Rapport om Delegationens verksamhet 2009

2009-12-30 Delegationen för Hållbara städer Miljövårdsberedningen (Jo 1968:A) Rapport om Delegationens verksamhet 2009 Sammanfattning...5 1 En nationell arena...9 1.1 Vad är den hållbara staden...9 1.2 Integrerad sektorsövergripande planering...10 1.3 Samverkan kommuner och näringsliv...11 1.4 Allmänhetens deltagande...12 1.5 Klimateffekter...13 1.6 Miljöteknikexport...14 1.7 Kunskapsutveckling...14 1.8 Intressanta exempel...16 1.9 Delegationens fortsatta arbete år 2010 med den nationella arenan...17 2 Det ekonomiska stödet...21 2.1 Beviljade ansökningar 2009...21 2.2 Totala mängden ansökningar...23 2.3 Ansökningarna ett unikt material för fortsatt arbete...23 2.4 Delegationens erfarenheter och slutsatser hittills...40 2.5 Delegationens fortsatta arbete med 2010 års ekonomiska stöd...40 3 Hur arbetet bedrivits...42 3.1 Delegationsmöten...42 3.2 Arbetsgrupper...42 3.3 Beredningsarbetet för det ekonomiska stödet och jävsfrågan...42 3.5 Seminarier och konferenser som Delegationen anordnat...43 3.6 Medverkan vid konferenser och seminarier anordnade av andra...43 3.7 Deltagande i andra seminarier och konferenser...44 3.8 Intressanta exempel...44 3.9 Delegationens hemsida www.hallbarastader.gov.se...44

2 Bilagor: Bilaga 1 Uppdraget...45 Bilaga 2 Förordning om statligt stöd för hållbara städer (SFS 2008:1407)...53 Bilaga 3 Ansökningsblankett för 2009...59 Bilaga 4 Folder Information om statligt stöd till utveckling av hållbara städer...73

3 Missiv Härmed överlämnas årets rapport om Delegationens verksamhet. Stockholm den 30 december 2009 Peter Örn Ordförande i Delegationen för hållbara städer Pernilla Knutsson Kanslichef

4

5 Sammanfattning Delegationen för hållbara städer har till uppgift att verka för en hållbar utveckling av städer, tätorter och bostadsområden. Den ska dels vara en nationell arena, dels hantera och besluta om ett ekonomiskt stöd som omfattar sammanlagt 340 miljoner. I årets lägesrapport finns beskrivningar av Delegationens aktiviteter under året inom olika områden. Delegationens planerade verksamhet för 2010 berörs. Vidare finns det kriterievisa sammanställningar av innehållet i ansökningarna. Rapporten lyfter också fram Delegationens erfarenheter och slutsatser hittills. Ett urval av dessa erfarenheter och slutsatser ges här i sammanfattningen. A En nationell arena Delegationen ska utgöra en nationell arena som förbättrar förutsättningarna för hållbar stadsutveckling bl.a. genom att samla aktörer, ta initiativ till, samordna och driva på processer och skapa mötesplatser. I uppdraget ingår att främja en integrerad sektorsövergripande planering, samverkan mellan näringsliv och kommun och allmänhetens deltagande. Vidare ska Delegationen uppmärksamma städers och tätorters roll i klimatarbetet, stödja export av miljöteknik, bidra till kunskapsutveckling och kunskapsspridning samt samla in och sprida information om intressanta svenska och internationella exempel. Delegationens erfarenheter och slutsatser hittills är bl.a. följande Integrerad sektorsövergripande planering Delegationen finner att Det finns ett stort behov av att få ett bättre grepp om vad den sociala dimensionen av hållbar stadsutveckling innebär och hur den bör integreras i planeringen. Det finns ett stort behov av att uppmärksamma hur ledarskap och organisationsformer påverkar förutsättningarna för att samverka över sektorsgränser. Delegationen anser att Sociala frågor, kulturhistoriska värden samt person- och godstransporter är exempel på områden som behöver integreras betydligt bättre i stadsplaneringen. I stadsplaneringsprojekt bör förutsättningar för att skapa effektiva kollektiva färdmedel och koldioxidneutrala transporter vara vägledande i inledningen av planeringen.

6 Samverkan mellan näringsliv och kommun Delegationen finner att Det finns en stark koppling mellan hur väl projektets mål uppnås och bra samverkan mellan näringsliv och det offentliga. Delegationen anser att Det behöver utvecklas modeller där samverkan mellan kommuner och näringsliv leder till bra affärsutveckling. Allmänhetens deltagande Delegationen finner att Varje område/ bostadsföretag kan hitta sitt eget sätt att organisera sitt förändringsarbete. Några av de bärande elementen i ett framgångsrikt arbetssätt verkar dock vara lyhördhet och respekt gentemot de boende och att aktivt engagera dem. Delegationen anser att Bra resultat nås om de boende och allmänheten deltar redan från början i ett stadsutvecklingsprojekt. De bör vara med och formulera frågeställningarna och målen. Det är därför viktigt att skapa engagemang och medvetenhet. Det är viktigt att resultatet från samverkan tas om hand och återkopplas till de boende och allmänheten. Klimateffekter Delegationen finner att Det finns en stor medvetenhet både i Sverige och EU om vikten av ta sig an klimateffekterna i utvecklingen av våra städer. Flera av ansökningarna om det ekonomiska stödet anger nollnettoutsläpp av växthusgaser som ett mål på sikt. Delegationen anser att Eftersom klimatförändringarna är en av vår tids största utmaningar bör städerna bidra så långt möjligt till att reducera nettoutsläppen av växthusgaser. Det är viktigt att arbetet med klimatfrågorna sker inom ramen för ett helhetsperspektiv på hållbar stadsutveckling där såväl ekologiska som ekonomiska och sociala aspekter beaktas. Det är också viktigt att anpassning till kommande klimatförändringar beaktas. Miljöteknikexport Delegationen anser att Dagens främjande av svensk miljöteknikexport inom området hållbar stadsutveckling bör omfatta såväl tekniska lösningar som arkitektur, planeringskunnande och systemtänkande.

Kunskapsutveckling Delegationen finner att Det finns idag en relativt god men alltför fragmenterad kompetensbas i Sverige för att vidareutveckla och bygga upp de former av kompetens och ny kunskap om städer och stadsutveckling som motsvarar utmaningarna på området. Trots att det finns en stor potentiell finansieringsresurs hos berörda myndigheter, forskningsråd m.fl., används idag endast en marginell andel till tvärsektoriell FoU inom stadsutvecklingsområdet. Det rör sig uppskattningsvis om mindre än 1 % av den totala finansieringsvolymen hos de större forskningsfinansiärerna. Delegationen anser att För att understödja utvecklingen mot ett nationellt kunskaps- och innovationssystem för stadsutveckling krävs det en högre grad av samverkan. Det krävs en sammanhållande aktör som kontinuerligt och systematiskt samordnar finansiering, uppföljning, spridning av resultat och implementering av kunskaper. Det behövs ett sektorsövergripande synsätt i utbildningar på universitetsnivå. 7 Intressanta exempel Delegationen finner att Det finns idag en mängd exempelsamlingar med relevans för hållbar stadsutveckling. Det saknas emellertid en portal som ställer de enskilda exempelsamlingarna i relation till varandra och den övergripande uppgiften att bygga hållbara städer och samhällen. Delegationen anser att Delegationen har en viktig uppgift i att medverka till att skapa en webbportal med länkar till befintliga nätverk och samarbeten som presenterar intressanta exempel på hållbar stadsutveckling. B Det ekonomiska stödet Delegationen har beviljat stöd till tre investeringsprojekt i Malmö, Stockholm (Järva) och Umeå med sammanlagt 118,7 miljoner kronor. Vidare har Delegationen beviljat stöd till fjorton planeringsprojekt med sammanlagt 13,8 miljoner kronor. Delegationens erfarenheter och slutsatser hittills är bl.a. följande Delegationen finner att Det finns ett stort intresse för det ekonomiska stödet framförallt från offentliga aktörer. Ansökningarna har varierande kvalitet. Flera ansökningar håller god kvalitet såväl avseende klimatrelaterade åtgärder som hållbara stadsutvecklingsprojekt i ett helhetsperspektiv.

8 Delegationen anser att De investeringsprojekt som fått stöd 2009 uppfyller bäst syftet med förordningen, ger väsentliga klimateffekter, har ett helhetsperspektiv med alla tre hållbarhetsdimensionerna,miljömässig, ekonomisk och social hållbarhet, och omfattar flera åtgärdsområden inom stadsdel, bostadsområde eller kvarter. Projekten kan bli goda skyltfönster för att visa upp svensk miljöteknik och kunnande. De utvecklar och tillvaratar synergier mellan olika tekniska system och inom projekten planeras för nära samverkan med och deltagande från berörda aktörer; kommuner, näringsliv, boende med flera. Valet att stödja olika typer av projekt innebär ökade möjligheter till uppmärksamhet och spridningseffekter. De planeringsprojekt som fått stöd uppfyller bäst förordningens krav, och därmed bidrar de till spridning av kunskaper och erfarenheter som ger effekter i andra projekt. Också i planeringsprojekten gavs klimatkriteriet särskild uppmärksamhet samtidigt som helheten och andra enskilda kriterier bedömdes. Stödet bidrar till att öka intresset för och främja utvecklingen av hållbara stadsutvecklingsprojekt både bland dem som söker stöd och andra. De kriterier för stödet som Delegationen arbetat fram har, med tanke på förutsättningarna, i huvudsak fungerat väl. Ansökningstiden för 2009 års stöd har varit väl knapp och det har troligtvis påverkat kvalitén. Ansökningarna om 2010 års stöd har därför förutsättningar att vara mer genomarbetade, tydligare och ha utökat helhetsperspektiv.

9 1 En nationell arena Redan nu bor mer än hälften av jordens befolkning i städer och den fortsatta urbaniseringen sker i mycket snabb takt. Världens städer svarar för närvarande för två tredjedelar av den globala energianvändningen och är den största källan till växthusgasutsläpp och klimatförändringar. Men städerna kan därmed också bidra till att lösa klimatproblemen. Hur vi planerar, organiserar och lever i våra städer blir alltså allt viktigare. Delegationen har till uppgift att verka för en hållbar utveckling av städer, tätorter och bostadsområden. Delegationen ska utgöra en nationell arena som förbättrar förutsättningarna för hållbar stadsutveckling bl.a. genom att samla aktörer, ta initiativ till, samordna och driva på processer och skapa mötesplatser. I uppdraget ingår att främja en integrerad sektorsövergripande planering, främja samverkan mellan näringsliv och kommun, främja allmänhetens deltagande, uppmärksamma städers och tätorters roll i klimatarbetet, stödja export av miljöteknik, bidra till kunskapsutveckling och kunskapsspridning och samla in och sprida information om intressanta svenska och internationella exempel. I detta kapitel ges en kortfattat redogörelse för årets aktiviteter och Delegationen redovisar sina erfarenheter och slutsatser hittills inom de olika områdena. Delegationens planerade verksamhet för 2010 berörs också. 1.1 Vad är den hållbara staden Delegationen möts ofta av frågan om vad som menas med den hållbara staden och många framför önskemålet att Delegationen ska ta fram en definition. Andra menar att det inte är möjligt eller önskvärt att definiera begreppet utan att det mer handlar om en process eller ett förhållningssätt för att hantera allt som ryms inom en hållbar stadsutveckling. Några menar att hållbarhet är ett politiskt globalt begrepp som behöver ges en mening i varje lokal situation. Det finns också olika åsikter om vad som är hållbart. Dock finns en samsyn om att en hållbar stadsutveckling innebär ett helhetsperspektiv där såväl ekonomisk, som social och miljömässig hållbarhet ingår. Delegationen vill bidra till att hålla diskussionen om en hållbar stadsutveckling levande, dvs. vad som ingår, vad som bör prioriteras i olika fall samt hur olika aspekter kan integreras, hur konflikter mellan olika mål kan hanteras och hur synergieffekter kan uppnås. I avsnitt 2.3.1 beskrivs den framtidsbild av den hållbara staden som tonar fram vid genomgången av årets ansökningar om ekonomiskt stöd till investeringsprojekt.

10 1.2 Integrerad sektorsövergripande planering 1.2.1 Aktiviteter Delegationen bjöd in till ett Open Space seminarium i november 2009 för att få till stånd en öppen, djärv och lärande diskussion om processer för ökad samverkan och inflytande. Målet var att stimulera ett gemensamt kunskaps- och erfarenhetsutbyte. Deltagarna bjöds in till att göra avtryck i Delegationens arbete och påverka inriktningen på Delegationens arbete under år 2010. Några slutsatser från det inledande panelsamtalet på seminariet var att samverkan är en svår men stimulerande utmaning. Vikten av att tydliggöra och ifrågasätta hierarkier och maktstrukturer togs upp. Man bör vara medveten om att de hattar, eller roller, som människor har eller ges i en samverkansprocess påverkar deras frihet och handlingsutrymme. Projektorganisationer med gemensamma mål lyftes fram som ett framgångsrikt sätt att få aktörer att lyfta på hattarna och börja samarbeta på allvar. Gammalmodiga attityder och aktörer som går in i samverkansprocesser för att driva sina egna sakfrågor och intressen utgör hinder för samverkan. I diskussionen efterlystes tjänstemän som vågar gå till ett möte utan att ha något färdigt program och som är villiga att kompromissa med de egna sektorsintressena i en samverkanssituation för att nå gemensamma mål. Kansliet har vidare under året följt Boverkets uppdrag att utarbeta en svensk implementering av Leipzig charter, en EU-deklaration om hållbar stadsutveckling, med ett fokus på integrerad planering, genom att medverka i en referensgrupp. 1.2.2 Delegationens erfarenheter och slutsatser hittills Delegationen finner att Det finns ett stort behov av att få ett bättre grepp om vad den sociala dimensionen av hållbar stadsutveckling innebär och hur den bör integreras i planeringen. Det finns ett stort behov av att uppmärksamma hur ledarskap och organisationsformer påverkar förutsättningarna för att samverka över sektorsgränser. Vidare finns ett behov av att informera om processredskap och verktyg som kan underlätta sektorssamverkan. Frågor om samverkan över sektorsgränser, samverkan mellan kommun och näringsliv och medborgarinflytande går in i varandra och i många fall utgör de delar i samma process. Det finns ett behov av att få med kommunala politiker i dessa sammanhang. Delegationen anser att Sociala frågor, kulturhistoriska värden samt person- och godstransporter är exempel på områden som behöver integreras betydligt bättre i stadsplaneringen. I stadsplaneringsprojekt bör förutsättningar för att skapa effektiva kollektiva färdmedel och koldioxidneutrala transporter vara vägledande i inledningen av planeringen.

11 Comodalitet behöver få ett genomslag i planeringen av transporter. Comodalitet innebär ett långt gånget integrerat angreppssätt där olika transportslag integreras med varandra samt med viktiga funktioner och målpunkter lokalt, regionalt, nationellt och internationellt. Det innefattar också effektivisering av de enskilda transportformerna. 1.3 Samverkan kommuner och näringsliv 1.3.1 Aktiviteter Delegationen har genomfört en enkät- och intervjuundersökning om vilka faktorer och förutsättningar som har bidragit till bra samverkan mellan näringsliv och kommuner i tidigare statliga investeringsprogram inom stadsbyggnadsområdet. Undersökningen genomfördes i samverkan med Naturvårdsverket. Delegationen anordnade också en bred öppen hearing med bl.a. resultatet från enkätundersökningen som bas. Vid hearingen framkom att de kommuner som uttalar en vilja och sätter tydliga mål för hållbar stadsutveckling, inspirerar till och lockar fram nya former för samverkan med byggherrar och exploatörer. Flera intressanta exempel presenterades av representanter för kommuner som arbetat framsynt och i nära samverkan med byggherrar och förvaltare och som i tidiga skeden fört dialog med de framtida kunderna. Kommunerna har haft sin egen samverkansmodell och genomfört en rad samtal, möten, workshops, studieresor och andra aktiviteter som syftar till att alla berörda ska bli inspirerade och få ökad kunskap. Under dialogen har ramarna satts av kommunen och byggherrarna gemensamt för de områden som ska bebyggas. Först när förutsättningarna är klara sker markanvisning och bygglov. Flera deltagare framhöll att det förtroende som byggs upp mellan parterna genom samverkan i tidiga skeden bidrar till att det går snabbare och smidigare att lösa de ibland svåra frågor som uppkommer i senare skeden. Vidare framgick att den tidiga samverkan ger kommunen större möjligheter att säkerställa att de mål man har för de områden som ska bebyggas kan uppnås. Näringslivet å sin sida uppskattar att det allmänna pekar ut en tydlig väg och att det finns en politisk vilja hos kommunerna. Näringslivsrepresentanter underströk att branschen vill och kan bygga hållbart, bara beställningen är tydlig. 1.3.2 Delegationens erfarenheter och slutsatser hittills Delegationen finner att Det finns en stark koppling mellan hur väl projektets mål uppnås och bra samverkan mellan näringsliv och det offentliga. Framgångsfaktorer är hur väl målen förankrats i näringslivet, kunskap om varandras intressen och villkor, om det finns ekonomisk nytta samt om det finns organisatoriska förutsättningar för samarbete. Framgångsfaktorerna gäller oavsett graden av komplexitet och nytänkande i projektet, antal inblandade aktörer, vilken aktör som tog initiativ till samverkan eller om projektledaren kom från kommunen eller näringslivet.

12 Till de organisatoriska förutsättningarna hör täta kontakter i början av projektet, tydliggörande av avtalets innebörd, tydliga mandat och tydlig ansvarsfördelning. Delegationen anser att Det behöver utvecklas modeller där samverkan mellan kommuner och näringsliv leder till bra affärsutveckling. 1.4 Allmänhetens deltagande 1.4.1 Aktiviteter Delegationens arbetsgrupp för allmänhetens deltagande anordnade ett seminarium i april med särskilt inbjudna för att diskutera angelägna frågeställningar och ta fram underlag och förslag till olika aktiviteter. Delegationen har genomfört en enkätundersökning om förändringsprocesser och dialoger som stärker allmänhetens deltagande i stadsutvecklingsprojekt. Resultatet håller på att bearbetas. Vid det tidigare nämnda seminarium (se avsnitt 1.2) som Delegationen anordnade i november om integrerande och inkluderande processer för hållbar planering inbjöds deltagarna att framföra synpunkter på vilka frågor som Delegationen bör arbeta vidare med under 2010. Frågor om social hållbarhet och stadsutveckling för integration prioriterades då högt. I seminariets panelsamtal framhölls att öppenhet, tydlighet, kontinuitet och återkoppling till alla inblandade är centrala ingredienser för ett i längden hållbart dialogprojekt. För att hantera frågor om social hållbarhet måste man sätta fokus på vardagsmänniskorna som känner platsen bäst, ett perspektiv som kräver kommunikation mellan olika sektorsintressen. Det är viktigt att gräsrötterna kommer in tidigt i processen. I samrådsskedet finns det inte någon reell möjlighet att påverka ett stadsbyggnadsprojekt. Det betonades också att om kommunens arbete organiseras på områdesbasis så kan det i sig stimulera till ett större engagemang bland invånarna. 1.4.2 Delegationens erfarenheter och slutsatser hittills Delegationen finner att Det finn en mängd reella problembeskrivningar för bostadsområden som behöver utvecklas, men också många tecken på förmåga att fortlöpande mobilisera positiva motkrafter. Varje område/ bostadsföretag kan hitta sitt eget sätt att organisera sitt förändringsarbete. Några av de bärande elementen i ett framgångsrikt arbetssätt verkar dock vara lyhördhet och respekt gentemot de boende och att aktivt engagera dem. Det är viktigt att vara mottaglig för att de boende ofta lyfter fram andra frågor och lösningsförslag än de, eller i tillägg till de, som initiativtagaren initialt velat ska komma ut ur processen. Det är vidare viktigt att vara uppmärksam på att det i processer för deltagande och inflytande ofta kan uppträda problem med representativiteten.

En central del av förändringsprocesser inom bostadsområden och stadsdelar är att kommunen visar både vilja och ledarskap. Delegationen anser att Bra resultat nås om de boende och allmänheten deltar redan från början i ett stadsutvecklingsprojekt. De bör vara med och formulera frågeställningarna och målen. Det är därför viktigt att skapa engagemang och medvetenhet. Det är viktigt att resultatet från samverkan tas om hand och återkopplas till de boende och allmänheten. 13 1.5 Klimateffekter 1.5.1 Aktiviteter Den förordning (se bilaga 2) som reglerar det ekonomiska stöd som Delegationen hanterar och beslutar om säger att stöd får ges till åtgärder som främjar hållbar stadsutveckling med ett särskilt fokus på åtgärder som väsentligen minskar utsläppen av växthusgaser. Förordningen säger också att Om ansökningarna om stöd beräknas överstiga tillgången på medel, ska stöd i första hand ges till de åtgärder som i sin helhet och i ett långsiktigt perspektiv bedöms ha bäst förutsättningar att i förhållande till stödets storlek bidra till den största minskningen av utsläpp av växthusgaser. I Delegationens kriterier för stödet ges därför klimateffekterna särskild uppmärksamhet och där beaktas också åtgärder för anpassning till ett föränderligt klimat. Delegationen har vidare, i beredningen av ansökningarna, med hjälp av Energimyndigheten och Boverket arbetat med att ta fram metoder för att uppskatta och jämföra klimateffekter. (Se kapitel 2 om det ekonomiska stödet). Delegationen har också medverkat aktivt i den särskilda högnivåkonferens om klimat och hållbar stadsutveckling som hölls inom ramen för det svenska EUordförandeskapet. Resultatet från konferensen fördes sedan vidare till FN:s klimatförhandlingar vid COP15, bl.a. i form av ett seminarium. Ordföranden var moderator vid bägge tillfällena. 1.5.2 Delegationens erfarenheter och slutsatser hittills Delegationen finner att Det finns en stor medvetenhet både i Sverige och EU om vikten av ta sig an klimateffekterna i utvecklingen av våra städer. Det EU-direktiv om byggnaders energiprestanda som antogs i december är ett exempel på detta. Flera av ansökningarna om det ekonomiska stödet anger nollnettoutsläpp av växthusgaser som ett mål på sikt. Delegationen anser att Eftersom klimatförändringarna är en av vår tids största utmaningar bör städerna bidra så långt möjligt till att reducera nettoutsläppen av växthusgaser. Det är viktigt att arbetet med klimatfrågorna sker inom ramen för ett helhetsperspektiv på hållbar stadsutveckling där såväl ekologiska som

14 ekonomiska och sociala aspekter beaktas. Det är också viktigt att anpassning till kommande klimatförändringar beaktas. 1.6 Miljöteknikexport 1.6.1 Aktiviteter Delegationen har under året deltagit i många aktiviteter som haft till syfte att främja export av svensk miljöteknik inom området hållbar stadsutveckling. Delegationen har i september, tillsammans med Exportrådet och Sveriges arkitekter, anordnat en hearing Export av hållbara städer, om utmaningar och möjligheter på den internationella marknaden för företag verksamma inom arkitektur och hållbar stadsbyggnad. En slutsats från hearingen var att samarbetet mellan arkitekter och teknikkonsulter bör utvecklas för att möjliggöra gemensamma satsningar på olika marknader i en allt hårdare konkurrens med andra länder. De svenska byggentreprenörerna behöver också medverka. Det konstaterades också att det finns många miljöteknikfrämjare spridda på olika håll och att det behövs bättre fokus och klarare strukturer. Vidare har Delegationen deltagit i en styrgrupp och delfinansierat framtagandet av en simuleringsövning för hållbar stadsutveckling som presenterades vid COP 15 och som sedan ska kunna användas t.ex. under 2010 vid World Urban Forum i Rio de Janeiro och Expo 2010 i Shanghai. 1.6.2 Delegationens erfarenheter och slutsatser hittills Delegationen finner att: Det pågår ett stort antal aktiviteter som har till syfte att främja export av svensk miljöteknik där Delegationen på olika sätt kan bidra till att lyfta fram det samlade stadsutvecklingsperspektivet. Delegationen anser att: Dagens främjande av svensk miljöteknikexport inom området hållbar stadsutveckling bör omfatta såväl tekniska lösningar som arkitektur, planeringskunnande och systemtänkande. 1.7 Kunskapsutveckling 1.7.1 Aktiviteter Tillsammans med andra aktörer arbetar Delegationen för att utforma strategier för att åstadkomma förbättringar inom fyra utpekade områden: ökad samverkan om forskning om hållbara städer, påverkan på EU:s åttonde ramprogram, effektivare spridning av forskningsresultat samt förändrade utbildningar på olika nivåer. Under det gångna året har insatserna fokuserats på de två första områdena. Delegationen har genomfört två möten, i maj respektive september, i syfte att bidra till samtal och fördjupad samordning mellan de organ som beviljar medel

till forskning inom ramen för hållbar stadsutveckling. Vid de välbesökta mötena har potentialer och behov av samordning av forskning diskuterats. För att ge diskussionerna ökad substans har en rapport tagits fram, där den befintliga forskningen kartläggs avseende finansiering och forskargrupper. Baserat på rapporten och förda diskussioner arbetar nu Delegationen vidare med att ta fram ett förslag till strategiska utgångspunkter för att stärka forskningsfältet. Delegationen har även skrivit ett förslag till kortfattad precisering av Lundadeklarationen med avseende på forskning med relevans för hållbar stadsutveckling som överlämnades i november till Miljödepartementet och Utbildningsdepartementet. Syftet är att betona vikten av att forskning i fältet hållbar stadsutveckling lyfts fram i den pågående arbetsprocessen med att utforma EU:s åttonde ramprogram för forskning. Delegationen föreslår att städernas betydelse som arenor för att lösa de stora utmaningarna bör betonas i ramprogrammet. Delegationens kartläggning av forskningsområdet samt initiativet att påverka EU:s åttonde ramprogram har presenterats vid ett möte med EU:s Urban Development Group i Stockholm i oktober. 15 1.7.2 Delegationens erfarenheter och slutsatser hittills Delegationen finner att: Det finns idag en relativt god men alltför fragmenterad kompetensbas i Sverige för att vidareutveckla och bygga upp de former av kompetens och ny kunskap om städer och stadsutveckling som motsvarar utmaningarna på området. Trots att det finns en stor potentiell finansieringsresurs hos berörda myndigheter, forskningsråd m.fl., används idag endast en marginell andel till tvärsektoriell FoU inom stadsutvecklingsområdet. Det rör sig uppskattningsvis om mindre än 1 % av den totala finansieringsvolymen hos de större forskningsfinansiärerna. Systematiskt samarbete och samordning mellan forskningsfinansiärerna förekommer endast i ringa omfattning inom stadsutvecklingsområdet. Det saknas en aktör med ett övergripande och samlat ansvar för kunskap och kompetens inom området. Delegationen anser att: För att understödja utvecklingen mot ett nationellt kunskaps- och innovationssystem för stadsutveckling krävs det en högre grad av samverkan. Det krävs en sammanhållande aktör som kontinuerligt och systematiskt samordnar finansiering, uppföljning, spridning av resultat och implementering av kunskaper. Det behövs ett sektorsövergripande synsätt i utbildningar på universitetsnivå.

16 1.8 Intressanta exempel 1.8.1 Aktiviteter Samordning I Delegationens breda uppdrag ingår att samla och sprida information om intressanta exempel på hållbar stadsutveckling. Delegationen har inventerat befintliga exempelsamlingar framförallt på nätet för att undersöka kunskapsluckor och identifiera lämpliga angreppssätt för Delegationens portal på hemsidan. Delegationen har arrangerat möten med aktörer som har eller står i begrepp att utveckla egna exempelsamlingar, exempelvis Boverket, Naturvårdsverket, Vägverket, ByggaBoDialogen, Swentec och Sveriges Arkitekter, för gemensamt informationsutbyte och för att initiera ett fortsatt samarbete. En referensgrupp har bildats. Referensgruppen utbyter information och erfarenheter och undersöker hur projekten kompletterar varandra och vilken typ av samordning som kan behövas. Internationella exempel Delegationen har med hjälp av enkäter till de svenska ambassaderna samlat in intressanta exempel från 20 utvalda länder. Syftet var att både fånga upp intressanta exempel på nationell politik för hållbar stadsutveckling och intressanta fysiska exempel på hållbar stadsutveckling. Resultat av enkäterna presenteras i en sammanfattande rapport som kommer att läggas ut på Delegationens hemsida. Ett flertal av länderna har nationella satsningar som till viss del kan jämföras med delegationens uppdrag med kopplingar till ekonomiskt stöd och andra former av support. Bland annat lyfter flera andra länder på nationell nivå gärna fram goda exempel i syfte att fungera som inspiration och för internationell marknadsföring. Det är dock svårt att hitta motsvarigheter i program som antar helhetsbilden, dvs. som fokuserar på mer än enskilda åtgärder, t.ex. transporter, eller enskilda byggnader. Det finns många intressanta exempel på hållbara stadsprojekt utanför Sveriges gränser, som också aspirerar på att bli internationella pionjärbyggen, bl.a. Masdar City i Abu Dhabi och Borgå-Skaftkärr utanför Helsingfors. Flera av projekten satsar på att bli koldioxidneutrala eller helt fria från koldioxidutsläpp genom satsningar på förnybar energi och klimatsmarta transportlösningar. De länder som sticker ut är bl.a. Österrike och Kanada, som uppvisar ett flertal intressanta exempel med bredd. Österrike bygger på en lång tradition av lokalt Agenda 21- arbete och Kanada satsar stort inför OS i Vancouver 2010. Även Brasilien kan uppvisa ett flertal intressanta projekt. I Europa bör Frankrike och Irland nämnas särskilt för projekt som har ambitionen att innefatta sociala aspekter. Vidare är inspiration från Hammarby sjöstad tydlig för många av spetsprojekten.

När det gäller miljöteknikexportsatsningar med koppling till demonstrationsprojekten är ambassadernas rapportering något knapphändig och det går inte att dra några generella slutsatser. När det gäller användandet av standarder för s.k. hållbart/grönt byggande kan konstateras att det amerikanska certifieringssystemet LEED snabbt har fått bred spridning, med exempel från bl.a. Brasilien, Indien och Kanadas OS-satsning. 17 Svenska exempel Förutom de exempelsamlingar som behandlas under rubriken samordning ovan så utgör ansökningarna om 2009 års stöd intressanta exempel. De övergripande projektbeskrivningarna presenteras på Delegationens hemsida. I kapitel 2 redovisar Delegationen kriterievisa sammanställningar av ansökningarna. Sammanställningarna kommer också att läggas ut på hemsidan. Under 2009 har vidare nya exempel tagits fram genom att två enkätundersökningar genomförts inom de två områdena; samverkan mellan kommuner och näringsliv samt förändringsprocesser och dialoger som stärker allmänhetens delaktighet. 1.8.2 Delegationens erfarenheter och slutsatser hittills Delegationen finner att: Det finns idag en mängd exempelsamlingar med relevans för hållbar stadsutveckling. Det saknas emellertid en portal som ställer de enskilda exempelsamlingarna i relation till varandra och den övergripande uppgiften att bygga hållbara städer och samhällen. Delegationen anser att: Delegationen har en viktig uppgift i att medverka till att skapa en webbportal med länkar till befintliga nätverk och samarbeten som presenterar intressanta exempel på hållbar stadsutveckling. Delegationen har vidare en viktig uppgift i att initiera bildandet av ett nätverk där viktiga aktörer på nationell nivå med egna exempelsamlingar samverkar kring en gemensam strategi. 1.9 Delegationens fortsatta arbete år 2010 med den nationella arenan Många av de pågående aktiviteterna inom olika områden fortsätter också under 2010. I vissa fall sker det genom att några av Delegationens arbetsgrupper fortsätter och i andra fall kommer arbetet vara kanslidrivet. Nedan nämns ett antal exempel på planerade aktiviteter. 1.9.1 Integrerad sektorsövergripande planering Delegationens arbetsgrupp Integrerad planering fortsätter under året.

18 Delegationen planerar att ta fram en övergripande beskrivning av det allmänna kunskapsläget inom området, beskriva framgångsfaktorer, metoder och verktyg samt redovisa intressanta projekt. Delegationen planerar att sammankalla till en hearing med kommunala politiker som arbetat framgångsrikt och insiktsfull med att utveckla samverkansprocesser i sina respektive kommuner för gemensamt lärande. Hearingen kan ordnas i samarbete med SKL. Kansliet kommer fortsatt att följa Boverkets uppdrag att utarbeta en svensk implementering av Leipzig charter, med ett fokus på integrerad planering, genom att medverka i en referensgrupp. Delegationen kommer dessutom på andra sätt och i olika sammanhang att lyfta fram intressanta exempel på och vikten av integrerad sektorsövergripande planering. 1.9.2 Samverkan kommuner och näringsliv Delegationen kommer att behandla kommunens viktiga roll för att få fram bra affärsmodeller genom samverkan mellan kommuner och näringsliv. Delegationen kommer också på olika sätt och i olika sammanhang lyfta fram intressanta exempel på och vikten av samverkan mellan näringsliv och kommun. Rapporten från Delegationens enkätundersökning och hearing används som underlag. 1.9.3 Allmänhetens deltagande Resultatet från enkätundersökningen om förändringsprocesser och dialoger som stärker allmänhetens deltagande kommer att sammanställas och presenteras på Delegationens hemsida. Delegationen kommer dessutom att på olika sätt och i olika sammanhang lyfta fram intressanta exempel på och vikten av allmänhetens deltagande i stadsutvecklingsprojekt. 1.9.4 Klimateffekter År 2010 planerar Delegationen att behandla klimatfrågorna genom att, tillsammans med Energimyndigheten, anordna ett antal seminarier på olika håll i landet. Klimatfrågorna kommer också fortsatt att ges särskild uppmärksamhet i arbetet med det ekonomiska stödet. 1.9.5 Miljöteknikexport Delegationens arbetsgrupp Miljöteknikexport fortsätter under året.

Delegationen medverkar i förberedelser för och deltar vid den årliga fastighetsmässan MIPIM, World Urban Forum i Rio de Janeiro och Expo 2010 i Shanghai Better Cities, Better Lives. Delegationen fortsätter att samverka med regeringens Kinasekretariat om det svensk-kinesiska miljötekniksamarbetet. Samverkan med Swentec om bl.a. demokarta för svensk miljöteknikexport fortsätter också. Delegationen för hållbara städer kommer att ta initiativ till att samla de svenska byggföretagen och deras branschorganisationer, för en gemensam dialog om deras roll för att föra ut de svenska exemplen på hållbar stadsbyggnad. 19 1.9.6 Kunskapsutveckling Delegationens arbetsgrupp Kunskapsutveckling fortsätter under året. Delegationen ordnar i februari ett tredje möte med forskningsfinansiärerna för att presentera ett förslag till strategiska utgångspunkter för hur forskningsfältet kan stärkas och för att diskutera vilka som bär ansvaret för att driva frågan om ökad forskningssamordning vidare efter det att Delegationen upphört. Under våren kommer Delegationen att bjuda in till ett möte med berörda myndigheter, organ och universitet för att diskutera behov och möjligheter att förändra utbildningar på universitetsnivå i riktning mot mer integrerade synsätt. Delegationen kommer även under året att bjuda in berörda myndigheter, organ och universitet till ett möte för att diskutera hur spridningen av forskningens resultat till praktiker kan förbättras. I detta sammanhang kan samarbete med ideella organisationer vara aktuellt. Delegationen samarrangerar i februari, tillsammans med FORMAS, MISTRA och Naturvårdsverket, konferensen Forum för miljöforskning på temat hållbar stadsutveckling. Konferensen syftar till möten och kunskaps- och idéutbyten mellan forskare och praktiker inom olika sektorer. Delegationen kommer att bygga en kunskapsportal på hemsidan med resultat av Delegationens arbete samt länkar till forskningsfinansiärer och större projekt. 1.9.7 Intressanta exempel Kansliet kommer, i samarbete med deltagarna i sin referensgrupp, att arbeta vidare med att bygga upp en webbportal för intressanta exempel. Ordförande, kansli och ledamöter kommer att fortsätta lyfta fram intressanta exempel vid egna och andras seminarier och konferenser. Exempel kommer också att presenteras på hemsidan, t.ex. de investeringsprojekt och planeringsprojekt som får ta del av 2009 års stöd.

20 1.9.8 Transporter Delegationen kommer att medverka i Transportforum i Linköping i januari för att väcka intresse för nytänkande avseende transportfrågorna i nästa års ansökningar genom att dra slutsatser om 2009 års ansökningar och ge förslag från Delegationen på exempel på nytänkande avseende stadens transporter av människor och varor. 1.9.9 Övrigt Delegationen kommer att följa utvecklingen av ByggaBoDialogen och Det goda samtalet där Malmös arbetssätt är av särskilt intresse.

21 2 Det ekonomiska stödet 2.1 Beviljade ansökningar 2009 Delegationen beslutade att ge stöd till 3 investeringsprojekt och 14 planeringsprojekt. 2.1.1 Beviljade investeringsprojekt Delegationen beslutade ge stöd till investeringsprojekt i Malmö, Stockholm (Järva) och Umeå. De investeringsprojekt som fått stöd 2009 uppfyllde, enligt Delegationens bedömning, bäst syftet med förordningen, ger väsentliga klimateffekter, har ett helhetsperspektiv med alla tre hållbarhetsdimensionerna; miljömässig, ekonomisk och social hållbarhet, och omfattar flera åtgärdsområden inom stadsdel, bostadsområde eller kvarter. Projekten kan bli goda skyltfönster för att visa upp svensk miljöteknik och kunnande. De utvecklar och tillvaratar synergier mellan olika tekniska system och inom projekten planeras för nära samverkan med och deltagande från berörda aktörer; kommuner, näringsliv, boende med flera. Delegationen bedömde de tre ansökningarna från Malmö, Stockholm (Järva) och Umeå som relativt likvärdiga och valde därför att, inom ramen för tillgängliga medel, stödja delar av de tre ansökningarna som respektive sökande i huvudsak hade prioriterat. Det är Delegationens förhoppning att de delar i ansökningarna som inte kunnat beviljas stöd kan genomföras av sökande även utan sökt stöd. Delegationen underströk i sina beslut projektens viktiga roll som förebilder och åskådningsexempel och att den miljömässiga, ekonomiska och sociala hållbarheten tillvaratas i genomförandet av projekten. Delegationens beslut avser ombyggnadsprojekt i Stockholm (Järva) och Umeå, samt nybyggnadsprojekt i Malmö. Valet att stödja olika typer av projekt innebär ökade möjligheter till uppmärksamhet och spridningseffekter. De tre utvalda investeringsprojekten beviljades följande stöd i angivna delar Malmö Åtgärd 7. Fullriggaren Beviljat stöd: 20 558 000 kr Åtgärd 8. P-Huset Fullriggaren Beviljat stöd: 1 837 000 kr Åtgärd 11. Rosengårdsstråket Beviljat stöd: 4 800 000 kr Åtgärd 13. Klimatneutrala modellstadsdelar Beviljat stöd: 600 000 kr* Åtgärd 14. Projektsamordning Beviljat stöd: 1 945 000 kr* Totalt Malmö Beviljat stöd: 29 740 000 kr * Lägre än sökt stöd.

22 Umeå Åtgärd 2. Innovativa tätningsmaterial m.m., 405 lgh Beviljat stöd: 8 110 000 kr** Åtgärd 3. Tak med integrerade vindkraftverk/ /solceller Beviljat stöd: 17 160 000 kr Åtgärd 6. Vinterträdgård med returvärme Beviljat stöd: 3 000 000 kr Åtgärd 13. Omvandling Studentvägen Beviljat stöd: 5 400 000 kr Totalt Umeå Beviljat stöd: 33 670 000 kr ** Villkoras med att innovativ isoleringsmetod ska användas. Stockholm (Järva) Arbetsområde 1. Energieffektivisering i Svenska Bostäders hus Beviljat stöd: 24 750 000 kr Arbetsområde 3. Förnybar energi, solfångare, solceller, vindkraftverk Beviljat stöd: 13 680 000 kr Arbetsområde 6. Transporter Beviljat stöd: 10 050 000 kr Arbetsområde 7. Ökad delaktighet och information Beviljat stöd: 4 350 000 kr Arbetsområde 8 Utvärdering Beviljat stöd: 2 460 000 kr Totalt Stockholm (Järva) Beviljat stöd: 55 290 000 kr Totalt beviljat stöd till investeringsprojekt: 118 700 000 kr 2.1.2 Beviljade planeringsprojekt Delegationen beslutade att ge stöd till ett något större antal planeringsprojekt, som bäst uppfyller förordningens krav, och därmed bidra till spridning av kunskaper och erfarenheter som ger effekter i andra projekt. Också i planeringsprojekten gavs klimatkriteriet särskild uppmärksamhet samtidigt som helheten och andra enskilda kriterier bedömdes. De fjorton utvalda planeringsprojekten beviljades följande stöd P4 Gällivare kommun beviljas 900 000 kronor för Nya hållbara Gällivare. P5 AB Gavlegårdarna i Gävle beviljas 600 000 kronor för Stadsdelsförnyelse Östra Sätra. P11 Haninge kommun beviljas 540 000 kronor för Hållbar stadsutveckling Albyberg. P15 Kalmar kommun beviljas 120 000 kronor för Södra Vimpeltorpet. P23 SLU Alnarp beviljas 150 000 kronor för Stadsodling som drivkraft för hållbar stadsutveckling. P24 Lomma kommun beviljas 1 200 000 kronor för Miljöuppföljning i Lomma hamn. P27 Lunds kommun beviljas 1 800 000 kronor för Den Hållbara Kunskapsstaden Brunnshög. P30 KB Kreativiteten i Mölndal beviljas 2 050 000 kronor för Kängurun 21.

P37 Sveriges Arkitekter beviljas 240 000 kronor för Arkitekt- och planeringstjänster inom hållbar stadsutveckling. P39 Stockholms stad beviljas 1 560 000 kronor för Norra Djurgårdsstaden en miljöprofilerad stadsdel i världsklass. P50 Upplands Väsby kommun beviljas 600 000 kronor för Väsby sjöstad - en ny miljöriktig stadsdel vid Mälaren. P51 AB Uppsala Kommuns Industrihus beviljas 800 000 kronor för Exploatering Librobäck. P52 Västerås stad beviljas 540 000 kronor för Program för omvandling av Västerås stationsområde med närområde. P54 Östersunds kommun beviljas 2 700 000 kronor för Storsjöstrand den kreativa stadsdelen. Totalt beviljat stöd till planeringsprojekt: 13 800 000 kr 23 2.2 Totala mängden ansökningar I 2009 års ansökningsomgång har totalt 78 ansökningar kommit in, fördelade på 24 investeringsprojekt och 54 planeringsprojekt. Delegationen valde ut 7 investeringsprojekt och 17 planeringsprojekt att gå vidare till fördjupad prövning. Stödet var kraftigt översökt. De flesta ansökningarna var kvalificerade men ett mindre antal ansökningar var inte i enlighet med förordningen. Ansökningarna avsåg en rik variation av projekt och det var en god geografisk spridning där såväl stora, som medelstora och små kommuner fanns representerade. Det var dock en viss överrepresentation från storstadsområdena. Ansökningarna innehåller såväl ombyggnads- som nybyggnadsprojekt. 2.3 Ansökningarna ett unikt material för fortsatt arbete De ansökningar som kommit in till Delegationen utgör ett unikt material eftersom de ger en bild av hur kommuner och andra sökande arbetar med hållbar stadsutveckling, vilka mål de sätter upp, vad de tror är möjligt på längre sikt och vad de vill uppnå den närmaste tiden. I detta avsnitt redovisas generella tendenser, särskilt intressanta åtgärder och utvecklingsområden. Beskrivningen är indelad efter de kriterier som Delegationen satt upp (se bilaga 3 och 4) med utgångspunkt i regeringens förordning för stödet (se bilaga 2). Merparten av beskrivningarna nedan gäller insatser som lyfts fram inom ramen för investeringsprojekt. De flesta av planeringsprojekten anger att dessa frågor istället ska belysas djupare i de programarbeten och förstudier som de söker stöd för.

24 2.3.1 Framtidsbilden av den hållbara staden Följande framtidsbild av den hållbara staden tonar fram vid genomgången av årets ansökningar om ekonomiskt stöd till investeringsprojekt. Människan i fokus Den hållbara staden har människan i fokus, den är utformad efter hennes behov. Stadens innevånare tycker om sin stad och de trivs och utvecklas i en aktiv och kreativ livsmiljö. Helhetsperspektiv på hållbar utveckling Staden är utformad och utvecklas utifrån ett helhetsperspektiv, där de sociala, ekologiska och ekonomiska dimensionerna av hållbar utveckling är väl tillgodosedda och integrerade. I integrationen ligger bl.a. att målkonflikter löses på ett optimalt sätt. Mångfunktionell I staden finns en blandning av många olika funktioner; bostäder, arbetsplatser, butiker, service, andra verksamheter, kulturutbud och allmänna mötesplatser. Det finns också en blandning av olika hustyper och upplåtelseformer till rimliga kostnader. Där bor, arbetar och möts en mångfald av människor från olika samhällsgrupper, etniska grupper, i olika åldrar och med olika hushållstyper. Offentliga, ideella och kommersiella intressen samverkar. Öppen och säker miljö med engagerade innevånare Miljön är öppen, tillgänglig och upplevelserik, men också säker och trygg. Innevånarna är aktiva och engagerade bl.a. i utvecklingen av sin livsmiljö, de känner ägarskap och ansvar och är stolta över sin stad. Barnens behov av stimulerande utemiljöer är särskilt beaktade. Anpassad till platsens förutsättningar och förändringsbar Den hållbara staden är anpassad efter platsens förutsättningar och formen följer funktionen. Vid nybyggnation är det viktigt att staden planeras och designas med ett helhetsperspektiv och att hänsyn tas till att staden utvecklas kontinuerligt och därför kommer att behöva förändras efter hand. Vid ombyggnation är det viktigt att ta tillvara existerande kvalitéer och inneboende möjligheter när stadsmiljön omvandlas i hållbar riktning genom tillägg, ändringar och återvinning. Vackra, sunda och hållbara byggnader, material och utemiljöer Byggnader, byggnadsverk och offentliga miljöer är vackra och utemiljöerna är attraktiva och varierade. Kulturhistoriska värden hos byggnader och miljöer tas tillvara och utvecklas. Materialen i byggnader och anläggningar är vackra, sunda och hållbara. Nya byggnader orienteras i gynnsamma väderstreck för optimala

25 sol- och vindförhållanden, de är välisolerade och har värme- och kyllagringskapacitet. Vid ombyggnation tas motsvarande hänsyn Grönytorna och dagvattenhanteringen fyller många hållbarhetsfunktioner Gröna ytor och tak och öppna vattenspeglar ger starka upplevelser av skönhet, trivsel och rekreation. De gröna ytorna och taken bidrar också till att utjämna dagvattenflöden. Grönska på gårdar och torg ger skugga, vindskydd och bullerdämpning. Det finns inslag av odlingar av ätliga växter som bidrar till stadens livsmedelsförsörjning. Vattenområden bevaras och utvecklas. Resurseffektiv Den hållbara staden är resurseffektiv och minimerar energi- material- och vattenanvändning utifrån ett livscykelperspektiv. Även transportbehovet är minimerat. Integrerade och lokala infrastrukturlösningar Den tekniska infrastrukturen för energi, vatten, avfall och transporter ingår i integrerade systemlösningar. Lokala kretsloppslösningar används i alla de fall där det är lämpligast för att minimera resursanvändning och maximera återvinning och återanvändning. Energi- och klimatneutral Den hållbara staden strävar efter att vara energineutral dvs. minst lika mycket energi produceras i staden som konsumeras där. All energi som produceras och förbrukas är förnybar. Solceller, solfångare och lokala vindkraftverk på tak och fasader producerar el och värme. Matavfall tas om hand för biogasproduktion och värmeenergi återvinns ur avloppsvattnet. Finns det möjlighet så utnyttjas geotermiska energikällor. I vissa fall kan fjärrvärme baserad på förnybart bränsle eller avfall och fjärrkyla från sjö, vattendrag eller snö vara bra lösningar. För att vara hållbar ur klimatsynpunkt strävar staden också efter koldioxidneutralitet dvs. att inte mer koldioxid släpps ut än vad som tas om hand. Hållbara transporter Behovet av godstransporter är optimerat från energi- och klimatsynpunkt både avseende mängd och typ. Behovet av traditionell personbilstrafik är begränsat genom att de boende har tillgång till lokal kollektivtrafik nära bostaden och andra verksamheter. Den lokala kollektivtrafiken har bra förbindelser med omgivande kollektivtrafik. Förutsättningarna för comodalitet är goda, dvs. att olika transportslag integreras och att de olika transportformerna effektiviseras. Staden genomkorsas av gång- och cykelleder så att det är lätt och attraktivt att cykla och gå. Det finns tillgång till bilpooler med t.ex. el- och biogasbilar.

26 2.3.2 Stadsplanering Generella tendenser Den dominerande stadsbyggnadsmodellen i ansökningarna är den täta, attraktiva staden med höga urbana kvaliteter. Vanliga strategier i ansökningarna för att uppnå dessa kvaliteter är att låta staden växa inåt för att skapa en tätare och effektivare stad med bättre kollektivtrafik och skapa funktionellt blandade områden. Satsningar görs på att överbrygga infrastrukturbarriärer och bygga ut cykelvägar för att få en bättre rumslig kontakt mellan stadsdelar och underlätta gång- och cykeltrafik. Projekten omfattar ofta idéer om att öka tillgängligheten till omgivande naturmiljö och att skapa offentliga platser av hög kvalitet. Vissa projekt lyfter idéer om hur centralt placerade parker kan utvecklas för att ge ökade ekosystemtjänster, förbättrad dagvattenhantering och förbättrat lokalklimat. I några ansökningar finns tankar om regionförstoring med effektiva kollektiva förbindelser mellan nationellt, storregionalt och lokalt strategiska funktioner och målpunkter. I dessa fall eftersträvas en decentraliserad bebyggelsestruktur med en stadsmässig och förtätad bebyggelse i stationsnära lägen, inom gångavstånd eller cykelavstånd till regionala stationer. I skala dominerar projekt på stadsdelsnivå, i förhållande till projekt på områdesoch kvartersnivå, bland både investeringsprojekt och planeringsprojekt. Vanliga kategorier av projekt i ansökningarna är förtätning med bostäder i centralt läge, ofta på f.d. industriområden, utbyggnad av nya stadsdelar i tätortens ytterkanter inom eller strax utanför cykelavstånd från stadskärnan, samt upprustning och förtätning av miljonprogramsområden. Det finns även projekt med stadsdelar i attraktivt strandläge. I projekt i stadens ytterkant är utbyggnaden av kollektivtrafik, i flera fall spårbunden, en bärande idé. Det finns också några ansökningar med enstaka byggnader eller olika objekt spridda över hela staden. Ett fåtal projekt är helt inriktade på trafikåtgärder bl. a till att utveckla hållbara varuleveranser, elbilspooler och testanläggning för spårtaxi. Särskilt intressant Det finns en skiljelinje mellan ansökningar där projekten beskrivs som isolerade öar och ansökningar som presenterar idéer för hur projektet kan bidra till att binda samman olika stadsdelar, antingen genom att förtäta i ett centralt läge och förbättra framkomligheten för gång- och cykeltrafik i området eller genom att skapa eller stärka stråk för kollektivtrafik och cykel som förbinder området med övriga staden. I ett par ansökningar finns mål om att minska segregationen mellan stadsdelar med olika socioekonomiska förutsättningar. I några projekt finns även tankar om att utveckla regionala förbindelser.