Rapport till Konsumentföreningen Stockholm maj 2003



Relevanta dokument
KfS:s medlemmar om Sveriges medlemskap i EU och dess betydelse för konsumenterna. - redovisning av telefonintervjuer, november/december 1999

Bra mat en fråga om obligatorisk ursprungsmärkning

Rapport till Konsumentföreningen Stockholm September 2001

Rapport. Ekologiska och svenska livsmedel. Livsmedelsföretagen

RESULTAT MEDLEMSPANEL OM GENMODIFIERAT FODER, FEBRUARI 2004

Sammandrag av rapport till KF Konsument augusti/september 2005

Rapport till Konsumentföreningen Stockholm september 2007

SAMMANFATTNING. Syfte. Metod. Resultat

Lathund för checklistor i projekt spårbarhet av kyckling och lamm SILK

KfS:s medlemmar om genteknik vid framställning av livsmedel. - redovisning av telefonintervjuer, november/december Beatrice Pernehagen

Rapport till Konsumentföreningen Stockholm december 2003

Louise Ungerth, chef för

Kommunikationsmaterial:

TITTA EFTER MÄRKET NÄR DU HANDLAR NÄSTA GÅNG! Svensk ursprungsmärkning för livsmedel, råvaror och växter.

Resultaten redovisas i denna rapport. Undersökningens genomförande framgår av Bilaga 1.

Kommunikationsmaterial som finns att ladda ner eller beställa på frånsverige.se.

Rapport till Konsumentföreningen Stockholm mars/april 2005

Konsumenterna och GMO

Prioritering vid kontroll av information och märkning Stödjande instruktion för livsmedelskontrollen

Sviker livsmedelsindustrin/ livsmedelsbranschen konsumenterna? Seminarium 6 november 2008

Rapport till KF i samarbete med konsumentföreningarna maj/juni 2004

Vad berättar livsmedelsförpackningen?

Bakningsdag Märkningen med bakningsdag är frivillig men uppskattas av kunderna.

Projekt Märkning av kött 2009

Livsmedelskontroll och kontrolltid

Rapport till Konsumentföreningen Stockholm om buteljerat Vatten oktober/november 2007

Lokalproducerade livsmedel Konsumentundersökning, våren 2012

Rapport till Konsumentföreningen Stockholm om buteljerat Vatten oktober/november 2007

Projekt 2013 Kontroll av bestämning av hållbarhet. Miljö- och hälsoskydd

FÖRPACKNINGAR på gott och ont

VÄLKOMNA! Informationsmöte om nya informationsförordningen. Livsmedelsteamet Miljöförvaltningen Karlstads kommun

Kompis med kroppen. 3. Matens resa

RAPPORT. Undersökning av ekologiska frukter och grönsaker i butik i Lunds kommun

Formulär Pytt i panna (icke-medieintensiv) (150101) U nr: Projektledare: Margareta Brundin, Jenny Frank

Guide: Så använder du märket i butik, direktreklam och print

Ny metod för riskklassning av livsmedelsverksamheter 2012

Rapport till Länsstyrelsen i Västernorrland mars/april 2009

Hantering av lättfördärvliga oförpackade livsmedel

Frågeformulär: Färdiga såser Projektledare: Margareta Brundin, , Unr 15665

Information till livsmedelverksamheter om avgiftsförordningen, riskoch erfarenhetsklassificering samt årlig kontrollavgift.

Lektion nr 3 Matens resa

Svenskarna och lokalproducerat

Attitydmätning ursprung. Malmö februari 2017

Orkla Matbarometer Sverige 2016

Hem- och konsument- Elevhäfte. kunskap

Livsmedelstransportörer i Stockholm 2010

Hantering av lättfördärvliga oförpackade livsmedel Kräver inte kompetensintyg Kräver inte utredning av hälsotillståndet Kräver inte skyddsklädsel

Livsmedelsverket. Kvantitativ undersökning om konsumenters kännedom, attityd och beteende kring matsvinn. Presentation

Attityder kött Svenskt Kött i Sverige AB. Februari 2017

Godkända leverantörer

Svensk Dagligvaruhandel tackar för inbjudan att svara på remissen förslag till ny modell för riskklassning av livsmedelsföretag.

FÅ KOLL PÅ KONSUMENTPOLITIKEN VAD TYCKER PARTIERNA OCH SVERIGES UNGA OM SVERIGES KONSUMENTERS KRAV FÖR EN STARKARE KONSUMENTPOLITIK?

Hur ska livsmedel hanteras?

Bilaga 2. Rapport från en slaskhink. Attitydundersökning - Maten vi slänger

Opinionsundersökning om slutförvaring av använt kärnbränsle

Årets största mathelg

Hantering av lättfördärvliga oförpackade livsmedel Kräver inte kompetensintyg Kräver inte utredning av hälsotillståndet Kräver inte skyddsklädsel

Rätt att reklamera - vad vet svenska folket?

NORDISKA ARBETSPAPPER

Svenskmärkning AB Kännedoms- och attitydmätning. Malmö, mars 2016

Ursprungsmärkning av nötkött

PERSONAL GÄSTER. Liten handbok FÖR DIG SOM SERVERAR OCH SÄLJER LIVSMEDEL, FOLKÖL, TOBAK OCH RECEPTFRIA LÄKEMEDEL

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET

SKOP. Rapport till Den Nya Välfärden om hur svenskarna ser på försvaret november 2009

Jordgubbar INFORMATION SOM SKA GES OM LIVSMEDLET Lagstiftning Jordgubbar i lösvikt eller öppen ask märkningar på säljskylten:

ANTAGNA TEXTER. Obligatorisk angivelse av ursprungsland eller härkomstort för vissa livsmedel

Ny lagstiftning om livsmedelsinformation till konsumenter. Vad betyder det för onlinehandeln, mobilappar mm?

RAPPORT2013. Konsumentföreningen Stockholm. Konsumenten om kylskåpstemperatur och hållbarhetsmärkningar. - Uppföljning av 2011 års enkät

Platsbunden lokal Fordon el. liknande Tält, marknadsstånd Annat. Finns Ska installeras Finns ej Ej aktuellt Vatten

CHECKLISTA för dig som vill förbereda frågorna i kategorin

ursprungsmärkning av livsmedel

Registrering av livsmedelsverksamhet Anmälan artikel 6.2 i Förordning (EG) nr 852/2004 och 8 LIVS FS 2005:20

(Lagstiftningsakter) DIREKTIV. EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV 2011/91/EU av den 13 december 2011

Formulär version 2 Djupfryst potatis (icke-medieintensiv) U nr: Projektledare: Margareta Brundin, ,

TOTALA UTGIFTERNA

Rapport till Företagarombudsmannen vid Den Nya Välfärden om allmänhetens attityder 21 november 2014

Faktureringsadress (om annan än ovan) Platsbunden lokal Fordon eller liknande Tält, marknadsstånd Annat

Rapport till SPF om vårdval 21 november 2014

Du har en produkt som får oss att må bra

Vilseledande beskrivningar Stödjande instruktion för livsmedelskontrollen

Hushållens ränteförväntningar. Feb mar 13. Sep 12. Sep okt. Nov Dec. apr. 12 jan

Säljande uttryck Stödjande information för livsmedelskontrollen

Hjälpreda Senast ändrad; 29 februari Berör alla checklistor;

Ansvarig för undersökningen åt Socialstyrelsen är Birgitta Hultåker.

Välkomna! Informationsmöte om Nya informationsförordningen. Miljö- och hälsoskyddskontoret Livsmedelsenheten,

Verksamhetsutövare Företagets, föreningens, nämndens namn, personnamn (vid enskild firma)

Anmälan för registrering av 1(5) livsmedelsanläggning

Samhällsbyggnadsnämnden

Verksamhetsutövare Företagets, föreningens, nämndens namn, personnamn (vid enskild firma)

LÄNSPROJEKT Manuell hantering av råa köttvaror och konsumtionsfärdig vara RAPPORT

Förutom reglerna i detta kapitel gäller KRAVs övriga regler kring märkning i kapitel 1 och allmänna regler i kapitel 2.

Julbordsprojekt Rapport 2/1998 ISSN Mer rapporter kan hämtas på

O Tillsvidare O Tidsbegränsad verksamhet O Säsongsverksamhet

Vad ska uppfyllas för att nå säkra livsmedel?

I den här tabellen presenteras exempel på vad anses vara hantering av oförpackade lättfördärvliga livsmedel och vad inte anses vara det.

Eviras anvisning 16031/1/sv. Märkningar för identifikation av fiskeriprodukter och handlingar som skall åtfölja fiskeriprodukter

Upptäck den perfekta kombinationen för fräscha matvaror. MAPAX förpackning i modifierad atmosfär förlänger hållbarheten på ett naturligt sätt

Information om riskklassning, beräkning av kontrolltid och kontrollavgift

Ny metod för riskklassning av livsmedelsverksamheter 2012

SKOP-research. Rapport till KAK om framkomlighet juli 2016

Transkript:

Rapport till Konsumentföreningen Stockholm maj 23 SKOP,, har på uppdrag av Konsumentföreningen Stockholm intervjuat cirka 5 av föreningens medlemmar. Intervjuerna gjordes mellan 9 och 24 maj 23. Svaren redovisas i denna rapport.

Beskrivning av de intervjuade medlemmarna En stor majoritet av de intervjuade medlemmarna (7 procent) är kvinnor, bara 3 procent av medlemmarna är män. En av sex (16 procent) är mellan 2 och 35 år och ungefär lika många (17 procent) är 66 år eller äldre). En av tre är mellan 36 och 5 år (31 procent) respektive mellan 51 och 65 år (35 procent). Var femte intervjuad medlem (18 procent) har högst 9-årig skolutbildning. En av fyra (28 procent) har -12 års skolutbildning och en av fem (21 procent) har minst 13 års skolutbildning utan akademisk examen. En av tre (32 procent) har akademisk examen. En av fem (22 procent) bor i ensamhushåll, två av fem (42 procent) bor i hushåll med två personer, drygt en av tio (14 procent) bor i hushåll med tre personer och en av fyra (23 procent) bor i hushåll med minst fyra personer. Drygt en av tio (13 procent) bor i hushåll där den yngsta hushållsmedlemmen är mellan -6 år. Ungefär lika många bor i hushåll där den yngste hushållsmedlemmen är mellan 7 och 12 år (11 procent) eller mellan 13 och 18 år (9 procent). Det innebär att vart tredje hushåll (33 procent) är en familj med barn under 18 år och två av tre (67 procent) bor i hushåll med enbart vuxna, där alla är äldre än 18 år. 2

Matvarors ursprungsland 67 procent brukar alltid, nästan alltid eller för det mesta läsa om varors ursprungsland SKOP frågade, Hur ofta brukar Du läsa på förpackningen från vilket land som olika matvaror kommer? Var tredje medlem (37 procent) brukar alltid eller nästan alltid läsa på förpackningar från vilket land matvarorna kommer. Nästan lika många (3 procent) brukar för det mesta göra det. Totalt är det två av tre (67 procent) som alltid, nästan alltid eller för det mesta brukar läsa om matvarornas ursprungsland. 35 3 25 2 15 5 Alltid eller nästan alltid Hur ofta brukar Du läsa på förpackningen från vilket land som olika matvaror kommer? För det mesta Ibland Sällan Aldrig eller nästan aldrig Hur viktigt det är med ursprungsmärkning av livsmedel Medlemmarna berättade hur viktigt eller oviktigt det är med ursprungsmärkning av olika livsmedel, - Det finns en frivillig överenskommelse inom handeln om att styckat kött skall vara märkt så att man ser från vilket land köttet kommer. Tycker Du att en sådan ursprungsmärkning av kött är viktig eller oviktig? - Tycker Du att det är viktigt eller oviktigt med ursprungsmärkning av charkvaror som korv, pastej etc.? - Tycker Du att det är viktigt eller oviktigt med ursprungsmärkning av frukt och grönsaker? - Tycker Du att det är viktigt eller oviktigt med ursprungsmärkning av frysta eller kylda färdiglagade rätter? - Tycker Du att det är viktigt eller oviktigt med ursprungsmärkning av alla livsmedel? 3

Nästan alla tycker det är mycket eller ganska viktigt med ursprungsmärkning av alla de matvaror som ingick i undersökningen. En majoritet anser att det är mycket viktigt för alla livsmedlen. Viktigast, enligt medlemmarna, är det med ursprungsmärkning av kött. Fem av sex (84 procent) tycker att det är mycket viktigt. I stort sett alla andra (14 procent) säger att det är ganska viktigt. Näst viktigast är det med ursprungsmärkning av charkvaror som korv och pastejer. Fyra av fem medlemmar (81 procent) anser det vara mycket viktigt och de flesta andra (16 procent) säger att det är ganska viktigt. Två av tre medlemmar i Konsumentföreningen Stockholm anser att det är mycket viktigt med ursprungsmärkning av frysta och kylda färdiglagade rätter (67 procent mycket viktigt och 25 procent ganska viktigt). Ungefär lika många säger att det är mycket viktigt med ursprungsmärkning av alla livsmedel (64 procent mycket viktigt och 3 procent ganska viktigt). Trots att två av tre anser det vara mycket viktigt med urpsrungsmärkning av alla livsmedel är det endast drygt varannan (54 procent) som tycker att det är mycket viktigt att urpsrungsmärka frukt och grönsaker (54 procent mycket viktigt och 32 procent ganska viktigt). 9 8 7 6 5 3 2 Hur viktigt eller oviktigt det är med ursprungsmärkning av olika livsmedel Kött Charkvaror som korv, pastej etc. Frukt och grönsaker Frysta eller kylda färdiglagade rätter Alla livsmedel Mycket viktigt 4

27 procent litar alltid på att ursprungsmärkningen är riktig SKOP frågade, Litar Du på att ursprungsmärkningen är riktig? En av fyra (27 procent) litar alltid på att märkningen är riktig. En majoritet (55 procent) gör det inte alltid men för det mesta. Relativt många (18 procent) säger att de sällan eller aldrig litar på att ursprungsmärkningen är riktig. Kvinnliga medlemmar litar i något större utsträckning än manliga alltid på urpsrungsmärkningen. 6 Litar Du på att ursprungsmärkningen är riktig? 5 3 2 Ja, alltid Ja, ofta Nej, sällan Nej, aldrig 81 procent vill att märkningen skall avse både råvarorna och tillverknings-/förpackningsland När det gäller innehållet i urprungsmärkningen ställdes frågan, Anser Du att ursprungsmärk- ningen skall avse i vilket land livsmedlet är förpackat och framställt, från vilket land råvarorna kommer eller både och? En mycket stor majoritet av medlemmarna svarar att de både vill få reda på i vilket land som livsmedlet är förpackat och framställt samt från vilket land som råvarorna kommer. De flesta övriga (18 procent) vill bara veta från vilket land som råvarorna kommer. Nästan ingen (1 procent) är nöjd med att bara få information om det land där livsmedlet är förpackat och framställt. 5

9 8 7 6 5 3 2 I vilket land livsmedlet är förpackat och framställt Anser Du att ursprungsmärkningen skall avse... Från vilket land råvarorna kommer Både och 6