Vindkraftpark Galtryggen Karlstad kommun

Vindkraftpark Galtryggen Karlstad kommun Samrådsunderlag: tidigt utkast till miljökonsekvensbeskrivning (MKB) 2013-10-21

Samrådsunderlag Detta dokument är ett samrådsunderlag till allmänheten inför samråd för en vindkraftspark vid Galtryggen, Karlstad kommun. Detta dokument är ett utkast till MKB inför tillståndsansökan enligt 9 kap 6 Miljöbalken och är en anvisning om vad den färdiga MKB:n kommer att innehålla. Övriga synpunkter om vad som bör tas med antecknas under det allmänna samrådet. 2

Författare Anton Svensson GreenExtreme AB Läsanvisning Detta dokument är ett utkast till MKB, och är endast en anvisning till vad den färdiga MKB:n kommer att innehålla. Text i kursivt är kommentarer och beskrivningar på vilket arbete som kommer göras under respektive kapitel. Icke teknisk sammanfattning Detta skrivs i slutet av MKB arbetet. 3

Innehållsförteckning 1. ADMINISTRATIVA UPPGIFTER... 8 1.1 Anläggningen... 8 1.2 Sökande... 8 1.3 Beskrivning av verksamhetsutövare (VU)... 8 1.4 Syfte med MKB... 8 1.5 MKB:n... 8 3. BAKGRUND OCH FÖRUTSÄTTNINGAR... 9 3.1 Vindkraft och miljö... 9 3.2 Mål för vindkraften... 10 4. PROJEKTBESKRIVNING... 11 4.1 Lokalisering... 11 4.2 Kommunala planförhållanden... 13 4.3 Riksintressen och områden av övrigt intresse... 15 4.3.1 Riksintresse friluftsliv och turism.... 15 4.3.2 Riksintressen kulturmiljö... 16 4.3.3 Riksintresse natur... 17 4.4 Utformning... 18 4.5 Vindförhållanden... 18 4.6 Etableringsalternativ... 18 4.6.1 Alternativ A... 19 4.6.2 Alternativ B... 20 4.6.3 Alternativ lokalisering... 20 4.6.4 Nollalternativ... 20 4.7 Valt alternativ... 20 5 PÅVERKAN I ALLMÄNHET... 21 5.1 Etableringsfasen... 21 5.1.1 Fundament... 21 5.1.2 Vägar... 21 5.1.3 Uppställningsplats... 23 5.1.4 Kabeldragning... 23 5.1.5 Montage och transporter... 24 4

5.2 Oljor och kemikalier i verket... 24 5.3 Remissinstanser... 24 5.3.1 Radio och tele... 24 5.3.2 Luftfart... 24 5.3.3 Försvarsmakten... 24 5.3.4 Trafikverket, Vägverket, Fortum... 24 5.3.5 Skogsstyrelsen, Naturvårdsverket, Sveriges ornitologiska förening... 24 5.4 Säkerhet... 25 5.4.1 Isbildning... 25 5.4.2 Vindkraftverkets hållbarhet... 25 5.4.3 Brand... 25 5.4.4 Hindermarkering... 25 5.5 Drift och underhåll... 25 5.6 Nedmontering och avveckling... 26 6 MILJÖKONSEKVENSER... 27 6.1 Ljud... 27 6.1.1 Alternativ A... 28 6.1.2 Alternativ B... 29 6.1.3 Alternativ lokalisering... 29 6.1.4 Nollalternativ... 29 6.2 Skuggning... 29 6.2.1 Alternativ A... 29 6.2.2 Alternativ B... 29 6.2.3 Alternativ lokalisering... 29 6.2.4 Nollalternativ... 29 6.3 Naturmiljö... 30 6.3.1 Alternativ A... 31 6.3.2 Alternativ B... 31 6.3.3 Alternativ lokalisering... 31 6.3.4 Nollalternativ... 31 6.4 Kulturmiljö... 32 6.4.1 Alternativ A... 33 6.4.2 Alternativ B... 34 6.4.3 Alternativ lokalisering... 34 6.4.4 Nollalternativ... 34 6.5 Fåglar... 34 6.5.1 Alternativ A... 34 6.5.2 Alternativ B... 34 6.5.3 Alternativ lokalisering... 34 6.5.4 Nollalternativ... 34 6.6 Fladdermöss... 35 6.6.1 Alternativ A... 35 6.6.2 Alternativ B... 35 6.6.3 Alternativ lokalisering... 35 5

6.6.4 Nollalternativ... 35 6.7 Landskapsanalys... 35 6.7.1 Alternativ A... 36 6.7.2 Alternativ B... 36 6.7.3 Alternativ lokalisering... 36 6.7.4 Nollalternativ... 36 6.8 Friluftsliv och turism... 36 6.8.1 Alternativ A... 36 6.8.2 Alternativ B... 36 6.8.3 Alternativ lokalisering... 36 6.8.4 Nollalternativ... 36 6.9 Vägdragning... 36 6.9.1 Alternativ A... 36 6.9.2 Alternativ B... 36 6.9.3 Alternativ lokalisering... 36 6.9.4 Nollalternativ... 36 6.10 Kabeldragning... 37 6.10.1 Alternativ A... 37 6.10.2 Alternativ B... 37 6.10.3 Alternativ lokalisering... 37 6.10.4 Nollalternativ... 37 7 SAMMANLAGDA MILJÖKONSEKVENSER... 38 7.1 Jämförelse av alternativen... 38 7.1.1 Alternativ A... 38 7.1.2 Alternativ B... 38 7.1.3 Alternativ lokalisering... 38 7.1.4 Nollalternativ... 38 7.2 Överensstämmelse med hänsynsreglerna... 38 7.3 Överensstämmelse med miljömålen... 38 7.3.1 Nationella miljömål... 38 7.3.2 Regionala miljömål... 38 7.3.3 Lokala miljömål... 38 7.4 Överensstämmelse med miljökvalitetsnormerna... 38 8. UPPFÖLJNING... 39 9. REFERENSER OCH KÄLLFÖRTECKNING... 40 9.1 Online resurser... 40 9.2 Litteraturförteckning... 40 9.3 Copyright... 40 6

7

1. Administrativa uppgifter 1.1 Anläggningen Anläggningen omfattar etablering och drift av 6 vindkraftverk på fastigheterna Öjering 1:1 och Sätter 1:1 i Karlstad kommun. Syftet med att uppföra vindkraftverk på denna plats är för att utöka andelen vindkraftsproducerad förnyelsebar energi för att medverka till en minskad miljöpåverkan från konventionella energikällor, också för att uppnå Riksdagens satta energimål om 30TWh vindkraftsproducerad el/år till år 2020. Anläggningen omfattar vindkraftverken, fundamenten, ledningsdragning om annat än inom Fortums koncession, och vägdragningen om vägdragning kräver dispenser. 1.2 Sökande GreenExtreme AB Org. 556722-4596 Adress: Kungsgatan 28, 41119 Göteborg Kontaktperson: Anton Svensson Telefon: 031-788 16 67 E-post: anton@greenextreme.se 1.3 Beskrivning av verksamhetsutövare (VU) Greenextreme projekterar, investerar i och uppför vindkraftverk med goda vindförhållanden. Företaget letar kontinuerligt efter bästa vindläge. Greenextreme har under kort tid byggt upp en stor projektportfölj med för närvarande över 200 vindkraftverk fördelat på ett 30-tal projekt. Alla vindkraftsparkerna uppförs på arrenderad mark och arrendet sker vid teckningstillfället till gällande marknadspris där avgiften vanligen utgår som andel av vindkraftparkens årliga elproduktion. 1.4 Syfte med MKB Syftet med miljökonsekvensbeskrivningar enligt 6 kap. miljöbalken är att identifiera och beskriva de direkta och indirekta effekter som en planerad verksamhet eller åtgärd kan medföra dels på människor, djur, växter, mark, vatten, luft, klimat, landskap och kulturmiljö, dels på hushållningen med mark, vatten och den fysiska miljön i övrigt, dels på annan hushållning med material, råvaror och energi. Vidare är syftet att möjliggöra en samlad bedömning av dessa effekter på människors hälsa och miljön. 1.5 MKB:n En bedömning görs efter varje kapitel i dokumentet, samt försök att redovisa osäkerheter med den analysen. Konsekvenserna bedöms av en femgradig skala stora, måttliga, små, obetydliga, positiva. Påverkan är den fysiska intrång som VU orsakar. Effekt är den förändring av miljökvalitet som uppstår. Konsekvens är en värdering av effekten efter skadeförebyggande åtgärder. Säkerheten i bedömningen redovisas som stor, måttlig eller liten. 8

3. Bakgrund och förutsättningar 3.1 Vindkraft och miljö Vindkraft är en förnyelsebar energikälla som inte ger några utsläpp till miljön vid elproduktion. Det krävs inga dagliga bränsletransporter som för många andra energikällor. Andra naturtillgångar än vinden behöver inte exploateras och miljöbelastningen på andra områden kan därför undvikas. Genom att producera vindkraftel minskar vi påverkan på människan, djur och natur. Elproduktion från vindkraft bidrar inte till växthuseffekten, försurningen och både globalt och regionalt. Vindkraften påverkar främst den lokala miljön i form av förändring av landskapsbilden, skuggbildning och ljudalstring. En utbyggnad av vindkraften gör det möjligt för Sverige att uppnå utsläppsmålen för bland annat koldioxid och kväveoxider. Vindkraften bidrar på så sätt direkt till att minska miljöbelastningen. Den energimängd som används vid tillverkningen och transporten av ett vindkraftverk, från fabrik till uppställningsplats, producerar vindkraftverket på ca 4 månader. Vindkraftverken har en teknisk livslängd på ca 25 år och i princip hela vindkraftverket kan återvinnas. Den enda påtagliga fysiska miljöpåverkan från ett vindkraftverk består av det ingrepp som sker när dess fundament byggs och kablar, mellan dem och befintligt elnät, förläggs i marken och när vindkraftverken etableras. Området kommer efter vindkraftsetableringen fortfarande att vara tillgängligt för allmänheten. När vindkraften har tjänat ut kan platsen återställas till sitt ursprungliga skick. Vindkraftverk uppfyller kraven på god hushållning med naturresurserna som Miljöbalken föreskriver. Den elektricitet som vindkraften producerar ersätter el som produceras från fossileldade anläggningar som ger utsläpp av koldioxid, svaveldioxid, kväveoxid och aska. Riksdagen har antagit mål för miljökvaliteten inom 16 områden. I november 2005 lades miljökvalitetsmålet "Ett rikt växt- och djurliv" till de 15 som man antagit redan i april 1999. Målen beskriver den kvalitet och det tillstånd för Sveriges miljö, natur- och kulturresurser som är ekologiskt hållbara på lång sikt. Miljökvalitetsmålen syftar till att: främja människors hälsa värna den biologiska mångfalden och naturmiljön ta till vara kulturmiljön och de kulturhistoriska värdena bevara ekosystemens långsiktiga produktionsförmåga trygga en god hushållning med naturresurserna 9

Figur 1. Sveriges miljökvalitetsmål Vindkraften bidrar både direkt och indirekt till att uppfylla 13 av de 16 miljökvalitetsmålen som antogs av den svenska Riksdagen 1999. Arbetet med att uppnå de av riksdagen antagna miljökvalitetsmålen utgör grunden för den nationella miljöpolitiken och fokuserar på den ekologiska aspekten av hållbar utveckling. 3.2 Mål för vindkraften Idag producerar vindkraften ca 8 TWh el i Sverige per år. Planeringsmålet som Riksdagen antog efter rekommendation från Energimyndigheten 2009 innebär att den siffran ska öka till 30 TWh fram till 2020. Energimyndigheten har fördelat det nationella planeringsmålet om 30 TWh att 10 TWh ska produceras till havs och 20 TWh på land. För att nå detta mål behöver antalet vindkraftverk öka till 3 000-6 000 stycken beroende på effekt (Transporter till vindkraftsparker- en handbok, Trafikverket, 2010:33, 2010-04-01). En förutsättning för att Sverige ska kunna nå målet med 30 TWh vindkraft till år 2020 är en kraftig utbyggnadstakt. 10

4. Projektbeskrivning 4.1 Lokalisering Projektet är lokaliserat på fastigheterna Öjering 1:1 och Sätter 1:1 i Karlstad kommun och består av 6 vindkraftverk. Området ligger öster om Alsterdalen i Karlstads kommun. Området består av en större skogbeklädd höjdplatå. Området är i stora delar kalavverkat men hyser också värdekärnor av sparad skog, främst bestående av skogsmark kring mindre våtmarker men även större mossar och myrar. Området är höglänt och ligger ca 85-110 möh. dvs, ca 40-65 meter över Vänerns vattenyta. I öster gränsar området till Stormossen och i väster mot Alsterdalen med dess kultur- och jordbrukslandskap. Landskapet är ett storskaligt brukat skogslandskap och i området finns sedan tidigare större infrastruktur i form av skogsbilvägar. Kvarlämnad skog består av blandskog med dominerande inslag av barr. Yngre lövuppslag finns i området. Vid inventering av området noteras spår av rådjur, älg, grävling, räv och tjäder. I området finns också spår från friluftsaktiviteter så som en större grillplats. Området ligger i närhet till Alsterdalen som är ett riksintresse för kulturmiljö. Alsterdalen är ett område av skiftande karaktär. I söder är landskapet småbrutet med inslag av mindre odlingsytor och betesmarker medan det i norr öppnar sig till större sammanhängande åkerytor. Alsterälven rinner i dalen och vid denna finns rikligt med lämningar från kvarn och järnbruksrörelser. Dalgången rymmer åtskilliga minnesmärken av kultur- och litteraturhistoriskt intresse, främst knutna till Gustaf Frödings diktning. Hit hör i första hand gårdarna Alster, Gunnerud, Byn med flera. I "dungen där göken gol" norr om Alsters herrgård restes 1921 en minnessten över skalden. 11

Figur 2. Karta med lokalisering av vindkraftsområdet för vindkraftsparken. 12

4.2 Kommunala planförhållanden Området finns med i Karlstad kommuns dokument Landskapsanalys och miljökonsekvensbeskrivning för vindkraft Karlstad samt kommunens tematiska tillägg till översiktsplan för vindkraft som ett lämpligt vindkraftsområde. Etablering Figur 3. Karlstad kommuns översiktsplan. Lämplig vindkraftsområde. 13

Etablering Figur 4. Karlstad kommuns vindbruksplan, sida 6. Landskapstyper. 14

4.3 Riksintressen och områden av övrigt intresse I detta avsnitt kommer de olika riksintressen i närmast anslutning redovisas, och vindkraftens påverkan, effekt, konsekvens och bedömningssäkerhet redogöras för de olika riksintressena. 4.3.1 Riksintresse friluftsliv och turism. Vänern utgör riksintresse för rörligt friluftsliv, och avståndet från parken är ca 3 km. Figur 5. Karta över riksintresse rörligt friluftsliv. Beskrivning om Karlstad som ligger intill Vänern vilket är riksintresse för rörligt friluftsliv. Påverkan: Kan vindkraftverken på Galtryggen drabba det rörliga friluftslivet vid Vänern? Effekt: Miljökvaliteten av riksintresset kan drabbas. Konsekvens: Små Osäkerhet: Liten Kommentar: Ljud från vindkraftverken sträcker sig inte ut till området av friluftsliv i den utsträckningen att det kan påverka. Avståndet är ca 3 km så det visuella inverkan är minimal. 15

4.3.2 Riksintressen kulturmiljö Alsterdalen ligger intill vindkraftsområdet vilket är skyddat enligt riksintresse för kulturmiljövård. Figur 6. Karta över riksintresse kulturmiljö. Syftet med riksintresset är delvis att vidmakthålla och förstärka det historiska sambandet mellan bebyggelse och odlingslandskap samt att bevara det landskap och de miljöer Fröding beskrev i sin diktning. Påverkan: Vindkraftverken på Galtryggen kan hindra kulturmiljövård vid Alsterdalen. Effekt:? Konsekvens:? Osäkerhet:? Kommentar: Fotomontage har gjorts från punkter längst Alsterdalen där vindkraftverken kan komma att synas, dock inte från hela sträckan. Svårt att bedöma om synligheten kan komma att påverka kulturmiljön. Arbete fortsätter med landskapsanalys med inriktning Alsterdalen som kan påvisa hur stor konsekvensen är. 16

4.3.3 Riksintresse natur Närmsta Natura2000 område är ett område utpekat enligt Habitatdirektivet vid Alsterälven i höjd med Gunnerud, ca 3 km från etableringsplatsen. Figur 7. Karta över riksintresse natur. Natura 2000 är ett nätverk av värdefulla naturområden som skyddas inom EU. Nätverket skapades för att hejda utrotningen av djur och växter och för att förhindra att deras livsmiljöer försvinner. Inom närområdet, som visas i Figur 7, finns Alsterälven Gunnerud, Kaplansholmen och Klarälvsdeltat. Påverkan:? Effekt:? Konsekvens:? Osäkerhet:? Kommentar: Över 3 km till Natura 2000 enligt Habitatdirektivet. 17

4.4 Utformning Området har begränsats från tidigare förslag, och endast 6 vindkraftverk återstår i denna ansökan. En annan planerad vindkraftspark återfinns direkt söder om denna ansökan, benämnt Långenäs, med 4 vindkraftverk. Hänsyn har tagits till Alsterdalen, naturvärden i området, och skyddsavstånd efter rekommendation från fladdermusinventeringen och fågelinventeringen. 4.5 Vindförhållanden För att få en uppfattning av hur vindläget är i området kring etablering används Energimyndighetens vindkartering över landet. Medelvinden vid Galtryggen vindkraftpark är ca 6,5-7 m/s på 103 meters höjd. Energimyndigheten har använt sig av en modell som heter MIUU när de beräknat fram medelvindarna över Sverige. Efter tillstånd medgivits påbörjas arbetet med vindmätningar dels för att fastställa mer exakta produktionsberäkningar, och för att få turbulensdata för val av vindkraftverksfabrikat. 4.6 Etableringsalternativ I detta avsnitt kommer vi att beskriva anläggningen; lokalisering, områdets lämplighet, planförhållanden, utredningsområde mm. Det kommer finnas två alternativ inom utredningsområdet, och en alternativ lokalisering på annan ort. 18

4.6.1 Alternativ A Figur 8. Fastighetskarta med placering för det första alternativet. 19

4.6.2 Alternativ B 4.6.3 Alternativ lokalisering 4.6.4 Nollalternativ 4.7 Valt alternativ 20

5 Påverkan i allmänhet I detta avsnitt kommer vi att beskriva etableringsfasen, fundament, anslutningsvägar, uppställningsplatser, montage, transporter, kabeldragning, om vindkraftverket, remisser, säkerhetdrift och underhåll, nedmontering. 5.1 Etableringsfasen 5.1.1 Fundament Det som krävs av fundamentet är att det ska klara av att bära upp verkets tyngd och fungera som motvikt. Fundamentet upptar vanligtvis en yta på ca 400m². Tillverkaren och markförutsättningarna styr vilken typ av fundament som krävs. Vanligast är gravitationsfundament. Generellt gjuts ett gravitationsfundament på ca 3 meters djup och får en yta på ca 17 x 17 meter och består av ca 500m³ betong och ca 36 ton ingjuten armering. Överskottsmassor efter utgrävningen av fundamentshålet kan användas som återfyllnadsmaterial och motviktsfyllning. Bergfundament förankras direkt i berget och överblivna massor används här också som återfyllnadsmaterial. En geoteknisk detaljundersökning ska genomföras på varje verksplats för att ta hänsyn till markförhållanden och grundvattennivån. Den största miljöpåverkan vid etableringen av fundament sker vid cementproduktionen, och vid utgrävningen av marken och under anläggningen av fundamentet då utsläpp kommer från anläggningsmaskiner och transportfordon. Påverkan: Effekt: Konsekvens: Osäkerhet: 5.1.2 Vägar Anläggning av nya vägsträckningarna kommer utföras efter tillverkarens specifikationer. De konstrueras med ett förstärkningslager/grövre bärlager i botten upp till 60 cm och för att få en bra yta läggs bärlager ca 15 cm tjockt och därefter ett slitlager ca 5 cm tjockt med 0-300 mm grusmaterial. Geotextilduk kan läggas mellan det grövre och finare gruslagren för att hindra blandning mellan skikten. Se bild nedan: 21

Figur 9. Genomskärning av typväg för vindkraft. Förstärkning och breddning av befintliga grusvägar innebär främst att ett 30-40 cm tjockt lager ballast läggs på vägbanan. Vid breddning kommer berörda befintliga diken att flyttas i sidled och eller förses med trumma, detta kan innebära en kortvarig grumling vilket begränsas av tidsperioden för anläggningsarbetet. Vid nybyggnation av väg kan också sträckningen komma att anpassas efter hydrologiska förhållanden, eventuella arkeologiska fynd och fynd av rödlistade arter utöver typ och storlek på vindkraftverk. Dränering i vägbanken för de nya vägarna och för vissa vägsträckor utmed befintliga vägar kan komma att krävas. Dräneringen kommer efter behov ske med hjälp av dikning, också av vägtrummor och mindre dräneringsrör för att inte påverka ytvattenavrinningen. Figur 10. Vägkurvor. Påverkan: Effekt: Konsekvens: Osäkerhet: Vägar och kranyta dimensioneras efter de största och tyngsta fordonen som kommer befinna sig där. Vägarna kommer bli ca 5 meter breda i raksträckorna och klara axeltryck på upp till 15 ton. De tyngsta fordonen krävs under själva etableringsfasen, därefter kommer vägar och kranyta användas av lättare lastbilar och personbilar vid service ett fåtal gånger varje år. Det finns risk för oljespill då maskiner och fordon tankas på plats. För att minimera detta är det viktigt att dieseltankar som används är godkända och att tankning sker över t.ex. absorptionsduk. 22

5.1.3 Uppställningsplats Kranplatserna planeras så att de kräver så lite skogsavverkning som möjligt. Utifrån tillverkarens (likaså uppförarens) specifikationer kommer kranplatsen att anläggas i anslutning till vindkraftverken. En yta om ca 100 x100 meter kommer utgöra uppställningsyta, kranplats, vändytan och arbetsplats under byggnationen av verken. Denna yta kan sedan återställas för att brukas till annat. Påverkan: Effekt: Konsekvens: Osäkerhet: 5.1.4 Kabeldragning För att kunna leverera den producerade elen så måste man ansluta vindkraftverken till befintligt elnät. GreenExtreme har för närvarande diskussioner med Fortum om anslutningspunkt, dragningsalternativ. Fortum har nätkoncession (rätten att dra elnätet i området). Kraftledningar måste prövas och få tillstånd innan byggnation enligt ellagen (1997:857). Prövningen för kraftledningen drivs av Fortum. Transformatorn kan monteras både externt och internt i verket. För att minska risken för personskador på servicepersonal kommer en extern transformator med största sannolikhet bli aktuell. Kabeldragningen kommer, om det är lämpligt, göras utmed befintliga vägar för att minska avverkning, röjning och påverkan på naturvärden. Vindkraftverken kommer att kopplas samman med markförlagd elkabel. De metoder som vanligast används för att förlägga kablar i mark är plöjning, schaktning, kedjegrävning och tryckning. Vilket sätt det kommer användas av beror på markens förutsättningar och dess känslighet. Påverkan: Effekt: Konsekvens: Osäkerhet: 23

5.1.5 Montage och transporter Vid byggnation kommer en uppföljning att ske av de avvikelser och svårigheter som byggverksamheten kan komma att föra med sig, så som vägbyggnation, fundament och resning av kran och verk. Oförutsedda händelser och incidenter med miljöpåverkan kommer att registreras, dokumenteras och analyseras, för att i fortsatta projekt undvika att liknande incidenter inträffar. Påverkan: Effekt: Konsekvens: Osäkerhet: 5.2 Oljor och kemikalier i verket En beskrivning av de oljor och kemikalier som återfinns i vindkraftverket. Denna information tillkommer när val av vindkraftverksfabrikat är närmare bestämt. Påverkan: Effekt: Konsekvens: Osäkerhet: 5.3 Remissinstanser Remisser redovisas i MKB som bilaga med en sammanfattning i texten. 5.3.1 Radio och tele Om ett vindkraftverk står mellan två punkter som sänder ut signaler för t.ex. radio- och telekommunikation, sattelitkommunikation eller radarkommunikation så kan vindkraftverket störa dessa signaler. Remiss har skickats till Tele2, 3GIS, PTS, Telenor, TeliaSonera, Teracom. 5.3.2 Luftfart I och med att vindkraftverken är så pass höga så kan de även utgöra ett hinder för flygplan vid inflygning. Remiss till närmsta flygplatser/flygfält har skickats och hinderanalys har beställts från Luftfartsverket. 5.3.3 Försvarsmakten 5.3.4 Trafikverket, Vägverket, Fortum 5.3.5 Skogsstyrelsen, Naturvårdsverket, Sveriges ornitologiska förening 24

5.4 Säkerhet 5.4.1 Isbildning Under speciella väderförhållanden kan is bildas på vindkraftverkets blad och torn. Isbildningen sker då regn och dimma följs av kraftig kyla samtidigt som det blir vindstilla, och åtföljt av en snabb upptining samtidigt som vinden tilltar. Isskikten är normalt några få mm tjocka och täcker mindre ytor. När rotorn börjar rotera faller isen av inom en radie på ca 50-100 meter. Bortsett från risken för isbildning och issläpp finns inga hinder att vistas under eller i närheten av vindkraftverken. Varningsskyltar för issläpp kommer att monteras i anslutning till vindkraftverken. 5.4.2 Vindkraftverkets hållbarhet Ett vindkraftverks tekniska livstid beräknas till ca 30 år. 5.4.3 Brand VU har vid etableringen ett byggsamråd med Brandmyndigheten för att gå igenom de restriktioner som gäller i dagsläget. Brandsläckare finns på plats inne i verken, säkerhetsföreskrifter gällande brand uppfylls av leverantör. 5.4.4 Hindermarkering Alternativ 1, med 6 vindkraftverk med en totalhöjd på 200 meter så kommer vindkraftverken hindermarkeras enligt Luftfartsstyrelsens föreskrifter. Det medför att de ska vara försedda med blinkande högintensivt vitt ljus (40-60 blinkningar/minut) under dagtid, skymning, gryning och mörker. Ljusmarkeringen ska placeras på vindkraftverkets högsta fasta punkt, vilket innebär att ljusmarkeringen placeras på taket till maskinhuset. Vindkraftverken skall vara vita i färgen. För alternativ 2, med en lägre totalhöjd på 150 meter, så skall vindkraftverken vara försedda med blinkande medelintensivt rött ljus (20-60 blinkningar/minut) under skymning, gryning och mörker. 5.5 Drift och underhåll För att övervaka vindkraftparkens påverkan på miljön kommer VU att ta fram ett kontrollprogram som följer med till det driftbolag som bildas vid försäljningen av vindkraftverken. Kontrollprogrammet förutsätts omfatta de undersökningar som behövs för att följa upp vindkraftverkens påverkan i förhållande till VU:s villkor för verksamheten. Främst mätning av ljud borde vara den uppföljning som har störst intresse för närboende och kommun. 25

5.6 Nedmontering och avveckling Ett vindkraftverks livstid beräknas i nuläget till ca 30 år. Vid en framtida avveckling, efter att den definitiva driften av anläggningen har upphört, kommer allt material, så långt det är ekonomiskt försvarbart och möjligt, att återvinnas på lämpligt sätt. Vindkraftverket med torn, nacell och rotorblad kommer att demonteras och fraktas bort från etableringsområdet. Fundamenten kommer att övertäckas, återanvändas eller tas bort ned till 1 m markdjup och därefter övertäckas. Ingjutningsringen i fundamentet tas bort. Vägar och elkablar i mark lämnas kvar med möjlighet till fortsatt användning. 26

6 Miljökonsekvenser I detta avsnitt beskrivs ljud och skuggning för närboende, natur och kulturmiljön, fågel och fladdermöss, landskapsanalys, friluftsliv och turism. Även under detta avsnitt kommer åtgärder för att begränsa påverkan på dessa intressen eller störningar tas upp. 6.1 Ljud Buller från vindkraftverk består av dels maskinellt ljud (motorer, fläktar mm. inuti tornet) men även av ett svischande ljud från vingarna. Buller mäts i enheten Decibel (dba) och i Sverige har man som riktlinje att påverkan inte ska vara större än 40 dba på närboende, dvs. lika starkt ljud som från ett modernt kylskåp. Skulle det vara så att ljudpåverkan blir större än beräknat på någon av de närbelägna fastigheterna så kan man ställa in så att verken går på lägre effekt. Detta är dock inte att rekommendera då produktionen och därmed nyttan med vindkraftverken minskar. Ljudberäkningen är gjord enligt naturvårdsverkets rekommendationer 2009 med programmet WindPro 2,9 och är en värsta fall -beräkning i och med att: Beräkningen tar inte hänsyn till det befintliga bakgrundsljudet. Man beräknar enbart på att suset som uppkommer från vindkraftverket och utelämnar dämpande effekter som vegetation, byggnader och vägar. Man beräknar på vindstyrkan 8 m/s på 10 meter höjd vilket är det värde då ett vindkraftverk låter som mest. Vid högre vindstyrkor tar bakgrundljudet över och maskerar ljudet från vindkraftverket. Vinden blåser från vindkraftverket mot respektive hus. Husen får alltid vinden mot sig. Det tas ingen hänsyn till att det förekommer mindre frekvens av vind i vissa riktningar. Nedan kommer visas sammanfattning för beräkningarna till de olika alternativen med ljudkartor. Fullständiga beräkningar kommer att finnas att läsa under bilagor. Beräkningar kommer göras med en rad olika verksfabrikat. Påverkan: Effekt: Konsekvens: Osäkerhet: 27

6.1.1 Alternativ A Etableringen kommer inte påverka närboende med mer än 40 dba där gränsvärden ligger på 40dB(A). En fastighet får 40,3 db(a) där ljudkravet ligger på 50dB(A) (Skjutbana). Skulle det vara så att ljudpåverkan blir större än beräknat på någon av de närbelägna fastigheterna så kan man ställa in så att verken går på lägre effekt. Detta är dock inte att rekommendera då produktionen och då nyttan med vindkraftverken minskar. Figur 11. Ljudkarta. 28

6.1.2 Alternativ B Alla andra alternativ skall redovisas med ljudkarta, och fullständiga beräkningar som bilaga. 6.1.3 Alternativ lokalisering 6.1.4 Nollalternativ 6.2 Skuggning Skuggor från vindkraftverk består av både fast skugga från tornet men även roterande och blinkande skuggor. Det finns rekommendationer för att skuggor från vindkraftverk inte får påverka närboende med mer än 8 timmar per år verkligt fall och maximalt 30 minuter per dag. Skulle det vara så att någon bostad påverkas mer än riktvärdena så finns möjlighet att installera skuggdetektorer som automatiskt kan stänga av verket vid de tillfällen skugga faller på bostaden. Beräkningarna är gjorda med programmet WindPro 2,9. Beräkningar skall göras med en rad olika vindkraftsfabrikat. Påverkan: Vindkraftverkens rotorblad skymmer solen och skuggning inträffar vid bostadshus i närområdet. Effekt: Närboende kan bli störda av detta. Konsekvens:? Osäkerhet:? 6.2.1 Alternativ A 6.2.2 Alternativ B 6.2.3 Alternativ lokalisering 6.2.4 Nollalternativ 29

6.3 Naturmiljö Vid inventering av de olika verkens etableringsytor och tänkta etableringsvägarna återfanns inga indikatorer på hotade arter eller livsmiljöer. Stora delar bestod av redan påverkade områden från tidigare avverkning eller ligger i anslutning till befintlig körväg. Verk 1, 2 och 4 ligger i samband med tidigare avverkningar och i anslutning till befintlig infrastruktur som dock måste förstärkas och kompletteras med ny väg. Verk 6 ligger i anslutning till tidigare körväg i en tät ung tallskog med inslag av högre äldre tallskog med ljug och björnmossa. Placeringen ligger i anslutning och närheten av en våtmark där torrare partier går som tungor ut i våtmarken. Verk 3 och 5 ligger inte långt från befintlig infrastruktur dock i ett område där det finns kvar äldre barrskog. Riktade inventeringar har utförts mot fågel och fladdermöss. Stora delar av området består av kalhygge, skog, myrar och sumpskog. I områdets östra del ligger Stormossen som är klassad som högsta naturvärde enligt våtmarksinventering. Etableringen kommer inte göra anspråk på detta område som ligger ca 250 meter från etableringen. Göktyta och nattskärra har påträffats inom etableringsområdet. En etablering skulle momentant störa dessa arter, dock så hyser området inte deras livsmiljöer på grund av större öppna kalhyggen. Enligt de utförda inventeringarna så är de noterade fladdermusarterna som påträffats är inte rödlistade på EUs art eller habitatdirektivs bilaga 2. Etableringsområdet hyser 5 arter av fåglar och klassas ej då som artrik enligt Länsstyrelsen. Några flyttningsstråk eller parningsmiljöer för fladdermöss verkar inte finnas inom det studerade området. Försiktighetsåtgärder skall tas under januari till juni på grund av närhet till spelplatser för orre och tjäder. Enligt Noctula AB som genomfört inventeringen för fladdermöss i området så kan försiktighetsmått genomföras om eftersök påvisar att fladdermöss drabbas av etableringen. Noctula rekommenderar att en kontrollplan ska utformas. Påverkan: Effekt: Konsekvens: Osäkerhet: 30

6.3.1 Alternativ A Naturvärden: Figur 12. Naturvärden i området. 6.3.2 Alternativ B 6.3.3 Alternativ lokalisering 6.3.4 Nollalternativ 31

6.4 Kulturmiljö En landskapsanalys pågår med inriktning på Alterdalen och påverkan av vindkraftverk på Galtryggen till denna. Det som kommer tas med är: -Landskapsbildskydd -Siktanalys -Buller och skuggpåverkan på Alsterdalen -Särskild arkeologisk utredning kan behövas utifrån Länsstyrelsens prövning. En kulturmiljöutredning har genomförts från Värmlands Museum. Denna skall sammanfattas. Påverkan: Effekt: Konsekvens: Osäkerhet: 32

6.4.1 Alternativ A Fornlämningar med RAA nummer Figur 13. Fornlämningar från FMIS. Resultat från kulturmiljöutredningen genomförd av Värmlands Museum baseras på inventering av fornlämning och övriga fynd i området. Verks positioner hamnar inte på några fornlämningar och dess närområde, och vägar ska utformas så att dessa inte passerar fornlämningar. 33

6.4.2 Alternativ B 6.4.3 Alternativ lokalisering 6.4.4 Nollalternativ 6.5 Fåglar Stora delar av området består av kalhygge, naturhänsyn är dock taget vid kalavverkningarna i form av sparade kantzoner vid våtmarker mm. I del av området finns inslag av äldre flerskiktad skog. Riktade inventeringar är utförda med avseende på fåglar samt fladdermöss. Tyngdpunkt på fågelinventeringen är de arter som är skyddade enligt artskyddsförordningen. I områdets östra del ligger Stormossen som är en mosse klassad som högsta naturvärde, den planerade etableringen kommer inte att göra anspråk på detta område. Närmaste vindkraftverken kommer att placeras ca 500 meter från Stormossen. I skogsstyrelsens databas finns sumpskogar markerade samt ett antal objekt som Skogens pärlor. Objekten redovisas i karta över området. Både orre och tjäder, samt spellokaler för arterna finns inom området. Orre och tjäder befinner sig runt spelplatser mellan januari och juni och är då mycket störningskänsliga. Göktyta och nattskärra som båda är rödlistade har observerats och förekommer på hyggen i området. Fiskgjusen har setts flyga i området. Några nämnvärda flyttningsstråk eller särskilt viktiga parningsmiljöer verkar det inte finnas inom det studerade området i övrigt. En komplettering till fågelinventeringen skall göras med MKB-arbetet och en kontrollplan upprättats där man följer eventuell påverkan på fågellivet efter ett uppförande av vindkraftparken. Påverkan: Effekt: Konsekvens: Osäkerhet: 6.5.1 Alternativ A 6.5.2 Alternativ B 6.5.3 Alternativ lokalisering 6.5.4 Nollalternativ 34

6.6 Fladdermöss De arter av fladdermöss som har noterats för området är inte i något fall rödlistade eller upptagna på EU:s art- eller habitatdirektivs bilaga 2. Vid inventering i närliggande områden noterades en art som inte finns inom vindkraftområdet. Området för exploatering hyser således fem arter och området utmed Alsterdalen, väster om exploaterat område sex arter. För Värmland räknas en lokal med sex arter som artrik (Länsstyrelsen Värmlands län 2009). Tätheten av fladdermöss är högre i Alsterdalen och under flyttnings- och parningstiden är detta förhållande ännu tydligare. Den ökade aktiviteten i anslutande området beror sannolikt både på att fladdermöss från omgivningen samlats i den födorika miljön närmare Alstersälven samt på att migrerande fladdermöss födosöker i området på sin väg söderut. En komplettering av fladdermusinventeringen har gjorts av Noctual AB där slutsatserna är som följer: - Förutsatt att vindkraftverk stängs av vid behov och ett kontrollprogram införs finns inga skäl att kräva ytterligare inventeringar innan vindkraftsparken kan tas i drift. - Eftersom endast triviala arter förväntas påverkas av förändringar i den fysiska miljön behöver inga verk flyttas eller strykas. God allmän naturhänsyn är dock att rekommendera. - Risken för att högriskarter, i synnerhet stor fladdermus kan komma att förolyckas i vindkraftparken i icke försumbara numerär behöver vidare beaktas. Detta kan lämpligen omhändertas genom att kombinera avstängning av verk med ett minst treårigt kontrollprogram. Påverkan: Effekt: Konsekvens: Osäkerhet: 6.6.1 Alternativ A 6.6.2 Alternativ B 6.6.3 Alternativ lokalisering 6.6.4 Nollalternativ 6.7 Landskapsanalys Detta avsnitt kommer att utvecklas. Den baseras från fotomontage från några olika platser runt etableringsplatsen. Förändringsnivån kommer beskrivas, där vi redogör hur stor en förändring på landskapet det kan komma att bli om det byggs vindkraftverk inom etableringsområdet. Skalan för detta är stor, måttlig, liten, obetydlig. 35

6.7.1 Alternativ A 6.7.2 Alternativ B 6.7.3 Alternativ lokalisering 6.7.4 Nollalternativ 6.8 Friluftsliv och turism Påverkan: Effekt: Konsekvens: Osäkerhet: 6.8.1 Alternativ A 6.8.2 Alternativ B 6.8.3 Alternativ lokalisering 6.8.4 Nollalternativ 6.9 Vägdragning Transportvägar till och i området kommer beskrivas översiktligt. Påverkan: Effekt: Konsekvens: Osäkerhet: 6.9.1 Alternativ A 6.9.2 Alternativ B 6.9.3 Alternativ lokalisering 6.9.4 Nollalternativ 36

6.10 Kabeldragning Kabeldragningen görs av Fortum och en separat ansökan behandlar denna. Dock kommer möjliga konsekvenser redogöras översiktligt för eldragning. Påverkan: Effekt: Konsekvens: Osäkerhet: 6.10.1 Alternativ A 6.10.2 Alternativ B 6.10.3 Alternativ lokalisering 6.10.4 Nollalternativ 37

7 Sammanlagda miljökonsekvenser I detta kapitel kommer projektets bedömda konsekvenser över en rad aspekter att redovisas. Bedömningsgrunderna kommer redogöras, därefter de skadeförebyggande åtgärder som är aktuella att genomföra. En samlad bedömning görs samt försök att redovisa osäkerheter med analysen. Konsekvenserna bedöms av en femgradig skala stora, måttliga, små, obetydliga, positiva. Påverkan är den fysiska intrång som VU orsakar. Effekt är den förändring av miljökvalitet som uppstår. Konsekvens är en värdering av effekten efter skadeförebyggande åtgärder. Säkerheten i bedömningen redovisas som stor, måttlig eller liten. 7.1 Jämförelse av alternativen 7.1.1 Alternativ A 7.1.2 Alternativ B 7.1.3 Alternativ lokalisering 7.1.4 Nollalternativ 7.2 Överensstämmelse med hänsynsreglerna 7.3 Överensstämmelse med miljömålen 7.3.1 Nationella miljömål 7.3.2 Regionala miljömål 7.3.3 Lokala miljömål 7.4 Överensstämmelse med miljökvalitetsnormerna 38

8. Uppföljning En bedömning görs om några av konsekvenserna skall följas upp beroende på om det råder stor osäkerheten i analysen, eller om konsekvenserna förväntas bli stora. 39

9. Referenser och källförteckning 9.1 Online resurser Kartmaterial från Metria AB Vindlov http://www.vindlov.se/vindbrukskollen/ WindPro 2.9 från EMD - Programvara för beräkningar av produktion, buller och skuggning Quantum GIS - Programvara för hantering av GIS data 9.2 Litteraturförteckning Transporter till vindkraftsparker- en handbok, Trafikverket, 2010:33. 9.3 Copyright Foton från GreenExtreme AB om inget annat anges. Bakgrundskartor från Lantmäteriet. 40