Institutionen för Fastigheter och Byggande Examensarbete (15 hp) inom och Kandidatprogrammet Fastighet och Finans Centrum för Bank och Finans Nr 14 Miljöhänsyn vid byggande av flerbostadshus Författare: Marie Thorsson Hyslop Handledare: Professor Hans Lind Stockholm 2009
Sammanfattning Titel: Miljöhänsyn vid byggande av flerbostadshus Författare Marie Thorsson Hyslop Institution Institutionen för Fastigheter och Byggande Centrum för Bank och Finans Examensarbete nummer 14 Handledare Professor Hans Lind Nyckelord Miljöhänsyn, bostadrätter, hyresrätter, allmännyttig byggherre, privat byggherre Sverige har satt upp ett antal ambitiösa mål för att skapa ett framtida samhälle där alla de stora miljöproblemen är lösta inom en relativt snar framtid. Bygg- och fastighetsbranschen utgör en av de allra största användarna av material och energi i samhället idag, branschen genererar också en mycket stor del av det totala avfallet och står för en betydande del av transporterna. Det material som byggs in idag kommer att påverka människor och miljö i årtionden framöver, vilket gör att det vilar ett tungt ansvar på sektorn. Här läggs grunden för de många fysiska strukturer som vårt framtida samhälle bygger på, både i form av byggnader och infrastruktur, vilket gör sektorn till en vital del av utvecklingen av ett långsiktigt hållbart samhälle och följdaktligen väldigt intressant att studera. Trots mängden information om byggsektorns tydliga påverkan på miljön både idag och de långsiktiga konsekvenserna av detta, befinner sig branschen fortfarande inte i en position där det kan anses att alla medel används för att uppnå miljömålen. Frågan är vad är det som görs i realiteten och varför inte mer görs? För att söka svar har en fallstudie genomförts, med projekt påbörjade under 2008 och 2009 i Stockholms Län. Byggprojekten är flerbostadshus som byggs av en allmännyttig respektive två privata byggherrar, vilka dels bygger hyresrätter för fortsatt förvaltning och dels bostadsrätter för försäljning. Resultaten från undersökningen visar att även om de olika företagen på ytan förfallet ha ungefär samma ambitionsnivå vad gäller miljöhänsyn så skiljer sig de praktiska åtgärderna åt markant. Det visar sig att för det privata bolag som bygger hyresrätter för fortsatt förvaltning, fortfarande är viktigast med de slutgiltiga ekonomiska resultaten och inte miljökonsekvenserna. För dem spelar det också stor roll hur pass beprövade byggmaterial och byggtekniker är och generellt sett kan de sägas representera en mer konservativ syn på byggandet. Det allmännyttiga bolaget genomsyras istället av ett tydligt miljötänkande och har sedan länge arbetat aktivt med frågorna. De strävar efter att ligga i framkant av utvecklingen, prövar nytt och lägger stor vikt vid miljökonsekvenserna, det slutgiltiga ekonomiska resultat kommer i skymundan i jämförelse. Bostadrättsbyggarna arbetar även de mycket aktivt med miljöfrågor men det förefaller råda balans mellan ekonomi och miljö. Uppsatsens slutsats är att det under rådande förhållanden med en reglerad hyresmarknad är svårt att motivera ett vinstdrivet byggoch förvaltningsföretag att ta stor miljöhänsyn. Det framkommer tydligt att det är stor skillnad mellan hur de privata och de inte lika vinstfokuserade allmännyttiga bolagen arbetar. Det skall även nämnas i sammanhanget att de allmännyttiga bolagen delvis anser sig ha en roll som förebild för branschen och därför går extra långt i sina ansträngningar att ta miljöhänsyn. De företag som istället arbetar på bostadsrättsmarknaden, där kundernas krav på och önskemål om ett miljövänligt boende styr marknaden, kan dra alla fördelar av en friare marknad med fri prissättning, vilket i sin tur leder till att de tar en större miljöhänsyn i det praktiska byggandet.
Abstract Title: Environmental issues when constructing new apartment buildings Authors Marie Thorsson Hyslop Department Department of Real Estate and Construction Management Centre for Banking and Finance Thesis number 14 Supervisor Professor Hans Lind Keywords Environmental issues, construction, co-ops, apartments, municipal housing companies, property developers The Swedish government has in conjunction with national industry organizations established a number of ambitious targets which aim to solve the largest environmental problems currently facing society within the near future. The property construction and management industries represent one of the largest consumers of material and energy today, including a significant amount of the national transportation, and generates a large proportion of the current total waste production. The materials and techniques used to build today are the bedrock for the physical structures and infrastructure that our future society will build upon, and will affect humans and our environment for decades. This obviously places a heavy responsibility on the industry, and gives it a vital role in building an environmentally sustainable society. Despite the large body of evidence showing the industry s short- and long-term effects on our environment, it is not currently doing everything it can in order to meet the established targets. So what is actually happening in reality, and why isn t more done? In order to find the answer to this question, a case study was performed looking at three apartment building projects started during 2008-09 in Stockholm County. One project building rental apartments is conducted by a non-profit municipal housing company. The other two projects, both run by privately-owned corporations, consisted of a rental apartment building, and a project to build upscale resident-owned apartments. In Sweden, all apartment rents are regulated by law. The case study clearly shows that while the three organizations appear to have the same level of environmental ambition, their practical application differs dramatically. For the privatelyowned corporation building rental apartments, the primary driver was of course profit. They showed a clear preference for very well-tested materials and techniques, and can generally be classified as having a more conservative approach to the risks involved in the building process. The non-profit municipal housing company, on the other hand, sees one of their primary goals as leading the industry in testing new environmentally-friendly methods and materials. This, in combination with their non-profit mandate, makes them less conservative in their attitude to risk. While the corporation building resident-owned apartments is also primarily driven by profit, it is clear that the market for upscale resident-owned apartments in Stockholm demands apartments that are built using environmentally-friendly materials and methods, and the result is a balance between these two sometimes conflicting goals. In conclusion, the currently regulated market for rental apartments in Sweden makes it difficult to motivate a profit-driven corporation to go above and beyond what is expected of them by law in order to build more environmentally friendly apartments. 3
Förord Denna uppsats utgör det avslutande examensarbetet inom fastighetsekonomi på Kandidatprogrammet Fastighet och Finans vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm. Arbetet med uppsatsen har pågått under vårterminen 2009 vid Skolan för Arkitektur och Samhällsbyggande, avdelning Fastigheter och Byggande. Handledare har varit professor Hans Lind. Jag vill tacka alla de som har möjliggjort denna uppsats genom att bidra med värdefull information, erfarenhet och kunskap, viktiga synpunkter och vägledning samt allmänt stöd och hjälp för att få livet i övrigt att gå ihop under arbetets gång. Stockholm, juli 2009 Marie Thorsson Hyslop 4
Innehållsförteckning 1. Inledning... 6 1.1. Bakgrund... 6 1.2. Problemdiskussion... 6 1.3. Syfte... 7 1.4. Avgränsningar... 7 1.5. Metod... 7 2. Byggande och miljöfrågor... 9 2.1. Miljömål... 10 3. Europeiska och svenska lagar och förordningar... 13 3.1. REACH... 13 3.2. EU s förordning om avfallsstatistik... 13 3.3. Miljöbalken... 15 3.4. PBL... 15 3.5. Byggproduktdirektivet... 16 4. Överstatliga och statliga intressenter... 17 4.1. Europakommissionen... 17 4.2. Naturvårdsverket... 19 4.3. Boverket... 20 4.3.1. Mål och uppgifter... 20 4.3.2. Styrmedel... 22 4.4. Statens Energimyndighet... 23 4.4.1. Mål och verksamhet... 23 4.4.2. Styrmedel... 24 4.5. Kemikalieinspektionen KemI... 25 4.5.1. Mål och verksamhet... 25 4.5.2. Styrmedel... 27 5. Sektorsspecifika intressenter... 29 5.1. Kretsloppsrådet... 29 5.2. Bygga-bo-dialogen... 30 5.3. Byggmaterialindustrierna... 31 6. Framtiden... 33 7. Undersökning flerbostadshusprojekt... 36 7.1. Resultatsammanställning... 36 7.2. Analys... 39 7.3. Slutsats... 42 Referenser och källor... 43 Tryckta källor... 43 Intervjuer... 43 Internet... 44 Bilaga 1. Intervjumall... 46 Bilaga 2. Hyresrätter i privat regi... 48 Bilaga 3. Hyresrätter i allmännyttig regi... 49 Bilaga 4. Bostadsrätter i privat regi... 50 5
1. Inledning Denna uppsats skrivs inom ramen för kandidatutbildningen Fastighet och Finans på Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm. Ämnet för uppsatsen är miljöhänsyn som tas vid byggande av flerbostadshus idag. Frågor som ställs är, finns det skillnader mellan projekt i privat och allmännyttig regi samt finns det skillnader mellan hyresrätter och bostadsrätter? Gör byggherrarna endast vad som krävs av dem eller mer? Ämnet är valt på grund av ett stort intresse både för fastigheter, hållbar samhällsutveckling och miljöfrågor. Min förhoppning är att genom en litteratursammanställning sammanfatta de mål och de lagstadgade regler som den svenska byggbranschen är skyldig att följa i dag. Utöver det är tanken att belysa och sammanfatta de frivilliga initiativ som delar av branschen deltar i. Vidare är min förhoppning att fallstudien, vilken behandlar ett antal byggprojekt av flerbostadshus som har avslutats under 2008 respektive 2009, skall kunna ge svar på de ställda frågorna. 1.1. Bakgrund Medvetenheten om att ett på lång sikt hållbart samhälle bygger på en ökad miljöhänsyn idag, har ständigt ökat både i Sverige och internationellt. Därför görs det också mycket från det offentliga hållet vad gäller lagstiftning, skärpta regler, föreskrifter och informationsspridning. Byggsektorn står idag för uppemot 40 % av samhällets användning av material och energi 1. Sektorn lägger grunden för många av de fysiska strukturer som vårt samhälle idag och i framtiden bygger på. Materialet som byggs in i byggnader idag kommer att påverka befolkningen och miljön i decennier framöver, då livslängden för byggnader och andra byggnadsverk generellt sett är mycket lång. På grund av detta finns ett behov av ett samvetsgrant förfarande framförallt inom byggbranschen, men också inom fastighetsbranschen i övrigt vad gäller förvaltningen. Det vilar därför ett tungt ansvar på de involverade intressenterna. Bygg- och fastighetsbranschen utgör en mycket vital del av utvecklingen av ett långsiktigt hållbart samhälle och är följdaktligen väldigt intressant att studera. 1.2. Problemdiskussion Trots kunskaperna om de kort- och långsiktiga miljöeffekter som ett ickehållbart byggande ger, tycks det fortfarande saknas tillräckliga incitament för att gå längre än vad som minimalt krävs genom lagstiftning. Mycket av kunskapen om potentiella miljöeffekter och tillgänliga metoder för att uppnå verkliga resultat inom området verkar fortfarande idag vara centraliserad och teoretisk och har ej spritt sig till att användas i praktiken. Byggande skiljer sig från annan verksamhet så till vida att de allra flesta projekt sker i projektform, byggarbetsplatser är inte permanenta utan tillverkningen sker under begränsad tid och sedan flyttar de inblandade 1 KemI Nr 2/07. s.6 6
vidare till nästa projekt. Det blir ofta nya samarbeten med nya konstellationer av entreprenörer. Kunskap som har insamlats kan lätt gå förlorad. Boverket konstaterar att byggsektorn under de senaste tjugo åren har arbetat med att utveckla miljöanpassat byggande bland annat genom att sprida goda exempel och att utveckla flertalet miljöverktyg. Vidare konstaterar man att byggbranschen gärna jobbar med pilotprojekt eller goda exempel där miljöfrågor lyfts, detta syns i seminarer och rapporter som publiceras via högskolor, universitet och organisationer 2. De påpekar även att privata företag arbetar med pilotprojekt och nämner t ex Skanska med Moderna hus och NCC s nollenergihus, men att det är svårt att veta hur stor andel av byggandet som dessa pilotprojekt står för och vad de konkret leder till efter att projektet är avslutat 3. 1.3. Syfte Uppsatsens syfte är att undersöka vilken miljöhänsyn som faktiskt tas idag vid nyproduktion av flerbostadshus och om det föreligger skillnader vid byggnation av bostadsrätter respektive hyresrätter. Utöver det skall eventuella skillnader mellan byggande i privat och allmännyttig regi undersökas. Förhoppningen är att undersökningen dels skall ge en bild av utsträckningen av den miljöhänsyn som tas i realiteten och följdaktligen återspeglas i konkreta åtgärder på byggarbetsplatserna dels öka förståelsen för de bakomliggande orsakerna till åtgärderna eller avsaknaden av dem. Hur ser verkligheten ut och varför? Har något förändrats från tidigare och i så fall vad? Vad ligger i framtiden? 1.4. Avgränsningar Uppsatsens litteratursammanställning behandlar de för byggbranschen viktigaste lagarna och förordningarna i Sverige och EU, vad gäller byggnadsverk och miljö. Sedan följer en sammanställning av de inom miljöområdet mest betydande intressenterna för branschen. Fokus ligger på vilka begränsningar de olika intressenterna sätter på bygg- och fastighetsbranschen och vilka krav de ställer samt vad det centrala arbetet inom intressentorganisationerna går ut på. I uppsatsens fallstudie används enbart nybyggnadsprojekt av flerbostadshus lokaliserade i Stockholms Län med byggstart under 2008 eller 2009. Undersökningen begränsas till hyresrätter eller bostadsrätter byggda av privata respektive allmännyttiga byggherrar. 1.5. Metod För uppsatsen görs en litteratursammanställning av tryckta källor och information insamlad från Internet, där övervägande del av informationen i båda fallen kommer från olika offentliga myndigheter. Detta utgör materialet för sammanfattningen av de lagstadgade regler och mål som gäller för bygg- och fastighetssektorn. Litteratursammanställningen behandlar även de frivilliga åtgärder, råd och rekommendationer som branschen har åtagit sig. Den informationen hämtas främst från olika branschorganisationer och samarbetsprojekt inom branschen där mycket material hämtas från respektive hemsidor. Studien behandlar byggnader under alla 2 Bygg- och fastighetssektorns miljöarbete rapport Boverket. s.24 3 Ibid. s. 24 7
stadier av brukstiden; direkt för planering, projektering och den aktiva produktionsfasen samt indirekt för förvaltningsfasen. Denna fas är tidsmässigt längst och omsätter merparten av byggnades resurser och påverkar därför de föregående faserna starkt. Den initiala informationen om de olika byggprojekten för fallstudien hittas genom hemsidan Sverige Bygger och funktionen Byggsök 4. I nästa skede tas telefon- respektive mailkontakt med intressanta företag för att identifiera lämpliga intervjupersoner som sedan kontaktas via e- mail. Dessa förses med en frågelista bestående av, en del specifik för det utvalda projektet och en allmän del vilken täcker in mer övergripande frågor rörande bland annat företagets miljöpolicy. De faktiska intervjuerna sker sedan dels via e-mail och dels vid ett möte. 4 Sverige Bygger hemsida. 2009-04-15 8
2. Byggande och miljöfrågor Den svenska byggsektorn har vuxit stadigt sedan 1990-talet, vilket följdaktligen även lett till att mängden byggmaterial som används ökat. Redan vid millenieskiftet användes ca 75 miljoner ton material i byggsektorn varav mer än 10% gick åt till byggnader. År 2005 stod sektorn för 28% av landets totala energianvändning om energiåtgången för uppvärmning av fastigheter räknas med, annars blir siffran 10%. 5 Inom sektorn används uppåt 50 000 6 olika material och kemiska produkter. De enorma materialvolymerna och byggnaders generellt sett mycket långa livslängd ökar risken för att byggvaror långsiktigt påverkar miljön men även människors hälsa. Ca 25% av Sveriges befolkning lever med fukt och/eller mögel i sina bostäder, för barnfamiljer är motsvarande siffra 19%. 7 Bygg- och anläggningssektorn genererade 2005 tillsammans 27% av Sveriges totala avfall och hela 40% av mängden farligt avfall. 8 Boverket konstaterar i sin rapport 9 om bygg- och fastighetssektorns miljöarbete att miljöpåverkan från sektorn är betydande, då den står för en stor del av samhällets sammanlagda avfallsgenerering samt nyttjar både mycket material och mycket energi. Samma sak konstaterar Kretsloppsrådet som hävdar att byggsektorn i runda tal står för 40% av landets totala energi- och materialanvändning och att sektorn utöver det står för cirka 10% av alla transporter. 10 Samtidigt som detta pågår ökar också kunskaperna om sektorns miljöpåverkan och följande aspekter har av rådet bedömts som viktiga: Energianvändning under förvaltningsskedet för uppvärmning och el för teknisk drift orsakar enligt LCA 11 -beräkningar den största miljöpåverkan. Materialanvändning, inklusive avfallshantering, under produktion och förvaltning orsakar enligt LCA-beräkningar den näst största miljöpåverkan. Återvinning har betydelse då den minskar användningen av naturresurser. Användning av farliga ämnen under produktion och drift har stor påverkan på ekosystem och människors hälsa. Riskerna är otillräckligt kända och försiktighetsprincipen föranleder en hög värdering. Utformning, byggande samt drift och underhåll av byggdelar och system påverkar luftkvaliteten i bostäder och lokaler. Radon, fuktskadade hus och otillräcklig ventilation innebär ökad risk för ohälsa. Utformning, byggande samt drift och underhåll av byggdelar och system som påverkar ljudkvaliteten i bostäder och lokaler. En stor andel av befolkningen är dagligen störda av trafiken och av grannar på grund av otillräcklig ljudisolering. 12 För att uppnå en hållbar byggd miljö i landet bör sektorns miljöpåverkan minska betydligt och det måste följdaktligen även tas större miljöhänsyn vid nybyggande. Det finns en ökad medvetenhet inom branschen, men det är fortfarande ett mycket stort steg mellan erfaren- 5 Bygg- och fastighetssektorns miljöpåverkan. s. 39 6 KemI Rapport Nr 2/07. s.6 7 Bygg- och fastighetssektorns miljöpåverkan. s. 44 8 Bygg- och fastighetssektorns miljöpåverkan. s. 41 9 Bygg- och fastighetssektorns miljöarbete 10 KemI Rapport Nr 2/07. s. 6 11 LCA: Life-cycle assessment; Livscykelbedömning 12 Byggsektorns betydande miljöaspekter - miljöutredning för byggsektorn. s. 6 9
heterna och de nya teknikerna som utvecklas i olika ambitiösa pilotprojekt, till att teknikerna används i det vardagliga arbetet på byggena. 13 Framförallt behövs effektiviseringar inom resurs- och energianvändning både vid byggande och då det gäller energiåtgång framförallt under driftskedet, då det helt enkelt går åt för mycket för att det skall vara hållbart i längden. Driften bör endast leda till små utsläpp av växthusgaser och ett effektivare energiutnyttjande får även andra positiva effekter på klimatet i stort, på ozonlagret och luftens kvalitet, på försurning och beroendet av ändliga resurer. Avfallsmängderna måste minska och återvinningen måste öka. Det behövs en positiv förändring av inomhusmiljöerna vad gäller en rad olika aspekter. Bland dessa är till exempel sunda materialval nödvändiga för att emissioner från materialen i byggnaderna skall ha en minimal hälso- och miljöpåverkan. 2.1. Miljömål 1999 antog Sveriges Riksdag 15 miljömål, 2005 lades ytterligare ett till och antalet uppgår idag till 16 stycken. Målen bygger på fem grundläggande värden: 1. Människors hälsa. 2. Den biologiska mångfalden och naturmiljön. 3. Kulturmiljön och de kulturhistoriska värdena. 4. Ekosystemens långsiktiga produktionförmåga. 5. En god hushållning med naturresurser. Dessa angavs av regeringen i proposition 2004/05:150 och skall tjäna som utgångspunkt för miljökvalitetsmålen, men även för att utforma delmål och åtgärder för att uppnå dem. Miljömålen riktar in sig på kvaliteten och det tillstånd som är ekologiskt hållbart på lång sikt för Sveriges miljö, naturresurser och kulturskatter. Idag ansvarar Miljömålsrådet, ett av regeringen tillsatt expertråd, för uppföljningen av de uppsatta målen. I Miljömålsrådets uppgifter ingår även att rapportera till regeringen om utvecklingen av tillståndet i miljön och att vart fjärde år inkomma med förslag till revidering-ar av de nationella miljökvalitetsmålen. 14 Sveriges 16 nationella miljömål 15 är: 1. Begränsad klimatpåverkan. 2. Frisk luft. 3. Bara naturlig försurning. 4. Giftfri miljö. 5. Skyddande ozonskikt. 6. Säker strålmiljö. 7. Ingen övergödning. 8. Levande sjöar och vattendrag. 9. Grundvatten av god kvalitet. 10. Hav i balans samt levande kust och skärgård. 11. Myllrande våtmarker. 12. Levande skogar. 13. Ett rikt odlingslandskap. 14. Storslagen fjällmiljö. 13 Femenías (2004) 14 Regeringskansliets hemsida. 2009-03-26 15 Miljömålsportalen. 2009-03-26 10
15. God bebyggd miljö. 16. Ett rikt växt- och djurliv. Utöver kvalitetsmålen finns ett så kallat generationsmål, vars målsättning är att de stora miljöproblemen skall vara lösta till nästa generation, eller i mer konkreta termer, alla stora åtgärder skall vara genomförda senast år 2020. För att underlätta arbetet med att nå målen har Riksdagen antagit delmål som skall konkretisera miljöarbetet. Delmålen preciserar inriktningen och ger tidsangivelser för när åtgärderna skall vara genomförda och följande krav ställs på dem: de skall vara tydliga och överskådliga, vara uppföljningsbara på kort och lång sikt samt ingå i en heltäckande struktur. 16 Det finns utöver mål och delmål, tre övergripande så kallade miljömålsfrågor; de som främst berör ämnet för uppsatsen är fysisk planering och hushållning med mark och vatten och byggnader samt hälsofrågor. Den tredje miljömålsfrågan är kulturmiljön. Då ett relativt litet antal mänskliga aktiviteter, var och en orsakar flera av de aktuella miljöproblemen som måste lösas har Riksdagen beslutat att arbetet mot miljökvalitetsmålen ska fokuseras i tre strategier: 1. En strategi för effektivare energianvändning och transporter - för att främst minska utsläppen från energi- och transportsektorerna. Strategin innehåller förslag på vilka styrmedelsförändringar som behövs för att uppnå en begränsning av energisektorns och transportsektorns miljöpåverkan. Banverket, Energimyndigheten, Luftfartsstyrelsen, Naturvårdsverket, Sjöfartsverket och Vägverket har tillsammans ansvaret att vidareutveckla strategin. Det gör de genom att föreslå både vad Sverige bör driva för frågor på den internationella arenan, vad svenska staten skall göra men även vad som skall göras på kommunal nivå. Ett mål är att arbeta fram en gemensam plattform för den privata och den offentliga sektorn för att tillsammans uppnå miljömålen. 17 2. En strategi för giftfria och resurssnåla kretslopp med syfte att minska användningen av naturresurser, minska de diffusa utsläppen av miljögifter och för att skapa energisnåla och materialsnåla kretslopp. Strategin syftar till att samordna de åtgärder som vidtas vad gäller avfall, kemikalier och produkter så att besluten om åtgärder tas ur ett så kallat livscykelperspektiv. Naturvårdsverket har en samordnande roll i arbetet med åtgärdsstrategin enligt anvisningar utfärdade av Miljömålsrådet. Kemikalieinspektionen, Boverket och Strålsäkerhetsmyndigheten utgör tillsammans med Naturvårdsverket en så kallad beställargrupp. Denna strategi är så pass övergripande att alla sexton miljömål berörs. 18 3. En strategi för hushållning med mark, vatten och bebyggd miljö för att bevara den biologiska mångfalden och värdefulla kulturmiljöer, skydda människors hälsa, samt för miljöanpassad fysisk planering och hållbar bebyggelsestruktur. Strategin bygger på tanken att miljön är en grundsten för god livskvalitet. Arbetet inriktas mot att ta fram en policy och ett förhållningssätt till miljöarbetet på lång sikt. Strategin är uppdelad i tre beståndsdelar som alla mer eller mindre flyter samman. De är att uppnå ett hållbart brukande av både mark och vatten, att både bevara och hållbart bruka särskilt värdefulla miljöer samt att den fysiska planeringen och samhällsbyggandet är miljöanpassat. Naturvårdsverket är både samordningsansvarigt och strategiansvarigt, men delar strategiansvaret med bland annat Boverket, Skogs- 16 Prop 2004/05:150 17 Miljömålsportalen. 2009-03-26 18 Ibid. 2009-03-26 11
styrelsen och Jordbruksverket. De miljökvalitetsmål som berörs är var och ett mellan 8 och 16. 19 19 Miljömålsportalen hemsida. 2009-03-26 12
3. Europeiska och svenska lagar och förordningar 3.1. REACH Registration, Evaluation, Authorisation and Restriction of Chemicals REACH är namnet på EU s kemikalielagstiftning som trädde i kraft den 1 juni 2007. För svenskt bruk används orden registrering, utvärdering, godkännande och begränsning av kemikalier. En förordning gäller i hela europeiska unionen utan att den först behöver införlivas i nationella regler. Mycket av Sveriges regelverk kring kemikalier har sitt ursprung i olika direktiv från EU. Många av dem är så kallat harmoniserade - vilket betyder att reglerna har samma innehåll i alla medlemsländerna, vilket även gäller REACH. Syftet med förordningen är att, ur ett livscykelperspektiv öka kunskapen och kontrollen av miljö- och hälsofarliga kemiska ämnen. Det finns ca 30 000 ämnen 20 på marknaden idag enligt en uppskattning gjord av Kemikalieinspektionen. Förordningen skall även tillse att ett större ansvar läggs på tillverkarna och importörerna av de kemiska ämnena, speciellt skall ämnen med särskilt farliga egenskaper och som används i stora mängder prioriteras, vad gäller den skärpta kontrollen. Tillverkarna och importörerna är skyldiga att ta fram testdata för att få registrera sig hos Kemikaliemyndigheten i Helsingfors. Registreringen skall bland annat innehålla information om alla identifierade användningsområden, en vägledning om säker användning och en säkerhetsrapport. Om en vara innehåller mer än 0,1% 21 av ett särskilt farligt ämne måste kunden informeras om detta, det skall även finnas information om säkra hanteringssätt främst riktat till yrkesfolk. Det för byggsektorn viktigaste undantaget i REACH är att förordningen ej är tillämplig på avfall, dock skall avfall som återvinns och återigen utgör en produkt genomgå samma registrering som primära produkter såvida ämnena inte är identiska med ursprungsprodukten. Den främsta kritiken som Kemikalieinspektionen riktat mot REACH är att förordningen inte ställer lika höga krav på varor innehållande kemiska ämnen som på de rena kemiska ämnena. Kemikalieinspektionen arbetar hela tiden aktivt för att försöka ändra på detta. 22 3.2. EU s förordning om avfallsstatistik 2002 gav EU ut en förordning om införandet av obligatorisk inrapportering av medlemsländernas avfallsstatistik, Europaparlamentets och Rådets Förordning nr 2150/2002 om avfallstatistik. Förordningen innehåller regler för hur medlemsländerna vartannat år ska rapportera in uppgifter till EU om uppkommet och behandlat avfall. Rapporteringen sker 18 månader efter redovisningsårets slut och i dagsläget har två rapporteringar skett, en i juni 2006 och senast i juni 2008. 23 Naturvårdsverket lät genomföra en stor kartläggning av både uppkomst och behandling av avfall i Sverige under 2006 för att ge underlag till inrapporteringen som skedde i juni 2008. 20 KemI Nr 2/07. s. 51 21 KemI Nr 2/07. s. 52 22 Kemikalieinspektionens hemsida. 2009-05-03 23 Naturvårdsverkets hemsida. 2009-03-31 13
Materialet sammanställdes i en rapport, Avfall i Sverige 2006 24, av den går att utläsa att Sverige genererade 121 miljoner ton icke-farligt avfall, där Byggverksamhet var den tredje största sektorn efter Utvinning av mineral och Trävarutillverkning (se Diagram 1). Totalt genererades 8,2 miljoner ton icke-farligt avfall genom byggverksamhet på ett år. Diagram 1 25 Under 2006 uppkom närmare 2,8 miljoner ton farligt avfall där Byggverksamhet tillsammans med Hushåll utgjorde de största producenterna (se Diagram 2), byggsektorns bidrag var 890 000 ton där Förorenade jord- och muddermassor stod för 400 000 ton och farligt Mineralavfall (mest PAH 26 -asfalt ) för 460 000 ton. Diagram 2 27 24 Naturvårdsverkets rapport 5868 september 2008 25 Diagram från NV rapport 5868 26 Polycyclic aromatic hydrocarbons - polycykliska aromatiska kolväten. NSCSS hemsida 27 Diagram från NV rapport 5868 14
3.3. Miljöbalken 1998 lades ett antal redan befintliga lagar samman med en del nyheter och Miljöbalken bildades. Lagen innehåller grundläggande miljöbestämmelser vars syfte är att för denna och kommande generationer tillse att en god och hälsosam miljö samt främja en hållbar utveckling i samhället. Lagen ska tillämpas så att människors hälsa och miljön skyddas mot skador och olägenheter oavsett om dessa orsakas av föroreningar eller annan påverkan. Värdefulla natur- och kulturmiljöer ska skyddas och vårdas och den biologiska mångfalden bevaras. Mark, vatten och fysisk miljö i övrigt ska används så att en från ekologisk, social, kulturell och samhällsekonomisk synpunkt långsiktigt god hushållning tryggas. Återanvändning och återvinning liksom annan hushållning med material, råvaror och energi ska främjas så att ett kretslopp uppnås. 28 Miljöbalken ställer ett antal krav, bland annat på att alla verksamhetsutövare skall besitta tillräcklig mycket kunskap för att kunna ta den miljöhänsyn som är lagstadgad. Med andra ord skall de vara kunniga nog att skydda natur och människor mot olägenhet och skada. De ska även vidta försiktighetsåtgärder enligt försiktighetsprincipen vilket innebär att de ska göra vad som krävs för att förebygga, hindra eller motverka skada på miljön eller människors hälsa. Miljöbalken ålägger både konsumenter och verksamhetsutövare att enligt produktvalsprincipen välja mindre farliga ersättningsprodukter när de väljer kemiska produkter. 29 Lagen föreskriver att alla som vidtar en åtgärd eller driver någon form av verksamhet skall använda förnybara energikällor i första hand samt att de ska hushålla med både råvaror och energi. Utöver det ska alla utnyttja möjligheterna till återvinning och återanvändning. Alla åtgärder som vidtas ska ske på den mest lämpliga platsen och inga åtgärder får ges tillstånd om de strider mot fastlagda planer. 30 Kraven som ställs i lagen ska bedömas efter en rimlighetsavvägning där nyttan av skyddsåtgärder och andra försiktighetsmått ställas mot kostnaderna för åtgärderna. Om det anses som helt orimligt att uppfylla kraven i lagen så gäller de ej längre. 31 3.4. PBL Plan- och bygglagen trädde i kraft 1987. Lagen är det centrala regelverket på plan- och byggområdet. Regeringen har under 2007 påbörjat en reformering av lagen som skall pågå tills i år (2009). Syftet med lagen är att för dagens samhälle och invånare samt för framtida generationer tillse en god och långsiktigt hållbar miljö och att främja jämlika goda sociala levnadsförhållanden för alla i samhället. I Plan- och bygglagen används översikts- och detaljplanerna som styrmedel. Lagen innehåller regler om olika typer av tillstånd/lov som krävs för åtgärder i och på mark, byggnader och natur. 32 Mycket handlar om lämplighetsprövning och att tillvarata både den enskildes och det allmännas intressen. Lagen ligger till grund för svenska byggregler vilka generellt är 28 Miljöbalk SFS 1998:808 29 Ibid. 30 Ibid. 31 Ibid. 32 Plan- och bygglag SFS 1987:10 15
utformade som funktionsregler snarare än detaljregler 33. Föreskrifter om hur lagen skall tillämpas finns i en särskild förordning 34. 3.5. Byggproduktdirektivet Construction Product Directive (89/106/EEG) - CPD - vilket beslutades i december 1988 är ett led i EU s strävan att uppnå fri rörlighet för byggprodukter på den inre marknaden. I maj 2008 kom ett förslag från EU-kommissionen till en byggproduktförordning för att ersätta direktivet. Syftet med det nya förslaget är att förenkla och förtydliga systemet, dessutom har en rad miljörelaterade aspekter lagts till. 35 Ett EU-direktiv är bindande och införlivas direkt i den svenska lagstiftningen utan vidare åtgärder. Boverket är den svenska myndigheten som ansvarar för byggproduktdirektivet idag, vilket skiljer sig från andra direktiv genom att det ställer säkerhetskrav på den slutliga produkten, med andra ord byggnadsverket. Att direktivet är skrivet på detta sätt leder indirekt till att det även omfattar alla byggprodukter som kommer att ingå i de slutliga byggnadsverken. Byggproduktdirektivet ställer upp sex väsentliga krav vad gäller prestanda: Bärförmåga. Säkerhet vid användning. Säkerhet i händelse av brand. Skydd mot buller. Skydd med hänsyn till hygien, hälsa och miljö. Energihushållning och värmeisolering. 36 33 KemI Nr 2/07. s. 63 34 Plan- och byggförordningen SFS 1987:383 35 Regeringskansliets hemsida. 2009-04-28 36 KemI Nr 2/07. s. 57 16
4. Överstatliga och statliga intressenter 4.1. Europakommissionen EU s miljöarbete sträcker sig över en mängd olika områden. På europeisk nivå arbetar EU genom att utge direktiv, vilka är som tidigare nämnts, för medlemsländerna bindande lagliga beslut. Ett direktiv gäller direkt i medlemsländerna och Sverige får med andra ord inte vidta ytterligare åtgärder till exempel stifta egna lagar utan direktivet införlivas rakt in i den svenska lagstiftningen. Utöver direktiv arbetar EU även med beslut som blir bindande i enskilda fall och rekommendationer eller yttranden som är vägledande för alla medlemsländerna. Inom miljöområdet deltar EU i forskning, förhandlingar och utveckling samt sprider miljörelaterad information. Kommisionären för miljön, Stavros Dimas leder arbetet med de nyckelpolicies som har utarbetats. Ett område som kommisionen riktar in sig på är renare luft för Europa, genom ett initiativ kallat CAFE Cleaner Air For Europe vilket är en ny strategi sedan 2005, för att förbättra luftkvaliteten genom att minska utsläpp av luftföroreningar. Strategin sträcker sig till 2020 och ett mål är att samordna lagstiftningen i de olika medlemsländerna för att underlätta implementeringen av strategin. Tanken är att strategin skall kunna sänka antalet prematura dödsfall på grund av luftföroreningsrelaterade sjukdomar och reducera mängden skadade ekosystem i regionen. Beräkningar visar att bara besparingarna inom hälsovården är fem gånger större än kostnaderna för att implementera strategin 37. De emissioner som byggnader avger bidrar till viss del till de luftföroreningar som nämns ovan, men framförallt är det vid produktion och transport av byggmaterial som sektorn bidrar till detta problem. Genom det nya regelverket REACH som trädde i kraft 2007 och den registrering som systemet kräver hoppas kommisionen kunna öka kunskaperna om de uppemot 100 000 kemikalier som används inom unionen. Det finns i dagsläget enbart tillräcklig information om en procent av dessa vad gäller potentiella miljö- och hälsoeffekter. Tanken är att registret skall täcka in alla aktiva i hela tillverkningskedjan och inte bara ha positiva effekter på miljö och hälsa utan även hjälpa den europeiska kemitillverkningsndustrin att bli mer konkurrenskraftig. De högt satta säkerhetskraven och den forskning som sker för att förbättra produkterna kommer hjälpa industrin gentemot dess internationella konkurrenter. Regelverket får på så sätt även sociala och ekonomiska efterverkningar förutom de miljömässiga. 38 Europeiska unionens klimatarbete har pågått sedan tidigt 90-tal, då 1992 års FN-konvention implementerades i kommisionens arbete för att sedan följas av Kyotoprotokollet 2005. Det europeiska klimatförändringsprogrammet ECCP European Climate Change Programme arbetar bland annat med att ta fram kostnadseffektiva emissionsreducerande åtgärder. Det är inom detta program som utsläppsrättigheter kan handlas sedan 1 januari 2005. Programmet är idag världens största internationella handelsplats för detta och täcker in över 11 500 olika installationer inom EU, vilka utgör nästan hälften av alla utsläpp av koldioxid i unionen. I januari 2008 la Europakommisionen fram ytterligare ett nytt ambitiöst förslag med åtgärder 37 European Commission hemsida. 2009-05-02 38 Ibid. 2009-05-02 17
för att nå unionens mål för att reducera växthusgaser och för att öka användningen av förnybara energikällor. 39 EU s miljökommisionär arbetar även med buller och ljudstörningsfrågor och konstaterar att buller har åtskilliga negativa effekter på människors hälsa. Skadeverkningarnas storlek är direkt relaterat till hur länge exponeringen pågår och störningens storlek. Effekter som kan uppstå är sömnstörningar och hjärt- och kärlproblem samt allmänt obehag. Kommisionärens arbetet inriktas särskilt mot mer känsliga grupper i samhället till exempel barn, som utöver de redan nämnda hälsoproblemen även kan utveckla inlärningssvårigheter på grund av buller. 2002 antogs miljöljudsdirektivet som ligger till grund för arbetet med ljudstörningar, det riktar in sig på tre olika vägar för att lösa problemen. Den första är att söka undvika, förebygga eller reducera de skadliga effekterna av omvärldsljud hos människor, genom olika åtgärder. Sedan skall områden där det råder en bra ljudkvalitet bevaras och till sist skall insatta åtgärder, från samhällets sida för att reducera ljudstörningar från stora källor som till exempel flygplatser, uppmuntras. Myndigheterna i medlemsstaterna måste låta producera strategiska ljudkartor baserade på standardiserade mätningar för att informera allmänheten om ljudexponering och dess effekter. För att uppnå en hållbar utveckling i unionen konstateras att miljöfrågorna, social rättvisa och ekonomisk tillväxt måste behandlas simultant. Fördraget om europeiska unionen kräver att frågan om en hållbar utveckling tas i beaktande i alla strategiska beslut. Kommisionen antog en förnyad och kraftigare strategi för hållbar utveckling 2006 eftersom några stora trendbrott ännu ej hade skett. Samma år antogs en ny strategi för stadsmiljöer, vilken fokuserar på luftföroreningar, buller, trafik, växthusgaser, avfallsfrågor, dagvattenbehandling och stadsbyggnadsfrågor. Strategin innehåller inga direktiv vilket gör att allt arbete som sker i medlemsstaterna därför är frivilligt. På grund av detta har European Green Capital Award införts i maj 2008 och gäller för 2010 och framåt. Priset skall verka som ett positivt incitament för att uppnå strategins mål. Först ut att vinna det prestigefyllda priset var Stockholm, som med andra ord kommer att vara Europas gröna huvudstad år 2010. 40 Kommisionens strategi för rent vatten har nyligen publicerats, tanken är att den skall bidraga till att Europas hav och sjöar är miljömässigt friska år 2021. De akvatiska miljöerna är hotade av föroreningar, klimatpåverkan och överfiskning bara för att nämna några hot. Mänsklig aktivitet har en mycket stor påverkan på vattenkvalitet och samtidigt är tillgången till rent vatten en livsnödvändig naturresurs. På grund av detta har EU lagt fram en rad olika direktiv för att tillse att dricksvatten, badvatten, dag- och grundvatten skall nå upp till en så pass hög renlighetsnivå som krävs för att skydda miljön och människors hälsa. Dessa direktiv ligger inom ett ramverk kallat vattendirektivet vilket antogs redan 2000. 41 Arbetet med avfallslagstiftning har pågått i över trettio år inom EU, trots detta ökar den totala volymen avfall, vilket gör det till en av de största utmaningarna inom miljöområdet för unionen. Det är inte enbart det faktum att mängden avfall ökar utan även det slöseri med resurser vilket resulterar i avfall som är problematiskt. Kommissionen har föreslagit två långsiktiga strategier, den ena för hållbar användning av naturliga resurser och den andra för prevention och återvinning av avfall. Strategierna hör naturligtvis samman då naturresurser blir till avfall i slutet av sin användning och avfall innehåller material och energi som kan återvinnas och bli resurser igen. Avfallsgenerering är helt enkelt effekten av en ineffektiv 39 European Commission hemsida. 2009-05-02 40 Ibid. 2009-05-02 41 Ibid. 2009-05-02 18
användning av resurser. Resursstrategin fokuserar på att utveckla övervakningsinstrument, öka kunskaperna inom området samt att både på sektorsspecifik, nationell och internationell nivå uppmuntra strategiska åtgärder för att minska de negativa miljökonsekvenserna på de ändliga naturresurserna i en samtidigt växande ekonomi. 42 I dag utvecklas nationella avfallsprogram och det har upstått en stabil multilateral marknad för återvunnet material, strategierna har även lett till en modernisering av EU s avfallsdirektiv. Många nationella strategier kompleteras med ett livscykeltänk för att uppnå en begränsning av negativ miljöpåverkan under produkternas liv, från produktionen via användningen till när de blir avfall. Den år 2002 införda förordningen om obligatorisk inrapportering av avfallsstatistik har resulterat i två inrapporteringar än så länge, se vidare avsnitt 3.2. 4.2. Naturvårdsverket Naturvårdsverket innehar den mest centrala rollen på miljöområdet och arbetet inom verket bygger på de 16 miljökvalitetsmålen som riksdagen har beslutat om. Det innebär dels en tillsynsroll där det skall säkerställas att syftet med Miljöbalken uppnås, dels en roll där uppmuntran av egenkontoll tillämpas. Detta baseras på att de intressenter som driver miljöpåverkande verksamhet själva bevisar att de följer lagen. Egenkontrollen bygger på att det dagliga arbetet sker på ett systematiskt sätt med olika försiktighetsåtgärder vad gäller tekniska åtgärder, riskhantering och verksamhetens rutiner. Naturvårdsverkets roll styrs av de miljöpolitiska beslut som tas och myndigheten arbetar idag för en hållbar utveckling och innehar även ett övergripande ansvar för att miljömålen uppnås. I och med sin centrala roll arbetar verket mot alla sektorer i samhället med det huvudsakliga målet att ställa om till ett hållbart samhälle på både lokal och nationell nivå. Naturvårdsverket jobbar även för att Sverige i sin globala roll skall påverka och ta sitt ansvar internationellt på miljöområdet. Utöver detta har verket en utvärderade roll och ett påtagande om att föreslå åtgärder för att utveckla miljöarbetet i Sverige inom alla områden och sektorer. Konkret utförs arbetet till stor del genom att olika styrmedel 43 arbetas fram. Både ekonomiska och juridiska styrmedel som till exempel bidrag, avgifter och skatter, men även styrmedel i form av samhällsplanering och övrig information till allmänhet och det offentliga. Verket stödjer olika investeringar för att minska utsläpp av växthusgaser, forskning inom miljöområdet och olika typer av naturvård samt arbetet inom diverse miljöorganisationer genom att fördela statliga bidrag. På den internationella arenan handhar Naturvårdsverket viktiga delar av Sveriges handel med utsläppsrätter 44. 42 European Commision hemsida. 2009-05-02 43 Välkommen till Naturvårdsverket. s 2 44 Ibid. s 5 19
4.3. Boverket 4.3.1. Mål och uppgifter Sedan 1998 har Boverket ett så kallat särskilt sektorsansvar 45 för miljömålsarbete, vilket betyder ett samlat ansvar för miljöfrågor med anknytning till de verksamhetsområden som verket arbetar inom. Man skall i förhållande till andra intressenter var samlande, stödjande och pådrivande inom miljömålarbetet. Framförallt ansvarar Boverket för utveckling, samordning, uppföljning, utvärdering, information och rapportering vad gäller miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö. Boverket har tolkat instruktion 46 som särskilt gällande gentemot bygg- och fastighetssektorn. 2007 ersattes den tidigare instruktionen för Boverket av Förordning (2007:1065) med instruktion för Boverket. Ur denna kan utläsas att Boverket är förvaltningsmyndighet för frågor om byggd miljö och hushållning med mark- och vattenområden, för fysisk planering, byggande och förvaltning av bebyggelsen och för boendefrågor. Boverket rapporterar sitt arbete med sektorsansvaret till Miljömålsrådet var fjärde år sedan den 30 september 2007. Verket ansvarar också för den centrala administrationen av olika förekommande statliga stöd inom sitt verksamhetsområde. 47 Boverket skall även vara samordnande mellan statliga myndigheter i arbetet inom ramarna för miljöbalken och plan- och bygglagen. Verket skall arbeta med frågor som rör fysisk planering, egenskapskrav på byggnader och byggprodukter samt hushållning med vatten- och markresurser. Inom ramarna för detta arbete skall det verka för ekologiskt uthålliga energisystem och en hållbar utveckling i stort. Verket skall även bygga upp och sprida kunskap om, de till sektorn kopplade, verksamheters miljöpåverkan. Av de 16 miljökvalitetsmålen, anges det i Boverkets rapport om miljömålsarbete från 2007, är det främst begränsad klimatpåvekan, giftfri miljö och god bebyggd miljö som berör bygg- och fastighetssektorn enligt verkets nuvarande bedömning. Följdaktligen läggs i arbetet särskilt fokus på områdena avfall, energi, god inomhusmiljö samt information och utfasning av farliga ämnen. 48 De delmål som Boverket prioriterar inom God bebyggd miljö är delmål 5, 6 och 7. Delmål 5 vilket berör avfall berör åren 2005 till 2015. Det anger att den totala mängden genererat avfall inte skall öka och den resurs som avfall utgör skall tas till vara i så hög grad som möjligt samtidigt som påverkan på och risker för hälsa och miljö minimeras. Sådant som särskilt berör bygg- och fastighetsbranschen vid nybyggnation, då hänsyn bland annat måste tas vid planeringen av projekt, är att: senast år 2010 skall minst 50 procent av hushållsavfallet återvinnas genom materialåtervinning, inklusive biologisk behandling, 45 Bygg- och fastighetssektorns miljöarbete. s. 3 46 Boverket hemsida. 2009-03-27 47 SFS (2007:1065) 48 Bygg- och fastighetssektorns miljöarbete. s.12 20
senast år 2010 skall minst 35 procent av matavfallet från hushåll, restauranger, storkök och butiker återvinnas genom biologisk behandling. Målet avser källsorterat matavfall till såväl hemkompostering som central behandling. 49 Delmål 6 handlar om energianvändning med mera i byggnader och specificerar två särskilt viktiga årtal, 2020 och 2050. Delmålet innebär att den totala energianvändningen per uppvärmd areaenhet i bostäder och lokaler minskar. Minskningen bör vara 20% till år 2020 och 50% till år 2050 i förhållande till användningen 1995. Till år 2020 skall beroendet av fossila bränslen för energianvändningen i bebyggelsesektorn vara brutet, samtidigt som andelen förnybar energi ska öka kontinuerligt. Det sista särskilt prioriterade delmålet är nummer 7 god inomhusmiljö, vilket anför att år 2020 skall byggnader och deras egenskaper inte påverka hälsan negativt. Därför måste det säkerställas att: samtliga byggnader där människor vistas ofta eller under längre tid senast år 2015 har en dokumenterat fungerande ventilation, radonhalten i alla skolor och förskolor år 2010 är lägre än 200 Bq/m 3 luft, och att radonhalten i alla bostäder år 2020 är lägre än 200 Bq/m 3 luft. 50 Inom målet Giftfri miljö prioriterar Boverket särskilt delmål 2 och 3. Delmål 2 handlar om information om farliga ämnen i varor och anger att senast 2010 skall varor vara försedda med hälso- och miljöinformation om de ingående farliga ämnena. 51 Medan delmål 3 behandlar utfasning av farliga ämnen vilket i praktiken innebär att nyproducerade varor, så långt det är möjligt, skall vara fria från: nya organiska ämnen som är långlivade (persistenta) och bioackumulerande, nya ämnen som är cancerframkallande, arvsmassepåverkande och fortplantningsstörande samt kvicksilver så snart som möjligt, dock senast 2007, övriga cancerframkallande, arvsmassepåverkande och fortplantningsstörande ämnen, samt sådana ämnen som är hormonstörande eller kraftigt allergiframkallande, senast år 2010 om varorna är avsedda att användas på ett sådant sätt att de kommer ut i kretsloppet, övriga organiska ämnen som är långlivade och bioackumulerande, samt kadmium och bly, senast år 2010. 52 Dessa ämnen skall inte heller användas i produktionsprocesser om inte företaget kan bevisa att varken hälsa eller miljö kan komma till skada. Redan befintliga varor, som innehåller ämnen med ovanstående egenskaper eller kvicksilver, kadmium samt bly, skall hanteras på ett sådant sätt att ämnena inte läcker ut i miljön. Delmålet omfattar ämnen som människan framställt eller utvunnit från naturen. Delmålet omfattar även ämnen som ger upphov till ämnen med ovanstående egenskaper, inklusive dem som bildas oavsiktligt. Alla dessa punkter påverkar byggbranschens direkt genom materialval men även fastighetsbranschen gällande det saneringsarbete som i förekommande fall måste ske under förvaltningsfasen. 49 Hela stycket från Miljömålsportalen. 2009-03-27 50 Miljömålsportalen. 2009-03-27 51 Ibid. 2009-03-27 52 Ibid. 2009-03-27 21
4.3.2. Styrmedel BBR boverkets byggregler, är en vital del av de statliga styrmedel som gäller vid ny- och tillbyggnad i Sverige. Reglerna bygger både på plan- och bygglagen samt miljöbalken, men utgår inte direkt från miljökvalitetsmålen utan syftet har varit att stödja målen och definitivt inte motverka dem. Reglerna behandlar byggnader och tomter som tagits i anspråk vid nybyggnation, tillbyggnation samt mark och rivningsarbeten. Regelverket innhåller både allmänna råd och direkta föreskrifter. Boverkets byggregler är med andra ord de minimikrav som samhället ställer på de tekniska egenskaperna hos byggnader vad gäller: - utformning - tillgänglighet och användbarhet - bärförmåga - brandskydd - hygien, hälsa och miljö - hushållning med vatten och avfall - bullerskydd - säkerhet vid användning - energihushållning 53 Arbetet med BBR är i ständig utveckling och det har skett stora förändringar av reglerna under de senaste åren. De senast uppdaterade reglerna idag är BBR 16, men under en övergångstid får även äldre regler tillämpas. Den tidigare versionen av reglerna BBR 15 får användas på arbeten så länge bygganmälan görs före den 1 januari 2010 eller om bygganmälan ej krävs, så länge arbetet har påbörjats före detta datum. Även de föregående versionerna BBR 14, BBR 13 och BBR 12 får tillämpas på arbeten för vilka bygganmälan krävs så länge anmälan skedde innan den 1 juli 2009 respektive arbete utan bygganmälningsplikt så länge arbetet har initierats innan samma datum. 54 De förändringar som har gjorts på senare år har generellt inneburit att de allmänna råden och föreskrifterna har blivit alltmer detaljerade och specificerade. Det har kommit till fler hänvisningar mellan avsnitt och en del nya begrepp i flera avsnitt. Syftet har varit att skapa en mer sammanhängande och lättförståelig text. De största förändringarna 55 på senare år har skett i kapitel 9 Energihushållning, där ökade krav på en minskning av energianvändningen har fått stort genomslag. Utövet det har bland annat reglerna om energideklarationer av byggnader och certifiering av energiexperter behandlats. Förutom byggreglerna ger även Boverket ut föreskrifter som gäller för byggnader såväl som andra byggnadsverk och för tomter som skall bebyggas. Dessa går under namnet Boverkets konstruktionsregler. Den förutsättning som krävs för att reglerna skall vara tillämpliga är att byggnadsverket innehar egenskaper som vid brister kan ge upphov till allvarliga skador på människor. Det kan till exempel röra sig om ett byggnadverks stadga, beständighet och bärförmåga, vilket alla potentiellt kan påverka hälsa och/eller säkerhet. Reglerna i Boverkets konstruktionsregler gäller även dessa för nybyggnation och tillbyggnation samt för mark och rivningsarbeten. Boverkets konstruktionsregler kommer att ersättas av europeiska standarder från och med slutet av 2010 i form av föreskriftsserien EKS europeiska kontruktionsstandarder. Systemet täcker in verifiering av beständighet, stadga och bärförmåga. I serien 53 Regelsamling för byggande, BBR 2008 54 Boverkets hemsida. 2009-04-15 55 Joakim Karlsson, C-uppsats, Lund Universitet 22