklyftorna i samhället. Födelsenetto Det årliga dödstalet är relativt stabilt medan födelsetalet varierar mer från år till år. Antalet kvinnor i barnafödande ålder har därmed stor betydelse för födelsenettot. Under 2006 föddes 107 barn, vilket är i linje med de senaste årens genomsnitt. Dödstalet överstiger vanligtvis födelsetalet vilket resulterar i ett negativt födelsenetto. Detta gör att ett positivt flyttningsnetto är avgörande för att uppnå en positiv befolkningstillväxt. År 2006 landade födelsenettot på -36 personer, vilket är något högre än genomsnittet för åren 2000-2006 (-31). Flyttningsnetto Tack vare ett positivt flyttningsnetto på 98 personer ökade antalet invånare i kommunen under 2006. Flyttströmmarnas stora betydelse för befolkningstillväxten gör att det är viktigt att följa och analysera flyttströmmarna för att kunna skapa en bild av hur de kan tänkas påverka kommunens verksamhet. Genom att studera flyttströmmarnas riktning kan vi se varthän utflyttarna flyttar och varifrån inflyttarna kommer. Flyttningsnettot (inflyttningutflyttning) uppdelat på olika destinationer visar varifrån det totala flyttningsnettot genereras.
Inledning -Omvärldsanalys Diagram 2: Flyttningsnetto gentemot VG-regionen, riket och utlandet 200 Diagram 3: Flyttningsnettot år 2006 efter ålder samt riktning inrikes resp. utlandet 150 100 100 Inrikes Utlandet 0 50-100 2002 2003 2004 2005 2006 Flyttnetto VG-regionen Flyttnetto riket Flyttnetto utland 0-50 Totalt 0-14 15-19 20-24 25-29 30-49 50-59 60-69 70- w De senaste fem åren har flyttningsnettot från utlandet präglats av en stabil nettoinflyttning, det vill säga det är fler som flyttar in än det är som flyttar ut. Vi vet att en stor majoritet av det totala flyttningsnettot från utlandet utgörs av flyttningsnettot från Norge. Efter en viss tillbakagång 2005 ökade nettoinflyttningen från utlandet igen under 2006. Flyttningsnettot mot övriga kommuner i VGregionen och riket varierar mer och har under större delen av 2000-talet varit negativt eller endast svagt positivt. Under 2004 och 2005 bröts denna trend och vi fick en nettoinflyttning från riket och VG-regionen. Under 2006 vände trenden tillbaka och flyttningsnettot gentemot VG-regionen och riket landade båda på nära noll. De senaste sju årens flyttningsnetton tycks samvariera med tillkomsten av nya bostäder i kommunen. Vår bedömning är att flyttningsnettots utveckling de kommande åren i hög grad beror på om bostadsbyggandet kommer igång och de flyttkedjor det genererar. Genom att dela upp det totala flyttningsnettot i olika åldersgrupper kan vi se hur det påverkar befolkningens sammansättning ur ett åldersperspektiv. Vi vet att en stor del av flyttningsnettot genereras från utlandet. Därför väljer vi här att även dela upp flyttningsnettot på inrikes och utrikes flyttningsnetto för få en mer nyanserad bild av åldersfördelningen. De största flyttunderskotten ser vi i åldersgrupperna 20-24 och 25-29 när det gäller flyttningsnettot inrikes. Detta är positivt, särskilt för åldersgruppen 20-24 då det är möjligt att denna nettoutflyttning uppstår på grund av att strömstadungdomar flyttar för att utbilda sig. Gruppen 0-14 flyttar sällan utan sina föräldrar och denna grupp indikerar därför en viss inflyttning av barnfamiljer under 2006 Nettoinflyttningen av barnfamiljer är dock marginell, då flyttningsnettot för gruppen 0-14 år endast uppgår till 13 barn. Vi ser här ett trendbrott jämfört med år 2004 och 2005 då denna grupp hade en nettoinflyttning på cirka 50 barn per år. Vi ser även en tydlig nettoinflyttning när det gäller åldersgrupperna 50-59 och 60-69. Detta är en trend som vi känner igen från de senaste fem åren, särskilt när det gäller gruppen 60-69 år. Under perioden 2002-2006 har vi haft en nettoinflyttning på totalt cirka 140 personer i åldersgruppen 60-69 år. Jämförelsevis kan nämnas att nettoinflyttningen i åldergruppen 0-14 under samma period har legat på totalt cirka 100 personer. Av detta kan vi konstatera att de senaste fem årens tydliga inflyttning av personer i åldern 0-14 och 60-69 kommer att ha en inverkan på kommunens verksamheter när det gäller barnomsorg, skola och på sikt även äldreomsorg. 11
Inledning -Omvärldsanalys Mångkulturella Strömstad Befolkningen i Strömstad är född i 79 olika länder. 20 procent av befolkningen är född i ett annat land än Sverige. Hela 13 procent av befolkningen i Strömstad är födda i Norge. Ungefär vart fjärde skolbarn har minst en förälder som är född i ett annat land än Sverige. En stor del av den åldersgrupp som om tio år kommer att vara 65-79 (och nu är 55-69) bor i nuläget i hus som börjar bli för stora för dem. Genom att strategiskt planera för denna åldersgrupps boende på ålderns höst har kommunen möjlighet att frigöra småhus för till exempel barnfamiljer, vilket är något som det råder stor efterfrågan på. 12 Diagram 4:Antal invånare i olika åldrar år 2006 samt SCB:s prognos för 2016 7000 2006 2016 6000 5000 4000 3000 2000 1000 0 0-6 7-18 19-24 25-64 65-79 80+ Åldersfördelning Den senaste befolkningsprognosen från SCB förutspår att befolkningen i Strömstads kommun kommer att öka med drygt 1100 personer de närmaste 10 åren. Åldersgruppen 65-79 år är den grupp som kommer att öka mest under perioden. I ett längre perspektiv kommer även gruppen 80 år och äldre öka rejält. Antalet barn i gymnasiet kommer att fortsätta öka fram till 2008, därefter sker en betydande nergång. Åldersgruppen 7-18 är den enda gruppen som kommer att minska under de kommande tio åren. Ett ökat bostadsbyggande är en förutsättning för att SCB:s prognos ska slå in. Det faktum att åldersgruppen 7-18 minskar kommer att innebära ett minskat elevunderlag för grundskolan och gymnasiets verksamhet. Gruppen 0-6 ökar något vilket indikerar att behovet av barnomsorg inte kommer att minska utan snarare öka. Den kraftiga ökningen av människor i åldern 65-79 kommer på längre sikt att innebära en utmaning för kommunens verksamhet när det gäller äldreomsorg, färdtjänst m.m. Men även på kort sikt påverkar detta kommunens planering. Arbete och försörjning Ekonomisk och social trygghet är en av de mest grundläggande förutsättningarna för att välfärden ska kunna utvecklas i hela befolkningen. Detta återspeglas bland annat i hur invånarna försörjer sig. Arbetslöshetsstatistik Arbetslösheten är låg i Strömstad, jämfört med VG-regionen och riket. I snitt under årets 12 månader var den totala arbetslösheten i procent av arbetskraften (16-64 år) i Strömstad 5,5 procent under 2006. Motsvarande siffra, alltså öppet arbetslösa och personer i arbetsmarknadsåtgärder, var under samma period 7,3 procent för VG-regionen och 7,6 procent för riket. Bland ungdomar var 6,1 procent av befolkningen i åldern 18-24 år arbetslös eller i arbetsmarknadsåtgärd. Motsvarande siffra för VG-regionen är 7,8 procent och för riket 8,3 procent. Den goda tillgången till arbete inom handeln samt närheten till Östfolds arbetsmarknadsregion är en sannolik förklaring till den relativt låga arbetslösheten i Strömstad. Låg arbetslöshet är naturligtvis positivt för kommunen av en rad olika anledningar. Goda möjligheter till sysselsättning ökar Strömstads attraktionskraft som bostadsort. En låg arbetslöshet är även positivt för kommunens ekonomi, exempelvis har antalet hushåll med försörjningsstöd minskat stadigt de senaste åren. Arbetsmarknadsregionen Drygt 10 procent av den förvärvsarbetande arbetskraften i Strömstad kommun är sysselsatta utanför Sverige. En stor majoritet av dessa arbetspendlar till Norge, år 2004 arbetspendlade 550 strömstadsbor till Norge. Under senare år har även inpendlingen över gränsen ökat. År 2004 arbetspendlade drygt 400 personer till Strömstad från Norge, av dessa kom närmare 80 procent från Halden.
Inledning -Omvärldsanalys Pendelströmmarna till och från andra svenska kommuner är också omfattande. Under år 2005 arbetspendlade 840 personer till Strömstad medan nästan 600 personer pendlade från Strömstad. De inrikes pendelströmmarna är starkast mellan de bohuslänska grannkommunerna och då i synnerhet Tanum. Boende I Strömstad råder bostadsbrist. Bostadsbristen är inte bara ett problem för nuvarande kommuninvånare, där till exempel ungdomar har svårt att etablera sig på bostadsmarknaden. Bristen på bostäder gör det även svårare för arbetsgivare att rekrytera arbetskraft utanför kommunens gränser. Detta är ett problem som börjar bli alltmer akut, dels för att arbetslösheten i kommunen är så pass låg och dels för att den kompetens som efterfrågas många gånger inte finns tillgänglig i kommunen. Arbetsgivaren Strömstads kommun räknar med att drygt 100 medarbetare kommer att gå i pension de kommande fyra åren. Minst en tredjedel av dessa är specialistkompetenser/högre befattningar där nyrekryteringar troligtvis måste göras utifrån. I kommunen finns cirka 5.800 permanenta bostäder. Av det totala bostadsbeståndet i kommunen utgör bostäder i småhus 60 procent. Under perioden 2000-2005 ökade bostadsbeståndet i kommunen med 10,5 procent, vilket är den största ökningen i landet. Trots detta råder det i nuläget bostadsbrist i Strömstad. Över 1.000 personer står i bostadskö hos Strömstadsbyggen. Kommunen har som mål att öka med uppemot 175 invånare per år. För att detta ska vara möjligt måste bostadsbyggandet öka. Gränsregionen Strömstad är en del av en gränsregion. Det medför vissa utmaningar men även konkurrensfördelar, som vi bör försöka hantera på ett optimalt sätt. Detta generar ofta en missvisande bild vid jämförelser med andra svenska kommuner. Som ett exempel av många kan nämnas att Strömstad ligger i topp bland svenska kommuner när det gäller andel barn som lever i familjer som inkomstmässigt befinner sig under gränsen för fattigdom. Detta är paradoxalt med tanke på den låga arbetslösheten i kommunen och det faktum att antalet hushåll med försörjningsstöd har sjunkit stadigt de senaste åren. Förklaringen till barnfattigdomen är att över åtta procent av kommunens arbetskraft arbetar och betalar inkomstskatt i Norge. Under de senaste åren har Strömstads kommun deltagit i ett interregionalt gränsstatistikprojekt i syfte att öka kompetensen och samarbetet över gränsen när det gäller att ta fram och analysera jämförbar statistik. Inom detta område finns dock fortfarande mycket kvar att göra. Östfolds arbetsmarknad som konkurrensfördel för Strömstad Att många av arbetspendlarnas inkomster inte beskattas i Strömstad påverkar naturligtvis kommunens skatteunderlag. Samtidigt erbjuder Östfolds arbetsmarknad arbetstillfällen inom branscher där det inte finns jobb i Strömstads kommun. Detta gäller särskilt yrken med krav på högre utbildning, allt inom rimligt pendlingsavstånd. Närheten till denna arbetsmarknad kan därför även ses som en konkurrensfördel när det gäller att locka nya invånare till Strömstads kommun. Inte minst när arbetsgivare i Strömstad nyrekryterar är det en fördel att närheten till Östfolds arbetsmarknad ökar förutsättningarna för en eventuell livskamrat att finna en sysselsättning. I och med utbyggnaden av E6:an kommer gränsregionen att knytas tätare samman. Arbetspendling över gränsen kommer sannolikt att öka då betydande tidsvinster kommer att göras. Generellt sett finns det i det svenska samhället en trend mot att boendet blir allt viktigare för människor. 13 Snedvriden statistik Ett återkommande problem relaterat till det geografiska läget vid gränsen är extrem snedvridning av vissa statistiska nyckeltal på grund av att nationell statistik ofta inte tar hänsyn till att en stor del av kommuninvånarna är verksamma på Östfolds arbetsmarknad. Man är villig att arbetspendla allt längre för att möjliggöra ett boende med de kvalitéer man prioriterar. Detta sammantaget gör att Strömstad fortsatt kommer att vara en attraktiv kommun att bosätta sig i.
Inledning -Omvärldsanalys 14 För att på sikt klara ekonomin måste kommunen växa. I nuläget finns ett politiskt mål att växa med 100-150 invånare per år. Östfolds arbetsmarknadsregion är en förutsättning för att alla dessa nya invånare ska finna en sysselsättning. I ett större perspektiv är det därför egentligen inte ett problem att en del av arbetskraften inte beskattas i Strömstad. Skattebortfallet kompenseras mer än väl av det faktum att närheten till Östfolds arbetsmarknadsregion är en viktig förutsättning för befolkningsutvecklingen. Näringslivsutveckling Under 2006 startades 93 (88) nya företag i kommunen, en ökning med 5,7 procent jämfört med 2005. Tillväxten sker som i övriga delar av landet främst inom service och tjänsteföretag. Tillväxten i Strömstad är fortsatt hög vilket medför låg arbetslöshet. Strömstad/Tanum bildar en egen arbetsmarknadsregion där Östfold är av stor betydelse. In- och utpendling över gränsen är stor. Viktiga förutsättningar för utvecklat näringsliv och fortsatt tillväxt är en fungerande infrastruktur, bostäder samt att det finns arbetskraft med den kompetens som efterfrågas. Bristen på lägenheter i Strömstad är angeläget att åtgärda. Det byggs ytterligare 36 bostadsrätter på Tången och Strömstads Byggen AB planerar att öka antalet lägenheter i centrum genom förtätning och byggnation planeras på Rossö och i Skee. HSB m.fl. planerar byggnation i Mellbydalen. Kommunen har prioriterat detaljplanering av kommunal mark på Mellby i syfte att skapa förutsättningar för ytterligare bostadsbyggande. E6:ans utbyggnad kommer att förkorta restiden söder och norr ut. Frågan om asfaltering av Näsinge Flygplats har strandat på grund av överklagande. Samtidigt har beslut tagits att bygga om Rygge flygplats till civilflyg. Detta kommer att underlätta för såväl näringslivet som ferieresor till och från Strömstad. Intressenter har åter lyft frågan om godstrafik på järnväg, en arbetsgrupp arbetar med frågan. Ny färjelinje med destination Langesund och Hirtshals startade under hösten. I handlingsplanen till kommunens näringslivsstrategi framgår ett antal åtgärder med fokus på fyra näringsområden. Dessa omfattar besöksnäring/ handel, fiske och areell näring, industri/ hantverk samt service och tjänster. Handel är en verksamhet som fortsatt utvecklas och planarbete pågår i syfte att skapa förutsättningar för utveckling av Nordby handelscentrum. Arbetet med planering av Oslovägens affärs- och verksamhetsområde pågår vilket skapar ett komplement till handelsstaden Strömstad. Efter markanvisning avseende Trekanten i Skee, har projektering av området påbörjats. Framtagande av Guidebok över besöksmål öster om E6:an pågår inom ramen för Ekomuseum gränsland. Arbetet med FÖP Koster pågår i samband med processen för bildandet av Kosters nationalpark, vilket kan skapa goda förutsättningar för kvalitativ utveckling av besöksnäringen, nya företag och utveckling av befintliga. Under året har förarbete med integrerad kustzonsplanering startat. Detta innebär att fem kommuner i Norra Bohuslän gemensamt planerar för bevarande och hållbar utveckling av den unika marina miljö som Bohuskusten erbjuder. Detta är en viktig förutsättning för den framtida besöksnäringen. Kommunen har genom EU projekt stöttat utvecklingen av hållbar turism. Centrumplanens genomförande har påbörjats med syftet att stärka Strömstad som attraktiv stad med god tillgänglighet för invånare och besökare. Förutsättningarna för att utveckla Strömstad till en konferensstad med verksamhet året om ökar genom nya SPA hotellet som invigs i mars 2007. Besöksnäringen och handeln skapar underlag för arbetstillfällen inom många näringsgrenar med åretruntverksamhet. Beträffande fisket har kommunen aktivt deltagit i arbetet inom ramen för Samförvaltningsinitiativet. Inom projektet Grön affärsutveckling skapas förutsättningar för landsbygdsutveckling bl.a. genom att stimulera lokal produktion och försäljning samt produktion av förnyelsebar energi. Klartecken för E6:an nya sträckning gav under året förutsättningar för detaljplanering av marken på Bastekärr. Marken är avsatt som industri- och verksamhetsområde. Inom ramen för projektet Stenakademin sker i samverkan med Chalmers en utveckling av stenindustrin i Norra Bohuslän. I kommunen finns ett antal företag med hög spetskompetens t.ex. inom bioteknik, mekanik och Tjärnö Marinbiologiska laboratorium med marinbiologisk forskning.
Inledning -Benchmarking Norra Bohuslän KOMMUNALA JÄMFÖRELSER Jämförande analyser för lärande och utveckling Vid jämförelser med andra kommuner framträder såväl styrkor som svagheter hos Strömstads kommun. Styrkor finns bland annat inom äldreomsorg och VA-verksamhet, samt inom det finansiella området. När det gäller svagheter, eller områden som vi behöver bli bättre på, kan nämnas att andelen elever med behörighet till gymnasiet ligger lägst i norra Bohuslän och även under riksgenomsnittet. Syftet med jämförande analyser är att hitta goda exempel, utbyta erfarenheter, lära av varandra och utveckla verksamheten. Kommunerna i Västsverige Under 2003-2005 förbättrades det genomsnittliga resultatet bland kommunerna i Västra Götalands län. Orsakerna är dels skattehöjningar och ökade bidrag från staten men även låga kostnadsökningar. Detta i förening med relativt låga investeringsutgifter gjorde att kommunernas handlingsutrymme förbättrades. Under samma period var den ekonomiska utvecklingen för Strömstad något mindre god än för genomsnittet av länets kommuner och kommunens ekonomiska position försämrades. År 2003 låg fem nyckeltal över genomsnittet och tre nyckeltal lika med genomsnittet. År 2005 hade fem nyckeltal försämrats, endast ett förbättrats och två var oförändrade. Alla fyra finansiella perspektiv försämrades under perioden. Sammantaget har Strömstad fortfarande en starkare ställning än genomsnittet i länet. Resultat, soliditet, budgetföljsamhet och finansiella nettotillgångar har högre poäng medan kassalikviditet, skattesats och skattefinansieringsgrad av investeringar har lägre. Benchmarking i Norra Bohuslän Kommunerna i norra Bohuslän, Tanum, Lysekil, Munkedal, Sotenäs och Strömstad, bedriver sedan ett antal år ett aktivt benchmarkingarbete. Syftet med arbetet är att genom systematiska jämförelser förklara likheter och olikheter mellan kommunerna och att detta arbete ska leda till ett erfarenhetsutbyte och lärande mellan kommunerna. Befolkning Kommunerna i norra Bohuslän är ungefär lika stora och därmed i många avseende lätta att jämföra med varandra. Lysekil är störst med sina närmare 15 000 invånare medan Sotenäs är minst med drygt 9 000 invånare. Strömstad och i viss mån Tanum har haft en positiv befolkningsutveckling de senaste åren medan övriga kommuner har haft en vikande befolkningsutveckling. Strömstads befolkning ökade 2006. Diagram 1. Befolkningsutveckling åren 2001-2006 15 000 14 000 13 000 12 000 15 Skattefin. av investeringar Långsikt. kapacitet 5 Skattesats 11 000 10 000 9 000 Genomsnittligt resultat - 3år 4 3 2 1 Soliditet 8 000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 Strömstad Lysekil Munkedal Sotenäs Tanum Kontroll Risk Finansiella jämförelser Resultat före extraord. poster Kort sikt beredskap Budgetföljsamhet Kassalikviditet Finansiella nettotillgångar Utdebitering Alla kommunerna i norra Bohuslän har en hög utdebitering jämfört med genomsnittet i länet och riket. Munkedal och Lysekil tillhör de kommuner i landet som har högst utdebitering. Strömstad, Sotenäs och Tanum har höjt skatten den senaste treårsperioden.
Inledning -Benchmarking Norra Bohuslän Diagram 2. Primärkommunal skattesats 2006 24,00 22,49 22,76 21,99 21,74 21,99 21,55 22,00 20,00 18,00 16,00 14,00 20,78 Tanum, Sotenäs och Munkedal har haft låga nettokostnadsökningar under den senaste treårsperioden medan Strömstad och även Lysekil haft nettokostnadsökningar som legat högt. Strömstads ökning är dock balanserad mot skatteintäkterna och förklaras med befolkningsökning under samma period medan övriga kommuner haft befolkningsminskning. 12,00 10,00 S-stad L-kil M-dal S-näs Tanum Länet Riket Resultat Alla kommunerna redovisade positiva resultat 2005 och 2006. Sett över tre år har Tanum haft den bästa resultatutvecklingen och Strömstad den näst bästa. Diagram 3. Resultatutveckling, miljontals kronor Soliditet inklusive hela pensionsförpliktelsen Kommunernas långsiktiga finansiella styrka, soliditeten, skiljer sig väsentligt åt mellan kommunerna. Munkedal och Lysekil har negativ soliditet, och därmed ett negativt eget kapital, medan framförallt Sotenäs har en mycket hög soliditet. Noteras bör att jämförbarheten haltar på grund av att Strömstads kommuns fastigheter, till skillnad från övrigas, förvaltas i eget bolag. Om kommunens balansräkning justeras med lokalbolagets balansräkning sjunker Strömstads kommuns soliditet med cirka en tredjedel. 16 40,0 30,0 20,0 10,0 0,0-10,0-20,0 Nettokostnadsutveckling För att långsiktigt nå och bibehålla en ekonomisk balans krävs kontroll över nettokostnadsutvecklingen och att inte nettokostnaderna ökar snabbare än intäkterna (skatter och statsbidrag). Diagram 4. Nettokostnadsutveckling, procent 10 8 6 4 2 0-2 -4 Strömstad Lysekil Munkedal Sotenäs Tanum 2004 2005 2006 Strömstad Lysekil Munkedal Sotenäs Tanum 2004 2005 2006 50 40 30 20 10 0-10 -20-30 -40-50 Diagram 5. Soliditet inklusive hela pensionsförpliktelsen Strömstad Lysekil Munkedal Sotenäs Tanum 2004 2005 2006 Barnomsorg Kommungruppen redovisar stora skillnader i kostnaden per vistelsetimme inom de olika verksamhetsformerna. Inom förskolan redovisar Lysekil den lägsta kostnaden och Tanum den högsta. Inom familjedaghemsverksamheten redovisar Sotenäs den lägsta kostnaden medan Lysekil och Strömstad redovisar högst kostnad. Eftersom Strömstads kommun sedan ett par år inte registrerar barnens schematider inom fritidsverksamheten kan inte kostnad per vistelsetimme redovisas.
Inledning -Benchmarking Norra Bohuslän Tabell 1. Kostnad per vistelsetimme, barnomsorg Diagram 6. Enkät luncher skolan Strömstad Lysekil Munkedal Sotenäs Tanum Förskola Fritidshem Familjedaghem 205 180 203 205 209 151 120 117 147 202 202 193 177 181 5 4 3 2 1 2,95 2,85 2,91 3,47 3,23 Grundskola Kostnad per elev Strömstads kostnader per elev har ökat jämfört med tidigare år i likhet med övriga kommuner. Generella kostnadsökningar, löneökningar och hyreshöjningar samtidigt som elevantalet minskar påverkar kostnaderna. Strömstads kommun har många grundskolor med relativt få elever vilket gör det svårare att minska kostnaderna när elevunderlaget minskar. Tabell 2. Kostnad per elev i grundskolan 2004 2005 2006 Strömstad 66 697 70 029 73 128 Lysekil 64 095 66 726 70 292 Munkedal 68 554 70 577 72 799 Sotenäs 69 690 71 221 72 907 Tanum 67 090 71 278 76 982 Trivsel i skolan Under 2006 gjordes en enkätundersökning för att kartlägga elevers och lärares uppfattning kring trygghet, trivsel, arbetsro, arbetsmiljö och andra områden. Enkäterna har besvarats av elever i år 9 respektive lärare som undervisar i år 7-9. Som helhet är elevernas upplevelse av sin skolgång mycket lika i de olika kommunerna. Upplevelsen av trygghet i skolan ligger med relativt små avvikelser mitt emellan att till stor del eller helt hålla med om enkätens påstående. När det gäller skolmaten är variationen mellan kommunerna större. Generellt konstateras att de flesta elever äter i skolan nästan varje dag. Eleverna från Strömstad avviker inte mycket från medelvärdet. 0 Strömstad Lysekil Munkedal Sotenäs Tanum 5: Instämmer helt 1: Instämmer inte alls Gymnasiebehörighet För att vara behörig till gymnasiet krävs betyget Godkänt i ämnena svenska, engelska och matematik. Tabellen nedan visar hur stor del av eleverna som har gymnasiebehörighet. Tabell 2. Andel gymnasiebehöriga 2004 2005 2006 Strömstad 85,1 91,4 86,3 Lysekil 96,0 94,0 92,8 Munkedal 89,1 94,0 88,9 Sotenäs 95,8 94,1 88,9 Tanum 95,1 92,3 90,1 Strömstads kommun redovisar ett resultat som ligger under riksgenomsnittet och lägre än övriga kommuner i norra Bohuslän. Trenden för samtliga kommuner i norra Bohuslän är en minskning. Omsorgsverksamhet Äldreomsorg Nettokostnaden för äldre och handikappomsorg relaterat till invånare 80 år och äldre har ökat i Strömstad. Ökningen sker dock från en låg nivå och Strömstad ligger fortfarande lägst i kommungruppen. Antalet invånare i åldersgruppen 80 år och äldre har ökat. Det gör att effekten av ökad satsning på personal slås ut på fler invånare och skillnaden kostnadsmässigt blir därför inte så tydligt mellan år 2005 och år 2006. Även om Strömstad har låga kostnader visar enkäten Nöjd Kund Index, som görs i de jämförande kommunerna ovan, att Strömstad har nöjda brukare. 17