1 (5) 5.5 Regelbok Barnhälsovård



Relevanta dokument
1 (5) 5.5 Regelbok Barnhälsovård 2016

1 (5) 5.4 Regelbok Mödrahälsovård

5.4 Regelbok Mödrahälsovård 2015

Styrdokument för Barnhälsovård i Jämtlands län. Version: 3 Ansvarig: Per Hedman, barnhälsovårdsöverläkare Jämtlands län

VERKSAMHETSBESKRIVNING FÖR BARNHÄLSOVÅRDEN inom Västra Götalandsregionen Utarbetad gemensamt av de centrala barnhälsovårdsenheterna.

NATIONELL MÅLBESKRIVNING FÖR SJUKSKÖTERSKETJÄNSTGÖRING INOM BARNHÄLSOVÅRDEN

HÄLSOVÅRD VID BARNAVÅRDSCENTRAL (BVC)

Barnhälsovården. Hälsa Sjukvård Tandvård. Barnhälsovården i Landstinget Halland. Riktlinjer för verksamhetsutveckling och kvalitetssäkring

Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Revision Antal sidor Riktlinje Division allmänmedicin 4 11

Översikt basprogrammet [Gamla basprogrammet]

6.3 Mödrahälsovård Primärvårdsprogrammet 2017

Riktlinjer för. Barnhälsovården

RIKTLINJER FÖR BARNHÄLSOVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND Kravspecifikation för verksamheten

KRAVSPECIFIKATION FÖR BARNHÄLSOVÅRD I LANDSTINGET SÖRMLAND

Hälsoval Örebro län. Kravspecifikation. Mödrahälsovård. Bilaga 2 Krav- och kvalitetsbok. Beslutad i LS Regionkansliet, Region Örebro län

Barnhälsovård i Skåne

HÄLSOVÅRD VID BARNAVÅRDSCENTRAL (BVC)

11.3 Checklista - Egengranskning Barnhälsovården

NYA BHV-PROGRAMMET 2015

6.5 Ungdomsmottagningar och familjecentral

Insatser från Barnhälsovården

RIKTLINJER FÖR BARNHÄLSOVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND. Kravspecifikation för verksamheten

Kravspecifikation för barnhälsovården, Landstinget i Värmland

NATIONELL MÅLBESKRIVNING

Implementeringens svåra konst Om implementering utgiven av Socialstyrelsen 2012

Dags att välja Barnavårdscentral

BHV-aktuellt för Dig som arbetar med barnhälsovård

BARNHÄLSOVÅRDEN 2007

Ny Vägledning för BHV Implementering. Hösten 2014 Ann-Sofie Cavefors Thomas Arvidsson

Överenskommelse om ökad tillgänglighet i barnhälsovården SSOF 19 april 2018

HÄLSOUNDERSÖKNING AV 5-ÅRINGAR INOM BARNHÄLSOVÅRDEN

Utökade hembesök Göteborg ATT HÄNVISA OCH INFORMERA FÖRÄLDRAR

VERKSAMHETSPLAN. Familjecentralen

Enskilt föräldrasamtal med den förälder som inte har fött barnet

VERKSAMHETSBESKRIVNING FÖR BARNHÄLSOVÅRDEN inom Västra Götalandsregionen

Verksamhetsplan. för. Centrala elevhälsans medicinska insats

Motion: Mödravårdscentralernas uppdrag och Barnavårdscentralernas uppdrag

Länsenheten Föräldra- och Barnhälsan Region Norrbotten

Samverkan mellan barnhälsovården, medicinska elevhälsan och barn - och ungdomshabiliteringen när det gäller barnoch ungdomshabiliteringens målgrupp

ANSÖKAN OM FORTSATT BIDRAG TILL TIDIGA INSATSER

Vad är en familjecentral? Familjecentralen En naturlig mötesplats

UPPDRAGSHANDLING FÖR SKOLSKÖTERSKOR I ÖREBRO KOMMUN

VERKSAMHETSPLAN FÖR ELEVHÄLSANS MEDICINSKA DEL. Ht

Att mäta kvalitet i barnhälsovården. Utveckling och testning av kvalitetsindikatorer för öppna jämförelser

Barnhälsovårdsenheten

VERKSAMHETSPLAN. Familjecentralen

Barnhälsovårdsenheten

Familjecentraler. -det är grejor det

VERKSAMHETSBESKRIVNING FÖR BARNHÄLSOVÅRDEN

Verksamhetsplan. för. Centrala elevhälsans medicinska insats

Utökad samverkan kring barnfamiljer i Hässelby-Vällingby FÖRSTUDIERAPPORT

Familjecentralen Vårby FoU-Södertörn

Krav- och kvalitetsbok Del 3 MHV, BHV, Familjecentral och Ungdomsmottagning Uppdrag, uppföljning och kommersiella villkor

Barn som söker asyl eller som nyligen har invandrat

Verksamhetsbeskrivning

Krav- och kvalitetsbok

KRAVSPECIFIKATION AVSEENDE SPECIALIST- TJÄNSTGÖRING (ST) I ALLMÄNMEDICIN INOM HÄLSOVAL BLEKINGE

VERKSAMHETSPLAN. Familjecentralen

Hälsofrämjande och förebyggande insatser inom mödrahälsovård och barnhälsovård

Tvärprofessionella samverkansteam

Hälso- och sjukvårdsnämndens beslut. Förslag till reviderade Riktlinjer för Barnhälsovården fastställs.

BHV-programmet i Sverige

Oro för barn och unga

Verksamhetsbeskrivning Sesam Familjecentral 2014

ALMA och ALHVA- samverkan mellan Malmö stad och Hälso och sjukvården kring föräldrar med psykisk ohälsa och deras späda och små barn

Barnhälsovården i Västernorrland 2014 Verksamhetsredovisning

Öppna förskolan Gläntan

Beredningen för primärvård, psykiatri och tandvård

SOSFS 2007:2 (M och S) Föreskrifter. Utbyte av sprutor och kanyler till personer som missbrukar narkotika. Socialstyrelsens författningssamling

Varmt välkomna! Tvärprofessionella samverkansteam. kring psykisk skörhet/ sjukdom under graviditet och tidigt föräldraskap

Ansökan från Vårdcentralen Smeden om bildande av en familjecentral

Ersättningshandboken

Från att spermien möter ägget till att Anna och Samir börjar förskoleklass

SAMVERKANSAVTAL FAMILJECENTRAL

18 Yttrande över motion 2017:45 av Jens Sjöström (S) och Petra Larsson (S) om öppna familjecentraler HSN

Månadsbladet NY VÄGLEDNING FÖR BARNHÄLSOVÅRD. nr 4, april 2014

KRAVSPECIFIKATION FÖR BARNHÄLSOVÅRD I LANDSTINGET SÖRMLAND

Till innehållsförteckningen. Statistik med vårdtyngdsmätning. Barnavårdscentralerna Örebro läns landsting

Hälsa Sjukvård Tandvård HANDLINGSPROGRAM. Alkoholförebyggande arbete i småbarnsfamiljer vid barnavårdscentraler i Halland

Överenskommelse om barnhälsoteam i Värmland

Mall till lokalt avtal för Läkarmedverkan för Rådgivning, Stöd och Fortbildning i den kommunala hälso- och sjukvården

En god start i livet, ett jämlikt GBG

BNP Barnhälsovårdens Nationella Programråd

Årsrapport BARNHÄLSOVÅRDEN

Ersättningshandboken

Lagstiftning kring samverkan

Barnhälsovården Region Jämtland Härjedalen Skolhälsovårdsdag Birka 9 juni 2015

Barnhälsovårdens årsredovisning 2011

Verksamhetsbeskrivning

Ersättningshandboken. - besöksersättning primärvård

Barn och ungdomar med hiv

Praktik blir statistik. Margareta Berglund, Lars Olsson & Malin Skoog Vårdutvecklare Kunskapscentrum barnhälsovård Region Skåne

Föräldrastöd. Enköpings kommun

Mödra/Barnhälsovårdsteamet i Haga. Enhet för gravida kvinnor med missbruksproblematik och deras barn. Inom Primärvården i Göteborg och Södra Bohuslän

Att uppmärksamma våld i nära relationer

FV BHV - SHV. Översikt av processen från ett barnhälsovårdsperspektiv. Förlossningsvårdens processer. Nyfödd. Barnhälsovårdens.

Handlingsprogram för adoptivbarn i Jönköpings län

Avtal om läkarmedverkan från primärvård i hemsjukvård i ordinärt boende och i särskilda boendeformer. Jönköpings län

Närsjukvårdsberedningen

Presidium Nämnd för Folkhälsa och sjukvård 39-55

Transkript:

1 (5) 5.5 Regelbok Barnhälsovård 1

2 (5) Regelbok för Barnhälsovården 5.5.1 Bakgrund Barnhälsovården inom vårdcentralen ska aktivt erbjuda ett generellt program med hälsoövervakning, regelbunden sköterskekontakt och läkarundersökningar samt psykologinsatser. Målgruppen är listade barn, från 1 veckas ålder tills de börjar förskoleklass, och deras föräldrar. Barnhälsovårdens övergripande mål är att främja barnets hälsa och trygghet och minska skadlig påfrestning för föräldrar och barn samt stödja och aktivera föräldrar i deras föräldraskap. Verksamhetschefen ansvarar för att den egna verksamheten anpassas i enlighet med utvecklingen av barnhälsovården i Landstinget Västmanland. 5.5.2 Barnhälsovårdsenheten Barnhälsovårdsenheten (BHV-enheten) arbetar på uppdrag av Landstingsstyrelsen och består av barnhälsovårdsöverläkare, vårdutvecklare, teamsekreterare och psykologkonsult. Enheten ansvarar för utveckling, fortbildning, råd och stöd för barnhälsovården i Landstinget Västmanland samt ansvarar för tillsyn och uppföljning. 5.5.3 Åtagande I barnhälsovårdens uppdrag ingår: a. Vaccinationer ska erbjudas samtliga barn enligt Socialstyrelsens rekommendationer. b. Föräldrastöd i grupp ska erbjudas alla förstagångsföräldrar och flergångsföräldrar med speciella behov. I möjligaste mån ska BVC ta över grupper från Barnmorskemottagningen. Gruppledaren ska ha fokus på båda föräldrarna. c. Hembesök, bör göras tillsammans med barnmorska, och ska erbjudas alla föräldrar efter hemkomsten från BB/neonatalavdelning. Även nylistade barnfamiljer bör erbjudas hembesök om BVC-sjuksköterskan bedömer att det vore av värde. Föräldrar till adoptivbarn ska erbjudas hembesök efter hemkomsten. d. Utökat individuellt stöd ska erbjudas barn och familjer med särskilda behov, t.ex. familjer med adoptivbarn, invandrarfamiljer, barn med funktionshinder, barn till missbrukare eller psykiskt sjuk förälder/ar och barn till identifierade deprimerade mödrar. e. Varje BVC-sjuksköterska ska kunna erbjuda depressionsscreening till nyblivna mödrar. f. Hälsoinformation ska ges enligt BVC-Handboken. g. För barn födda 2008-01-01 och senare ska BVC-journal upprättas som datajournal. h. BVC ska varje år till BHV-enheten lämna in statistikuppgifter. BHV-enheten ska före verksamhetsårets början bestämma vilka lokala statistikuppgifter som kommer att vara aktuella. I övrigt kommer en sammanställning av vilka mål som ska följas upp att arbetas fram varje verksamhetsår. 2

3 (5) 5.5.4 Bemanning BVC-sjuksköterska som arbetar heltid bör ansvara för 300-330 listade barn. Om vårdtyngden är stor på grund av många nyfödda (fler än 50-55 barn/år och BVC-sjuksköterska), många barn av utländsk härkomst, många förstagångsföräldrar eller ensamföräldrar, område med hög arbetslöshet, låg utbildningsnivå eller hög omflyttning bör ansvaret ligga i det nedre intervallet. BVC-sjuksköterskan bör ha ansvar för minst 25 nyfödda/år för att upprätthålla sin kompetens och få tillräcklig erfarenhet. a. Om undantag måste göras, t.ex. för glesbygd, ska upprätthållandet av sjuksköterskans kompetens tillgodoses på annat sätt, t.ex. genom samarbete med andra BVCenheter. Behovet av läkartid på en BVC med 60 nyfödda/år är cirka 4 timmar i veckan, inklusive tid avsatt för samråd med sjuksköterska, psykolog och olika samverkansinstanser. För att upprätthålla kompetens och få erfarenhet bör antalet barn per BVC-läkare inte bli för lågt. Läkarbesöken på BVC bör, så långt det är möjligt, vara teambesök där sjuksköterska och läkare arbetar tillsammans i undersökningsrummet för att få möjlighet till en gemensam bedömning av barnet och samlad rådgivning till föräldrarna. b. Barnläkarkonsulten ska i första hand vara BVC-konsult för familjeläkaren i samråd med BVC-sjuksköterskan. Rekommendationen för psykologens arbete inom mödra- och barnhälsovården är 40 timmar/vecka/2000 barn och 300-400 gravida i ett normalområde. I psykologens arbete ingår förutom direkta kontakter med barn och föräldrar kontakter med förskola, familjecentral och andra samarbetspartners samt regelbunden konsultation till BVC-sjuksköterskan. c. Vid intressekonflikter mellan barnets och förälderns behov ska inte BVCpsykologen ansvara för förälder och barn inom samma familj. 5.5.5 Kompetenskrav Verksamhetschefen ansvarar för att BVC-personalen har erforderlig kompetens, är väl förtrogen med nationella och lokala överenskommelser, författningar och regelsystem samt deltar i den fortbildning som krävs. a. All BVC-personal ska beredas möjlighet att delta i den fortbildning som erbjuds av BHV-enheten. Särskild tid avsätts för sjukskötersketräffar och konsultation med psykolog. b. BVC-sjuksköterskan ska ha specialistutbildning för legitimerad sjuksköterska i Öppen hälso- och sjukvård och/eller Hälso- och sjukvård för barn och ungdom. Nödvändig kompetens utöver denna baskompetens anges i lokala BHV- Handboken. Checklistan där bör vara fullföljd inom 2 år. c. BVC-läkaren ska vara specialistkompetent inom allmänmedicin eller barn- och ungdomsmedicin. Läkare under specialistutbildning kan ha BVC efter introduktion och två månaders tjänstgöring på barnklinik/barnmottagning eller då denne haft egen BVC under handledning. d. Psykologen ska vara legitimerad psykolog med erfarenhet av arbete med barn eller PTP-psykolog under handledning. e. Varje BVC ska ha tillgång till barnmedicinska konsultinsatser. Barnläkare färdig eller blivande specialist - bör finnas på BVC minst en gång per halvår. 3

4 (5) 5.5.6 Samarbetspartners och kommunikationsvägar Varje familj med barn i åldern 0-6 år bör erbjudas en barnansvarig sjuksköterska. a. BVC-sjuksköterska ska vara tillgänglig per telefon eller vid mottagningen kontorstid vardagar. Endast undantagsvis kan BVC vara stängd en hel vardag. Det ska då tydligt framgå på telefonsvarare, via anslag på mottagningen och på enhetens hemsida vart familjen kan vända sig med brådskande frågor. b. BVC ska svara för epidemiologiska ärenden vid förskolor (dock inte förskoleklass), öppna förskolor samt annan kommunal barnomsorg för barn 0-6 år. Varje förskola ska ha en namngiven BVC som kontaktmottagning, enligt förteckning upprättad av landstinget. BVC-sjuksköterska ska ha kontakt med förskolan via telefon eller, efter egen bedömning, genom besök och ge råd enligt Socialstyrelsens direktiv Smitta i förskolan. BVC-sjuksköterska ska rådgöra med utsedd familjeläkare och vid behov överlämna ansvaret till denne. Familjeläkaren kan vid behov vända sig till Smittskyddsenheten. c. BVC ska samverka med Barnmorskemottagningen (BMM). Mottagningarna ska i möjligaste mån ligga i lokaler nära varandra. Om det inte går att genomföra ska BVC och BMM ha återkommande gemensamma träffar och samarbeta med föräldrastöd. d. BVC ska samverka i familjecentral där sådan finns och bör ha åtminstone någon del av sin verksamhet förlagd dit. Ett lokalt samverkansavtal där resursåtgång regleras ska då upprättas. Där familjecentral saknas ska familjeläkarmottagningen verka för att i samarbete med kommunen tillskapa en sådan. e. BVC ska vid behov samverka med andra BVC-mottagningar för att bilda föräldragrupper för familjer med speciella behov, t.ex. olika språkgrupper, unga föräldrar och adoptivbarnsföräldrar. f. BVC-sjuksköterska som saknar samrådsmöjligheter i BHV-frågor inom den egna vårdcentralen ska ha en namngiven samarbetspartner bland de övriga BVC i länet. g. BVC ska också samverka med kvinnokliniken, barn- och ungdomskliniken, barnoch ungdomspsykiatrin, tandvården, andra familjeläkarmottagningar, handikappcentrum, barnomsorgen, skolhälsovården och socialtjänsten. Vid behov ska samverkan också ske med logopedmottagning, hörcentral och ögonklinik. 5.5.7 Lokaler a. Lokalerna ska vara handikappanpassade och ändamålsenliga för att genomföra hälsoundersökningar, föräldragrupper och enskilda samtal samt förhindra smittspridning. b. Undersökningsrum ska ha plats för screeningsundersökningar och vara utrustade med undersökningsbrits, mätsticka och våg för små och stora barn samt testmaterial för att barnen ska kunna undersökas enligt anvisning. c. Mätutrustning ska vara av medicintekniskt god kvalitet och kontrolleras regelbundet. d. Väntrum skall ha tillräckliga ytor för lek. e. Rummet för psykologens arbete ska vara tillräckligt stort, ljudisolerat för att uppfylla kraven på sekretess och anpassat för både samtal och testningar. 4

5 (5) f. Telefon och nätansluten dator ska finnas i varje arbetsrum. 5