Dnr: 201-2017/150 LANTMÄTERIETS ÅRSREDOVISNING 2016
Innehåll Om Lantmäteriet 6 Förrättningsverksamhet och fastighetsindelning 11 Informationsförsörjning 27 Inskrivningsverksamhet 53 Myndighetssamverkan i form av Tjänsteexport 59 Lantmäterigemensamma områden 61 Så är Lantmäteriet finansierat och finansiellt läge 69 Översikt av återrapporteringskrav och regeringsuppdrag 77 Finansiell redovisning 80 2 (99)
KORTA FAKTA 2016 1 997 1 778 31% 13 780 medarbetare vid årets slut miljoner kronor i omsättning av intäkterna består av anslagsmedel Förrättningsärenden har avslutats 98% av Sveriges yta har med årets produktion laserskannats för nya höjddata 9 nya referensstationer för SWEPOS 5 tätorter flygfotograferades 161 000 km 2 av Sveriges yta flygfotograferades 17 ägarlägenheter har bildats 2 170 miljoner förfrågningar har gjorts mot våra visningstjänster 31 kommuner har gått med i geodatasamverkan under året 889 201 inskrivningsärenden har beslutats 6 12,1 11 283 dagars handläggningstid för ett inskrivningsärende, i genomsnitt miljarder kronor uppgick stämpelskatten till pågående tjänsteexportuppdrag kommuner (av 290) har med årets övergång nu det nya geodetiska referenssystemet SWEREF 99 3 (99)
GD har ordet Under 2016 har vi slutfört arbetet med vår nya strategiska plan för åren 2017-2020. Den pekar på ett tydligt sätt ut riktningen för vår verksamhet under denna period. Ett stort engagemang, många dialoger och diskussioner ligger bakom dokumentet. Grunden för hela processen lades av ett omfattande och fruktbart arbete med framtidsscenarier som genomfördes året innan. Den strategiska planen lanserades på en särskild medarbetardag för vår personal i slutet av augusti. Där åskådliggjordes och diskuterades på ett interaktivt sätt hur vi arbetar på Lantmäteriet när vi nått fram till 2020. Planen bygger på sex strategiska teman, som i huvudsak har externt fokus; att vara till nytta för medborgare och kunder. Dessa teman ringar in vad som är viktigt för oss att arbeta med under de kommande fyra åren. De sex temana är: En utvecklad statstjänstemannaroll, En synlig och viktig myndighet till nytta för samhällets utveckling, Tjänster och service för kunden, Högre effektivitet och större värde, En attraktiv arbetsgivare, Vi är ett Lantmäteri. Vår information geografiska data och fastighetsdata har grundläggande betydelse för samhällsbyggnadsprocessen, liksom vår fastighetsbildning. Vi är en viktig samhällsaktör när det gäller samhällsplanering, bostadsbyggande, regional utveckling, miljö- och klimatplanering, för att nämna några exempel. Vi registrerar ägande och rättigheter till fastigheter och lägger därmed grunden för ett tryggt ägande och en stor del av hela samhällsekonomin. Vi bidrar alltså i hög grad till samhällets utveckling, men vi ska bli synligare och tydligare för att underlätta och förenkla för alla som behöver tillgång till vår information och expertkunskap. Att vi har en viktig roll i samhällsutvecklingen bekräftades under året då regeringen utsåg oss till utvecklingsmyndighet för den digitala samhällsbyggnadsprocessen, med målet att underlätta bostadsbyggandet i Sverige. Regeringen satsar stort på digital förnyelse av det offentliga Sverige. Man litar på vår kunskap och vår förmåga att samverka med andra, vilket vi har gjort väldigt länge, i många olika sammanhang. Och jag tycker att vi har blivit bra på det. Ett exempel på god samverkan är att vi tillsammans med Geodatarådets ledamöter under 2016 har tagit fram en nationell geodatastrategi som siktar mot utvecklad samverkan för öppna och användbara geodata. Ett annat är Svensk geoprocess, ett samverkansprojekt med syftet att förenkla den offentliga användningen av geodata, som vi drivit tillsammans med kommunsektorn. Det har gått i mål under året och därmed lagt grunden för fortsatt samarbete för att vidareutveckla processerna för tillgängliga geodata. Vi har också en nationell samverkansgrupp kring geodata i 3D. 4 (99)
I vår egen utvecklingsverksamhet ligger fokus på att skapa enkla och säkra digitala lösningar. Det gäller exempelvis elektroniska ansökningar och automatisering av beslut i inskrivningsärenden. Det senare har lett till att vi har hållit handläggningstiderna, trots en stor ökning av ärenden under våren. Däremot har vi haft problem med handläggningstiderna i förrättningsverksamheten, vilket framför allt beror på stor personalomsättning bland lantmätarna. Vi konkurrerar med många andra om dessa resurser. Med hjälp av produktionsutjämning och teamarbete försöker vi lösa situationen. Och det är ett fokusområde för hela Lantmäteriet att bidra till att öka genomströmningen av ärenden inom fastighetsbildningen. För att återknyta till våra strategiska teman: Under 2017 kommer vi att lägga tyngdpunkten på två teman. Det ena är ett Lantmäteri kunderna ser oss som en sammanhållen myndighet och det måste vi hantera internt för att kunna tillmötesgå dem på ett tydligt sätt. Det andra huvudtemat är statstjänstemannarollen, som är grundläggande för vår verksamhet. I rollen ingår att vara till för medborgarna. Vi ska stå för stabilitet och inge förtroende förtroendet för det gemensamma är mycket viktigt, annars fungerar inte samhället. Ett kvitto på att allmänheten har förtroende för oss fick vi genom TNS Sifos anseendeindex 2016, då vi för tredje året i rad hamnade i toppen på listan! Det måste vi förvalta på ett bra sätt. En trevlig avrundning på året var att vi i december fick IT-utmärkelsen Årets digitala projekt för satsningen på Sverigekartan i Minecraft. Bengt Kjellson, generaldirektör 5 (99)
Om Lantmäteriet Lantmäteriets roll i samhället Lantmäteriets verksamhet har stor betydelse för samhällsutvecklingen och berör många politikområden. I samhällsplanering och byggande, i genomförandet av landsbygds- och skogspolitik, i miljö- och energipolitik, i transportpolitik och försvarspolitik med flera områden behövs tillförlitliga uppgifter om exempelvis ägande av mark, planbestämmelser och olika geografiska förhållanden (såsom kommunikationsnät, bebyggelse, höjdförhållanden, och vattendrag). Lantmäteriet bidrar till att de markpolitiska målen kan förverkligas samtidigt som vår verksamhet är ett viktigt instrument för att hantera konflikter om hur mark ska användas. Inom bostadspolitikens område borgar Lantmäteriets verksamhet för ett tryggt ägande av den egna bostaden och möjliggör finansiering av byggande och förbättringar av bostaden. Verksamheten är också grunden för andra viktiga samhällsfunktioner som samhällsskydd och krisberedskap samt folkbokföring och statistik. Den utgör även ett viktigt bidrag i genomförandet av politiken för global utveckling. Lantmäteriets tjänster i form av fastighetsbildning, fastighetsinskrivning och informationsförsörjning är således viktiga delar av samhällets grundläggande infrastruktur och bidrar till stabilitet i många samhällssektorer, genom säkerhet och kända förutsättningar. Verksamheten påverkas av snabb teknisk utveckling och har stor betydelse också för näringslivets utveckling, omsättningen på fastighetsmarknaden och för kreditväsendet. Internationaliseringen inom området är påtaglig och verksamheten påverkas inte minst av olika EU-direktiv. Allmänheten har ett högt förtroende för Lantmäteriet För tredje året i rad finns Lantmäteriet i toppen på listan över allmänhetens förtroende för myndigheter. Vi hamnade, tillsammans med Strålsäkerhetsmyndigheten, på andra plats i TNS Sifo:s anseendeindex. Endast Konsumentverket har högre anseende enligt årets undersökning, där det totalt ingick 31 myndigheter. I diagrammet visas de tio myndigheter med högst anseendeindex. Anseendeindex för svenska myndigheter 2016 (genomsnitt alla myndigheter: 29) Konsumentverket Lantmäteriet Strålsäkerhetsmyndigheten PRV (Patent- och registreringsverket) Skatteverket Riksantikvarieämbetet Naturvårdsverket Livsmedelsverket Kronofogden Riksbanken Resultatet återspeglar vårt kontinuerliga arbete med bemötande och tillgänglighet. 54 52 52 51 48 47 45 44 42 40 Sifos undersökning Anseendeindex för svenska myndigheter rankar myndigheter och förklarar varför myndigheter har olika högt anseende i medborgarnas ögon. 6 (99)
För att bistå allmänheten med god service och stödja Lantmäteriets verksamhet hanterar vårt kundcenter allmänhetens frågor via telefon, e-post och chatt. Kundcenter tar emot omkring 1 000 samtal per dag och cirka 700 mejl och chattmeddelanden per dygn. Vi mäter regelbundet kundnöjdhet genom en enkel enkät efter telefonkontakt, där mer än 90 procent av de som haft kontakt med kundcenter svarar att de är ganska eller mycket nöjda med den service de fått. Vi mäter även uppklarningsprocent. Syftet med den mätningen är att följa att Lantmäteriet ger en hög och jämn servicenivå till allmänheten och avlastar organisationen genom att färdigbehandla ärenden och frågor vid första kontakten. Mätningen visar att närmare 80 procent av samtalskontakterna inte behöver skickas vidare utan kan avslutas i kundcenter. Det medför att organisationen i hög grad kan fokusera på sin kärnverksamhet. Under 2016 har kundcenter prioriterat arkivfrågor och fastighetsbildningsfrågor med syfte att avlasta förrättningsverksamheten. Kundcenter har även utökats med en särskild grupp för fastighetsbildningsfrågor. Årets ekonomiska resultat i korthet Lantmäteriets omsättning 2016 uppgick till 1 778 miljoner kronor, vilket är i samma nivå som 2015. Avgiftsintäkter från kunder utgör 67 procent medan anslagen utgör 31 procent. Resultatet uppgår till minus 57 miljoner kronor, vilket är en försämring jämfört med 2015 med 41 miljoner kronor. Den stora skillnaden mellan åren återfinns inom fastighetsinformationsområdet där stora utvecklingsinsatser bedrivs samtidigt som efterfrågan på informationstjänster sjönk under året. Förrättningsverksamheten har Intäkter och kostnader (mnkr) 1 794 1 769 1 778 under 2016, precis som 2015, brottas med ekonomiska problem. Den främsta orsaken till detta är brist på resurser. Det totala balanserade resultatet inom Lantmäteriets avgiftsfinansierade verksamheter uppgick vid utgången av 2016 till 21 miljoner kronor, vilket motsvarar 1,7 procent av årets omsättning. Skillnaden på överskott och underskott mellan olika verksamheter är stor. Lantmäteriets förvaltningsanslag har under året belastats med 512 miljoner kronor, vilket är något högre än årets tilldelade anslag. Utfallet innebär att Lantmäteriet har en utgående balans på förvaltningsanslaget på 5 miljoner kronor (1,0 procent). 1 761 1 785 Intäkter 1 835 2014 2015 2016 Kostnader 7 (99)
Regeringens mål med lantmäteriverksamheten I regleringsbrev för budgetåret 2016 har regeringen angivit mål för verksamheten. Måluppfyllelse ska bland annat mätas genom fastställda indikatorer. FÖRRÄTTNINGSVERKSAMHET OCH FASTIGHETSINDELNING Regeringens mål enligt regleringsbrevet Förrättningsverksamheten ska kännetecknas av enhetlig rättstillämpning, god service och information samt snabb, korrekt och kostnadseffektiv handläggning. Informationen som förs över till fastighetsregistret ska vara aktuell och tillförlitlig. Återrapportering av indikatorer FÖRRÄTTNINGSVERKSAMHET Redovisas på sidan Sakägarens kostnad för förrättning, genomsnitt för vanliga ärendetyper 2011 2012 2013 2014 2015 2016 s. 18 Leveranstid vid förrättningar, medelvärde för vanliga ärendetyper s. 15 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Överklagade och återförvisade ärenden Överklagade i sak, antal s. 19 2011 2012 2013 2014 2015 2016 - varav återförvisade ärenden s. 19 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Överklagande av avgift, antal s. 19 2011 2012 2013 2014 2015 2016 8 (99)
INFORMATIONSFÖRSÖRJNING Regeringens mål enligt regleringsbrevet Informationsförsörjningen ska vara av god kvalitet, rikstäckande, långsiktig, stabil och säker. Användningen av den grundläggande informationen ska öka och komma till nytta hos fler användare och inom fler användningsområden. Återrapportering av indikatorer INFORMATIONSFÖRSÖRJNING Redovisas på sidan Visningstjänster Antal förfrågningar s. 31 2012 2013 2014 2015 2016 Visad datamängd s. 31 2012 2013 2014 2015 2016 Antal kontrakterade användarorganisationer vid årets slut. Indikatorn tillkom 2014. s. 31 2014 2015 2016 Nedladdningstjänster Antal förfrågningar s. 31 2013 2014 2015 2016 Nedladdad datamängd s. 31 2013 2014 2015 2016 Antal kontrakterade användarorganisationer vid årets slut. Indikatorn tillkom 2014. s. 31 2014 2015 2016 Användare visnings- och nedladdningstjänster Totalt antal kontrakterade användarorganisationer vid årets slut s. 31 2012 2013 2014 2015 2016 9 (99)
INSKRIVNINGSVERKSAMHETEN Regeringens mål enligt regleringsbrevet Inskrivningsverksamheten ska kännetecknas av enhetlig rättstillämpning, god service och information samt snabb, korrekt och kostnadseffektiv handläggning. Informationen som förs över till fastighetsregistret ska vara aktuell och tillförlitlig. Återrapportering av indikatorer INSKRIVNINGSVERKSAMHET Redovisas på sidan Handläggningstid, genomsnitt s. 54 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Andel ärenden med elektronisk ansökan s. 54 2012 2013 2014 2015 2016 Andel ärenden utan bifallsbeslut s. 56 2012 2013 2014 2015 2016 10 (99)
Förrättningsverksamhet och fastighetsindelning Förrättningsverksamheten ska kännetecknas av enhetlig rättstillämpning, god service och information samt snabb, korrekt och kostnadseffektiv handläggning. Informationen som förs över till fastighetsregistret ska vara aktuell och tillförlitlig. Kort om verksamheten All mark i Sverige är indelad i fastigheter, som är registrerade i fastighetsregistret. Genom lantmäteriförrättningar skapas fastigheter och rättigheter för bland annat utbyggnad av infrastruktur, exploatering av mark för bebyggelse, rationalisering av jord- och skogsbruk och för nybyggnation av bostäder och annat. Lantmäteriet som är den statliga lantmäterimyndigheten har kontor på ett 50-tal platser i landet. 39 kommuner har egna lantmäterimyndigheter. Alla uppgifter i denna årsredovisning avser den statliga lantmäterimyndigheten, om inte annat särskilt anges. Fastighetsregistrets grundläggande information om fastigheter byggs upp vid registreringen av lantmäteriförrättningar. Ändringar i fastighetsindelningen sker främst genom avstyckningar, fastighetsregleringar, klyvningar, sammanläggningar samt bildandet av samfälligheter och gemensamhetsanläggningar. I verksamheten utförs även viss uppdragsverksamhet, åt till exempel Naturvårdsverket och Skatteverket. Verksamheten finansieras till 87 procent av avgifter. Exempel på uppgifter som är anslagsfinansierade är externt stöd och rådgivning, utlämnande av allmänna handlingar och registrering av detaljplaner i fastighetsregistret. Kort om årets resultat Förrättningsverksamheten har under 2016 haft ett fortsatt besvärligt år både ekonomiskt och resursmässigt. Vi har fortsatt att tappa erfarna förrättningslantmätare och ersatt dessa framförallt med nyutexaminerade högskoleingenjörer, jurister och förrättningsassistenter. Intäktsfördelning 2016 Anslag Avgifter Övriga intäkter Förrättningsverksamhetens ekonomiska utveckling (mnkr) 0,4% 13% Kostnad Intäkt Verksamheten har under 2016 genererat ett 700 underskott på närmare 30 miljoner kronor. 651 656 Den besvärliga ekonomiska situationen beror till stor del på den höga personalomsättningen eftersom den påverkar antal produktionsdagar för debitering. När en förrättningslantmätare slutar kan den nye 676 620 670 som tar över ett ärende inte debitera sin 2014 2015 2016 upplärningstid i ärendet, vilket leder till nedskrivningar av det belopp som ska faktureras och förluster i verksamheten. 87% 11 (99)
Projektet med att diarieföra alla inkomna ärenden på ett ställe fortsätter enligt plan. Vi har under hösten 2016 upprättat en ny funktion för denna hantering i Gävle. När projektet är i full drift (planerat till våren 2017) kommer denna funktion att hantera många av förstadagsåtgärderna, som idag tas om hand av förrättningslantmätare. Uppdragsverksamheten i samband med fastighetsbildningen har förändrats under 2016 som en följd av att Lantmäteriet under 2015 sade upp överenskommelsen med Naturvårdsverket. Beslutet att avsluta Naturvårdsuppdraget grundar sig på förrättningsverksamhetens behov av resurser för att klara sitt primära uppdrag men även det faktum att den verksamheten kan utföras av andra än Lantmäteriet. Sedan i våras informerar vi på vår hemsida vad en förrättning kan komma att kosta och vad som ingår i priset. En positiv effekt av att vi nu är tydligare i vår kommunikation är att antalet överklagade fakturor har minskat. Effektivisering av verksamhet De senaste fem åren har 375 förrättningslantmätare slutat och 318 anställts, där majoriteten är rekryterade direkt från högskolorna. Kompetensförsörjningssituationen, där det de senaste åren funnits ett behov av att anställa 80-100 lantmätare, samtidigt som ärendena tenderar att bli mer komplicerade, har gjort det nödvändigt att finna nya sätt att använda verksamhetens kompetens mer effektivt. Därför införde förrättningsverksamheten produktionsutjämning, som nu varit i drift i närmare två år. Kompetensväxling förrättningslantmätare 72 61 78 74 102 56 74 48 63 84 2012 2013 2014 2015 2016 Förrättningslantmätare som slutat Förrättningslantmätare som rekryterats Produktionsutjämning innebär att ärenden handläggs där det finns bäst förutsättningar, vilket inte alltid är där berörda fastigheter är belägna. Lantmäteriet ska bidra till en väl fungerande samhällsbyggnadsprocess och genom att ta ett samlat grepp över produktionen i hela landet så nyttjas resurserna på bästa sätt. Arbetet med produktionsutjämning har lett till att vi arbetar enhetligare och tar tillvara på varandras kunskap. Kötiden, det vill säga den tid innan ett ärende får en handläggare, har blivit jämnare över landet. I vissa fall har det inneburit att leveranstiderna ökat på platser där ärendeinströmningen tidigare varit låg och minskat där ärendeinströmningen varit hög. I vissa ärenden är kunskapen om de lokala, geografiska och historiska förhållandena något som vi behöver ta hänsyn till. Arbetet med att starta och bemanna team och pooler fortsätter. Målet är att korta leveranstiderna samt att använda medarbetares kunskaper på rätt sätt. Detta sker parallellt med produktionsutjämningen och de framtida tankarna kring utvecklingen av ett nytt handläggningssystem. Poolerna, som startats upp på några platser i landet, inriktar sig på speciella steg i förrättningsprocessen, såsom exempelvis arkivforskning. Det innebär att en expert inom ett område utreder de efterfrågade momenten och förrättningslantmätaren kan sedan bättre använda sin expertkunskap. När detta är i full verkan kommer både effektiviteten och rättssäkerheten att bli högre. 12 (99)
Förändringen av ärendestrukturen med ett ökat krav på bostadsbyggande och en utbyggnad av infrastrukturen innebär att behovet av erfarna förrättningslantmätare ökar i samhället. Med en fungerande produktionsutjämning blir Lantmäteriet inte beroende av var erfarna förrättningslantmätare finns utan en förrättningslantmätare kan ha hela Sverige som arbetsfält. Nytt avtal om kommunala förrättningsförberedelser Under 2016 har Lantmäteriet tillsammans med Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) sett över avtalen som rör kommunala förrättningsförberedelser vid lantmäteriförrättningar (KFF). Lantmäteriets införande av produktionsutjämning har inneburit ökat behov av enhetliga rutiner för handläggning och ett standardiserat överföringsformat för datautbyte när en kommun utför förrättningsförberedelser. Det nya avtalet med tillhörande allmänna bestämmelser beskriver hur förberedelserna ska genomföras avseende rutiner och metoder men ställer även krav på kvalitet och överföringsformat. För att säkerställa att kvaliteten i dessa förberedelser upprätthålls så kommer vi att ta fram en obligatorisk webbaserad utbildning och även genomföra regelbundna uppföljningar. För Lantmäteriet är det strategiskt viktigt att det träffas KFF-avtal för att öka ärendegenomströmningen och bidra till en effektivare samhällsbyggnad. KFF omfattar de mätnings- och karttekniska momenten i en lantmäteriförrättning som en kommun med s.k. KFF-avtal utför i samverkan med förrättningslantmätaren. Förberedelserna är reglerade i Fastighetsbildningslagen. 13 (99)
Lantmäteriförrättningar en avvägning mellan enskilda och allmänna intressen Genom lantmäteriförrättning bildas och ändras fastigheter, till exempel i samband med planering och byggande. Fastighetsbildning kan också avse infrastruktur, som exempelvis ledningsrätt för kraftledningar, telefonmaster, servitut för att fälla träd längs järnvägar och gemensamhetsanläggningar för enskild väghållning. Så här ser processen ut: En förrättning börjar alltid med en skriftlig ansökan. Nästa steg i förrättningen är att en utredning påbörjas om det är möjligt att genomföra förändringen. Utredningen kan ta olika lång tid beroende på vad ansökan gäller och hur lätt eller svårt det är att genomföra en förändring. Här följs de regler som finns och Lantmäteriet tar kontakt och diskuterar med de myndigheter som berörs av din ansökan. Fältarbete- Kontroll av gamla fastighetsgränser och inmätning av nya. Sammanträde Vid behov kan det behövas protokollförda möten med de som berörs av ett ärende för att få ett så bra underlag som möjligt för beslutet. Om alla från början är överens och har skrivit på en överenskommelse om vad som ska göras behövs ofta inget möte. När all information samlats in så fattas beslutet. Det finns olika typer av beslut. I normalfallet fattas ett beslut om själva fastigheten, ett fastighetsbildningsbeslut. Beslut om hur kostnaderna för ska fördelas mellan fastighetsägare och andra som berörs förrättningen. Ersättningsbeslut om de som berörs ska betala pengar till varandra Beslut om från vilken dag förändringarna ska gälla då till exempel mark byter ägare, servitut tillkommer osv. I normalfallet får sökanden en förrättningskarta som beskriver vad som förändrats på fastigheten, ett förrättningsprotokoll som innehåller besluten samt en fastighetsrättslig och teknisk beskrivning som bland annat innehåller areal och koordinater för gränspunkter. Om inte någon överklagat förrättningen inom fyra veckor så registreras den i fastighetsregistret och på registerkartan I samband med det får nybildade fastigheter en egen fastighetsbeteckning. När lantmäteriförrättningen är färdig får sökanden en räkning. Det är den tid som lagts ner på ett ärende som avgör priset. 14 (99)
Ärendebalansen ökar Antalet inkomna förrättningsärenden under året varit i princip detsamma som föregående år. Arbetet med att avsluta äldre ärenden fortsätter och under 2016 har 997 ärenden med ett ankomstdatum tidigare än 2011-12-31 avslutats. Vårt fokus på att avsluta äldre ärenden påverkar både leveranstider och resultat samtidigt som det är nödvändigt att avsluta dessa ärenden som av olika orsaker blivit liggande. Vid årets utgång fanns det 944 ärenden äldre än fem år. För att följa upp den rättsliga kvaliteten och äldre ärenden redovisas och analyseras ärendebalanser, överklagade ärenden och ärenden som återförvisats av domstol till Lantmäteriet. Uppgifterna används i det dagliga förbättringsarbetet och i utformningen av stödet till fastighetsbildningsverksamheten. De totala ärendebalanserna, äldsta ärende, antal inkomna och avslutade ärenden 2012-2016 1 Lantmäteriet 2012 2013 2014 2015 2016 Inkomna 13 322 13 214 13 572 13 653 13 632 Avslutade 15 017 14 750 14 355 13 017 13 780 Ärendebalans 14 652 13 116 13 145 14 521 16 079 Äldsta ärende 1988-02-08 1988-03-23 1988-05-04 1988-11-08 1993-12-29 Kommunala lantmäterimyndigheterna Inkomna 4 800 4 968 5 461 5 576 5 686 Avslutade 4 818 5 051 5 396 5 353 5 808 Ärendebalans 5 581 5 594 5 664 5 864 5 687 Äldsta ärende 1974-04-02 1974-07-02 1987-01-13 1987-01-13 1987-01-13 Ett inkommet ärende kan generera flera ärenden som i sin tur påverkar ärendebalansen. Leveranstiden beror på ärendets typ Under den senaste femårsperioden har vi årligen avslutat 13 000-15 000 förrättningsärenden. Leveranstiden beror sedan på vilken typ av ärende det gäller. En enklare förrättning med bara två inblandade parter och en överenskommelse går fortare att genomföra än ärendetyper med flera sakägare. Ett exempel på komplicerade ärendetyper är ledningsrättsåtgärder och anläggningsåtgärder som båda involverar flera sakägare. En annan faktor som påverkar leveranstiderna är vårt fortsatta arbete med att avsluta äldre ärenden, som vi skrivit om i avsnittet ovan. Långa leveranstider kan få stora effekter i samhället. För att motverka delar av dessa prioriteras förrättningar som rör nybyggnad av bostäder samt visst infrastrukturbyggande. 1För Lantmäteriets del är statistiken för 2016 framtagen och kvalitetssäkrad i BI-verktyget Qlik View. Tidigare år ej möjliga att få ut ur samma system. 15 (99)
I tabellen redovisas medelvärdet av leveranstiderna för olika ärendetyper och vi kan konstatera att nästan samtliga ärendetyper redovisar en ökning. Ökningen beror till stor del på bristen av lantmätare och det faktum att en nyanställd lantmätare i allmänhet behöver längre tid på sig för att genomföra en förrättning. Leveranstid i veckor för olika förrättningar (medelvärde) Ärendetyp 2012 2013 2014 2015 2016 Ledningsrättsåtgärd 109 111 122 132 146 Anläggningsåtgärd 87 87 87 93 96 Klyvning 72 59 62 72 84 Fastighetsbestämning 59 60 62 75 70 Fastighetsreglering 43 41 41 48 58 - varav fastighetsreglering som berör två fastigheter 36 35 37 43 52 Överenskommelse enl. 43 AL 39 35 37 36 48 Avstyckning 34 33 33 36 43 - varav enlottsavstyckningar 30 31 32 32 39 Ändrat andelstal enligt 24 AL 12 6 7 16 11 LEVERANSTIDERNA FÖR ENKLARE FÖRRÄTTNINGAR ÖKAR För att följa leveranstidernas utveckling över tid avseende enklare förrättningar har vi valt två olika typer av förrättningar, enklare avstyckningar (enlottsavstyckningar) och fastighetsregleringar (med två berörda fastigheter) med en yta mindre än 5 000 m². Dessa ärenden har ungefär samma innehåll år från år varför de är lämpliga för statistisk uppföljning. Medelvärde för leveranstiden avseende enklare avstyckningar har ökat med sju veckor till 39 veckor samtidigt som medelvärdet för fastighetsregleringar har ökat från 43 till 52 veckor. Leveranstid i veckor (medelvärde) Enlottsavstyckning Leveranstiden mäts från det att ärendet inkommit till att det registrerats i fastighetsregistret, det vill säga den tid ärendet finns hos myndigheten. Fastighetsreglering 52 43 40 38 40 39 29 30 31 32 2012 2013 2014 2015 2016 Medianvärdet för leveranstiderna för enlottsavstyckningar inom Lantmäteriet uppgick 2016 till 36 veckor, ökning med tio veckor jämfört med 2015. Samma utveckling gäller leveranstider för fastighetsreglering med två fastigheter som ökat med 13 veckor till 44 16 (99)
veckor. Antalsmässigt har de förrättningar som främst riktar sig mot byggande av småhus minskat kraftigt under de senaste åren. Äldre förrättningar med lång leveranstid får därmed ett stort genomslag på medelvärdet, då de ger ökade genomsnittliga leveranstider. En annan orsak till de ökade leveranstiderna är den tidigare nämnda bristen på lantmätare och arbetet med att avsluta äldre ärenden. Om vi mäter på ärenden som inkommer och hinner avslutas inom samma år är leveranstiden väsentligt kortare. Gemensamt för dessa ärenden är att allt är klart för att genomföra en förrättning, det vill säga ansökan är rätt ifylld från början. FASTIGHETSREGLERING (medianvärde, veckor) Lantmäteriet Kommunala lantmäterimyndigheterna ENLOTTSAVSTYCKNING (medianvärde, veckor) Lantmäteriet Kommunala lantmäterimyndigheterna 44 23 31 25 26 27 22 26 36 21 22 22 2014 2015 2016 2014 2015 2016 LEVERANSTIDERNA FÖR NYBYGGNATIONER ÖKAR Vi mäter även leveranstiden (medianvärde) för avstyckningar av fastigheter avsedda för nybyggnad av bostäder. Leveranstiderna för dessa ärenden har ökat med nästan två veckor jämfört med 2015, vilket till stor del förklaras av bristen på lantmätare. NYBYGGNATION, leveranstider (veckor) 20 16 17 2014 2015 2016 REGISTRERING AV DETALJPLANER Uppgifter om detaljplaner och bestämmelser som kommunerna beslutar ska registreras i fastighetsregistret. Det långsiktiga målet är att detaljplaner ska vara registrerade inom tre veckor efter laga kraft. Enligt Plan- och bygglagen (PBL) ska kommunerna leverera detaljplanen till Lantmäteriet inom två veckor, vilket ger Lantmäteriet en vecka för att registrera den. Den totala handläggningstiden har minskat med en vecka jämfört med föregående år och ligger nu på drygt 12 veckor. Lantmäteriets handläggningstid har minskat med lite mer än två veckor medan väntetiden för leverans från kommuner har ökat med en vecka. 17 (99)
Minskningen beror till stor del på att Lantmäteriet infört en digital process under 2015 som fått genomslag under 2016. Vi har förenklat för kommunerna som nu lämnar in beslutade detaljplaner digitalt istället för att skicka dessa analogt. Trots det ökar tiden innan de skickar in beslutet. Registrering av detaljplaner genomsnittlig tid (antal veckor) Lantmäteriet Kommuner Skillnaden i leveranstider mellan kommunerna är fortfarande stor. Väntetiderna (den tid det tar från det att 2 2014 4 2015 1 2016 kommunerna handlagt planerna tills de kommit in till Lantmäteriet) är som längst i Jämtland/Härjedalen med 23 veckor samt Västernorrlands län med nästan 34 veckor. De län som hade kortast väntetid var Uppsala län med drygt två veckor och Gotlands län med tre veckor. 9 10 11 Jämförelse av sakägarens kostnad I takt med den höga personalomsättningen inom förrättningsverksamheten och att vi samtidigt arbetar av äldre ärenden har kostnaden för förrättningar ökat. Kostnadsökningen förklaras främst av att vi har lagt ner fler arbetade timmar i en förrättning än tidigare, vilket kommer sig av den tid det tar för en ny lantmätare att sätta sig in i någon annans ärende. En annan faktor som påverkar kostnaden är var förrättningen är belägen 2. Under 2016 har sakägarens kostnad för både enlottsavstyckningar och fastighetsregleringar ökat i förhållande till föregående år. Däremot kan vi konstatera att vi inte har full kostnadstäckning för dessa typer av förrättningar. Anledningen är att vi inte tar betalt för all nedlagd tid kan exempelvis vara att en förrättningslantmätare slutar och en nyexaminerad lantmätare tar vid. Utvecklingen av kostnader och intäkter i samband med avstyckning och fastighetsreglering följer varandra väl över tiden och det visar inte på några stora skillnader, enligt diagrammen 3. FASTIGHETSREGLERING <5 000m2 Kostnad och intäkt genomsnitt (kr) Kostnad Intäkt (sakägarens kostnad) 23 178 25 084 28 577 28 209 30 156 23 064 26 170 27 835 29 588 31 587 2012 2013 2014 2015 2016 ENLOTTSAVSTYCKNING <5 000m2 Kostnad och intäkt genomsnitt (kr) Kostnad Intäkt (sakägarens kostnad) 24 790 26 702 30 858 31 783 33 639 25 275 27 490 29 766 32 135 35 568 2012 2013 2014 2015 2016 2 Markvärdena påverkar priserna på lantmäteriförrättningar. Höga markvärden ställer krav på noggrannare mätningar av detaljer, gränssträckning, inmätning av strandlinjer för att till exempel få exakt rätt landareal. Förrättningslantmätaren måste vara noggrann och tydlig och redovisa ställningstaganden till yrkanden för att uppnå en rättssäker hantering. 3 Beräkningen av samkostnader har setts över vilket har påverkat samtliga belopp i diagrammen. 18 (99)
Överklagade och återförvisade ärenden En anledning till att ett ärende inte kan avslutas är att det överklagats och ligger i domstol för prövning. En annan vanlig orsak är att det inväntas en detaljplaneändring eller att sakägaren ska utföra en åtgärd innan ärendet kan avslutas. Antalet överklagade ärenden ligger kvar på samma nivå som 2015. Ökningen sedan 2013 kan till viss del förklaras av att vi gått från en manuell till en digital hantering, vilket ökat kvaliteten och säkerheten i mätningen av antal ärenden. När ett ärende tidigare överklagades samlades detta hos ansvarig chef som rapporterade in detta. Idag registreras samtliga överklagade ärenden hos registrator vilket gett en betydligt bättre bild. Ytterligare en faktor är att många erfarna som kunde hantera tvister och genomföra samförståndslösningar har slutat. Det fortsatt stora antalet överklaganden sätter också sina spår i organisationen då mer tid läggs på detta, vilket i sin tur ökar leveranstiderna på andra ärenden. Antal överklagade/återförvisade ärenden Överklagade Återförvisade Lantmäteriet 2016 (av 13 780) 2015 (av 13 017) 2014 (av 14 355) 2013 (av 14 750) 2012 (av 15 017) För de kommunala lantmäterimyndigheterna ligger överklagade ärenden och återförvisade ärenden kvar på samma nivå som tidigare år. Antal överklagade fakturor hänger ofta ihop med att kunden anser att priset är för högt satt. Sedan i våras publicerar vi på vår hemsida exempel på vad en förrättning kan kosta samt vad som ingår i priset. Vår bedömning är att den insatsen bidragit till att antalet överklagade fakturor har minskat något jämfört med 2015. Antalet överklagade fakturor har under 2016 minskat från 532 fakturor till 452 för Lantmäteriet i 310 ärenden. Motsvarande statistik för de kommunala lantmäterimyndigheterna ligger på samma nivå som förra året. Antal överklagade fakturor 2014 2015 2016 Lantmäteriet 401 532 452 Kommunala lantmäterimyndigheterna 28 30 32 449 449 465 370 378 61 62 Antal överklagade/återförvisade ärenden Överklagade Återförvisade Kommunala lantmäterimyndigheter 2016 (av 5 808) 2015 (av 5 353) 2014 (av 5 396) 2013 (av 5 051) 2012 (av 4 818) 92 90 91 96 75 24 32 54 18 10 12 4 48 19 (99)
Fastighetsbildning i flera plan och ägarlägenhetsfastigheter För att öka produktionen av bostadsfastigheter samt byggandet i sig skapades 2004 möjligheten att bilda fastigheter avgränsande i horisontellt plan vilket möjliggjorde kombinationen av kommersiella fastigheter samt bostadsfastigheter. 2009 infördes ägarlägenheter för att få fler att äga sitt eget boende. Under 2016 har Lantmäteriet handlagt elva 3D fastighetsärenden, vilket resulterat i 14 nya fastighetsbildningar. Inom de kommunala lantmäterimyndigheterna har det bildats femtio 3D-fastigheter i 45 ärenden. Totalt avslutades 56 lantmäteriförrättningar 2016, där det sammantaget bildades 64 3D-fastigheter. Totalt finns nu 827 bildade 3D-fastigheter i Sverige. 2016 har det inom Lantmäteriet bildats 17 ägarlägenhetsfastigheter i tre ärenden. Inom de kommunala lantmäterimyndigheterna har det bildats 35 stycken i fem ärenden. Totalt finns det 1 066 ägarlägenhetsfastigheter bildade i Sverige. Antal bildade ägarlägenhetsfastigheter (per år) Lantmäteriet Kommunala lantmäterimyndigheterna 112 141 86 Antal handlagda 3Dfastighetsärenden (per år) Lantmäteriet Kommunala lantmäterimyndigheterna 45 31 26 35 45 16 17 121 29 18 31 35 30 13 12 14 11 2012 2013 2014 2015 2016 2012 2013 2014 2015 2016 Förbättring av fastighetsstrukturer och ägandeförhållanden i Dalarna Sedan ett flertal år pågår det projekt i Dalarna med att förbättra fastighetsstrukturen och ägarstrukturen inom skogs- och jordbruksnäringen. Det finns idag närmare 2 miljoner hektar produktiv skogsmark i Dalarna. En tredjedel av skogsmarken är splittrad på tusentals ägare med många små spridda skiften men även jordbruksmarken i Dalarna är ägosplittrad. Ägosplittringen påverkar förutsättningarna att effektivt utnyttja av skogsoch jordbruksmarken och projektet går ut på att via en omarrondering föra samman små skiften till större enheter för att marken ska bli mer lättbrukad och lönsamheten därigenom ska kunna ökas. En förrättning av detta slag tar fem till sju år att genomföra. Under 2016 har Lantmäteriet koncentrerat arbetet till att avsluta förrättningarna i Dala Floda och Leksand Östra där beslut vann laga kraft under 2015. Dessa förrättningar omfattade tillsammans 42 00 hektar och 2 500 markägare. Vidare arbetar vi med de pågående förrättningarna i Stora Tuna och Leksand Västra. Två ansökningar om omarrondering har lagts ner, dels den i Rättvik där opinionsvillkoret inte var uppfyllt dels den i Älvdalen där Jordägarnämnden drog tillbaka sin tänkta ansökan. 20 (99)
Underlätta bredbandsutbyggnaden Lantmäteriet har under 2016 aktivt bidragit till kunskaps- och informationsförsörjningen avseende frågorna om markåtkomst vid bredbandsutbyggnad genom deltagande på externa möten, genomfört seminarium med bredbandsaktörer, informationsdag för Post- och telestyrelsen samt informerat i branschtidningar och digital media. För att effektivisera den egna processen av bredbandsförrättningar har Lantmäteriet infört en ny arbetsprocess avseende ledningsrätter med en anpassning av ansökan samt handläggningssystem. Speciella bredbandsteam för att möta kravet på snabba förrättningar har inrättats med beaktande av de nya lagreglerna som infördes 1 juli 2016. I regleringsbrevet för 2016 har Lantmäteriet fått i uppdrag påvisa områden som behöver uppmärksammas för att underlätta bredbandsutbyggnaden. Nedan kommenteras de områden som Lantmäteriet anser behöver beaktas. Avtal används ofta i stället för ledningsrätt vid bredbandsutbyggnad Avsaknad av enhetliga avtal inom branschen När avtal används är det inte säkert att alla avtalsparter är ense och det kan innebära att delar eller hela områden inte får bredband Dagens bidragsstöd kan få till följd att mindre områden inte berättigas bidrag för att utbyggnad av bredband I den nya lagstiftningen från 1 juli 2016 är skyldigheten att samordna bygg- och anläggningsprojekt en viktig punkt. Där vill vi särskilt lyfta fram hanteringen om förtida tillträden som tagits upp i vår rapport Markåtkomst i samband med bredbandsutbyggnad 4. För att samordna anläggningsprojekt behöver aktörerna hantera sin markåtkomst genom egna avtal eller genom att söka en offentlig rätt hos lantmäterimyndigheten. När aktörerna inte är i samma fas med markåtkomsten kan samordning försvåras och i sådana fall riskerar projektet att antingen inte bli av eller ta lång tid. 4 Markåtkomst i samband med bredbandsutbyggnad, Lantmäterirapport 2014/3 21 (99)
Ökad rättssäkerhet genom tillsynsbesök Enligt Lantmäteriets instruktion (SFS 2009:946) ska myndigheten utöva tillsyn över de kommunala lantmäterimyndigheterna. Tillsynsverksamheten följer i huvudsak en femårig plan och vi kan genom den dra nytta av och återkoppla till de noteringar som gjordes vid de föregående tillsynsbesöken. Under 2016 har vi fokuserat på uppföljningar av tidigare års tillsynsbesök samt rådgivning till kommuner som har kommunala lantmäterimyndigheter och även till andra kommuner som har ansökt om eller planerar att ansöka om bildande av en kommunal lantmäterimyndighet. De kommunala lantmäterimyndigheterna redovisar en årlig ärendestatistik, som bland annat används som underlag vid tillsynsbesöken. En generell slutsats efter årets uppföljnings- och rådgivningsverksamhet är att verksamheten vid myndigheterna huvudsakligen fungerar bra, utifrån den inriktning tillsynen ska ha. Lantmäteriet har vid tillsynsbesöken ofta uppmanat myndigheterna att förbättra sina balanser, korta handläggningstiderna samt arbeta av de äldsta ärendena. Särskild uppmärksamhet har ägnats åt registreringsfrågor. Lantmäteriet har påtalat vikten av att registrering av förrättningar och planer ska ske direkt efter lagakraftträdande. Behovet av fortsatt rekrytering av kompetenta medarbetare inom den kommunala förrättningsverksamheten är fortfarande en aktuell fråga. Under verksamhetsåret har även särskilda tillsynsaktiviteter ägt rum. Dessa har oftast initierats till följd av organisationsförändringar inom kommunerna, där kommunala lantmäterimyndigheter berörts. I något fall har berörda kommuner uppmanats att förändra sin organisation i syfte att stärka den kommunala lantmäterimyndighetens självständiga ställning i förhållande till de kommunala organ som företräder kommunen som fastighetsägare. Höganäs kommun och Ängelholms kommun har sedan tidigare inkommit med förnyade ansökningar om att få bilda kommunal lantmäterimyndighet. Lantmäteriet har avstyrkt ansökningarna och regeringen beslutade den 8 december 2016 att avslå ansökningarna i båda fallen. Ytterligare fyra kommuner har ansökt om att få bilda en kommunal lantmäterimyndighet. Ansökan har inkommit från Malung-Sälens kommun, Falu kommun, Vetlanda kommun och Ljusdals kommun. Ansökningarna är under handläggning inom Lantmäteriet och ärendena kommer under början av 2017 att överlämnas till regeringen tillsammans med Lantmäteriets yttranden. 22 (99)
Uppdragsverksamhet i anslutning till fastighetsbildning Lantmäteriet har enligt instruktionen (SFS 2009:946) rätt att bedriva viss uppdragsverksamhet i anslutning till fastighetsbildning 5. Vilka verksamheter som omfattas framgår av tabellen nedan. Intäkt per verksamhet (mnkr) 2014 2015 2016 Upprättande av fastighetsförteckning samt fastighets- och arkivutredning 14,4 12,8 8,5 Rådgivning och utbildning i fastighetsrättsliga och geodetiska frågor 3,0 4,1 0,7 Rådgivning och utbildning i fastighetstekniska frågor i samband med upprättande av genomförandebeskrivning 5,2 3,9 5,0 Upprättande av ansökan om lagfart, värdeintyg för lagfart och nybyggnadskarta, om uppdragsverksamheten utförs i samband med fastighetsbildning 0,9 0,4 0,6 Förslag till fastighetsplan och detaljplaneändring av genomförandekaraktär som behövs för att genomföra en förrättning 0,2 0,2 0,2 Bildande av samfällighetsförening 1,3 0,9 1,0 Myndighetssamverkan som avser sådana uppdrag åt statliga myndigheter som ansluter till lantmäterimyndighetens kärnverksamhet 72,4 76,7 48,5 Mätning, beräkning och kartläggning (MBK) samt underlag och förslag till enklare detaljplan av genomförandekaraktär i de delar av landet där andra lösningar saknas av marknadsskäl 6,7 4,7 4,4 SUMMA 104,1 103,6 68,9 Intäkterna domineras av myndighetssamverkan med Naturvårdverket och Skatteverket, som svarar för drygt 75 procent av den totala omsättningen. Övrig verksamhet består mest av tjänster till små och medelstora kommuner som saknar egen kompetens för att utföra arkivutredningar eller behöver stöd för att ta fram fastighetsförteckningar till detaljplaner. Vad gäller verksamheten för mätning, beredning och kartering (MBK) som återfinns sist i tabellen, gör vi en bedömning inför varje nytt verksamhetsår om det finns aktörer som är villiga att bedriva verksamhet på dessa orter. Under 2015 valde Lantmäteriet att säga upp överenskommelsen med Naturvårdsverket avseende samverkan vid inmätning av gränserna för naturreservat. Under 2016 har det varit stort fokus på att avsluta de pågående ärenden som tidigare påbörjats. Syftet med att upphöra med delar av vår uppdragsverksamhet har varit att frigöra resurser som ska koncentrera sig på förrättningsverksamhet, där det idag saknas resurser. Samtidigt gör vi bedömningen att det finns andra aktörer på marknaden som kan ta dessa uppdrag. Den del i uppdraget som berör fastighetsbildningsfrågor kommer även fortsättningsvis att skötas av Lantmäteriet. Naturreservatsärenden utgjorde 2016, trots förändringen, en stor andel av uppdragsverksamheten. Omfattningen uppgick 2016 till 35,6 miljoner kronor (52 procent av omsättningen) vilket ska jämföras med 62,2 miljoner kronor året innan. På uppdrag av Skatteverket utför Lantmäteriet det värderingstekniska arbetet och håller i förberedelserna inför de allmänna och förenklade fastighetstaxeringarna. Under året avslutade vi förberedelsearbetet inför den förenklade fastighetstaxeringen av Lantbruk 2017. I det arbetet har det bland annat ingått att se över värderingsmodellerna, förvalta ortsprisregistret samt samordna nivåläggning och provvärdering som skapar förutsättningar för rättvisande taxeringsvärden. 5 Framgår av 12 i Förordning (2009:946) med instruktion för Lantmäteriet 23 (99)
Taxeringsvärden och värdepåverkande uppgifter om fastigheterna bidrar till att exempelvis göra bankernas kreditgivning mera effektiv och underlättar för ägare som vill belåna sina fastigheter. Uppdraget från Skatteverket omsatte 12,9 miljoner kronor under 2016. Avgifter för registrering i samfällighetsföreningsregistret Lantmäteriet ansvarar för nyregistrering av samfällighetsföreningar samt ändringar av stadgar. Uppgifter som ska finnas i registret är namn på föreningen, vilken gemensamhetsanläggning som avses, styrelsens sammansättning samt firmatecknare. För detta tar Lantmäteriet ut avgifter som regleras i avgiftsförordningen 6 samt förordningen om förande av samfällighetsregister 7. Avgifterna överförs sedan till Riksgälden. Avgifter samfällighetsföreningsregister (mnkr) 2014 2015 2016 Avgifter samfällighetsföreningsregister 2,2 2,2 2,1 6 Avgiftsförordning (1992:191). 7 Förordning (1993:1270) om förande av samfällighetsföreningsregister m.m. 24 (99)
Resultatutveckling och ackumulerat resultat Nedan redovisas resultatutvecklingen för den avgiftsfinansierade verksamheten inom Förrättningsverksamhet och fastighetsindelning. FÖRRÄTTNINGSVERKSAMHET (mnkr) VERKSAMHETENS INTÄKTER 2014 2015 2016 Intäkter av anslag 6,0 6,0 6,0 Intäkter av avgifter och andra ersättningar 669,3 612,6 659,8 Intäkter av bidrag 0,2 1,5 3,6 Finansiella intäkter 0,6 0,3 0,5 SUMMA 676,1 620,4 669,9 VERKSAMHETENS KOSTNADER Kostnader för personal -441,4-436,9-460,5 Kostnader för lokaler -36,3-36,1-37,6 Övriga driftskostnader -150,0-167,5-185,6 Finansiella kostnader -0,5-0,1-0,1 Avskrivningar och nedskrivningar -22,7-15,5-15,7 SUMMA -650,9-656,1-699,5 ÅRETS KAPITALFÖRÄNDRING 25,2-35,7-29,6 Resultatet för förrättningsverksamheten är fortsatt negativt. Färre antal debiterade timmar på grund av att många förrättningslantmätare har slutat och inte kunnat ersättas är huvudorsaken till att resultatet för helåret landar på minus 30 miljoner kronor. Verksamheten är alltså fortsatt mycket känslig för tappade produktionsdagar. Kostnadsnivån blev högre jämfört med föregående år och förklaras delvis av att förrättningsverksamheten har delfinansierat kostnaderna för att avveckla den befintliga stordatormiljön samt att vi arbetat med att höja prestandan i det befintliga handläggningssystemet. Ärendeinflödet inom fastighetsbildningsverksamheten har legat på en stabil nivå jämfört med de närmast föregående åren. Prognosen för de kommande åren är att såväl nybyggnation som infrastruktursatsningar kommer att öka. Ett betydande antal nya lantmätare, jurister och förrättningsassistenter har anställts under 2016, vilket med tiden ger en ökad omsättning. Det kommer dock också i fortsättningen att finnas en efterfrågan på fler lantmätare och en fortsatt hård konkurrens om denna kompetens. Resultatet innebär att det ackumulerade underskottet på 21 miljoner kronor från 2015 ökar till 51 miljoner kronor. I den kommande treårsplanen bedömer vi att verksamheten ska kunna minska det balanserade underskottet och gå mot ett nollresultat. Ackumulerat resultat (utgående balans mnkr) 14,3 2014 2015 2016-21,4-51,0 25 (99)
UPPDRAGSVERKSAMHET I ANSLUTNING TILL FASTIGHETSBILDNING (mnkr) VERKSAMHETENS INTÄKTER 2014 2015 2016 Intäkter av anslag Intäkter av avgifter och andra ersättningar 103,3 103,6 68,9 Intäkter av bidrag 0,8 Finansiella intäkter SUMMA 104,1 103,6 68,9 VERKSAMHETENS KOSTNADER Kostnader för personal -66,7-66,9-47,3 Kostnader för lokaler -5,4-5,3-3,7 Övriga driftskostnader -20,5-29,4-25,9 Finansiella kostnader -0,1 0,0 0,0 Avskrivningar och nedskrivningar -2,2-2,1-1,9 SUMMA -94,9-103,7-78,8 ÅRETS KAPITALFÖRÄNDRING 9,2-0,1-9,9 Uppdragsverksamheten i anslutning till fastighetsbildning redovisar en betydligt lägre omsättning 2016 jämfört med tidigare år. Huvudorsaken är att uppdraget från Naturvårdsverket, som svarar för merparten av omsättningen, har avslutats. Den lägre omsättningen har också inneburit att resultatet sjunkit. Lantmäteriet har påbörjat en succesiv anpassning av kostnaderna till den lägre intäktsnivån. Ackumulerat resultat (utgående balans mnkr) 23,2 23,1 Det ackumulerade resultatet minskar till 13 miljoner kronor i och med årets resultat. Bedömningen för den kommande treårsperioden är en betydande sänkning av omsättningen, som en följd av färre uppdrag. 13,2 2014 2015 2016 26 (99)
Informationsförsörjning Informationsförsörjningen ska vara av god kvalitet, rikstäckande, långsiktig, stabil och säker. Användningen av den grundläggande geografiska informationen och fastighetsinformationen ska öka och komma till nytta hos fler användare och inom fler användningsområden. Kort om verksamheten Lantmäteriet förser allmänheten, den offentliga sektorn och näringslivet med information om Sveriges geografi och fastigheter, så kallade geodata. Det handlar om att vi samlar in, lagrar, uppdaterar och gör informationen tillgänglig i form av exempelvis kartor och flygbilder. Grundläggande för den geografiska informationen är de geodetiska referenssystemen i plan och höjd. De hjälper oss att bestämma var något finns på markytan. Fastighetsregistret ger fastighetsmarknaden ett institutionellt stöd vid överlåtelser och belåning. Fastighetsinformationen ger bland annat svar på vem som äger en viss fastighet, dess utbredning, taxeringsvärde och eventuella inteckningar. Lantmäteriet ansvarar även för de delar av det svenska finansiella systemet som hanterar pantbrev. Lantmäteriet har ett nationellt samordningsansvar för att tillsammans med kommuner, myndigheter och andra organisationer bygga upp och förvalta en nationell infrastruktur för geodata. Vi ansvarar också för att koordinera och stödja det nationella genomförandet av EU-direktivet Inspire. Informationsförsörjningens verksamhet finansieras till 57 procent av avgifter. Exempel på områden som finansieras av förvaltningsanslag är utveckling och förvaltning av geografisk information och arbetet med geodetisk infrastruktur. Kort om årets resultat Intäktsfördelning 2016 Anslag Avgifter Övriga intäkter Genom att förse samhället med geodata bidrar Lantmäteriet till en effektiv samhällsplanering, ett rättssäkert samhälle och en enklare vardag för medborgaren. Användningsområdena är många och vår uppföljning indikerar att användningen av geodata i samhället ökar. För att uppnå en informationsförsörjning av god kvalitet och en ökad och breddad användning av geodata arbetar vi mot målsättningen att göra våra geodata öppna, tillgängliga och användbara. 57% 2% 41% 27 (99)
Under året har vi fortsatt att i olika sammanhang belysa nyttorna med öppna geodata från Lantmäteriet. Vi bedömer att satsningarna som gjorts på öppna geodata har bidragit till den ökade användningen under året. För att bibehålla och förbättra tillgängligheten har vi under året fortsatt att modernisera tillhandahållandet av fastighetsinformationen. Det handlar både om att säkerställa en fortsatt stabil informationsförsörjning och om att göra det enklare för användare att beställa och använda informationen genom förbättrade beställningsgränssnitt och nya geodatatjänster. Med öppna menar vi att informationen kan användas utan avgifter samt utan begränsande villkor för användning och spridning. Med tillgängliga menar vi att våra geodataprodukter är lätta att få tillgång till och att de är utformade utifrån användarnas behov. Med användbara menar vi att geodata har rätt innehåll och kvalitet utifrån användarnas behov, samt att de är väl beskrivna och harmoniserade enligt överenskomna standarder. För att bibehålla och förbättra användbarheten uppdaterar och rättar vi varje år geodata utifrån fastlagda planer. I år har vi även tagit ett steg närmare en kontinuerligt uppdaterad nationell digital registerkarta. Ur ett mer långsiktigt perspektiv har vi fortsatt att bereda för en övergång till automatisk generalisering mellan kartnivåer. Det skulle göra den geografiska informationen mer fullständig och enhetlig oavsett kartprodukt, samt mer anpassad för moderna karttjänster. För att möta användarnas behov av geodata bygger vi också upp ny information. Viktiga målsättningar 2016 har varit att färdigställa den nationella höjdmodellen, påbörja en ytmodell i 2,5D och att fortsätta uppbyggnaden av nationell hydrografi. För att Lantmäteriet och andra ska kunna erbjuda användbara och tillgängliga geodata som kan bidra till effektiva samhällsprocesser, behövs också en välutvecklad samverkan inom geodataområdet. Under 2016 har vi tillsammans med andra aktörer arbetat fram en ny nationell geodatastrategi som ska stödja olika framtida samhällsutmaningar. Vi har också slutfört samverkansprojektet Svensk geoprocess som syftat till att ta fram enhetliga offentliga geodataspecifikationer för effektivare informationsutbyte, samt tagit fram en första version av nationellt ramverk för geodata i 3D. 28 (99)
Vi verkar för öppna geodata VI TYDLIGGÖR MÖJLIGHETERNA MED ÖPPNA DATA Tillsammans med Vinnova har Lantmäteriet finansierat en forskningsstudie 8 om de samhällsekonomiska effekterna av öppna geodata. Studien är beställd av ULI Geoforum och genomförd på Handelshögskolan i Stockholm. Studien visar att en reform som ger öppna geodata från offentlig sektor är samhällsekonomiskt lönsam. Nya tillämpningar och en lång rad effektiviseringar skulle möjliggöras, inom till exempel upphandlingsområdet, samhällsbyggnadsprocessen, transportområdet och inom miljöskydd. Utgångspunkten i beräkningen är att statliga myndigheter och kommuner slutar ta betalt för geografisk information och kartor, samt att aktörer som byggherrar, entreprenörer och miljöutredare enkelt får fri tillgång till grundläggande data av hög kvalitet. Lantmäteriet överlämnade under året skrivelsen Sverige behöver öppna geodata 9 till Näringsdepartementet. Skrivelsen togs fram tillsammans med Geodatarådet och syftar till att uppmärksamma behovet av en ny finansieringsmodell för Lantmäteriets geodata 10. Skrivelsen belyser också de effekter som öppna geodata kan ge i samhället, bland annat ökad möjlighet till digitalisering inom offentlig förvaltning. Med enhetliga och öppna geodata av hög kvalitet kan myndigheter utveckla bättre e-tjänster, förbättra den offentliga servicen samt bidra till ökad transparens och dialog. Som underlag för skrivelsen anordnade Lantmäteriet och Geodatarådet ett antal workshops för att belysa nyttor och effekter av öppna geodata. Områden som behandlades var miljö och klimat, samhällsbyggnad och infrastruktur, krisberedskap och säkerhet samt areella näringar. Deltagare var olika myndigheter och kommuner samt Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). Exempel på samhällsnyttor omnämnda i skrivelsen Sverige behöver öppna geodata : Skogsstyrelsen har uppskattat att öppna geodata kunna medföra omfattande ekonomiska vinster och många nya arbetstillfällen inom skogsnäringen. Vinsterna nås bland annat genom bättre skötsel som ger ökad skogstillväxt, effektivare avverkning samt möjlighet att höja virkespriserna internationellt tack vare större spårbarhet och hållbarhet i skogsbruket. Jordbruksverket har uppskattat att öppna data skulle kunna medföra en minskad användning av fosfor inom jordbruket, då fälten med hjälp av bättre geodataanalyser kunna gödslas med fosfor enbart där det behövs. Vi har även kartlagt nyttor och kostnader som uppstår på olika nivåer, hos Lantmäteriet och i samhället, till följd av våra genomförda satsningar på öppna data samt den satsning som vi föreslog i budgetunderlaget för 2016-2018 11. Kartläggningen ingår i det pågående uppdraget Effekter och konsekvenser av öppna data 12. En delredovisning av uppdraget har under året lämnats till regeringen. I den finns även resultaten från en enkätundersökning som vi genomfört under året. Den visar att majoriteten av 8 Samhällsekonomisk effekt av öppna geodata, Erik Lakomaa, Handelshögskolan i Stockholm 9 Sverige behöver öppna geodata, dnr 109-2016/2649 10 Kartor, ortofoton, höjddata, fastighetsgränser, fastighetsbeteckningar och adressinformation 11 Lantmäteriet föreslog att adresser och huvuddelen av Lantmäteriets geografiska data tillhandahålls avgiftsfritt och utan begränsade användnings- och spridningsvillkor 12Effekter och konsekvenser av öppna data, dnr 109-2016/4287 29 (99)
användarna har nytta av öppna geodata och att nyttan uppstår inom många varierade områden, till exempel inom jordbruket och i miljöanalyser. FORTSATTA SATSNINGAR PÅ ÖPPNA DATA Vi har stegvis öppnat upp delar av vår geodata den översiktliga kart-, höjd-, och positioneringsinformationen. Användare kan ladda ner öppna data på vår hemsida, www.lantmateriet.se/oppnadata. I avsnittet Användningen av våra geodata ökar redovisar vi hur användning utvecklats. Öppnade geodata 2016 Vägkartan Terrängkartan Fjällkartan Swepos positioneringstjänst med meternoggrannhet Distriktsindelning Under året släppte Lantmäteriet också en mer detaljerad landskapsmodell för dataspelet Minecraft. Kartdata för spelet har nu en upplösning på en meter över några utvalda områden 13, vilket ger bättre möjligheter att utforska och bygga nytt i spelet. Genom Minecraft ser vi möjlighet att väcka intresse för geodata hos fler människor. I december utsågs Lantmäteriets initiativ att släppa kartdata till Minecraft till årets digitala projekt på CIO Awards 2016. Våra geodata blir mer tillgängliga i samhället ANVÄNDNINGEN AV VÅRA GEODATA ÖKAR Sedan ett antal år tillbaka arbetar vi med att successivt göra vår information tillgänglig via egna system eller applikationer via maskin till maskin-gränssnitt. geodatatjänster. Det innebär att användare och utvecklare kan hämta kring enstaka objekt via maskin till maskin-gränssnitt. geodata från Lantmäteriet direkt via Nedladdning Uttag av kopia ger möjlighet att hämta större standardiserade maskin till maskingränssnitt. På så vis minskar datamängder, ofta från en utpekad hämtplats. användarnas behov av att lagra data själva och de kan enkelt få tillgång till aktuell information vid behov. Det ger också en effektivisering, både hos användare och hos Lantmäteriet, när geodata kan tillhandahållas med hjälp av automatiserade tjänster. Visningstjänster ger möjlighet att använda färdiga kartor och bilder i Nedladdning Direktåtkomst ger möjlighet att ställa frågor och få svar Hittills har vi i huvudsak utvecklat geodatatjänster för visning och direktåtkomst. Under året har vi påbörjat framtagande av geodatatjänster för nedladdning avseende uttag av kopia. I tabellen redovisas den externa användningen av våra geodatatjänster och uttagsprodukter. I den ingår inte våra manuella uttag, som i huvudsak rör fastighetsinformation. Dessa var 2016 cirka 39 000, vilket är 700 fler uttag än året innan. Tabellen inkluderar inte heller uttag av satellitbilder som 2016 omfattade cirka 97 miljoner km 2, vilket är en dryg fördubbling jämfört med 2015. Notera att alla datauttag genererar vidarespridning och vidareanvändning som vi inte kan beskriva. Exempel är uttag som görs av vidareförädlare eller av Sveriges Lantbruksuniversitet för Forskning utbildning och kulturverksamhet (FUK). 13 Kiruna, Östergötland, Gotland och Gävle 30 (99)
Tjänster 2014 2015 2016 Visningstjänster Antal förfrågningar (miljoner) 742 1 370 2 170 Visad datamängd gigabyte 57 605 104 206 143 998 Antal kontrakterade användarorganisationer 207 261 306 Nedladdning Direktåtkomst Antal förfrågningar (miljoner) 42 71 66 Nedladdad datamängd gigabyte 567 1 384 950 Antal kontrakterade användarorganisationer 152 195 235 Nedladdning Uttag av kopia Antal förfrågningar 10 324 96 645 14 503 059 Nedladdad datamängd gigabyte 1 605 4 920 18 627 Antal kontrakterade användarorganisationer 188 223 258 Användare nedladdning Antal kontrakterade användarorganisationer 1 255 295 334 Användare nedladdning och visning Antal kontrakterade användarorganisationer vid årets slut 1 271 316 361 1 Samma användarorganisation kan finnas kontrakterade på flera tjänstetyper. I totalantalet är dessa endast räknade en gång. Användare av Lantmäteriets e-tjänster samt användare inom geodatasamverkan står för huvuddelen av användningen när det gäller våra visningstjänster. Användningen går stadigt uppåt och har under 2016 fördubblats. Den mest populära visningstjänsten är den Topografiska webbkartan som står för knappt 80 procent av användningen. En variant av tjänsten tillhandahålls sedan 2015 som öppen data. Den öppna Topografiska webbkartan stod 2016 för ungefär 3 procent av förfrågningarna på visningstjänster. Andra visningstjänster som ökat i användning jämfört med föregående år är ortofoto och höjdmodell. Ökningen beror på att tjänsterna blir allt mer kända i samhället. Användningen av direktåtkomsttjänster, som främst avser fastighetsinformationen, har minskat något under 2016. Vi bedömer att anledningen är ett lågt utbud av småhus till försäljning och effekter av Finansinspektionens amorteringskrav. Mängden nedladdad data minskar något mer än antalet förfrågningar. Det beror framför allt på att användarna nyttjar direktåtkomsttjänsterna mer effektivt och bara hämtar den information som de behöver. I mitten av 2015 infördes möjlighet att ladda ner höjdmodellen vilket resulterade i en stor ökning av antal nedladdningar uttag av kopia. Antalet nedladdningar, som främst avser geografisk information, ökade också kraftigt i början av 2016 då fjällinformationen, vägkartan och terrängkartan blev tillgängliga som öppna data. Därefter har öppna datauttagen minskat vilket beror på att den informationen inte förändras så ofta att det finns anledning att göra flera uttag under samma år. Öppna data-uttagen stod 2016 för 9 procent av antal nedladdningar uttag av kopia. I övrigt har antal nedladdningar hållit sig på ungefär samma nivå som föregående år. Lantmäteriets SWEPOS 15 -tjänster är effektiva verktyg för insamling av geodata, inmätning och utsättning av detaljer samt förrättningsmätning. Tjänsterna är även anpassade för maskinstyrning i anläggningsprojekt och i jordbruket. Genom att 14 Uppgiften som lämnades i årsredovisningen 2015 är justerad. 15 Se avsnitt Utan geodetisk infrastruktur inga geodata 31 (99)
exempelvis låta GNSS 16 -utrustning styra traktorn blir körningen effektivare och miljön påverkas mindre. Swepos Nätverks-RTK-tjänst Antal abonnemang 1 323 2 215 3 140 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Vår mest omfattande positioneringstjänst, både ekonomiskt och användningsmässigt, är nätverks- RTK. Med tjänsten kan användaren, i realtid, bestämma läget för en punkt med en osäkerhet på centimeternivå. Under 2016 har antalet abonnemang ökat med 296 stycken, vilket innebär att tjänsten idag har 3 140 abonnemang. Vi bedömer att ökningen är en följd av att allt fler får kännedom om nyttan med tjänsten, till exempel inom jordbruket. SWEPOS DGNSS-tjänst ingår sedan 1 januari 2016 i öppna data. Tjänsten ger användaren en position i realtid och en osäkerhet inom 0,5-1 meter. Under året har antal registrerade användare av tjänsten ökat betydligt och uppgår till 302 stycken men hittills har användningen inte påverkats nämnvärt. ANVÄNDARNAS BEHOV LEDER TILL NYA OCH FÖRBÄTTRADE TJÄNSTER En aktiv dialog med våra användare och bevakning av trender i omvärlden ger förutsättningar för att skapa användbara och tillgängliga geodatatjänster. Vi fångar användarnas behov och synpunkter via intervjuer, användargrupper, seminarier, kundnöjdhetsundersökningar och i dialog med våra vidareförädlare. Vi har också regionala geodatasamordnare på flera orter över landet som deltar i nätverk och träffar våra användare. Sedan 2015 bedriver vi ett förbättringsarbete som syftar till att modernisera tillhandahållandet av fastighetsinformationen (uttag av kopia). Primärt handlar det om att säkerställa ett fortsatt stabilt tillhandahållande genom att ersätta dagens föråldrade systemlösningar. Det innebär också att nya produkter och tjänster tas fram med modernare leveransformat och maskin till maskin-gränssnitt. Användaren ges därmed ökad möjlighet att själv hämta informationen vid behov samt att bygga automatiska nedladdningsrutiner från egna IT-system. Målsättningen är också att förenkla och automatisera beställningsförfarandet samt erbjuda bättre produktinformation och support. Just svårigheten att beställa och förstå Lantmäteriets produkter för fastighetsinformation är något som vi fått synpunkter på från våra användare. För att säkerställa ett slutresultat som uppfyller behoven har vi etablerat en kundreferensgrupp och en kundtestgrupp som gör att vi får en närmare dialog med användarna under utvecklingsarbetet. Både vidareförädlare, myndigheter och kommuner deltar. Under 2016 har vi utvecklat en första version av nytt beställningsgränssnitt samt en nedladdningstjänst för informationsmängden belägenhetsadress med urval på kommun. Ett annat förbättringsområde som vi arbetet med under året är ett enhetligt och mer tillgängligt kartsortiment. Syftet är att möta en ökad efterfrågan på digitala produkter och digital åtkomst. Det ska till exempel bli enklare för allmänheten att ladda ner och skriva ut kartbilder, samt ett mer enhetligt utseende oavsett vilken karta som används. 16 GNSS= Global Navigation Satellite Systems. 32 (99)
Under 2016 påbörjade vi uppbyggnaden av en ytmodell 17. Utifrån modellen har vi utvecklat två nya uttagsprodukter. Ytmodellen har framförallt efterfrågats av skogsnäringen som har behov av att kontinuerligt följa utvecklingen och göra analyser av bland annat skogstillväxt och förändringar i landskapet. Den är också mycket användbar för 3D-visualiseringar. GRÄNSÖVERSKRIDANDE GEODATA I EUROPA Sedan mars 2013 har de europeiska kart- och fastighetsmyndigheterna drivit projektet European Location Framework (ELF) och Lantmäteriet har varit en aktiv deltagare. Syftet har varit att möta krav från olika publika organisationer (EU, EEA med flera) och applikationsutvecklare som efterfrågar gränsöverskridande geodata inom Europa. Projektet har delfinansierats av EU och avslutades i oktober 2016. Arbetet har resulterat i en geodataplats (demoversion) som ger åtkomst till enhetliga gränsöverskridande geodata (http://demo.locationframework.eu/). Arbetet fortsätter i regi av vår europeiska samarbetsorganisation EuroGeographics. Användbara geodata från Lantmäteriet SVERIGE LASERSKANNAS FÖR NATIONELL HÖJDDATAMODELL År 2009 gav regeringen Lantmäteriet ett särskilt uppdrag att bygga upp en ny och noggrannare markmodell med höjddata över landet. Markmodellen framställs med hjälp av laserskanning från flygplan. En nationell höjdmodell ger bättre underlag för riskanalyser och åtgärdsplanering kopplade till ett förändrat klimat. Med bra höjdinformation ökar möjligheterna att identifiera riskområden för översvämningar, ras och skred. Det blir även möjligt att planera framtida bebyggelse och infrastruktur på ett effektivare och mer klimatsäkert sätt. Vid 2016 års utgång var cirka 98 procent av planerade 460 000 km² skannade och leveransklara 18. De områden som återstår (10 100 km²) är utspridda över fjällen. Väder- och snöförhållandena har gjort att skanningen inte slutförts under året enligt plan. Sedan 2013 arbetar vi med att förbättra kvaliteten i informationen genom att fineditera broar och dammar. Vi har också fortsatt att platta ut vattenytor i laserdata och räknar med att vara i fas med finediteringen under första kvartalet 2017. VI SKAPAR EN YTMODELL ÖVER SVERIGE I 2,5D Utfall laserskanning 2016 De gröna, blå och lila områdena i kartbilden visar de delar av landet som skannats. I det gröna området är även broar och dammar editerade. I det lila området är broar, dammar och strandlinjer editerade. De grå fälten visar de områden som återstår att laserskanna. Som vi tidigare nämnde påbörjade vi 2016 en ytmodell över Sverige. Ytmodellen är en typ av höjdmodell som beskriver vad som syns från luften. Ovansidan av vegetation, byggnader och annat ovanpå marken finns med, till skillnad mot en markmodell där sådant är borttaget. 17 Se avsnitt Vi skapar en ytmodell över Sverige i 2,5D 18 Utfall av skanning och produktion av höjdmodell kan kontinuerligt följas på www.lantmateriet.se (under Kartor och geografisk information/fakta om laserskanning/planer, utfall och stödmaterial). 33 (99)
Informationen framställs genom matchning av flygbilder för att få fram höjdsatta punkter som sparas med en upplösning på 0,5 respektive 1 meter. Punkterna som utgör ytmodellen är inte en tredimensionell svärm med punkter, utan ett lager med höjdsatta punkter (2,5D-modell). Ytmodell med IR-färg i 3D-vy visualiserad i GIS-programvara Under 2016 har 47 procent av landet färdigställts. Uppbyggnad av ytmodellen beräknas pågå fram till hösten 2017. Därefter kommer en tredjedel av landet att uppdateras löpande i takt med vår flygfotografering. ANALOGA FLYGBILDER BLIR DIGITALA I Lantmäteriets analoga flygbildslager finns drygt 1 miljon flygbildsnegativ från 1930-talet och fram till 2006. För att bättre bevara flygbilderna och för framtida användning överförs negativen successivt till digital form via skanning. Arbetet med digitaliseringen har pågått sedan 2008 och efter 2016 har totalt 360 000 negativ skannats. Med hjälp av modern teknik skapar vi också skalriktiga flygbilder, så kallade ortofoton, från de gamla analoga flygbilderna. Bildinformation från flera tidsepoker kan bland annat användas för uppföljning av förändringar i vegetation och bebyggelse, för att lokalisera gamla deponier av miljöfarligt gods runt industrier, eller för att identifiera fornlämningars läge vilket kan underlätta vid exploatering av mark och inom skogsbruket. Tidsserier med digitala flygbilder och ortofoton används som underlag till uppföljning av flera indikatorer kopplade till de nationella miljömålen. SAMLAD NATIONELL HYDROGRAFI GER ÖKAD SAMHÄLLSNYTTA Lantmäteriet och SMHI initierade 2010 ett gemensamt projekt för att skapa ett rikstäckande hydrografiskt nätverk med god noggrannhet enligt förordningen om geografisk miljöinformation 19. Målet var att uppfylla EU-direktivet Inspire och den svenska standarden för vattensystem 20. Sedan februari 2013 pågår därför ett införandeprojekt för samlad nationell hydrografi. Arbetet genomförs områdesvis och omfattar 119 avrinningsområden och 10 kustområden. I produktionen, som utförs av Lantmäteriet och SMHI tillsammans, skapas objektifierade hydrografidata som inte funnits tillgängliga tidigare, samt nätverksbildad hydrografi. 19 SFS 2010:1770. 20 SS 637008:2015. 34 (99)
Genom informationen som byggs upp förses samhället med bättre underlag för miljöinsatser och risk- och sårbarhetsåtgärder, till exempel utsläppsanalyser, mer exakt kalkning av sjöar och riskkartering för översvämningar. Till och med 2016 har 88 avrinningsområden och sju kustområden nätverksanpassats. Dessutom har arbetet med 14 avrinningsområden och två kustområden påbörjats. Figuren visar produktionsstatus efter 2016. 70 avrinningsområden har hittills gjorts tillgängliga för användning via visnings- och nedladdningstjänster. Nya områden görs tillgängliga för användning varje halvår med målet att vara klar med en rikstäckande hydrografisk datamängd under 2017. Ajourhållning av färdiga avrinningsområden har påbörjats och ingår i projektet till och med 2017. Därefter kommer det arbetet att övergå i löpande verksamhet. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap samt Havs- och vattenmyndigheten delfinansierar arbetet. LANTMÄTERIET UPPDATERAR KONTINUERLIGT GRUNDLÄGGANDE GEODATA För att vidmakthålla rikstäckning, korrekthet och aktualitet i vår geografiska information följer vi ett bildförsörjningsprogram som innebär att en tredjedel av Sveriges yta flygfotograferas årligen. Under 2016 fotograferades en areal om cirka 161 000 km². Flygfotograferad yta 2014 2015 2016 Antal flygfotograferade rutor 5x5 km 6 005 6 770 6 440 Procent av totala antalet rutor 31 35 33 Motsvarande yta (km²) 150 100 169 300 161 000 Antal flygfotograferade tätorter 7 5 5 Flygbilderna använder vi för att framställa ortofoton. Med hjälp av ortofoton uppdaterar vi löpande grundläggande geografiska data (GGD). 2016 uppdaterades informationen utifrån samtliga flygbilder som producerades året innan. Informationen i GGD ligger till grund för att framställa kartor. Uppdaterad yta 2014 2015 2016 % av total yta 31 30 36 Km2 153 800 150 400 181 200 Uppdaterade områden för GGD 2016 Lantmäteriets flygbilder, ortofoton och kartor används på många håll i samhället, till exempel inom skogs-, miljö- och kommunsektorerna för samhällsplanering, miljöövervakning, uppföljning av markanvändning och som bakgrund till annan information. Kartor används både i avancerade geografiska system och i söktjänster på nätet eller i telefonen. Lantmäteriet ansvarar för att årligen uppdatera satellitbildsdatabasen Saccess och tillhandahålla den samlade informationen till allmänheten. Med hjälp av satellitbilder kan man studera lanskapsförändringar över tid viket till exempel är till nytta för skoglig kartering och planering, miljöövervakning och samhällsplanering. 35 (99)
Förutom insamling och uppdatering av geodata i Lantmäteriets egen regi, samarbetar vi med företag, andra myndigheter och kommuner för att kontinuerligt uppdatera geodata. Tillsammans ser vi till att det finns rikstäckande, högkvalitativa geodata i Sverige. För att få en effektivare hantering av information från andra myndigheter och undvika kopior av information, har vi under året arbetat med en målbild kring hur olika typer av beslut från myndigheter ska aviseras, registreras och lagras. Dialog har förts med Länsstyrelserna, Naturvårdsverket och Riksantikvarieämbetet för att förankra målbilden som vi kallar ettregister-principen. Samarbetet med kommunerna kring insamling och ajourhållning av geodata regleras i olika samverkansavtal 21. Avtalen omfattar information om fastighetsindelningen, uppgifter om adresser och byggnader samt även leveranser av byggnadsgeometrier, det vill säga byggnadernas läge och form, samt viss övrig topografisk information. Inom ramen för dessa avtal betalar Lantmäteriet ut årliga ersättningar till kommunerna. Hur stor ersättningen blir för den enskilda kommunen beror bland annat på informationens innehåll och kvalitet. Antalet kommuner som uppdaterar information om både adresser, byggnader (inklusive byggnadsgeometrier) och topografi med högsta 2016 2015 2014 64 58 59 4 3 2 (62) (62) ambitions- och ersättningsnivån 2013 55 3 (58) har under 2016 ökat från 73 till 83 stycken. Det innebär att kvalitet 2012 50 2 (52) Utbetald ersättning till Sveriges kommuner (mnkr) Fastighetsinformation Geografisk information och fullständighet i adressregister och byggnadsregister förbättrats och omfattar nu 3,8 miljoner adresser och 7,8 miljoner byggnader. Kommunerna ansvarar också för att uppdatera lägenhetsregistret med hjälp av information från fastighetsägarna. Under 2016 har cirka 60 000 bostadslägenheter tillkommit och registret omfattar nu cirka 5,4 miljoner lägenheter. Informationen ligger framförallt till grund för rikstäckande hushålls- och bostadsstatistik samt folkbokföring på lägenhet. Sedan ett antal år tillbaka är det möjligt för kommunerna att via bastjänster (maskin till maskin-gränssnitt) uppdatera Lantmäteriets grunddata rörande byggnader och adresser direkt från sitt eget handläggningssystem, så kallad tjänstebaserad uppdatering. På så vis effektiviseras arbetet, men det blir även en ökad kvalitet och enhetlighet i den information som samlas in. Under året har nio kommuner anslutit sig och totalt uppdaterar nu 26 kommuner informationen via tjänster. (67) Under 2016 avslutades projektsamarbetet Svensk geoprocess mellan Sveriges kommuner, SKL och Lantmäteriet. Projektet har arbetat fram enhetliga geodataspecifikationer som kommer att bidra till enklare och effektivare arbetsprocesser mellan främst kommunerna och Lantmäteriet. Se vidare under Enhetliga geodata underlättar informationsutbytet. 21 Se även avsnitt Nytt samverkansavtal med kommuner 36 (99)
VI MODERNISERAR DEN KARTOGRAFISKA PRODUKTIONEN Kartproduktionen hos Lantmäteriet är traditionellt indelad i olika produktionslinjer med varierande informationsinnehåll och struktur för att passa de olika tryckta kartprodukterna. Dagens digitala kartprodukter kräver mer enhetlighet för att kvaliteten och användarupplevelsen ska bli bra. Vi har därför inlett ett långsiktigt arbete med målsättningen att ersätta dagens manuella editering med enhetlig automatisk generalisering mellan kartnivåer. Under 2016 har vi arbetat med att bygga upp kunskap inom området, både genom egna tester och genom omvärldsbevakning. Vi har även genomfört lyckade tester med automatisk generalisering av markskiktet i skala 1:50 000. SÄRSKILDA KVALITETSINSATSER I FASTIGHETSREGISTRET Vi arbetar löpande med att analysera och förbättra kvaliteten i inskrivningsdelen och i den allmänna delen. Insatserna handlar både om att minimera antalet fel som uppstår vid handläggning och om att rätta eller komplettera äldre uppgifter. Det är av historiska skäl som vissa äldre uppgifter och åtgärder inte är redovisade i fastighetsregistret. Till exempel saknas information om vissa rättigheter, gemensamhetsanläggningar och samfälligheter, vilket orsakar extra kostnader i samband med fastighetsöverlåtelser, fastighetsbildning och fastighetsinskrivning. Det finns Lantmäteriet ansvarar enligt lag för att hålla ett fastighetsregister bestående av fem delar: allmän del med registerkarta inskrivningsdel adressdel byggnadsdel taxeringsuppgiftsdel Den allmänna delen av fastighetsregistret innehåller bland annat uppgifter om fastigheter, samfälligheter, gemensamhetsanläggningar, rättigheter, planer och bestämmelser samt deras geografiska läge. Uppdatering av fastighetsregistrets allmänna del sker bland annat i samband med fastighetsbildningsåtgärder. Inskrivningsdelen i fastighetsregistret uppdateras vid handläggningen av inskrivningsärenden. också äldre kvalitetsbrister när det gäller lägesnoggrannheten i registerkartan. Användarnas krav på lägesnoggrannhet har blivit högre i takt med att de använder allt fler positioneringstjänster. För att åtgärda dessa kvalitetsbrister arbetar vi utifrån en långsikt åtgärdsplan. Under året har vi fortsatt med rättningar och kompletteringar. Det är ett omfattande och tidskrävande arbete som vi har lagt 7 125 persondagar på 2016, jämfört med 6 200 persondagar året innan. Det pågår också ett arbete för att rensa äldre inskrivningar av rättigheter som är inaktuella eller felaktiga. Den så kallade förnyelselagen 22 innebär att inskrivningar som har beviljats före 1 juli 1968 kommer att tas bort från fastighetsregistret, om ingen skriftligen begär att inskrivningen förnyas. Fram till slutet av 2018 förbereder vi därför en rensning av inaktuella servitut och nyttjanderätter i fastighetsregistret. Vi bedömer i nuläget att mer än en halv miljon av dessa inskrivningar är inaktuella och kan tas bort. 22 Förnyelselagen kallas även preklusionslagen (Svensk Författningssamling Lag (2013:488) om förnyelse av vissa inskrivningar i fastighetsregistret) och gäller från den 1 juli 2013. 37 (99)
För att upplysa berörda om förändringen informerar vi löpande via vår hemsida, via annonser i tidningar och pressmeddelanden. Sedan förnyelselagen trädde i kraft 2013 har 3 procent av de gamla avtalsservituten förnyats. ÖVERGÅNGEN TILL NATIONELL DIGITAL REGISTERKARTA ÄR NU I SLUTFASEN Enligt regleringsbrev för år 2011 genomför Lantmäteriet i samverkan med SKL en övergång till en nationell digital registerkarta 23. Målsättningen är en heltäckande registerkarta med hög aktualitet. Ändringen innebär att kommunerna uppdaterar informationen direkt vid varje ändring i kartan, så kallad kontinuerlig ajourhållning. Övergången ska vara genomförd senast den 31 december 2017. Lantmäteriet och kommunerna har en gemensam arbetsgrupp som följer en framtagen handlingsplan. Arbetet har under 2016 gått in i slutfasen och i slutet av året ajourhåller alla kommunala lantmäterimyndigheter fastighetsindelningen kontinuerligt via en teknisk lösning. När det gäller information om rättigheter återstår 4 kommuner. För planer och bestämmelser återstår 28 kommuner. Övergången till kontinuerlig uppdatering av hela registerkartan för återstående kommuner är inplanerad under 2017. Från 1 januari 2018 ändras regelverket så att de kommunala lantmäterimyndigheterna inte längre får ha egen registerkarta. Vi får då en författningsreglerad nationell digital registerkarta. UTAN GEODETISK INFRASTRUKTUR INGA GEODATA Geodesins huvuduppgift är att bestämma punkters läge på jordytan, deras höjd över havet och deras tyngdkraftsvärden. Geodetisk information är viktig för många lägesrelaterade aktiviteter, som uppbyggnad av geografiska databaser, transporter, samhällsplanering, byggande samt jord- och skogsbruk. 23 Registerkartan ingår i fastighetsregistrets allmänna del, men har inte någon så kallad rättsverkan. 38 (99)
Våra geodetiska referenssystem med tillhörande geodetiska referensnät bildar den geodetiska infrastrukturen som bidrar till att läge kan bestämmas enhetligt och entydigt. Ett geodetiskt referenssystem realiseras i ett RG 82 för tyngdkraft referensnät. Nätet består av punkter med koordinater bestämda i referenssystemet. För att noggrann lägesbestämning ska vara möjlig över hela Sverige har Lantmäteriet referensnätet SWEPOS med permanenta referensstationer över landet. SWEPOS använder satellitbaserade positioneringssystem, till exempel GPS 24, Glonass och i framtiden även det europeiska Galileo och det kinesiska Beidou. Under året har nätet byggts ut med nio stationer för att förbättra lägesnoggrannheten. Målsättningen är att avståndet mellan stationerna ska vara max 35 kilometer. Vid utgången av 2016 består nätet av 376 referensstationer. Kännedom om tyngdkraftens variationer har stor betydelse för möjligheten att noggrant bestämma höjd med hjälp av satellitteknik. Arbetet med ett nytt tyngdkraftssystem, samt etablering av ett nytt tyngdkraftsnät är några av våra pågående nyckelaktiviteter inom geodesiområdet. Syftet är att harmonisera de svenska referenssystemen. Datainsamlingen för det nya nätet slutfördes under 2016 och nu återstår beräkningar. Under 2016 mättes 234 tyngdkraftspunkter för geoidberäkning 25, varav 76 procent var belägna i fjällvärlden. I Lantmäteriets uppdrag ingår att bedriva forskning inom geodesi. Forskning är en viktig komponent i en hållbar geodetisk infrastruktur som utvecklas över tid. Forskningen bedrivs i egen regi, i samverkan med universitet och högskolor och inom nordiskt och internationellt samarbete. Hur flera satellitsystem ska kunna samutnyttjas bättre studeras för närvarande genom en industridoktorand. Forskning kring den Fennoskandiska 26 landhöjningen har under året resulterat i förbättrad landhöjningsmodell baserad på klimatdriven modell av ishistorik och geofysiskt relevant jordmodell. DEN NYA LAGEN OM SKYDD FÖR GEOGRAFISK INFORMATION De nationella referenssystemen som består av noggrant lägesbestämde punkter är: SWEREF 99 i tre dimensioner och i plan RH 2000 i höjd Den nya lagen (2016:319) och förordningen (2016:320) om skydd för geografisk information trädde i kraft den 1 maj 2016. Regleringen innebar att uppgiften att vara ansvarig tillståndsmyndighet för spridning av sammanställningar av geografisk information som inhämtas från luftfartyg, övergick från Försvarsmakten till Lantmäteriet. Vi har i samråd med Försvarsmakten vidtagit ett flertal åtgärder för att förbereda verksamheten för uppgiften, bland annat ombyggnad av lokaler, rekrytering av personal, och etablering av nya rutiner. Vissa åtgärder återstår fortfarande, till exempel anpassning av IT-stöd och en fortsatt informationsöverlämning från Försvarsmakten. Samverkan med Försvarsmakten har också resulterat i gemensamma riktlinjer och bedömningsgrunder för hantering av reviderat underlag till beslut om tillstånd. Vi bedömer att övertagandet av verksamheten i huvudsak har gått bra och vi har fått övervägande positiv respons från sökande aktörer. Antalet ansökningar under 2016 blev fler än väntat med drygt hundra inkomna ärenden per månad. Efter en dom i Högsta Förvaltningsrätten den 21 oktober 2016, avseende 24 Global Positioning System 25 Geoiden definierar jordens form och används som referensyta för att mäta höjder 26 Fennoskandien består av Norge, Sverige, Finland och nordvästra Ryssland 39 (99)
kameraövervakningslagens koppling till fotografering från drönare, har antalet ansökningar dock minskat. Samverkan kring geodata utvecklas EN GEMENSAM STRATEGI FÖR ANVÄNDBARA GEODATA VIA TJÄNSTER Lantmäteriet har av regeringen tilldelats ett nationellt samordningsansvar för geodataområdet vilket innebär att vi tillsammans med Sveriges kommuner, andra myndigheter och organisationer bygger upp och förvaltar en nationell infrastruktur för geodata. Infrastrukturen för geodata ska göra det så enkelt som möjligt för så många som möjligt att hitta och använda geodata. Lantmäteriet har på uppdrag av regeringen tagit fram en ny nationell geodatastrategi för 2016-2020 som ska stödja gemensamma samhällsutmaningar och en fungerande infrastruktur för geodata. Uppdraget redovisades till regeringen i mitten av juni och geodatastrategin återfinns på geodata.se. Vi har tagit fram strategin i samråd med de myndigheter och organisationer som ingår i Geodatarådet. Arbetsformen har varit workshops och telefonintervjuer med Geodatarådets ledamöter och telefonintervjuer med näringslivet. Omkring 120 instanser deltog i remissrundan som pågick i fyra veckor. Den nya geodatastrategin fokuserar på fem samhällsutmaningar där geodata på ett tydligt sätt kan bidra till lösningar: Innovation och tillväxt Digitalisering av offentlig förvaltning En effektivare samhällsbyggnadsprocess Klimatanpassning och miljöhot Försvar, samhällsskydd och beredskap Geodatastrategin betonar behovet av öppna geodata för att lösa de framtida samhällsutmaningarna. Lantmäteriet och Geodatarådet har utifrån strategin tagit fram en handlingsplan för 2017. ENHETLIGA GEODATA UNDERLÄTTAR INFORMATIONSUTBYTET Med enhetliga offentliga geodata och referenssystem kan många samhällsprocesser effektiviseras, till exempel planarbete, fastighetsbildning, bygglovshantering, miljö- och krisarbete samt infrastrukturbyggande. Enhetliga geodataspecifikationer bidrar också till effektivare insamling, lagring och tillhandahållande av geodata. För att möjliggöra leveranser och utbyte av enhetliga grundläggande geodata har projektet Svensk geoprocess bedrivits från 2011 fram till 1 juli 2016. Det har varit ett samverkansinitiativ främst mellan Lantmäteriet, SKL och Sveriges kommuner. I anslutning till att projektet avslutades inlämnades en slutrapport till Regeringen 27. Svensk geoprocess har haft två viktiga huvuduppdrag: Att utarbeta enhetliga geodataspecifikationer och ge förslag på nya och förändrade samverkansformer för nio utvalda geodatateman. 27 Dnr 519-2013/3660 40 (99)
Att stödja och påskynda kommunerna och övriga berörda myndigheter i deras införanden av de enhetliga nationella referenssystemen i plan och höjd, SWEREF 99 och RH 2000. Projektet genomförde under första halvåret 2016 de två avslutande temauppdragen för De nio utvalda geodatatemana är: byggnad och väg/järnväg. flygbild/ortofoto hydrografi Geodataspecifikationer och markanvändning markdetaljer laserdata/höjdmodell väg/järnväg samverkansprocesser är därmed framtagna adress byggnad för samtliga nio utvalda geodatateman. I stompunkter två temaövergripande uppdrag har även mätningsanvisningar och datautbytesmodeller tagits fram, vilka är viktiga komplement till geodataspecifikationerna. Vi har även under året bedrivit en omfattande rådgivning för att underlätta införandet av de nationella referenssystemen SWEREF 99 och RH 2000 inom myndigheter och kommuner. Som diagrammet visar har nu 283 kommuner av totalt 290 infört det nationella referenssystemet SWEREF 99 och 224 kommuner har infört Sveriges gällande referenssystem i höjd, RH 2000. Projektresultaten överlämnades den 30 juni SWEREF 99 2016 till mottagarverksamheten, som RH 2000 29 benämns Samverkan Svensk geoprocess 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 (se www.lantmateriet.se/svenskgeoprocess). Den nya organisationen har under 2016 inlett sitt arbete som syftar till att realisera projektets resultat samt att förvalta och vidareutveckla framtagna geodataspecifikationer och samverkansformer. Samverkan Svensk geoprocess fortsätter att stödja och påskynda kommunerna och berörda myndigheter i deras införanden av de enhetliga nationella referenssystemen och ska även erbjuda råd, stöd och utbildning vid införande och användning av projektresultaten. RAMVERK FÖR NATIONELLA GEODATA I 3D Ackumulerat antal kommuner som infört referenssystem 2015 startade vi en nationell samverkansgrupp 28 för samarbete kring geodata i 3D. Syftet är att öka kunskapen och skapa förutsättningar för att producera och utbyta skalbara och kombinerbara geodata i 3D. 156 283 224 I tidigare utredning (505-2013/3895) som Lantmäteriet genomfört har bland annat följande effekter av att kunna visualisera förändringar i 3D redovisats: Kommunerna pekar på förbättrad medborgardialog och effektivare arbete med detaljplaner Inom skogsbruket kan kostnader för datainsamling, till exempel uppgifter om trädhöjd och virkesförråd, minskas genom mindre fältarbete 28 Bestående av Lantmäteriet, Skogsstyrelsen, Trafikverket, Sveriges geologiska undersökning, Sjöfartsverket, Försvarets materielverk, Göteborgs stad, Linköpings kommun och Falu kommun. 41 (99)
I regleringsbrevet för 2016 fick Lantmäteriet ett fortsatt uppdrag att utveckla den samverkan som etablerats med andra offentliga geodataproducenter och användare. Under 2016 bildades en arbetsgrupp för att ta fram ett ramverk för nationella geodata i 3D. Arbetsgruppen består av deltagare från samtliga parter i samverkansgruppen förutom kommunerna som representeras av Falun. Arbetsgruppen har under 2016 tagit fram en första version av ramverket, som syftar till att underlätta för de som producerar och tillhandahåller geodata samt för de som nyttjar informationen. Ramverket ska ge ökad möjlighet att kombinera geodata i 3D från olika producenter och även bidra till ökad nationell samverkan avseende insamling och tillhandhållande. Ramverket beskriver ett antal generellera vägledande principer som bör följas, samt ett antal detaljerade vägledningar för grundläggande geografiska informationsområden som är av intresse för många. I ramverket sammanfattas också ett nuläge samt ett antal målbilder för succesiv utveckling mot geodata i 3D. Arbetet kan följas på Lantmäteriets hemsida www.lantmateriet.se/3d. För gemensam visualisering av geodata i 3D har vi använt en testmiljö, kallad 3D-demonstrator. Den har gjort det möjligt att på ett interaktivt sätt undersöka möjligheter och utmaningarna när geodata ska höjas från 2D till 3D, och på så vis fungerat som stöd vid framtagning av ramverk och vägledningar. 3D-demonstratorn finns tillgänglig för allmänheten på Lantmäteriets huvudkontor i Gävle. Exempel på visualisering i 3D-demonstrator GEODATASAMVERKAN FÖR ENKLARE TILLGÅNG TILL GEODATA Geodatasamverkan är en datadelningsmodell som syftar till att underlätta tillgången till geodata för organisationer med offentliga uppgifter. Alla som tecknar användaravtal och betalar en årlig avgift får tillgång till samtliga geodata som ingår i produktutbudet för Geodatasamverkan. Avtal kan tecknas av: statliga myndigheter landsting/regioner kommuner samt aktörer som har offentligt uppdrag (enligt reglering) Lantmäteriet hanterar avtalen och vid 2016 års utgång hade totalt 279 användare tecknat avtal. Antal tecknade användaravtal i Geodatasamverkan 2014 2015 2016 Totalt antal avtal 220 246 279 - varav kommuner 183 209 240 42 (99)
Produktutbudet består av avgiftsbelagda geodata från informationsansvariga myndigheter 29. Under året har de beslutat om att utöka produktutbudet med historiska ortofoton från Lantmäteriet. Dessa görs tillgängliga från och med 1 januari 2017. VI SAMORDNAR INFÖRANDET AV INSPIRE I SVERIGE Under året har Lantmäteriet bistått Miljö- och energidepartementet i remissarbete gällande ändringar i förordningen om geografisk miljöinformation. Ändringen i förordningen innebär att nya informationsansvariga organisationer tillkommer och Lantmäteriet ansvarar för att samordna och stödja det nationella genomförandet av EU-direktivet Inspire, som är reglerat i lagen och förordningen om geografisk miljöinformation (SFS 2010:1770). Lantmäteriet sköter även Sveriges kontakter gentemot Europeiska kommissionen i frågor som rör Inspire, till exempel att förmedla nationella ståndpunkter och rapportera hur Sveriges införande framskrider. Lantmäteriet stödjer också informationsansvariga organisationer som är skyldiga att göra geodata, tjänster och metadata tillgängliga. att informationsansvaret upphör för vissa, samt att informationsansvaret för vissa datamängder omfördelas. Den reviderade förordningen träder i kraft 1 februari 2017. EU-kommissionen ansvarar för förvaltning och utveckling av Inspire. Arbetet styrs av Maintenance and Implementation Group (MIG) via ett ramverk 30 och ett arbetsprogram. Lantmäteriet deltar aktivt i MIG-arbetet som under året bland annat handlat om att ta fram ett reviderat arbetsprogram för fortsatt genomförande av Inspire 2016-2020. I det arbetet har vi haft nära kontakt med övriga nordiska länder. En aktuell fråga är om befintligt ramverk för byggandet av nationella infrastrukturer för geodata behöver ändras så att införande av Inspire-direktivet förenklas. Genomförandet av programmet hanteras via olika MIG-arbetsgrupper som vi har representanter i. Under året har arbetsgrupperna färdigställt nya vägledningar för metadata, validering av metadata, data och tjänster samt en vägledning för Spatial Data Service. I mitten av maj lämnade Lantmäteriet en rapport 31 gällande nationellt genomförande av Inspire 2013-2015 till EU-kommissionen. Bland annat redovisades att Sverige är på god väg att uppfylla direktivet men att det finns brister i metadatauppfyllelse och framtagande av visnings- och nedladdningstjänster. EU-kommissionen har uppmanat de länder som inte uppfyller Inspire-direktivet att vidta åtgärder. Vi har därför för Sveriges räkning tagit fram en handlingsplan 32 som skickades till EU-kommissionen i mitten av september. 29 Informationsansvariga myndigheter är utsedda i förordningen om geografisk miljöinformation 2010:1770 30 Maintenance and Implementation Framework (MIF) 31 Member State Report: INSPIRE Sweden, 2013-2015, dnr 100-2016/2168 32 Dnr 100-2016/4108 43 (99)
NYTT SAMVERKANSAVTAL MED KOMMUNER Arbete med att förbereda och införa öppna geodata har pågått både hos Lantmäteriet och hos ett antal kommuner under de senaste åren. När någon kommun eller Lantmäteriet, helt eller delvis, öppnar upp sina geodata påverkas den ekonomiska balansen i de samverkansavtal 33 som reglerar insamling och ajourhållning av geodata. Därför har parterna under 2016 gemensamt arbetat fram en interimistisk lösning för samverkan som möjliggör en övergång till öppna geodata, men som också ger goda förutsättningar för ett långsiktigt och effektivt samarbete kring insamling och ajourhållning. Arbetet kommer att fortsätta under 2017 med att färdigställa samverkansmodellen. VIKTIGT SAMARBETE MED VIDAREFÖRÄDLARE För att förse samhället med geodata tillhandahåller vi främst grundläggande tjänster med maskinläsbara gränssnitt, så kallade geodatatjänster. I de flesta fall är det sedan våra vidareförädlare eller andra marknadsaktörer som framställer och tillhandahåller färdiga systemlösningar anpassade efter en viss verksamhet eller ett visst behov. Vidareförädlarna utgör därför en viktig kanal för att öka och bredda användningen av Lantmäteriets geodata. I slutet av 2016 hade vi avtal med 84 vidareförädlare jämfört med 78 stycket vid utgången av 2015. MYNDIGHETSSAMVERKAN MED TOTALFÖRSVARET Totalförsvaret i Sverige utgörs av alla de organisationer och myndigheter som behövs för att förbereda Sveriges territoriella försvar. Lantmäteriets främsta samverkansparter är Försvarsmakten, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) samt Länsstyrelserna. Lantmäteriet ska säkerställa att samverkande myndigheters behov av geodata tillgodoses och även bistå med expertstöd rörande geodata. Under året har Försvarsmakten, MSB och Lantmäteriet träffat en ramöverenskommelse om samverkan inom området geografisk information och tjänster. Samverkan syftar bland annat till att möjliggöra gemensamt resursutnyttjande, skapa möjlighet för MSB att använda Försvarsmaktens framtagna produkter och tjänster, underlätta gemensam användning av geografisk information vid insatser samt verka för kompetens- och erfarenhetsutbyte i syfte att öka förståelsen för varandras verksamheter. Lantmäteriet fungerar som militärt kartverk och samlar in, bearbetar, förvaltar och distribuerar nationell och internationell geografisk information för att tillgodose Försvarsmaktens behov. Vi bidrar även med omfattande produktion och leverans av geografisk information samt expertstöd till Försvarsmaktens förbands- och övningsverksamhet, såväl nationellt som internationellt. Under året har vi fortsatt att stödja med kartunderlag och utbildning till Sveriges medverkan i den FN-ledda insatsen i Mali. Lantmäteriets verksamhet inom området har påverkats av återgången och fokuseringen på det nationella försvaret. Nationell militär kartserie (NMK) har utökats med nya produkter under året och vi har hjälpt Försvarsmakten att säkerställa militära förbands tillgång till lagerhållna kartor. Ett flertal utbildningar inom ämnesområdet geografisk information har också genomförts på uppdrag av Försvarsmakten. 33 Se avsnitt Lantmäteriet uppdaterar kontinuerligt grundläggande geodata 44 (99)
Lantmäteriet deltar som Försvarsmaktens tekniska representant i det multinationella produktionssamarbetet Multinational Geospatial Co-production Program, MGCP. Detaljerade geodata därifrån utgör stommen i dataförsörjningen då Försvarsmakten deltar i internationella insatser. Vi deltar med teknisk specialistkompetens i utvecklingen av en geoportal för Försvarsmakten som innehåller geografisk information och tjänster. Lantmäteriet har också på uppdrag av Försvarsmakten tagit fram en interimistisk lösning i väntan på att den blir klar. Inom krisberedskapsområdet samverkar Lantmäteriet på olika sätt med MSB och andra myndigheter, bland annat för att stärka samhällets samlade krisberedskap. En del av samarbetsprojekten delfinansieras genom MSB:s anslag 2:4 Krisberedskap. Exempel på sådana samarbetsprojekt 2016 under Lantmäteriets ledning är: Gemensam blåljuskarta för att hitta rätt Användning av geografisk information vid samhällsstörning Etablering av utökad civilmilitär samverkan inom geodataområdet för stärkt krisberedskap Manér- och symbolsättning för webbkartor inom krisberedskapsområdet Geodata och geodatateknik som stöd i arbetet med katastrofriskreducering Samarbetsprojektet Gemensam blåljuskarta för att hitta rätt drivs sedan 2014 tillsammans med blåljusaktörerna, MSB, Trafikverket och kommunerna. Bakgrunden är vetskapen om att många blåljusaktörer av olika Blåljusaktörerna är polis, ambulans, räddningstjänst och SOS Alarm. anledningar saknar ett bra kartstöd. Syftet är att bättre uppfylla de behov av geodata som blåljusaktörerna har för att vid utryckning kunna positionera en händelse och hitta fram. Lantmäteriet har därför tagit initiativ till ett gemensamt produktutbud, som ger alla blåljusaktörer ett enhetligt och behovsanpassat kartstöd med god kvalitet. Under våren 2016 genomfördes en förstudie för att förtydliga blåljusaktörernas behov. Höstens arbete har handlat om att tillsammans med Trafikverket etablera ett utvecklingsprojekt som ska ta fram produkter i form av geodatatjänster för visning och nedladdning av kartinformation. 45 (99)
Informationsförsörjningens ekonomiska utveckling Lantmäteriets totala kostnader för informationsförsörjning har under de närmast åren legat strax under 700 miljoner kronor. 2016 hamnar kostnaderna istället strax över, vilket främst beror på att området huvudfinansierat två större utvecklingsprojekt, ett om avveckling av befintlig stordatormiljö (Exodus) och ett avseende nytt tillhandahållande av fastighetsinformation. Eftersom Exodus till stor del handlar om migrering av data är det bara en mindre del av projektet som lånefinansieras, och kostnaderna slår därför igenom på resultatet. Informationsförsörjningens totala kostnader (mnkr) 675 678 27 31 97 96 705 23 100 551 550 582 2014 2015 2016 Uppbyggnad av ny grundläggande information Övrig informationsförsörjning inklusive Inspire Förvaltning och tillhandahållande av grundläggande information Kostnad för uppbyggnad av höjddata (mnkr) Insamling av höjddata för uppbyggnad av en nationell höjdmodell är för närvarande den enda uppbyggnad som pågår och som är finansierad av särskilt anslag. I kostnaderna ingår även utvecklingsinsatser för att kunna ajourhålla och tillhandahålla informationen. Kostnaderna för att tillhandahålla geodata har de senaste åren legat kring 170 miljoner kronor per år och kostnaderna för förvaltning omkring 380 miljoner kronor per år. 2016 hamnar både kategorierna något högre till följd av utvecklingsprojekten som slår både mot förvaltning och tillhandahållande. Kostnader för förvaltning och tillhandahållande av fastighetsinformation har ökat på grund av tidigare nämnda utvecklingssatsningar som startades 2015 och som under 2016 skalats upp i omfattning. Inom geografisk information har förvaltningskostnaderna gått tillbaka mot ett normalläge efter en topp 2015 som främst berodde på en större utbyggnad av SWEPOS. 48 36 27 31 23 2012 2013 2014 2015 2016 46 (99)
Efter en översyn av kostnadsfördelningen mellan verksamheter som gjordes 2015 har (framför allt) tillhandahållandekostnader flyttats från geografisk information och pantbrevsregistrering till fastighetsinformation. Översynen gjordes för att få ökad kvalitet i ekonomiska beslutsunderlag och en redovisning som bättre speglar verksamheten, då denna under åren förändrats och blivit mer komplex. Många produkter innehåller numera både geografisk information och fastighetsinformation. Kostnad för tillhandahållande (mnkr) Pantbrevsregistrering Fastighetsinformation Geografisk information 168 173 178 38 56 29 29 70 77 Kostnad för förvaltning (mnkr) Lägenhetsregister Fastighetsinformation Geografisk information 383 378 4 3 404 2 190 176 207 74 74 72 189 199 195 2014 2015 2016 2014 2015 2016 Informationsförsörjningens totala intäkter 2016 uppgår till 686 miljoner kronor, vilket är en minskning med knappt 2 procent (12 miljoner kronor) jämfört med föregående år. Det är framför allt avgiftsintäkter för fastighetsinformation som minskat. Den utvecklingen kommenteras i avsnittet nedan. Även de särskilda anslagen har minskat eftersom specialanslaget för uppbyggnad av en ny höjddatabas nu börjar fasas ut. Avgiftsintäkterna är den största finansieringskällan med 57 procent, därefter kommer förvaltningsanslaget som svarar för 35 procent av den totala finansieringen. Särskilda anslag har tilldelats för samordningen av Inspire och uppbyggnaden av en nationell höjddatabas. De särskilda anslagens andel har minskat från 7 procent år 2015 till 6 procent 2016. Informationsförsörjningens totala intäkter (mnkr) 672 698 686 Avgifter och andra ersättningar 375 407 394 Övriga intäkter 21 15 13 45 50 41 230 227 238 Särskilda anslag Förvaltningsanslag 2014 2015 2016 47 (99)
Ökningen av geodatadelning inom Geodatasamverkan 34 fortsätter, men i avtagande takt. Detta innebär fler direkta leveranser från Lantmäteriet i förhållande till de som går via vidareförädlare. I tabellerna nedan framgår intäkternas fördelning mellan vidareförädlare och Lantmäteriet. Intäkter för geografisk information mnkr 2014 2015 2016 Försäljningskanal Mnkr % Mnkr % mnkr % Vidareförädlare 33,3 30 26,2 32 19,4 24 Lantmäteriet 79,6 70 55,2 68 61,4 76 SUMMA 112,9 81,3 80,9 Intäkter för fastighetsinformation mnkr 2014 2015 2016 Försäljningskanal Mnkr % Mnkr % mnkr % Vidareförädlare 192,3 84 213,2 75 200,7 74 Lantmäteriet 37,8 16 69,7 25 70,9 26 SUMMA 230,1 282,9 271,6 34 Se avsnitt Geodatasamverkan för enklare tillgång till geodata 48 (99)
Resultatutveckling för den avgiftsfinansierade verksamheten PANTBREVSREGISTRERING Antalet fakturerade transaktioner har minskat med 12 procent jämfört med 2015. Det är främst under det andra halvåret 2016 som transaktionsvolymen har minskat kopplat till de nya reglerna om amorteringskrav. Den minskade transaktionsvolymen har inneburit att intäkterna minskat med 4 miljoner jämfört med föregående år. Antal fakturerade transaktioner (tusental) 3 892 3 741 3 271 3 800 3 339 2012 2013 2014 2015 2016 Avgiftsintäkter per produktgrupp mnkr Produktgrupp 2014 2015 2016 Pantbrevstjänster 26,6 36,9 33,0 Övriga tjänster (Datorstödd ingivning) 0,5 0,1 SUMMA 27,1 37,0 33,0 De dominerande kundgrupperna återfinns främst inom försäkrings- och finanssektorn samt inom fastighetsbranschen. De tidigare utvecklingsinsatserna inom området är nu avslutade 35 vilket har gett lägre kostnader från och med 2015. Sammantaget leder det till ett positivt resultat på 4 miljoner kronor. Det balanserade resultatet uppgår därmed till 18 miljoner kronor, medel som kommer att användas de kommande åren för utveckling av nytt pantsystem. Ackumulerat resultat (utgående balans mnkr) 6,0 14,1 18,1 2014 2015 2016 PANTBREVSREGISTRERING (mnkr) VERKSAMHETENS INTÄKTER 2014 2015 2016 Intäkter av avgifter och andra ersättningar 27,1 36,9 33,0 Finansiella intäkter 0,1 SUMMA 27,1 37,0 33,0 VERKSAMHETENS KOSTNADER Kostnader för personal -8,8-8,7-9,0 Kostnader för lokaler -0,7-0,7-0,7 Övriga driftskostnader -26,9-17,0-16,9 Finansiella kostnader Avskrivningar och nedskrivningar -1,6-2,5-2,4 SUMMA -38,0-28,9-29,0 ÅRETS KAPITALFÖRÄNDRING -10,9 8,1 4,0 35 Övergång till ny lagringsmiljö för inskrivningsinformation 49 (99)
GRUNDLÄGGANDE FASTIGHETSINFORMATION OCH GEOGRAFISK INFORMATION För fastighetsinformationen har det ekonomiska resultatet försämrats under 2016, vilket till viss del är planerat. Verksamheten har balanserade överskott och under året har stora utvecklingssatsningar inom området finansierats. Den minskade omsättningen har dock gett ett sämre resultat än planerat. Jämfört med föregående år blev intäkterna 11 miljoner kronor lägre, men är ändå betydligt högre än intäktsnivån 2014. Fastighetsinformation avgiftsintäkter per produktgrupp mnkr Produktgrupp 2014 2015 2016 Fastighetsinformation Direkt* 147,8 157,3 143,2 Fastighetsaviseringstjänster 24,7 24,1 21,0 Fastighetsuttagstjänster 18,0 22,8 24,6 Fastighetsprisinformationstjänster 5,1 5,0 4,9 Geodatasamverkan (datadelning) 33,7 57,8 62,2 Digitala kartor - 15,6 15,1 Arken - - 0,5 Övrigt 0,8 0,3 0,0 SUMMA 230,1 282,9 271,6 *Fastighetsinformation Direkt avser direkttjänster mot fastighetsinformation och benämndes tidigare Onlinetjänster. Framförallt har intäkterna från produktgruppen Fastighetsinformation Direkt minskat, och då under andra halvåret. Orsaken är ett lågt utbud av småhus till försäljning och amorteringskravet som infördes 1 juni 2016. Vi ser även att förfrågningar enligt den så kallade offentlighetsprincipen ökar, då fler företag löpande begär ut Sverigetäckande fastighetsinformation för att skapa och underhålla egna register. Detta leder då till minskad efterfrågan på våra tjänster. På geografisidan redovisar vi ett minusresultat på knappt 2 miljoner kronor, vilket följer plan och är en förbättring jämfört med 2015. Omsättningen ligger kvar på samma nivå som föregående år. De flesta produktgrupperna backar något, delvis på grund av att vi öppnat upp delar av vår geodata, men positioneringstjänsterna via Nätverks-RTK går emot trenden och har en starkt ökande efterfrågan. Geografisk information avgiftsintäkter per produktgrupp mnkr Produktgrupp 2014 2015 2016 Digitala kartor 30,3 12,8 13,0 Bildinformation (ortofoto och flygfoto) 14,0 14,9 14,1 Höjdinformation 3,3 2,9 2,3 Positioneringstjänster (Nätverks-RTK) 20,6 22,5 26,4 Geodatasamverkan (datadelning) 41,2 26,6 25,0 Övrigt 3,5 1,7 0,1 SUMMA 112,9 81,3 80,9 50 (99)
Ett utgående balanserat resultat på 59 miljoner kronor medger fortsatta utvecklingsinsatser och de kommande åren planeras främst insatser kopplade till fastighetsinformationen. Helhetsbedömningen för de kommande åren är därför att de balanserade överskotten kommer att minska. Vidare bedömer vi att införandet av öppna data inom geografiområdet kommer att bli verklighet under de kommande åren. Det innebär en finansiell osäkerhet, vilket gör att balanserade vinstmedel utgör en buffert. Ackumulerat resultat (utgående balans mnkr) 65,7 80,0 59,0 2014 2015 2016 GRUNDLÄGGANDE FASTIGHETSINFORMATION OCH GEOGRAFISK INFORMATION (mnkr) VERKSAMHETENS INTÄKTER 2014 2015 2016 Intäkter av avgifter och andra ersättningar 339,3 362,3 352,5 Intäkter av bidrag 3,8 1,7 0,1 Finansiella intäkter 0,2 0,3 SUMMA 343,1 364,2 352,9 VERKSAMHETENS KOSTNADER Kostnader för personal -37,4-45,6-42,1 Kostnader för lokaler -4,6-5,3-5,4 Övriga driftskostnader -76,5-80,4-88,3 Användarfinansiering -203,6-206,2-224,8 Finansiella kostnader -0,2 0,0 Avskrivningar och nedskrivningar -11,3-12,4-13,3 SUMMA -333,6-349,9-373,9 ÅRETS KAPITALFÖRÄNDRING 9,5 14,3-21,0 51 (99)
MYNDIGHETSUPPDRAG Verksamheten utgörs till huvuddelen av myndighetssamverkan med totalförsvaret. Omsättningen har minskat något de senaste åren som en följd av att beställningen från Försvarsmakten blivit mindre. Det ackumulerade överskottet kommer att användas i samråd med Försvarsmakten för att möta de minskade beställningarna. Ackumulerat resultat (utgående balans mnkr) 13,8 12,0 11,8 2014 2015 2016 MYNDIGHETSUPPDRAG (mnkr) VERKSAMHETENS INTÄKTER 2014 2015 2016 Intäkter av avgifter och andra ersättningar 52,9 46,6 48,6 Finansiella intäkter 0,1 0,1 SUMMA 53,0 46,7 48,6 VERKSAMHETENS KOSTNADER Kostnader för personal -37,5-38,0-29,9 Kostnader för lokaler -7,4-7,5-2,5 Övriga driftskostnader -6,3-2,3-15,6 Finansiella kostnader -0,1-0,1 Avskrivningar och nedskrivningar -0,7-0,6-0,8 SUMMA -52,0-48,5-48,8 ÅRETS KAPITALFÖRÄNDRING 1,0-1,8-0,2 52 (99)
Inskrivningsverksamhet Inskrivningsverksamheten ska kännetecknas av enhetlig rättstillämpning, god service och information samt snabb, korrekt och kostnadseffektiv handläggning. Informationen som förs över till fastighetsregistret ska vara aktuell och tillförlitlig. Kort om verksamheten Inskrivningsverksamheten granskar, beslutar om och registrerar inskrivningsärenden med information om ägare, inteckningar och andra rättigheter som läggs in i inskrivningsdelen i fastighetsregistret. Inom denna verksamhet tar vi även beslut om och tar in stämpelskatt och avgifter. Under 2016 uppgick stämpelskatten till 12,1 miljarder och expeditionsavgifterna till 290 miljoner. Inskrivningsverksamheten syftar bland annat till att skydda äganderätten och andra rättigheter till fast egendom. Den utgör en viktig förutsättning för en fungerande kreditmarknad och underlättar omsättningen på fastighetsmarknaden. Verksamheten karaktäriseras av stora ärendevolymer och det stora flertalet ärenden ges in av professionella ingivare, främst banker och mäklare. För ingivarna är det viktigt att ärendena handläggs snabbt och korrekt, samt att ärendena bedöms på samma sätt oavsett var de ges in. Verksamheten är i princip helt anslagsfinansierad. Ärendevolymen har ökat Ärendevolymen, mätt i antal beslut, uppgår till 889 000 och är en ökning med 6 procent jämfört med föregående år. Antalet lagfarter har ökat med 30 000 eller 8 procent och antalet inteckningsärenden har ökat med 1 procent jämfört med föregående år. Övriga ärenden har ökat med 12 000 och beror i sin helhet på förnyelser av rättigheter. Av den totala ärendevolymen dominerar inteckningar och lagfarter, där 44 procent av alla registrerade ärenden avser inteckningar och 45 procent avser lagfarter. Antal inskrivningsärenden Inteckning Lagfart Övrigt 59 752 792 919 85 787 841 475 98 039 347 091 374 159 404 171 386 076 381 529 386 991 2014 2015 2016 Sedan 2014 har antalet lagfarter ökat med 16 procent medan antalet inteckningsärenden i stort sett är oförändrat. Aktiviteten på fastighetsmarknaden påverkar ärendetillströmningen till Lantmäteriets inskrivningsverksamhet. Det rekordlåga ränteläget i kombination med nya regler om amorteringskrav har inneburit att ärendevolymen har ökat vad gäller lagfarter, inteckningar och andra inskrivningar under det första halvåret. 889 201 53 (99)
En hög tillväxttakt för hushållens lån, speciellt för bostadsändamål, innebär normalt sett högre volymer av inteckningsärenden till Lantmäteriet. Under det andra halvåret har ärendevolymen minskat jämfört med föregående år. Beloppen som hanteras inom inskrivningsverksamheten är avsevärda då fastigheter har ett stort värde, som tabellen nedan visar. Totalt sett har taxeringsvärdet i och med 2016 års fastighetstaxering ökat med 429 miljarder kronor till 8 biljoner kronor. Det intecknade beloppet har under samma period ökat med 261 miljarder till 4,9 biljoner kronor. Under året har genomsnittsbeloppet för en nyinteckning ökat med 3 procent. Inteckningsbelopp, taxeringsvärde och BNP per år mnkr 2014 2015 2016 Totalt taxeringsvärde, per 31 dec. 7 380 999 7 562 217 7 991 000 Totalt inteckningsbelopp, per 31 dec. 4 412 501 4 664 902 4 916 574 Sveriges BNP 3 856 973 4 146 115 4 381 729 Intecknat belopp under året 194 041 252 401 261 000 Intecknat belopp/inskrivningsdag 782 1 006 1 032 Kortare handläggningstid under året Handläggningstiden är den viktigaste indikatorn för att mäta verksamhetens måluppfyllnad, eftersom den säkerställer att vi lever upp till samhällets förväntningar på en snabb handläggningstid. Handläggningstiden för inskrivningsärenden uppgick till 6 dagar i genomsnitt under året. Den har alltså blivit kortare trots att ärendevolymen har ökat under året. Även under 2015 var efterfrågan stor på våra tjänster, men då var handläggningstiderna betydligt längre. Under 2016 har Lantmäteriet infört automatiska beslut för vissa inteckningsärenden. Detta tillsammans med en medveten strävan efter en jämn och förutsägbar handläggningstid har bidragit till rimliga handläggningstider, trots den ökade ärendetillströmningen. Handläggningstid i genomsnitt 28 10 8 13 2012 2013 2014 2015 2016 6 Elektroniska ansökningar har ökat Professionella ingivare kan sedan 2012 ansöka om bland annat lagfart och inteckning via en elektronisk tjänst, E- ansökan. Totalt har drygt 147 000 elektroniska ansökningar inkommit under 2016. Av dessa avser 120 000 inskrivningsärenden och resterande avser e-anmälningar om förnyelse av rättigheter samt aviseringar i fastighetsbildningsärenden. Antal elektroniska ansökningar 147 246 94 198 28 155 104 3 220 2012 2013 2014 2015 2016 54 (99)
Andelen inskrivningsärenden där ansökan har skett elektroniskt motsvarar därmed 26 procent av alla inskrivningsärenden. En högre andel elektroniska ansökningar bidrar till mer effektiv handläggning och kortare handläggningstid som i sin tur ska leda till kortare ledtider, ökad kvalitet och fler bifallande beslut. Under året har en betydande ökning skett av antalet elektroniska anmälningar om förnyelse. Andel ärenden med elektronisk ansökan Skriftlig ansökan Elektronisk ansökan 5% 16% 26% 95% 84% 74% 2014 2015 2016 Lantmäteriet har anslutit sig till Mina meddelanden Mina meddelanden är en myndighetsgemensam tjänst som förvaltas och utvecklas av Skatteverket i samverkan med en rad andra myndigheter. Med tjänsten samlas posten i en säker digital brevlåda som man öppnar och läser med hjälp av en e-legitimation. Tjänsten innebär att viss information från Lantmäteriet går att få i digital form istället för som papperspost. Det handlar om information i samband med lantmäteriförrättningar, inskrivningsärenden och ärenden som berör samfällighetsföreningsregistret. Det kan vara kallelser till sammanträde, registrering om ägarförändring, underrättelser om beslut och andra typer av handlingar. Totalt har 36 000 underrättelser om beslut och andra typer av handlingar skickats ut via Mina Meddelanden under 2016. Ett exempel på underrättelser som skickas ut är då ärendet registreras. Genom att fastighetsägaren får information på detta sätt kan försök till lagfartskapning upptäckas snabbare. 55 (99)
Vi utvecklar ett nytt pantsystem Det nuvarande pantbrevsregistret och pantbrevssystemet har funnits sedan 1992 och ligger i en föråldrad stordatormiljö. Under 2016 har Lantmäteriet påbörjat arbetet med att ta fram en övergripande kravspecifikation för ett nytt pantsystem. Kravspecifikationen ska sedan ligga till grund för utvecklingen av ett nytt, modernt och hållbart pantsystem. Detta för att ge bra förutsättningar för säkerställande av den pant- och inteckningshantering som är kopplad till fastighetssektorn och därmed också Sveriges finanser och infrastruktursystem. Det nya pantsystemet kommer att utvecklas enligt nu gällande lagstiftning med pantbrev, men även skapa lösningar som klarar av ett annat juridiskt system än det vi ser idag. En hög andel ärenden beviljas Lantmäteriet har som långsiktigt mål att öka andelen bifallsbeslut, det vill säga att en större andel inskrivningsärenden kan beviljas. Antalet ärenden utan bifall för 2016 uppgår till 75 000, vilket motsvarar 9 procent av det totala antalet beslut inom fastighetsinskrivningen. Jämfört med 2015 har bifallsbesluten ökat till antal men andelen i förhållande till totalt antal beslut ligger på samma nivå. Typer av motbeslut för en ansökan är vilandebeslut, uppskovsbeslut, avslag eller avvisat ärende. Andel beviljade ärenden 8% 9% 9% 92% 91% 91% 2014 2015 2016 Beviljad Ej beviljat Vid en analys av de elektroniska ansökningar som lämnas in kan vi se att andelen beviljade ansökningar är högre, helt enligt förväntan. Inom inskrivningsverksamheten fattas beslut i alla ärenden i enlighet med de beslutsgrunder som finns i jordabalken. Med ärenden utan bifall menas de beslut där en inkommen ansökan inte kan beviljas. 56 (99)
Kostnadsutveckling för inskrivningsverksamheten I tabellen redovisas hur verksamhetens kostnader har förändrats samt kostnad per ärende och årsarbetskraft. Kostnadsutveckling för inskrivningsverksamheten 2014 2015 2016 Kostnad inskrivningsverksamhet (mnkr) 154 162 168 Antal beslutade ärenden 792 919 841 475 889 201 Antal årsarbetare (ÅA) 205 189 177 Antal inskrivningsdagar 248 251 253 Beslutade ärenden/inskrivningsdag 3 197 3 352 3 515 Beslutade ärenden/åa 3 878 4 452 5 023 Kostnad/beslutade ärende (kr) 194 192 191 Under året har antalet beslutade ärenden per inskrivningsdag ökat med 5 procent och antal beslutade ärenden per årsarbetare har ökat med 13 procent. Kostnaden per ärende har minskat med 1 procent från 192 kronor till 191 kronor jämfört med 2015. Kvalitetsarbete: Fastighetsinskrivningen ansvarar för att uppgifterna i fastighetsregistret är korrekta. Verksamheten, som hanterar stora ärendevolymer, har därför behov att mäta och kvalitetssäkra handläggningen. Sedan april 2013 har ett strukturerat arbete med kvalitetsförbättring och uppföljning införts i verksamheten. Det är främst kvalitetsmått kopplat till handläggningen som följs upp för att säkerställa god service, snabb, korrekt och kostnadseffektiv handläggning. I förhållande till handlagda ärenden är avvikelserna få. Andelen rapporterade avvikelser motsvarar 0,4 procent av det totala antalet beslut under 2016. Majoriteten av avvikelserna gäller handläggning av lagfarter och inteckningar. Utöver detta kvalitetsarbete har en systematisk granskning genomförts av avtalsservitut under året. Stämpelskatt och expeditionsavgifter Lantmäteriet är uppbördsmyndighet 36 vad gäller stämpelskatt och expeditionsavgifter som är ett resultat av verksamhetens beslut. Vid beslut om lagfart betalas en expeditionsavgift på 825 kronor samt en stämpelskatt. Skatten beräknas på det högsta egendomsvärdet, det vill säga köpesumman eller taxeringsvärdet. För privatpersoner och bostadsrättsföreningar är stämpelskatten 1,5 procent, för juridiska personer 4,25 procent. Vid inteckning motsvaras stämpelskatten av 2 procent av det belopp som intecknas. Expeditionsavgiften uppgår till 375 kronor för en inteckning liksom för inskrivning av servitut och nyttjanderätter. Vid dödning av förlorat pantbrev uppgår avgiften till 500 kronor. Utvecklingen av stämpelskatt och expeditionsavgifter framgår av tabellen. Stämpelskatt och expeditionsavgifter (mnkr) 2014 2015 2016 Stämpelskatt 9 172 10 765 12 148 Expeditionsavgifter 272 300 290 Stämpelskatterna har ökat med 1,4 miljarder (13 procent) jämfört med 2015. Ökningen har främst skett under det första halvåret och förklaras till största delen av ökade fastighetspriser, men kan även förklaras av den ökade mängden inskrivningsärenden. 36 Skatter och andra intäkter som de statliga myndigheterna redovisar för statens räkning kallas med ett gemensamt ord "uppbörd". 57 (99)
Expeditionsavgifterna har minskat med 3 procent jämfört med föregående år. Minskningen är ett resultat av en lägre volym av antalet avgiftsbelagda lagfarts- och inteckningsärenden, främst under det andra halvåret. 58 (99)
Myndighetssamverkan i form av Tjänsteexport Tjänsteexporten är Lantmäteriets bidrag till den svenska politiken för global utveckling. Den koncentreras på insatser som medverkar till att bekämpa fattigdom och ge ekonomisk, ekologisk och social utveckling. Tjänsteexporten bedrivs dels som myndighetssamarbete med lantmäterimyndigheter i Sidas biståndsländer, grundat på en ramöverenskommelse med Sida, dels genom Swedesurvey AB riktat mot andra typer av projekt och finansiärer. Lantmäteriet bidrar med expertkunskap inom sina områden. Tjänsteexporten omsatte 35,8 miljoner kronor år 2016. Under året har vi tillsammans med systermyndigheterna i Norge, Finland och Island samverkat inom en nätverksgrupp i det internationella utbytet vad gäller tjänsteexport. Det handlar om samverkan mellan myndigheterna för att stärka och koordinera operationella insatser när vi är i samma länder, men även att stödja varandra genom utbyte av personal och att stärka den nordiska agendan inom lantmäteriområdet i internationella sammanhang. Sedan tidigare har ett samarbetsavtal kring tjänsteexport skrivits med Lantmäteriverket i Finland och under året har även ett motsvarande samarbetsavtal skrivits med Kartverket i Norge. Genom detta får vi bättre möjligheter att använda personalresurser med lantmäterikärnkompetens för att hjälpa till vid behov i varandras tjänsteexportprojekt. Under 2016 har vi startat upp fyra projekt: Lantmäteriet har drivit eller aktivt medverkat i projekt, samarbeten och förstudier i nedanstående länder under 2016: Albanien Bosnien-Hercegovina Botswana Georgien Kosovo Makedonien Montenegro Rwanda Serbien Vitryssland International Training Program (ITP). Under hösten startade en första ITP-kurs. Syftet med denna kurs är att stärka förtroendet för lantmäteriorganisationernas hantering av landfrågor i östra Afrika (Kenya, Tanzania, Rwanda, Uganda och Zambia). Ytterligare fyra kurser kommer att genomföras inom ramen för ITP-programmet fram till 2022. Capacity Building for Improvement of Land Administration and Procedures in Bosnia and Herzegovina. Projektet ska verka för kapacitetsutveckling, harmonisering och samordning mellan och inom myndigheterna Federationen Bosnien Hercegovina och Republika Srpska i syfte att effektivisera landfrågor och att stärka ekonomisk utveckling och social trygghet i hela landet. Projektet ska pågå till sista december 2019 med en budget på 30 miljoner kronor. Improving Land Management and Urban Development in Belarus using Contemporary Methods and Technologies. Projektet startades i juni 2016 och är en fortsättning på ett tidigare samarbete med NGO Land Reform. Projektet ska pågå till sista december 2019 med en budget på 9 miljoner kronor. Capacity Development in Land Administration, Rwanda. Ett femårigt (2017-2021) projekt i Rwanda tillsammans med Lantmäteriets motsvarighet i Rwanda, Natural Resources Authority, skrevs på i december 2016. De huvudsakliga arbetsområdena är hållbar och rationell markanvändning, underhåll och upprätthållning av det nationella fastighetsregistret, uppdatering av regelverk samt tillhandahållandefrågor. Projektets budget är på drygt 32 miljoner kronor. 59 (99)
Resultatutveckling och ackumulerat resultat VERKSAMHETENS INTÄKTER 2014 2015 2016 Intäkter av anslag 1,0 0,6 0,6 Intäkter av avgifter och andra ersättningar 24,8 23,0 21,0 Intäkter av bidrag 1,8 14,2 Finansiella intäkter SUMMA 25,8 25,4 35,8 VERKSAMHETENS KOSTNADER Kostnader för personal -17,6-17,5-21,4 Kostnader för lokaler -1,3-1,3-1,6 Övriga driftskostnader -6,1-5,2-10,2 Finansiella kostnader Avskrivningar och nedskrivningar -0,7-0,6-0,6 SUMMA -25,7-24,6-33,8 ÅRETS KAPITALFÖRÄNDRING 0,1 0,8 2,0 Lantmäteriets tjänsteexport har en omsättning och ett resultat som innebär förbättringar jämfört med de två senaste åren. Flera större projekt har påbörjats under året, såsom Vitryssland, Bosnien och Rwanda. Anslagsförbrukningen inom tjänsteexporten rör projektet i Botswana och är en satsning som vi gör för att stötta systermyndigheten i landet så att de kan fortsatta genomföra sitt utvecklingsarbete. Det balanserade underskottet minskar och uppgår nu till minus 9,5 mnkr. Ackumulerat resultat (utgående balans mnkr) 2014 2015 2016-12,3-11,5-9,5 60 (99)
Lantmäterigemensamma områden Utvecklingsinsatser HÅLLBAR UTVECKLING MED MODERNA LÖSNINGAR OCH DIGITALT FÖRST Lantmäteriets utvecklingsverksamhet verkar för ett hållbart samhälle, med fokus på att skapa förutsättningar som bidrar till enkla och säkra digitala lösningar. Lantmäteriet har under året anslutit sig till den förvaltningsgemensamma tjänsten Mina Meddelanden och deltar aktivt i de initiativ som finns kring digitala tjänster och regeringens satsning på Digitalt först. Det pågår vidareutveckling för elektroniska ansökningar och automatisering av beslut vilket under året lett till effektivisering av interna processer och bättre service till kunderna. Övriga större utvecklingsinsatser rör utveckling av tjänster för tillhandahållande av fastighetsinformation vilket förenklar för medborgare och företag som vill använda Lantmäteriets fastighetsinformation, samt att öka kvaliteten och prestandan i förrättningsverksamhetens stödsystem. Vi har under året börjat titta på blockkedjetekniken 37 och vad den kan innebära om den används i processen för fastighetsöverlåtelser. Tillsammans med flera andra aktörer bygger vi nu upp en miljö för att testa blockkedjor. AVVECKLING AV STORDATORPLATTFORMEN Lantmäteriet har under en längre period arbetat med modernisering av systemlösningar för att slutligen kunna avveckla den befintliga stordatormiljön. Projektet Exodus, som hanterar migrering av den återstående fastighetsinformationen inklusive samfällighetsföreningar, planer och bestämmelser som ligger i stordatormiljön, pågår till och med 2018. Under 2016 startade också initiativ för att utveckla lösningar som ersätter övrig funktionalitet som idag använder plattformen. Målet är att plattformen ska vara avvecklad 2021. DIGITALT FÖRST FÖR EN SMARTARE SAMHÄLLSBYGGNADSPROCESS Digitalt först är regeringens satsning på en digital förnyelse av det offentliga Sverige. Det innebär bland annat att kontakten med myndigheter i framtiden i första hand ska ske digitalt. I februari 2016 beslutade regeringen att Lantmäteriet ska vara en utvecklingsmyndighet och i samarbete med berörda aktörer verka för en digital samhällsbyggnadsprocess 38. Lantmäteriet delrapporterade uppdraget i augusti 2016. Delrapporten 39 behandlar uppdragets första fas som enligt uppdraget handlade om att skapa förutsättningar för det fortsatta arbetet. Lantmäteriet har under hösten 2016 fortsatt att förankra arbetet, organiserat omvärldsbevakning på området och planerat för uppdragets andra fas. Arbetet med att fördjupa analysen av utvalda initiativ och goda exempel har påbörjats i syfte att ringa in smarta lösningar som kan skalas upp till nationell nivå. 37 Blockkedja - något förenklat en säker och gemensam loggbok över tillgångar, dess ägare och genomförda transaktioner. 38 Näringsdepartementet, Uppdrag att verka för digitalt först för en smartare samhällsbyggnadsprocess, N2016/01419/EF. 39 Dnr 101-2016/831 61 (99)
I december fick Lantmäteriet ett tillägg 40 till uppdraget för att snabba på digitaliseringen. Vi ska utreda behovet av att reglera vilken standard som ska gälla för att göra det enklare att utbyta information digitalt när nya bostäder ska planeras och byggas. Vi ska även lämna förslag på nödvändiga lagändringar och redovisa vilka hinder som finns för digitalt informationsutbyte. Uppdraget ska redovisas till regeringskansliet senast 31 augusti 2017. DIGITAL SAMVERKAN Lantmäteriet är en av 20 medlemmar i esam, e-samverkansprogrammet. Inom ramen för esam samverkar myndigheter och SKL om digitaliseringen av det offentliga Sverige. Målet är enklare, öppnare och effektivare myndigheter med medborgaren i centrum. Syftet är att bidra till digitala lösningar som utgår från vad privatpersoner och företag behöver och samtidigt skapa förutsättningar för en effektiv och säker informationsförsörjning. Genom gemensamma prioriteringar kan vi kraftsamla och fokusera på det som ger störst nytta och tillsammans skapa bättre tjänster än var för sig. esam fångar upp behov och möjligheter till gemensamma lösningar och initierar och driver på gemensamma initiativ som sedan genomförs i samverkan mellan olika medlemsorganisationer. Parallellt bedriver esam ett omfattande arbete för att skapa goda förutsättningar för digital samverkan genom att bland annat analysera och utreda rättsliga och andra samverkansfrågor och tillhandahålla stöd i form av vägledningar. esam arrangerar också mötesplatser för erfarenhetsutbyte och kompetensutveckling. Att vara medlem i programmet innebär att vara med och gå i frontlinjen när det gäller utveckling av det som är bäst för det offentliga Sverige som helhet. LAGUTVECKLINGEN GENERELLT Lantmäteriet jobbar aktivt med lagutvecklingsfrågor. Vårt främsta styrinstrument är en prioriteringslista för lagutvecklingsprojekt. I den sammanställs och prioriteras alla pågående och önskade lagutvecklingsprojekt inom myndigheten. Prioriteringen är viktig, särskilt då den stäms av mot utvecklingsprojekten så att de tekniska- och de juridiska 40 Ändring av uppdrag till Lantmäteriet för att verka för en smartare samhällsbyggnadsprocess, dnr 101-2016/831 62 (99)
utvecklingsprojekten går hand i hand 41. I den nu aktuella lagutvecklingslistan finns 18 prioriterade projekt, alltifrån stora utvecklingsinsatser till mindre detaljändringar som är angelägna för Lantmäteriets verksamheter. Som högsta prioritet på Lantmäteriets lagutvecklingslista finns behovet av en ny och reviderad registerlagstiftning avseende de register som myndigheten ansvarar för. De föråldrade regelverk som idag gäller för hanteringen innebär att våra kunders önskemål och förväntningar inte kan infrias. Behovet upplevs ligga på en verksamhetskritisk nivå och är hämmande för Lantmäteriets kärnverksamhet med fastighets- och geografisk information. Vi har löpande dialog med regeringskansliet inom detta område. I övrigt deltar Lantmäteriet regelbundet med experter i olika statliga utredningar som berör vårt område. Personal från myndigheten är även aktiva inom ramen för det arbete som pågår inom e-samverkansprogrammet. Lantmäteriets hållbarhetsarbete Lantmäteriets arbete för att bidra till hållbar utveckling lokalt, regionalt, nationellt och globalt har under senare år kommit att få en allt tydligare roll. Första januari 2016 bildades en ny enhet med uppdrag att samordna och stödja arbetet med hållbarhetsfrågor inom hela myndigheten. Även Lantmäteriets miljösamordning tillhör denna enhet. För att hållbarhetsarbetet ska bli effektivt och vara värdeskapande är det viktigt att fokusera resurserna rätt. Ett led i det är att identifiera vilka hållbarhetsfrågor som är de mest väsentliga för Lantmäteriet att arbeta med. Detta arbete har påbörjats under 2016 och under följande år ska en långsiktig strategisk plan för detta område tas fram. Lantmäteriet överlämnade i augusti en rapport till regeringen utifrån uppdraget att bedöma i vilka avseenden myndighetens verksamhet bidrar till Sveriges genomförande av FN:s Agenda 2030 42. Antalet mål och delmål som identifierats med tydliga kopplingar till verksamheten uppgår till 41 delmål inom 16 målområden. Av dessa bedöms verksamhetens bidrag vara särskilt betydelsefull för att tio delmål kan uppnås, både nationellt och internationellt. Lantmäteriets geografiska information och fastighetsinformation ger viktiga bidrag till agendans måluppfyllelse i allmänhet. De är bland annat nödvändiga beståndsdelar i samhällsplanering och samhällsbyggande. Internationell samverkan är en nödvändighet Det internationella arbetet är en viktig del för att kunna klara av många av Lantmäteriets uppgifter. Dessutom är delar av den en kärnverksamhet i form av tjänsteexport. Läs mer om tjänsteexporten under avsnittet Myndighetssamverkan i form av tjänsteexport. Lantmäteriets internationella arbete spänner över flera områden och bedrivs mestadels i form av samarbete inom organisationer där Sverige som land är medlem eller där Lantmäteriet som nationell myndighet direkt eller indirekt är medlem. Särskilt viktigt är samarbetet mellan de nordiska lantmäteriorganisationerna, och då kanske särskilt med de 41 Lagutvecklingslistan används även i myndighetens kontakter med Regeringskansliet där syftet är att delvis kunna påverka departementens verksamhetsplanering under året, samt att se till att angelägna lagutvecklingsprojekt inom Lantmäteriet ges förtur före mindre angelägna projekt. 42 Dnr 100-2016/1568 63 (99)
finska och norska systerorganisationerna. Samarbetet i Europa utvecklas positivt och vi har direkta nyttor av detta i vår verksamhet, bland annat kring topografisk ajourhållning. Värt att notera på global nivå är att rollen för UN-GGIM (Global Geospatial Information Management) har stärkts då en resolution antogs av ECOSOC (UN Economic and Social Council) under sommaren. Arbetsgruppen kring geodetiska frågeställningar kommer dessutom att bilda en underkommission inom UN-GGIM för att ytterligare visa på dess långsiktiga och viktiga globala behov. Den i februari 2015 antagna UN-GGIM (United Nations Initiative on Global Geospatial Information Management) är ett forum för att på högsta nivå diskutera, främja och koordinera globala geodataaktiviteter initierade av ECOSOC (United Nations Economic and Social Council). Eftersom det är ett FN-initiativ så drivs det av medlemsländerna. Lantmäteriet är utpekat att vara den myndighet som representerar Sverige i UN-GGIM. Medlemsländerna bestämmer agendan för arbetet som är indelat i regionala entiteter, i expertgrupper och i arbetsgrupper. FN-resolutionen om Global Geodetic Reference Frame for Sustainable Development arbetar nu med en implementeringsplan och Sverige deltar i detta arbete. UN-GGIM Europe, som leds av Sverige genom Lantmäteriets generaldirektör Bengt Kjellson, har fortsatt fokus och levererar genom sina arbetsgrupper. Under året valde den Internationella Lantmätarföreningen FIG Mikael Lilje från Lantmäteriet till att vara vice President under perioden 2017-2021. FN:s generalförsamling beslutade genom resolution (A/RES/66/207) att FN:s konferens Bostäder, byggande och hållbar stadsutveckling (HABITAT III) skulle hållas i Quito, Ecuador, den 17-20 oktober 2016. Regeringen gav i maj ett uppdrag 43 till Lantmäteriet som innefattar att: Färdigställa ett förslag till nationell landrapport. Rapporten lämnades den 30 augusti till Regeringskansliet och är nu tryckt, men ännu inte publicerad. Förbereda, genomföra och följa upp insatser vid Sveriges deltagande vid HABITAT III. Detta innefattade även att ha ansvaret för en svensk paviljong på själva mässan/utställningen på Habitat III. Redovisa en slutrapport som skall lämnas till Regeringskansliet senast den 1 mars 2017. Arbetet med ovan nämnda regeringsuppdrag har kopplingar till Agenda 2030 och FN:s mål för hållbar utveckling. Arbetet bedrivs av Lantmäteriets enhet för Tjänsteexport. 43 Uppdrag att bistå Regeringskansliet i förberedelsearbetet inför Habitat III, dnr 100-2016/1943 64 (99)
Medarbetare i fokus I augusti bjöd Lantmäteriet in alla medarbetare till en medarbetardag då en ny strategisk plan för perioden 2017-2020 lanserades. 2016 var det första året i en tvåårig satsning på att utveckla Lantmäteriets arbete med mångfald- och inkludering. Lantmäteriet ska vara en attraktiv arbetsplats som präglas av mångfald och ett inkluderande synsätt och sammansättningen av vår personalstyrka ska spegla samhällets. Regeringen har gett alla myndigheter i uppgift att ta emot praktikanter under perioden 2016-2018. Satsningen riktar sig mot nyanlända samt personer med funktionsnedsättning. Lantmäteriet kom snabbt igång med arbetet och har 2016 berett ett 20-tal praktikanter möjlighet till att lära känna oss och det svenska arbetslivet. Arbetet 2016 har avrapporterats till Statskontoret 44 och vi anser oss vara väl förberedda att fortsätta ta emot praktikanter kommande år. Vi har i flera år satsat på att marknadsföra samhällsbyggnadsbranschen och Lantmäteriet som arbetsgivare bland elever och studenter. Som ett resultat av detta utsåg företaget Universum 45 Lantmäteriet till årets Employer Branding Manager. Dessutom har de nominerat Lantmäteriets generaldirektör till årets GD inom samma kategori. Lantmäteriets arbete med lönebildning har under året blivit uppmärksammat. Vi har blivit inbjudna av Arbetsgivarverket att, tillsammans med Lantmäteriakademikerna, berätta om vårt partsgemensamma arbete. Detta skedde vid en central konferens med deltagare från myndigheter. Inslaget har filmats, visats i Almedalen och på andra medier. ÅTERRAPPORTERING AV KOMPETENSFÖRSÖRJNINGEN Det finns ett hög efterfrågan på lantmäterikompetens i samhället vilket lett till hög konkurrens om resurserna. Vi har i nuläget brist på förrättningslantmätare och en hög personalomsättning. Detta har i sin tur påverkat våra handläggningstider. Ett sätt att möta bristen på lantmätarkompetens har varit att intensifiera teamarbetet för att nyttja resurserna optimalt. Vi har också fortsatt att rekrytera fler yrkeskategorier, till exempel förrättningsassistenter för att avlasta förrättningslantmätare samt breddat rekryteringen genom att anställa jurister. Genom att upphöra med viss uppdragsverksamhet har också kompetens frigjorts för kärnverksamhetens behov. För att avlasta kärnverksamheten ytterligare har vi flyttat ekonomiadministrativa uppgifter till ekonomienheten och kundtjänst har tagit över telefonsamtal och enklare arbetsuppgifter 46. Inom informationsförsörjningen pågår ett arbete med förändrade arbetssätt vad gäller geografisk information. Ny teknik ger nya möjligheter till automatisk generalisering och vi har genomfört kompetensutvecklande insatser för att stödja det nya arbetssättet. På sikt kommer denna förändring innebära att resursbehovet för att bygga upp den geografiska informationen att minskar. En ny Geodatastrategi på nationell nivå har beslutats under året. I och med det har vi fördelat om personal inom geodataområdet för att skapa möjlighet att fokusera särskilt på implementeringen av strategin. Lantmäteriet har också fått i uppdrag att driva 44 Dnr 309-2016/1117 45 Universum har specialiserat sig på arbetsgivarmärken employer branding 46 Läs mer om förrättningsverksamheten under verksamhetsavsnittet 65 (99)
regeringens uppdrag, Digitalt först en smartare samhällsbyggnadsprocess. Inom ramen för detta uppdrag har vi gjort motsvarande kompetensfokusering. Inom inskrivningsverksamheten har en samlad satsning på att utveckla medarbetarskapet genomförts under 2016. Denna kompetenshöjning syftar till att verksamheten står rustad att klara variationer i ärendevolymen på ett bättre sätt än tidigare och därmed ökar möjligheterna till en förutsägbar handläggningstid. Inom IT-området har Lantmäteriet tecknat ett ramavtal som gör det möjligt att ta in hela systemutvecklarteam för att lösa specifika uppdrag. Det innebär att det går snabbare att komma igång med nya utvecklingsinsatser och att bristen på IT-resurser blir ett mindre problem än tidigare. För att möta generationsskiftet inom Lantmäteriets tjänsteexport har ett mentorprogram genomförts och det finns nu ett antal personer som är rustade att bidra till vårt arbete i utvecklingsländerna. Tack vare det långsiktiga rekryteringsarbetet då medarbetare från Lantmäteriet medverkat vid drygt 170 arrangemang på grundskola, gymnasium och högskolor, är Lantmäteriet fortfarande en attraktiv arbetsgivare för nyutexaminerade. En utmaning är däremot att behålla medarbetare. Under året har 160 individuella samtal genomförts med medarbetare på temat Uppdrag Medarbetarkraft, för att hitta faktorer som främjar våra möjligheter att behålla kompetens. Underlagen ska analyseras och förslag på aktiviteter kommer att tas fram. Arbetet med att stärka Lantmäteriets arbetsgivarvarumärke har fortsatt under året på framförallt sociala medier. På Linkedin har en karriärsida utvecklats som beskriver vår kultur och lyfter fram medarbetare som berättar om sitt jobb. LinkedIn används även som rekryteringsverktyg vilket har gett ett gott gensvar i antalet träffar. I dagsläget följer över 4 000 personer Lantmäteriet på Linkedin. För Lantmäteriet är en viktig kompetens ett utvecklat ledarskap. Under året har vi deltagit i en pilotsatsning med dialoggrupper tillsammans med andra myndigheter. Syftet har varit individuell utveckling kopplat till det egna ledarskapet. Pilotprojektet har fallit väl ut och övergår som en del i det ordinarie chefsutvecklingsutbudet. Ett annat sätt att utveckla chefskompetensen har varit de chefsforum där cheferna samlas vid två tillfällen per år och bland annat diskuterar arbetsgivarpolitik och styrning. Under året har Lantmäteriet genomfört ett talangprogram där syftet har varit att utveckla medarbetare så att de kan bidra till kulturförändring där helhetsperspektiv och tillit är viktiga perspektiv. Ett viktigt syfte har också varit att visa på utvecklingsmöjligheter för de som har förmåga och talang. SJUKFRÅNVARO Sjukfrånvaron har ökat under året och ligger nu på 4,3 procent av arbetad tid. Den längre frånvarons andel av det totala antalet sjukdagar ligger kvar på ungefär samma nivå, något under 50 procent. Männens sjukfrånvaro har ökat marginellt medan kvinnornas sjukfrånvaro har ökat med en procentenhet. Vad gäller sjukfrånvaron i olika åldersgrupper så har den ökat i kategorierna >29 år samt < 50 år jämfört med föregående år. 66 (99)
Sjukfrånvaro i procent 2012 2013 2014 2015 2016 Andel sjukfrånvaro av de anställdas sammanlagda arbetstid 3,1 3,45 3,56 3,56 4,31 Andel av sjukfrånvaron som avser frånvaro under en sammanhängande tid av 60 dagar eller mer 40,7 46,5 48,8 48,4 47,64 Sjukfrånvaro uppdelad i åldersgrupp (procent av arbetad tid) -29 30-49 50- Sjukfrånvaro - kvinnor respektive män (procent av arbetad tid) Kvinnor Män 5,54 3,92 4,13 3,57 3,49 3,85 3,84 5,05 2,73 3,55 3,49 3,51 3,88 2,54 2,87 2,84 2,76 3,52 2,11 2,86 2,76 2012 2013 2014 2015 2016 2012 2013 2014 2015 2016 67 (99)
Lantmäteriets arbete med intern styrning och kontroll Lantmäteriets process för intern styrning och kontroll syftar till att påverka verksamhetens riktning mot önskat resultat, och är integrerad i ordinarie verksamhetsplanering och uppföljning. Enligt förordningen (2007:603) om intern styrning och kontroll ska följande fyra moment ingå i myndighetens process: Riskanalys, kontrollåtgärder, uppföljning och dokumentation. Under 2016 har vi genomfört ett antal riskanalyser i syfte att identifiera händelser som kan leda till att mål inte uppnås eller att myndighetskrav inte uppfylls. Kontrollåtgärder som ska motverka riskens inträffande eller lindra konsekvensen har arbetats in i den löpande verksamheten och följs upp regelbundet. Vi tar årligen fram en rapport 47 om den interna styrningen och kontrollen, i syfte att ge styrelsen en samlad bild av arbetet med att uppfylla kraven enligt förordningen. I rapporten beskriver vi hur Lantmäteriet har hanterat riskerna och vad vi har gjort för att åtgärda brister i processen. Under året har fem risker varit prioriterade inom Lantmäteriet: Risk för att Lantmäteriet på grund av förändrade rutiner och system inte kan leverera fastighetsinformation med rätt kvalitet. Fortsatt arbete med utvecklingen av tillhandahållandet av fastighetsinformation via uttag, med syfte att säkra hanteringen och förbättra/förenkla för våra kunder. Risk för att det inträffar en allvarlig incident som rör Aros/Rosam plattformen - som inte går att lösa/alternativt tar för många dagar att lösa (efter 2017) Arbetet med att avveckla den föråldrade plattformen i stordatorn har pågått under längre tid och intensifierades under 2015 genom projektet Exodus som hanterar migrering av den återstående fastighetsinformationen inklusive samfällighetsföreningar, planer och bestämmelser. Under 2016 startade ett projekt för att ersätta den gamla pantbrevslösningen. Risk att vi utsätts för en större/allvarlig hacker/ransomware-attack Denna risk identifierades och prioriterades under direktionens riskanalys i juni 2016. Aktiviteter för att hantera risken håller på att tas fram, detta inkluderar både tekniska aktiviteter samt utbildning och medvetandegörande hos Lantmäteriets medarbetare. Risk för produktionstapp inom fastighetsbildningsverksamheten. Fortsatt rekryteringsarbete samt aktiviteter för att bibehålla förrättningslantmätare, förrättningsassistenter och jurister. Risken omformulerades i juni till Risk för väsentligt ökad personalomsättning avseende förrättningslantmätare. Risk att IT inte kan leverera den utveckling verksamheten har behov av. Vid direktionens riskanalys i juni beslutades att denna risk är under kontroll och inte längre är en kritisk (och prioriterad) risk. Aktiviteter och åtgärder har reducerat risken. ÅRLIG SJÄLVUTVÄRDERING BLAND LANTMÄTERIETS CHEFER En årlig självutvärdering av processen för intern styrning och kontroll har genomförs i syfte att säkerställa att våra styrnings- och kontrollmekanismer fungerar effektivt och att processen finns implementerad i verksamheten. Vi har genomfört ett flertal förbättringsaktiviteter, bland annat har de aktiviteter och insatser för att öka riskmognaden och utvecklingen av processorienteringen, gett resultat och arbetet med att analysera Lantmäteriets processer har ökat markant. 47 Årsrapport 2016 Intern styrning och kontroll, dnr 202-2016/5547 68 (99)
Så är Lantmäteriet finansierat och finansiellt läge Lantmäteriet är finansierat av såväl anslag som avgifter från kunder. Fördelningen är i grova drag 30 procent anslag och 70 procent avgifter. Intäktsfördelning Lantmäteriet Anslag Avgifter 1,8% Övriga intäkter 31,2% Helt avgiftsfinansierade är förrättningsverksamheten, uppdrag i anslutning till fastighetsbildning, pantbrevsregistrering, all fastighetsinformation (förvaltning och tillhandahållande), tillhandahållande av geografisk information, myndighetsuppdrag och huvuddelen av uppdragsverksamhet i form av tjänsteexport. 67,1% Verksamhet som anslagsfinansieras är fastighetsinskrivning, huvuddelen av förvaltning och utveckling av den geografiska informationen samt delar av fastighetsindelningsverksamheten, exempelvis rådgivning i fastighetsbildningsfrågor. Genom särskilda anslag finansieras uppbyggnad av en nationell höjddatabas samt Lantmäteriets uppgifter i genomförandet av Inspiredirektivet. Lantmäteriets verksamhetsgrenar och resultatområden Översikt - verksamheternas finansiering Anslag Avgift Förrättningsverksamhet och fastighetsindelning Förrättningsverksamhet Uppdrag i anslutning till Fastighetsbildning Övrig fastighetsindelningsverksamhet Informationsförsörjning Pantbrevsregistrering Tillhandahållande fastighetsinformation Tillhandahållande geografisk information Förvaltning geografisk information Förvaltning fastighetsinformation Övrig informationsförsörjningsverksamhet Lägenhetsregister Inspire Höjddatabas Inskrivningsverksamhet Inskrivningsverksamhet Uppdragsverksamhet Tjänsteexport Myndighetsuppdrag I nedanstående tabell redovisas Lantmäteriets intäkter och kostnader för respektive verksamhetsområde. 69 (99)
FÖRRÄTTNINGSVERKSAMHET OCH FASTIGHETSINDELNING 2014 2015 2016 Intäkter av anslag 112,0 117,9 104,8 Intäkter av avgifter och andra ersättningar 776,0 716,2 729,1 Intäkter av bidrag 1,1 2,1 3,6 Finansiella intäkter 0,5 0,3 0,5 Summa intäkter 889,6 836,5 838,0 Kostnader 855,2 872,3 877,5 Resultat 34,4-35,8-39,6 INFORMATIONSFÖRSÖRJNING Intäkter av anslag 275,2 276,7 279,6 Intäkter av avgifter och andra ersättningar 375,2 406,9 393,7 Intäkter av bidrag 21,4 14,2 11,8 Finansiella intäkter 0,0 0,4 0,8 Summa intäkter 671,8 698,2 685,9 Kostnader 674,7 677,6 704,9 Resultat -2,9 20,6-19,0 FASTIGHETSINSKRIVNINGSVERKSAMHET Intäkter av anslag 153,1 161,9 169,0 Intäkter av avgifter och andra ersättningar 0,1 0,0 0,0 Intäkter av bidrag 0,2 0,4 0,3 Finansiella intäkter 0,1 0,3 0,4 Summa intäkter 153,5 162,6 169,7 Kostnader 153,5 162,6 169,7 Resultat 0,0 0,0 0,0 TJÄNSTEEXPORT Intäkter av anslag 1,0 0,6 0,6 Intäkter av avgifter och andra ersättningar 24,8 23,0 21,0 Intäkter av bidrag 0,0 1,8 14,2 Finansiella intäkter 0,0 0,0 0,0 Summa intäkter 25,8 25,4 35,8 Kostnader 25,7 24,6 33,8 Resultat 0,1 0,8 2,0 MYNDIGHETSUPPDRAG Intäkter av anslag 0,0 0,0 0,0 Intäkter av avgifter och andra ersättningar 52,9 46,6 48,6 Intäkter av bidrag 0,0 0,0 0,0 Finansiella intäkter 0,1 0,1 0,0 Summa intäkter 53,0 46,7 48,6 Kostnader 52,0 48,5 48,8 Resultat 1,0-1,8-0,2 TOTALT Intäkter av anslag 541,3 557,1 553,9 Intäkter av avgifter och andra ersättningar 1 229,0 1 192,7 1 192,4 Intäkter av bidrag 22,7 18,5 29,8 Finansiella intäkter 0,7 1,1 1,9 Summa intäkter 1 793,7 1 769,4 1 778,0 Kostnader 1 761,1 1 785,6 1 834,7 RESULTAT 32,6-16,2-56,7 70 (99)
Avgiftsbelagd verksamhet (mnkr) UB 2015 Intäkt 2016 Bud. intäkt 2016 Kostnad 2016 Bud kost 2016 Resultat 2016 Bud res 2016 UB 2016 Bud UB 2016 Offentligrättslig verksamhet Förrättningsverksamhet -21,4 669,9 692,0 699,5 692,0-29,6 0,0-51,0-21,4 Summa -21,4 669,9 692,0 699,5 692,0-29,6 0,0-51,0-21,4 Uppdragsverksamhet Uppdragsverksamhet* -20,1 84,4 86,0 82,6 84,0 1,8 2,0-18,3-18,1 Uppdragsverksamhet i anslutning till fastighetsbildning 23,1 68,9 77,0 78,8 85,0-9,9-8,0 13,2 15,1 Summa 3,0 153,3 163,0 161,4 169,0-8,1-6,0-5,1-3,0 Övrig avgiftsfinansierad verksamhet Pantbrevsregistrering 14,1 33,0 39,0 29,0 29,0 4,0 10,0 18,1 24,1 Grundläggande geografisk- och fastighetsinformation 80,0 352,9 357,0 373,9 375,0-21,0-18,0 59,0 62,0 Summa 94,1 385,9 396,0 402,9 404,0-17,0-8,0 77,1 86,1 SUMMA TOTALT 75,7 1 209,1 1 251,0 1 263,8 1 265,0-54,7-14,0 21,0 61,7 *Omfattar myndighetssamverkan i form av tjänsteexport och med totalförsvaret. Ingår -20,6 mnkr som är ett underskott från bolagisering av Metria Avgiftsbelagd verksamhet Inom den avgiftsfinansierade verksamheten uppvisar Lantmäteriet ett samlat balanserat överskott på 21 miljoner kronor vilket motsvarar 1,7 procent av 2016 års omsättning. Samtliga verksamheter utom uppdragsverksamheten samt förrättningsverksamheten har balanserade överskott. Jämfört med budget finns de stora avvikelserna inom förrättningsverksamheten, pantbrevverksamhet och tillhandahållande av geografisk information och fastighetsinformation. Inom förrättningsverksamheten beror lägre omsättning och därmed resultat främst på bristen på förrättningslantmätare. Inom pantbrev beror resultatavvikelsen på lägre intäkter än budgeterat. Vad gäller tillhandahållandet av geografisk information och fastighetsinformation är orsaken främst lägre intäkter än budget inom fastighetsinformationssidan. Inom flera verksamheter har ett balanserat överskott byggts upp för att finansiera pågående och kommande utvecklingsinsatser och avveckling av äldre IT-miljö. För en mer omfattande analys hänvisas till respektive avsnitt i resultatredovisningen. AVGIFTSBELAGD VERKSAMHET DÄR INTÄKTERNA INTE DISPONERAS AVGIFSTBELAGD VERKSAMHET (mnkr) Offentligrättslig verksamhet Intäkt 2016 Bud. Intäkt Bud. kostnad Expeditionsavgifter 290 566 280 000 280 000 Samfällighetsföreningsregister 2 069 2 000 2 000 SUMMA TOTALT 292 635 282 000 282 000 *Lantmäteriet har inget ekonomiskt mål vad gäller ovannämnda avgifter varför utfall kostnader inte redovisas. 71 (99)
Intäktsredovisning I tabellerna nedan redovisas hur Lantmäteriets olika verksamheter är finansierad. TOTAL FINANSIERING mnkr Anslag Avgift 2014 2015 2016 Övr. fin S:a Anslag Avgift Övr. fin S:a Anslag Avgift Övr. fin S:a Summa 541,3 1 229,0 23,4 1 793,7 557,1 1 192,7 19,6 1 769,4 553,9 1 192,4 31,7 1 778,0 Andel % 30 69 1 100 31 67 1 100 31 67 2 100 Lantmäteriet är till största delen finansierat via avgifter från kunder. 2016 uppgår denna del till 67 procent, vilket är i samma nivå som de närmast föregående åren. Avgiftsintäkterna är oförändrade på totalnivå men såväl upp- som nedgångar finns inom olika verksamheter, främst inom förrättningsverksamheten samt uppdrag i samband med fastighetsbildning. Lantmäteriets intäkter av anslag ligger på en oförändrad nivå jämfört med 2015. Lantmäteriet har en utgående balans på förvaltningsanslaget på 5,3 miljoner kronor eller 1 procent vilket innebär en anslagsförbrukning som har varit något högre än tilldelat anslag. FÖRRÄTTNINGSVERKSAMHET OCH FASTIGHETSINDELNING mnkr 2014 2015 2016 Övr. Övr. Övr. Anslag Avgift fin S:a Anslag Avgift fin S:a Anslag Avgift fin S:a Förrättningsverksamhet 6,0 669,4 0,7 676,1 6,0 612,6 1,8 620,4 6,0 659,8 4,1 669,9 Uppdrag i anslutning till fastighetsbildning 103,3 0,8 104,1 103,6 103,6 68,9 68,9 Övrig fastighetsindelningsverksamhet 106,0 3,3 0,1 109,4 111,9 0,6 112,5 98,8 0,4 99,2 Summa 112,0 776,0 1,6 889,6 117,9 716,2 2,4 836,5 104,8 729,1 4,1 838,0 Andel % 13 87 0 100 14 86 0 100 13 87 0 100 Verksamheten inom förrättning och fastighetsindelning finansieras i huvudsak av avgiftsintäkter. De totala intäkterna för verksamheten uppgår till 838 miljoner kronor vilket är i samma nivå som 2015. Förändringar finns däremot inom de olika verksamheterna. Inom förrättningsverksamheten har intäkterna ökat medan vi kan se en minskning inom uppdrag i anslutning till fastighetsbildning. Läs mer om intäktsutvecklingen under avsnittet Förrättningsverksamhet och fastighetsindelning. ANSLAGSANVÄNDNING INOM FÖRRÄTTNINGSVERKSAMHET OCH FASTIGHETSINDELNING Externt stöd och rådgivning i fastighetsbildningsfrågor Förrättningsverksamheten får en mängd fastighetsrättsliga frågor från allmänheten, företag, kommuner och statliga myndigheter. Rådgivning till allmänheten sker till stor del genom Lantmäteriets kundcenter. De frågor som inte kan tas om hand i kundcentret skickas till en särskild svarsslinga i verksamheten. 72 (99)
Kommunerna ska enligt plan- och bygglagen (PBL) remittera sina förslag till detaljplaner till Lantmäteriet för att få synpunkter på genomförandeaspekter, till exempel avvägningar mellan enskilt eller kommunalt huvudmannaskap, behov av gemensamhetsanläggningar, servitut och ledningsrätter med mera. Remisserna handläggs vid Lantmäteriets lokala fastighetsbildningskontor. Lantmäteriets kostnader för att hålla arkiv, vårda och bevara arkivhandlingar samt tillhandahålla dessa har under den senaste tio-årsperioden minskat genom digitaliseringen av förrättningsarkiven och införandet av det digitala arkivsystemet Arken. Den digitala informationen förvaltas och kvalitetsbrister som upptäcks behöver åtgärdas på samma sätt som tidigare. Vidare krävs system för att allmänheten ska kunna ta del av äldre materiel på ett enkelt sätt, vilket är möjligt genom tjänsten Historiska kartor. Utveckling av lagar som styr fastighetsbildningsverksamhet Samhällsutvecklingen ställer ständigt nya krav på markanvändning och rättssäkra metoder för att genomföra förändringar i äganderätten och rättighetsstrukturen till markoch vattenområden. När nya önskemål och behov uppstår utvärderas tillämpningsmöjligheterna inom gällande lagstiftning. Vid behov, och när så är lämpligt, tas förslag fram till ändringar och förtydliganden i gällande rätt. Uppföljning ny plan och bygglag Efter det att den nya plan- och bygglagen (PBL) kom har Lantmäteriet arbetat intensivt med målsättningen att stärka förrättningslantmätarnas kompetens samt att fördjupa samarbetet med kommunerna i deras planärenden. Arbetet har skett inom ramen för ett nätverk där både kommunala och statliga förrättningslantmätare har ingått för att sprida kunskapen om nya PBL. Registrering av detaljplaner och bestämmelser Uppgifter om detaljplaner och bestämmelser som kommunerna beslutar om ska registreras i fastighetsregistret. Det långsiktiga målet är att en detaljplan ska vara registrerad tre veckor efter det den vunnit laga kraft. Enligt PBL ska kommunerna inom två veckor leverera detaljplanen till Lantmäteriet vilket ger Lantmäteriet en vecka för att registrera den. Lantmäteriet har fått i uppdrag att utarbeta ett vägledande underlag för fullgörandet av de nya bestämmelserna i PBL (2010:900) om lantmäterimyndigheternas medverkan i den kommunala planprocessen och i plangenomförandet. Tillsammans med representanter för kommunala lantmäterimyndigheter har Lantmäteriet slutfört det arbetet med underlaget som påbörjades under 2015. Yttranden till regeringen, domstolar och andra myndigheter Lantmäteriet får löpande yttra sig i remissärenden med koppling till bland annat markanvändning, fastighetsindelning och inskrivningsverksamhet. Yttrandena avser i huvudsak domstolsremisser, förslag till ny lagstiftning samt att utreda och yttra sig i ärenden och mål hos domstolar och andra statliga myndigheter om en myndighet begär det. 73 (99)
Nedsättningsbelopp Lantmäteriet får, enligt regleringsbrevet, använda förvaltningsanslaget för utgifter för de så kallade nedsättningsbeloppen vid omarrondering. Anslaget får högst utnyttjas med 6 miljoner kronor, vilket också blev utfallet 2016. Samfällighetsföreningsregistret Lantmäteriet ansvarar för Samfällighetsföreningsregistret där uppgifter finns om namn på föreningen, information om vilken gemensamhetsanläggning som föreningen sköter, styrelsens sammansättning, firmatecknare mm. Uppgifterna i registret ska uppdateras efter varje föreningsstämma. INFORMATIONSFÖRSÖRJNING mnkr Anslag Avgift 2014 2015 2016 Övr. Övr. fin S:a Anslag Avgift fin S:a Anslag Avgift Övr. fin S:a Pantbrevsregistrering 27,1 27,1 36,9 0,1 37,0 33,0 33,0 Förvaltning av fastighetsinformation 0,5 0,1 0,6 0,1 0,2 0,3 0,2 0,3 0,5 Tillhandahållande av fastighetsinformation 229,3 0,8 230,1 282,7 0,2 282,9 271,6 0,3 271,9 Förvaltning av geografisk information 159,7 8,0 7,3 175,0 154,6 7,3 6,5 168,4 163,9 7,0 5,7 176,6 Tillhandahållande av geografisk information 109,9 3,0 112,9 79,7 1,6 81,3 80,9 0,1 81,0 Övrig informationsförsörjningsverksamhet 66,6 0,4 10,2 77,2 69,4 0,2 6,0 75,6 72,1 1,0 6,3 79,4 Lägenhetsregister 3,7 3,7 2,9 2,9 2,2 2,2 Höjddatamodell 27,2 27,2 30,5 30,5 21,9 21,9 Inspire 18,0 18,0 19,3 19,3 19,4 19,4 Summa 275,2 375,2 21,4 671,8 276,7 406,9 14,6 698,2 279,5 393,7 12,7 685,9 Andel % 41 56 3 100 40 58 2 100 41 57 2 100 Såväl anslag- som avgiftsintäkter finansierar betydande delar inom informationsförsörjningsområdet. Anslagsintäkterna består av Lantmäteriets förvaltningsanslag samt anslag för Inspire och höjddatamodellen. Förvaltningsanslaget inom informationsförsörjningen används bland annat till insamling och förvaltning av geografisk information samt utvecklingsinsatser kopplat till detta. Arbetet med den nationella geodetiska infrastrukturen och referenssystemen finansieras till en stor del med anslag. De totala intäkterna för 2016 uppgår till 686 miljoner kronor, vilket är något lägre jämfört med 2015. Intäkterna från fastighetsinformation har minskat under 2016. Upp- och nedgångar finns inom olika verksamheter. Läs mer om intäktsutvecklingen under avsnittet Informationsförsörjning. ANVÄNDARFINANSIERING Avgifterna som Lantmäteriet tar ut för tillhandahållande av fastighets- och geografisk information ska förutom att täcka kostnaderna för uttag också bidra till finansiering av 74 (99)
kostnaderna för uppbyggnad, drift, uppdatering och utveckling av system, databaser och information. Mnkr 2014 2015 2016 Förvaltning av fastighetsinformation 189,3 175,6 206,3 Förvaltning av geografisk information 14,3 30,6 18,5 Summa 203,6 206,2 224,8 Förvaltningen av fastighetsinformation är helt och hållet finansierad via användarfinansieringen, medan den utgör en mindre del av finansieringen av förvaltningskostnaderna inom geografisk information. Användarfinansieringen uppgår till 225 miljoner kronor 2016, vilket är en ökning jämfört med de närmast föregående åren. Ökningen återfinns inom fastighetsinformationsområdet och är ett resultat av ökade utvecklingskostnader. I intäktsredovisningen för Informationsförsörjningen redovisas användarfinansieringen där avgifterna uppkommer, det vill säga inom tillhandahållandet. INSKRIVNINGSVERKSAMHET 2014 2015 2016 Övr. Övr. Övr. mnkr Anslag Avgift fin S:a Anslag Avgift fin S:a Anslag Avgift fin S:a Inskrivningsverksamhet 153,1 0,1 0,3 153,5 161,9 0,7 162,6 169,0 0,7 169,7 Summa 153,1 0,1 0,3 153,5 161,9 0,0 0,7 162,6 169,0 0,0 0,7 169,7 Andel % 99,7 0,1 0,2 100,0 99,6 0,0 0,4 100,0 99,6 0,0 0,4 100,0 Inskrivningsverksamheten är i princip helt finansierad av anslagsmedel. Kostnaderna för verksamheten har ökat under senare år på grund av en ökad ärendetillströmning vilket i sin tur har krävt ökade insatser i form av handläggarkapacitet. Ökade förvaltningskostnader för handläggningsstödet har också resulterat i ökade kostnader. Läs mer om verksamheten under avsnitt Inskrivningsverksamhet. TJÄNSTEEXPORT 2014 2015 2016 mnkr Anslag Avgift Övr. fin S:a Anslag Avgift Övr. fin S:a Anslag Avgift Övr. fin S:a Tjänsteexport 1,0 24,8 25,8 0,6 23,0 1,8 25,4 0,6 21,0 14,2 35,8 Summa 1,0 24,8 25,8 0,6 23,0 1,8 25,4 0,6 21,0 14,2 35,8 Andel % 4 96 100 2 91 7 100 2 59 40 100 Verksamheten utgörs av Lantmäteriets tjänsteexportverksamhet och är i huvudsak finansierad via avgiftsintäkter. Intäkterna har ökat under 2016 efter att ha haft en nedåtgående trend åren före det. Orsaken till ökningen är ett ökat antal projekt. Läs mer om utrikes uppdragsverksamhet under avsnitt Myndighetssamverkan i form av tjänsteexport. 75 (99)
MYNDIGHETSUPPDRAG 2014 2015 2016 mnkr Anslag Avgift Övr. fin S:a Anslag Avgift Övr. fin S:a Anslag Avgift Övr. fin S:a Myndighetsuppdrag 52,9 0,1 53,0 46,6 0,1 46,7 48,6 48,6 Summa 52,9 0,1 53,0 0,0 46,6 0,1 46,7 0,0 48,6 0,0 48,6 Andel % 99,8 0,0 100,0 0,0 99,8 0,2 100,0 0,0 100,0 0,0 100,0 Intäkterna inom verksamheten består endast av avgifter och avser i huvudsak myndighetssamverkan med totalförsvaret. Intäkterna har minskat under den senaste treårsperioden och beror på minskade beställningar från Försvarsmakten. Läs mer om verksamheten under Myndighetssamverkan med totalförsvaret. 76 (99)
Översikt av återrapporteringskrav och regeringsuppdrag Återrapporteringskrav och uppdrag enligt Regleringsbrev 2016 ÅTERRAPPORTERINGSKRAV Uppdragsverksamhet: Lantmäteriet ska redovisa omfattningen av de i 12 förordningen (2009:946) med instruktion för Lantmäteriet tillåtna verksamheterna. Läs mer på sidan 23 Intäkts- och kostnadsredovisning: Lantmäteriet ska i årsredovisningen ange hur och i vilken omfattning anslag, avgifter respektive övrig finansiering används och fördelas på olika verksamheter. 72-76 Inom verksamheten Informationsförsörjning ska redovisningen bland annat delas upp på uppbyggnad och förvaltning respektive tillhandahållande samt på geografisk information och fastighetsinformation. Av redovisningen ska även framgå omfattningen av det tillhandahållande som sker inom ramen för geodatasamverkan. Inom Förrättningsverksamhet och fastighetsindelning ska framgå hur förvaltningsanslaget fördelas på olika verksamheter. 72-74 Avgiftsbelagd verksamhet: Den avgiftsfinansierade verksamheten ska redovisas fördelad på Förrättningsverksamhet Uppdragsverksamhet i anslutning till fastighetsbildning Pantbrevsregistrering Grundläggande geografisk information och fastighetsinformation Uppdragsverksamhet. Inom uppdragsverksamheten ska tjänsteexport respektive uppdrag för totalförsvarets myndigheter särredovisas. 25 26 49 50-51 60 respektive 52 ÖVRIG ÅTERRAPPORTERING Registrering av detaljplaner i fastighetsregistret: Lantmäteriet ska redovisa tiden från det att en detaljplan vinner laga kraft till det att den finns registrerad i fastighetsregistret. Av rapporteringen ska regionala och lokala skillnader framgå, samt de åtgärder Lantmäteriet vidtar för att säkerställa att ingen plan förblir oregistrerad. Inspirearbetet: Lantmäteriet har bland annat samordningsansvar och kontaktpunktsansvar enligt förordning (2010:1770) om geografisk miljöinformation och har tilldelats medel från anslag 1:11 Inspire utgiftsområde 20, Allmän miljö och naturvård. Lantmäteriet ska i delårsrapport och årsredovisning rapportera vilka kostnader man haft för samordningsansvaret och kontaktpunktsansvaret och för att stödja eller bidra till andra informationsansvarigas Inspirearbete. Underlätta bredbandsutbyggnad: Lantmäteriet ska med utgångspunkt i den analys som görs i rapporten Markåtkomst i samband med bredbandsutbyggnad och de observationer som myndigheten i övrigt gör inom förrättningsverksamheten redovisa hur man bidrar till kunskaps- och informationsförsörjningen vad avser markåtkomst vid bredbandsutbyggnad, och eventuella inte tidigare identifierade problem som bedöms vara av strategisk betydelse för bredbandsutbyggnaden. Nationell höjdmodell: Lantmäteriet ska i delårsrapport och årsredovisning redovisa hur arbetet med en nationell höjdmodell framskrider. Av rapporteringen ska framgå vilka delar av landet som skannats respektive editerats. 17 Se Finansiell redovisning, Redovisning mot anslag 21 33 77 (99)
UPPDRAG Expeditionsavgifter: Lantmäteriet ska, med utgångspunkt för kostnadsutvecklingen för inskrivningsverksamheten, fastighetsverksamheten och fastighetsregistreringen senas den 1 mars 2016 redovisa vilka avgiftsförändringar som krävs för att full kostnadstäckning ska uppnås. Redovisningen ska lämnas in till Regeringskansliet (Näringsdepartementet) och ska avse 2015. RAPPORTERAT 2016-02-24, dnr 201-2016/390 Fastighetsregisterkartan: Lantmäteriet ska efter samråd med Sveriges Kommuner och Landsting genomföra en övergång till rikstäckande digital registerkarta i enlighet med regeringens bedömning i prop. 2009/10:224. Övergången ska vara genomförd senast den 31 december 2017. Förordnanden om avstående av mark: Lantmäteriet ska identifiera sådan områden som omfattas av förordnanden enligt 6 kap. 5 plan- och bygglagen (2010:900) och motsvarande förordnanden enligt äldre plan- och bygglagstiftning och som inte blivit rättsligen genomförda med stöd av fastighetsbildningslagstiftningen. Lantmäteriet ska i samverkan med de kommuner som har egen lantmäterimyndighet enligt lagen (1995:1393) om kommunal lantmäterimyndighet informera berörda sakägare om gällande förordnanden och om den lagstiftning som trädde i kraft den 1 januari 2015 som berör de aktuella förordnandena. Informationen ska som förordnandet har avsett att tillförsäkra. Uppdraget ska redovisas i årsredovisningen för 2017. Geografisk information i 3D: Lantmäteriet ska med utgångspunkt i redovisningen av regeringsuppdraget kring kart- och bildinformation i tre dimensioner (3D) (dnr S2013/07203/PBB) utveckla den samverkan som etablerats med offentliga geodataproducenter och användare. Lantmäteriet ska redovisa hur arbetet fortlöper i samband med myndighetens årsredovisning för 2016. Läs på sidan 41 Spridning av geografisk information: Lantmäteriet ska förbereda inordnande den 1 maj 2016 av uppgiften att vara ansvarig tillståndsmyndighet för spridning av sammanställning av geografisk information som inhämtats från luftfartyg genom fotografering eller liknande registrering. Uppdraget ges med förbehåll för riksdagens beslut i nödvändiga delar. Lantmäteriet ska vid genomförandet av uppdraget beakta 6 b lagen (1982:80) om anställningsskydd. Lantmäteriet ska vid genomförandet av uppdraget samråda med Försvarsmakten. Uppdraget ska redovisas i myndighetens delårsrapport 2016. 2016-08-12, dnr 201-2016/3399 Koordinatbestämda gränser: Lantmäteriet ska på en översiktlig nivå utreda förutsättningarna för ett nytt regelsystem för fastigheters gränser där i första hand koordinater bestämmer gränspunkternas läge. Utredningen ska påvisa behov av ändrad lagstiftning och tekniska frågor, till exempel frågor om vilka koordinatuppgifter som bör ges rättsverkan och vilka kvalitetskrav som behöver ställas, liksom vilka konsekvenser ett nytt regelsystem kan väntas få. Även den nytta, exempelvis avseende digitaliseringen av fastighetsbildningsprocessen, som förslaget medför ska redovisas. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Näringsdepartementet) senast den 31 mars 2017. Geodatastrategi: Lantmäteriet ska tillsammans med de myndigheter och organisationer som är representerade i Geodatarådet fastlägga en ny nationell geodatastrategi som bidrar till att lösa viktiga framtida samhällsutmaningar t.ex. klimat- och miljöutmaningar, samt utvecklar innovation och konkurrenskraft hos svenska företag. Uppdraget ska redovisas senast den 15 juni 2016. 2016-06-15, dnr 109-2016/2610 Effekter och konsekvenser av öppna data: Lantmäteriet ska på lämpligt sätt kartlägga nyttor och kostnader som uppstår på olika nivåer, hos myndigheten och i samhället, till följd av myndighetens redan genomförda satsningar på öppna data samt den satsning som föreslås i budgetunderlaget för 2016-2018. I uppdraget ingår även att redovisa de erfarenheter av satsningar på öppna data som vunnits i de nordiska grannländerna. Uppdraget ska delredovisas till Regeringskansliet (Finansdepartementet och Näringsdepartementet) den 30 september 2016 och slutredovisas 31 maj 2017. Delrapporterat 2016-10-06, dnr 109-2019/4287 78 (99)
Övriga regeringsuppdrag Uppdrag Rapporteras till Rapport Att utarbeta nationella specifikationer för offentlig användning av geodata samt att påskynda övergången till enhetliga referenssystem (Svensk geoprocess) Att verka för digitalt först för en smartare samhällsbyggnadsprocess Socialdepartementet 2016-08-28, dnr 519-2013/3660 Näringsdepartementet 2016-07-22, dnr 101-2016/831 (delrapport 1). Slutrapporteras 2019-02-28 Att bistå Regeringskansliet i förberedelsearbetet inför Habitat III Att bidra med underlag för Sveriges genomförande av Agenda 2030 Näringsdepartementet och Utrikesdepartementet Finansdepartementet och Näringsdepartementet 2016-08-30, dnr 100-2016/1943 2016-08-31, dnr 100-2016/1568 Att ta emot nyanlända arbetssökande för praktik 2016-2018 mm Att ta emot personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga för praktik 2016-2018 mm Statskontoret 2016-09-27, dnr 309-2016/1117 Statskontoret 2016-09-27, dnr 309-2016/1117 Utreda nya användningsområden för lägenhetsregistret. Finansdepartementet Redovisas senast 28 april 2017 Ändring av uppdrag till Lantmäteriet att verka för en smartare samhällsbyggnadsprocess Finansdepartementet Redovisas senast 31 augusti 2017 79 (99)
Finansiell redovisning Resultaträkning Tkr 2016 2015 VERKSAMHETENS INTÄKTER Intäkter av anslag, not 1 553 954 557 151 Intäkter av avgifter och andra ersättningar, not 2 1 192 373 1 192 700 Intäkter av bidrag, not 3 29 834 18 380 Finansiella intäkter, not 4 1 834 1 158 SUMMA 1 777 995 1 769 389 VERKSAMHETENS KOSTNADER, not 9 Kostnader för personal, not 5-1 157 200-1 137 144 Kostnader för lokaler -104 599-106 693 Övriga driftkostnader -493 591-468 850 Finansiella kostnader, not 4-255 -277 Avskrivningar och nedskrivningar, not 10-11 -79 098-72 589 SUMMA -1 834 743-1 785 553 VERKSAMHETSUTFALL -56 748-16 164 UPPBÖRDSVERKSAMHET Intäkter av avgifter m.m. som inte disponeras, not 6 292 560 302 737 Skatteintäkter m.m., not 7 12 148 044 10 765 370 Medel som tillförts statens budget från uppbördsverksamhet -12 440 604-11 068 107 SALDO 0 0 TRANSFERERINGAR Medel som erhållits från statens budget för finansiering av bidrag, not 1 20 450 Medel som erhållits från myndigheter för finansiering av bidrag 0 1 103 Lämnade bidrag -20-1 553 SALDO 0 0 ÅRETS KAPITALFÖRÄNDRING, not 19-56 748-16 164 80 (99)
Balansräkning Tkr 2016-12-31 2015-12-31 TILLGÅNGAR Immateriella anläggningstillgångar Balanserade utgifter för utveckling, not 10 127 161 144 658 Materiella anläggningstillgångar Förbättringsutgifter på annans fastighet, not 11 5 093 5 703 Maskiner, inventarier, installationer m.m., not 11 81 954 71 937 SUMMA 87 047 77 640 Varulager m.m. Varulager och förråd 48 35 Pågående arbeten, not 12 162 131 182 282 SUMMA 162 179 182 317 Kortfristiga fordringar Kundfordringar, not 13 122 943 106 748 Fordringar hos andra myndigheter 51 271 53 798 Övriga kortfristiga fordringar, not 14 497 407 404 228 SUMMA 671 621 564 774 Periodavgränsningsposter Förutbetalda kostnader, not 15 80 853 65 355 Övriga upplupna intäkter 814 303 SUMMA 81 667 65 658 Avräkning med statsverket Avräkning med statsverket, not 16 3 041 2 208 SUMMA TILLGÅNGAR 1 132 716 1 037 255 81 (99)
Tkr 2016-12-31 2015-12-31 KAPITAL OCH SKULDER Myndighetskapital Statskapital, not 17 6 236 7 974 Balanserad kapitalförändring, not 18 75 680 90 106 Kapitalförändring enligt Resultaträkning, not 19-56 748-16 164 SUMMA myndighetskapital, not 20 25 168 81 916 Avsättningar Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser, not 21 3 284 7 614 Övriga avsättningar, not 22 32 318 32 757 SUMMA avsättningar 35 602 40 371 Skulder m.m. Lån i Riksgäldskontoret, not 10-11, 23 194 004 213 595 Räntekontokredit i Riksgäldskontoret, not 24 105 955 60 286 Kortfristiga skulder till andra myndigheter 36 817 36 439 Leverantörsskulder, not 25 85 147 45 573 Övriga kortfristiga skulder, not 26 19 024 18 547 Depositioner 77 132 Förskott från uppdragsgivare och kunder, not 27 10 674 14 551 SUMMA 451 698 389 123 Periodavgränsningsposter, not 28 Upplupna kostnader 573 945 482 971 Oförbrukade bidrag 24 263 27 400 Övriga förutbetalda intäkter 22 040 15 474 SUMMA 620 248 525 845 SUMMA KAPITAL OCH SKULDER 1 132 716 1 037 255 ANSVARSFÖRBINDELSER Övriga ansvarsförbindelser Förpliktelser mot hyresvärd 3 992 7 369 82 (99)
Finansieringsanalys Tkr 2016 2015 DRIFT Kostnader, not 9-1 760 127-1 713 111 Finansiering av drift Intäkter av anslag, not 1 553 954 557 151 Intäkter av avgifter och andra ersättningar, not 2 1 192 373 1 192 700 Intäkter av bidrag, not 3 28 171 18 380 Övriga intäkter, not 4 1 834 1 158 Summa medel som tillförts för finansiering av drift 1 776 332 1 769 389 Ökning (-) av lager -13 12 Ökning (-) av kortfristiga fordringar -11 090 23 561 Ökning (+) av kortfristiga skulder 41 711 23 153 Kassaflöde från drift 46 813 56 698 INVESTERINGAR Investeringar i materiella tillgångar, not 11-48 196-42 335 Investeringar i immateriella tillgångar, not 10-23 363-13 787 Summa investeringsutgifter -71 559-56 122 Finansiering av investeringar Lån från Riksgäldskontoret, not 23 56 225 54 411 - amorteringar -75 816-73 507 Anslagsmedel som erhållits för investeringar, not 17 0 2 820 Summa medel som tillförts för finansiering av investeringsverksamhet -19 591-16 276 Förändring av kortfristiga fordringar och skulder 0 0 Kassaflöde till investeringsverksamhet -91 150-72 398 83 (99)
Tkr 2016 2015 UPPBÖRDSVERKSAMHET Intäkter av avgifter m.m. som inte disponeras, not 6 292 560 302 737 Skatteintäkter m.m., not 7 12 148 044 10 765 370 Förändring av kortfristiga fordringar och skulder -499 24 Inbetalningar i uppbördsverksamheten 12 440 105 11 068 131 Kostnader för inleveranser till statens budget från uppbördsverksamhet -12 440 604-11 068 107 Kassaflöde till uppbördsverksamhet -499 24 TRANSFERERINGSVERKSAMHET Lämnade bidrag -20-1 553 Utbetalningar i transfereringsverksamheten -20-1 553 Finansiering av transfereringsverksamhet Medel som erhållits från statens budget för finansiering av bidrag, not 1 20 450 Medel som erhållits från myndigheter för finansiering av bidrag 0 1 103 Summa medel som tillförts för finansiering av transfereringsverksamheten 20 1 553 Kassaflöde från transfereringsverksamhet 0 0 FÖRÄNDRING AV LIKVIDA MEDEL -44 836-15 676 SPECIFIKATION AV FÖRÄNDRING AV LIKVIDA MEDEL Likvida medel vid årets början -58 078-42 402 Minskning (-) av tillgodohavande Riksgäldskontoret, not 24-45 669-19 851 Ökning (+) av avräkning med statsverket, not 16 833 4 175 SUMMA förändring av likvida medel -44 836-15 676 Likvida medel vid årets slut -102 914-58 078 84 (99)
Redovisning mot anslag, tkr Anslag Utgiftsområde 6, 1:1 Förbandsverksamhet och beredskap, anslagspost 2 1) Ingående överföringsbelopp Årets tilldelning enligt regleringsbrev Indragning Totalt disponibelt belopp Utgifter Utgående överföringsbelopp 0 2 000 2 000 1 983 17 Utgiftsområde 18, 1:8 Lantmäteriet, anslagspost 1 7 909 509 781 517 690 512 374 5 316 Utgiftsområde 20, 1:10 Klimatanpassning, anslagspost 3 2) -3 346 30 000 26 654 21 908 4 746 Utgiftsområde 20, 1:11 Inspire anslagspost 1 3) 667 20 000-667 20 000 19 409 591 SUMMA 5 230 561 781-667 566 344 555 674 10 670 1) Anslaget avser Lantmäteriets ökade kostnader som är förknippade med att myndigheten den 1 maj 2016 övertar ansvaret för spridning av sammanställningar av geografisk information som inhämtats från luftfartyg genom fotografering eller liknande registrering. 2) Anslaget avser uppbyggnad av en rikstäckande markmodell med täta och noggranna höjddata s.k. Nationell höjddatamodell. Anslaget får även användas för utgifter för investeringar i en ny teknisk lösning för lagring och tillhandahållande av höjddata. Se även redovisning av bemyndigande nedan. Inför 2016 var Lantmäteriets förväntningar att laserskanningen av Sverige skulle vara färdigställd under året. Det var inte möjligt för leverantören att utföra arbetet i den takt som krävdes och det ledde till att Lantmäteriet inte uppnådde det önskade utfallet. Då laserskanningen är den enskilt största kostnadsposten innebar det en underförbrukning av tilldelat anslag. 3) Anslaget avser upprättande och förvaltning av geodata.se och för sådan samordning som krävs för att uppnå målen enligt Inspiredirektivet, Lantmäteriets kontaktpunktsansvar inklusive arbetet med rapportering till Europeiska kommissionen, Lantmäteriets utförande av informationsansvaret samt Lantmäteriets bidrag och stöd för utförande av informationsansvaret avseende övriga myndigheter än Lantmäteriet. Anslaget får även användas för utgifter för investeringar i informationshanteringstjänster enligt förordning (2010:1770) om geografisk miljöinformation. FINANSIELLA VILLKOR Lantmäteriet disponerade under år 2016 en anslagskredit inom anslag utgiftsområde 18 1:8 på 15 293 tkr och utgiftsområde 20 1:10 på 900 tkr. Enligt regleringsbrevet får Lantmäteriet använda inom anslag utgiftsområde 18 1:8 högst 6 000 tkr för utgifter för de så kallade nedsättningsbeloppen (utfallet blev 6 000 tkr) samt högst 800 tkr inom anslag utgiftsområde 20 1:10 för informationsinsatser om projektet (utfallet blev 25 tkr). 85 (99)
Redovisning mot inkomsttitel, tkr Benämning Inkomsttitel Beräknat belopp (i regleringsbrev) Inkomster Expeditionsavgifter 2511 280 000 290 566 Samfällighetsföreningsregister 2531 2 000 2 069 Dröjsmålsränta på stämpelskatt och expeditionsavgifter 2811 0-75 Stämpelskatt 9341 11 500 000 12 056 652 Redovisning av bemyndigande, tkr Anslag/ anslagsbenämning Utgiftsområde 20, Tilldelat bemyndigande Ingående åtaganden Utestående åtaganden 1:10 Klimatanpassning, anslagspost 3 1) 19 900 870 18 Utestående åtagandens fördelning per år 2017 2018 2019-18 1) Avrop avseende laserskanningen har tidigare år varit en stor andel av Lantmäteriets nyttjande av bemyndigandet. Lantmäteriet har ej haft möjlighet att förlänga det avtal som Lantmäteriet hade 2016, vilket innebär att ny upphandling kommer att göras i början av 2017 inför kommande säsong. 86 (99)
Tilläggsupplysningar VÄRDERINGSPRINCIPER Lantmäteriet tillämpar förordningen (2000:606) om myndigheters bokföring samt förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag. IMMATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR Utgifter för utveckling aktiveras. Beloppsgränsen för aktivering är 500 tkr och avskrivningstiden är 5 år. Licenser har inte aktiverats som en anläggningstillgång utan periodiserats över tiden. MATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR Förbättringsutgifter på annans fastighet aktiveras. Beloppsgränsen för aktivering är 100 tkr för ett sammanhållet objekt och avskrivningstiden är normalt 5 år. Maskiner och inventarier värderas till anskaffningsvärde. Beloppsgränsen för aktivering är 50 tkr. Avskrivningar görs linjärt med en avskrivningstid på 3-5 år. VARULAGER Varulagret värderas enligt lägsta värdets princip. PÅGÅENDE ARBETEN Pågående arbeten värderas enligt riktlinjer som bygger på förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag samt Redovisningsrådets rekommendation (RR 10) om entreprenader och liknande uppdrag. Det innebär att intäkter från uppdrag med fast pris och arbeten på löpande räkning redovisas med tillämpning av successiv vinstavräkning. Beräkningen sker på basis av utfört arbete vid periodens utgång i förhållande till hela uppdraget. Om ett uppdrag förväntas resultera i förlust sker reservering för hela förlustrisken. KUNDFORDRINGAR Lantmäteriet tillämpar följande princip för nedskrivning av kundfordringar: ärenden som har sänts till Kronofogdemyndigheten för utmätning skrivs ned med 100 procent, ärenden som är föremål för konkursutredning skrivs ned med 100 procent, ärenden där preliminärbeslut är fattat om avbrytande av indrivning skrivs ned med 100 procent. i samband med bokslutsarbetet avsätts en viss procent av utestående kundstock som befarad kundförlust enligt en princip som bygger på den konstaterade förlusten under de senaste åren i relation till vad som fakturerats externt under motsvarande år. REDOVISNINGSPRINCIPER AVGIFTER FÖR FASTIGHETSINFORMATION OCH GEOGRAFISK INFORMATION/ANVÄNDARFINANSIERING Enligt Lantmäteriets instruktion och regleringsbrevet ska avgifterna för att tillhandahålla och upplåta rätt att utnyttja geografisk information och fastighetsinformation, samt information från den allmänna kartläggningen, dels täcka kostnaderna för uttag och 87 (99)
expediering och dels bidra till kostnaderna för uppbyggnad, drift, uppdatering och utveckling av system, databaser och information, det vill säga en användarfinansiering. Användarfinansieringen får för år 2016 uppgå till högst 250 000 tkr. Det faktiska bidraget under verksamhetsåret 2016 uppgick till 213 994 tkr från försäljning av fastighetsinformation och 10 775 tkr från försäljning av geografisk information. Redovisningsmässigt ingår dessa belopp som kostnader i resultaträkningen för grundläggande fastighetsinformation och geografisk information. Kostnaderna för de delar som avgifterna ger bidrag till har under verksamhetsåret 2016 totalt uppgått till 206 859 tkr för förvaltning av fastighetsinformation respektive 194 913 tkr för förvaltning av geografisk information. Se även not 8. GEMENSAMMA KOSTNADER Faktiskt redovisade persondagar på verksamhetens resultatområden är huvudprincipen för fördelning av samkostnader inom Lantmäteriets enheter. Undantag motiveras och dokumenteras. Koncernavgiften, vilken tas ut för att finansiera vissa centrala overheadkostnader, fördelas ut på divisionerna och verksamhetens resultatområden med i huvudsak intäkter som grund. BRYTDAG I enlighet med Ekonomistyrningsverket föreskrifter till 10 FBF (Förordning om myndigheters bokföring) tillämpar myndigheten brytdagen den 5 januari. ANSLAGSAVRÄKNING Lantmäteriet gör månadsvis en schablonmässig anslagsavräkning. En slutlig avräkning görs i samband med bokslutsarbetet. PERIODISERINGAR Lantmäteriet tillämpar gränsen 50 tkr avseende periodiseringar av intäkter och kostnader. UPPBÖRD AV STÄMPELSKATT OCH EXPEDITIONSAVGIFTER Uppbördsredovisning av stämpelskatt och expeditionsavgifter sker i enlighet med Ekonomistyrningsverkets principer med undantag från nedanstående: I Lantmäteriets resultaträkning visas en balanserad uppbördsverksamhet. Lantmäteriet tar upp fakturerad stämpelskatt som en intäkt i resultaträkningen. För att inte Lantmäteriets resultat ska påverkas redovisas motsvarande belopp mot posten Medel som tillförts statens budget från uppbördsverksamhet, trots att inte motsvarande belopp redovisas mot inkomsttitel. Se även not 7. Den del som inte levererats mot inkomsttitel redovisas mot posten upplupna kostnader. Se även not 28. SJUKFRÅNVARO Uppgifter om sjukfrånvaron återfinns under särskild underrubrik i resultatredovisningen, Medarbetare med kompetens och engagemang 88 (99)
NOTER När inte annat anges redovisas beloppen i tusentals kronor (tkr) NOT 1 INTÄKTER AV ANSLAG 2016 2015 Intäkter av anslag 553 954 557 151 Transfereringar, medel som erhållits från statsbudgeten för finansiering av bidrag 1) 20 450 Redovisat mot anslag under året enligt undantagsregeln, minskning fordran semesterskuld 2008 1 700 2 480 Aktivering av immateriella anläggningstillgångar 0 2 820 SUMMA, utgifter enligt redovisning mot anslag 555 674 562 901 1) Beloppet avser 20 tkr i bidrag till SMHI för att finansiera Hack For Sweden 2016. NOT 2 INTÄKTER AV AVGIFTER OCH ANDRA ERSÄTTNINGAR 2016 2015 Avgiftsintäkter från tjänsteexporten 20 978 22 990 Avgiftsintäkter inom övrig avgiftsfinansierad verksamhet 1) 1 162 771 1 162 005 Försäljning enligt 4 Avgiftsförordningen 0 0 Övrig verksamhet 8 624 7 705 SUMMA 1 192 373 1 192 700 1) Se total finansiering under intäktsredovisning i resultatredovisningen. Lantmäteriet baserar i enlighet med 3 i avgiftsförordningen den avgiftsfinansierade verksamheten på ett särskilt bemyndigande i förordningen (2009:946) med instruktion för Lantmäteriet. NOT 3 INTÄKTER AV BIDRAG 2016 2015 Erhållna EU-bidrag, EU:s institutioner 108 1 229 Erhållna statliga bidrag 1) 24 737 11 329 Erhållna arbetsmarknadsbidrag 3 326 4 129 Erhållna bidrag övriga organisationer 2) 1 663 1 693 SUMMA 29 834 18 380 1) Ökningen av erhållna statliga bidrag beror främst på att SIDA ändrat finansieringsform till bidrag. 2) Erhållna bidrag övriga organisationer avser bidrag för investeringar och ingår inte i posten Intäkter av bidrag i Finansieringsanalysen NOT 4 FINANSIELLA INTÄKTER/FINANSIELLA KOSTNADER 2016 2015 Finansiella intäkter Ränteintäkter lån Riksgäldskontoret 1 034 552 Ränteintäkter räntekonto Riksgäldskontoret 172 31 Övriga ränteintäkter 615 528 Övriga finansiella intäkter 13 47 SUMMA 1 834 1 158 Finansiella kostnader Räntekostnader lån Riksgäldskontoret 21 0 Räntekostnader räntekonto Riksgäldskontoret 54 46 Övriga räntekostnader 45 89 Övriga finansiella kostnader 136 142 Aktivering finansiella utgifter -1 0 SUMMA 255 277 89 (99)
Not 5 KOSTNADER FÖR PERSONAL 2016 2015 Lönekostnader Utbetald bruttolön, exkl. arbetsgivaravgifter, pensionspremier och andra avgifter enligt lag och avtal 786 481 771 462 -varav arvode till styrelsen 245 245 Arbetsgivaravgifter, pensionspremier och andra avgifter enligt lag och avtal 354 226 339 032 SUMMA 1 140 707 1 110 494 Omställningskostnader Innevarande års 4 1 Reserverat kommande år 2 701 9 227 SUMMA 2 705 9 228 Kostnader delpension Innevarande år 0 44 Reserverat kommande år -567-917 SUMMA -567-873 Övrigt Minskade personalkostnader genom aktivering -15 841-9 454 Övriga personalkostnader 30 196 27 749 SUMMA 14 355 18 295 SUMMA personalkostnader 1 157 200 1 137 144 Ökade lönekostnader till följd av löneavtal uppgår till 21 599 tkr. Ledamöterna i Lantmäteriets styrelse har under 2016 haft följande styrelseuppdrag samt ersättningar från Lantmäteriet NAMN STYRELSEUPPDRAG ERSÄTTNING I TKR Bengt Kjellson Hans Sandebring Allan Almqvist Lantmäteriet, Swedesurvey AB, UN GGIM Europa, Länsstyrelsens insynsråd i Gävleborgs län, IFF Uppsala universitet 1 275 Lantmäteriet, Örebro Universitet, Erichs Communications AB Lantmäteriet Susann Bard Lantmäteriet 35 70 35 Barbro Holmberg Stellan Lundström Helen Olausson Lantmäteriet, Statens servicecenter, Högskolan i Gävle, Riksdagens Arvodesnämnd, Orbaden Spa & Resort 35 Lantmäteriet, KTH Executive school AB, Noccon AB Lantmäteriet, Wihlborgs Fastigheter AB, AB Jämtsol, Skärvångens Bymejeri AB, Skärvångens Invest AB, Böle Garveri AB, Fyrväpplingen AB, Fastilium Property Group AB, Grönklittsgruppen AB, Sustainably Yours AB, Trång Förvaltning AB 35 35 90 (99)
NOT 6 INTÄKTER AV AVGIFTER M.M. SOM INTE DISPONERAS 2016 2015 Expeditionsavgifter 1-2) 290 566 300 557 Samfällighetsföreningsregister 2) 2 069 2 220 Dröjsmålsränta på stämpelskatt och expeditionsavgifter -75-40 SUMMA 292 560 302 737 1) Expeditionsavgifterna uppvisar en minskning med 9 991 tkr jämfört med föregående år. Minskningen är främst ett resultat av en minskad volym av antalet avgiftsbelagda inskrivningsärenden under den senaste tolvmånadersperioden. 2) Det finns inga ekonomiska mål för intäkter av avgifter avseende expeditionsavgifter och samfällighetsföreningsregistret. Se även under särskild underrubrik i resultatredovisningen, Stämpelskatt och expeditionsavgifter. NOT 7 SKATTEINTÄKTER M.M. 2016 2015 Stämpelskatt redovisad mot inkomsttitel 12 056 652 10 712 999 Förändring av stämpelskatt mot föregående år, ej redovisad mot inkomsttitel 1) 91 392 52 371 SUMMA 12 148 044 10 765 370 Skatteintäkterna uppvisar en ökning med 1 382 674 tkr jämfört med föregående år. Ökningen av stämpelskatten kan främst förklaras av en priseffekt som en följd av ökade fastighetspriser och inteckningsbelopp. Lantmäteriet tar upp fakturerad stämpelskatt som en intäkt i resultaträkningen. För att inte Lantmäteriets resultat ska påverkas redovisas motsvarande belopp mot posten medel som tillförts statens budget från uppbördsverksamhet, trots att inte motsvarande belopp redovisas mot inkomsttitel. 2016 2015 1) Stämpelskatt ej redovisad mot inkomsttitel avser fakturerad men ej inbetald stämpelskatt 495 529 404 137 NOT 8 ANVÄNDARFINANSIERING 2016 2015 Kostnader för personal 106 888 94 285 Kostnader för lokaler 8 588 7 730 Övriga driftkostnader 99 801 94 659 Finansiella kostnader 18 6 Avskrivningar och nedskrivningar 9 474 9 531 SUMMA 224 769 206 211 NOT 9 VERKSAMHETENS KOSTNADER 2016 2015 Kostnader enligt resultaträkning 1 834 743 1 785 553 Avskrivningar och nedskrivningar -79 098-72 589 Avsättningar mm 4 482 147 Kostnader enligt Finansieringsanalys 1 760 127 1 713 111 91 (99)
NOT 10 IMMATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR 2016 2015 Balanserade utgifter för utveckling Ingående anskaffningsvärden 345 772 350 573 Justering av ingående anskaffningsvärden 11 319 0 Årets anskaffningar 23 363 13 787 Försäljningar/utrangeringar 0-18 588 Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 380 454 345 772 Ingående avskrivningar -201 114-177 448 Justering av ingående avskrivningar -11 319 0 Årets avskrivningar -39 820-42 254 Försäljningar/utrangeringar 0 18 588 Nedskrivningar -1 040 0 Utgående ackumulerade avskrivningar -253 293-201 114 SUMMA balanserade utgifter för utveckling 127 161 144 658 Årets anskaffningar avser tio utvecklingsprojekt. Den aktivering (3 704 tkr) som skedde under december 2016 finansieras genom lån hos Riksgäldskontoret under första kvartalet 2017. Den avskrivning (3 321 tkr) som skedde under december 2016 amorteras under första kvartalet 2017. 754 tkr av utvecklingsprojektet Prisma finansieras via anslag utgiftsområde 20 1:11 Inspire och 2 786 tkr av utvecklingsprojektet Ny lagringslösning Höjddata finansieras via anslag 20 1:10 Klimatanpassning. NOT 11 MATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR 2016 2015 Förbättringsutgifter på annans fastighet Ingående anskaffningsvärden 25 059 25 189 Årets anskaffningar 2 323 0 Försäljningar/utrangeringar -1 890-130 Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 25 492 25 059 Ingående avskrivningar -19 356-16 540 Årets avskrivningar -2 933-2 946 Försäljningar/utrangeringar 1 890 130 Utgående ackumulerade avskrivningar -20 399-19 356 SUMMA förbättringsutgifter på annans fastighet 5 093 5 703 Maskiner och inventarier Ingående anskaffningsvärden 287 894 299 607 Justering av ingående anskaffningsvärden -110 0 Årets anskaffningar 45 873 42 335 Försäljningar/utrangeringar -15 948-54 048 Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 317 709 287 894 Ingående avskrivningar -215 957-242 455 Årets avskrivningar -35 416-27 389 Justering av årets avskrivningar 110 0 Försäljningar/utrangeringar 15 508 53 887 Utgående ackumulerade avskrivningar -235 755-215 957 SUMMA maskiner och inventarier 81 954 71 937 Utgående bokfört värde 87 047 77 640 Den aktivering (17 476 tkr) som skedde under december 2016 finansieras genom lån hos Riksgäldskontoret under första kvartalet 2017. Den avskrivning (3 115 tkr) som skedde under december 2016 amorteras under första kvartalet 2017. Av de materiella anläggningstillgångarna finansieras 1 698 tkr via bidrag. 92 (99)
NOT 12 PÅGÅENDE ARBETEN 2016 2015 Pågående arbete 153 022 169 329 Förskottsfakturerat, se även not 27 9 109 12 953 SUMMA 162 131 182 282 Värdet på pågående arbeten minskade med 20 151 tkr (11 procent) jämfört med föregående år. Minskningen är främst ett resultat av ökad delfakturering av ärenden inom förrättningsverksamheten samt att omarronderingen inte bygger så stora belopp som tidigare. NOT 13 KUNDFORDRINGAR Ökningen av kundfordringar jämfört med föregående år beror främst på en delfakturering på 12 423 tkr avseende en omarrondering i Dalarna. NOT 14 ÖVRIGA KORTFRISTIGA FORDRINGAR 2016 2015 Uppbördsfordran stämpelskatt 1) 487 532 396 421 Uppbördsfordran expeditionsavgift 2) 8 151 7 647 Övriga fordringar 1 724 160 SUMMA 497 407 404 228 1) Uppbördsfordran för stämpelskatt har ökat med 91 111 tkr eller 23 % jämfört med föregående år. Storleken på uppbördsfordran hör samman med ökningen av stämpelskatten. 2) Uppbördsfordran för expeditionsavgifter har ökat med 504 tkr eller 7 % jämfört med föregående år. Ökningen är marginell och merparten av uppbördsfordran, 7 050 tkr, härrör från 2015. I Lantmäteriets resultat- och balansräkning visas en balanserad uppbördsverksamhet. Uppbördsfordran stämpelskatt redovisas mot posten upplupna kostnader då stämpelskatt inte levereras mot inkomsttitel förrän vid betalning. Ålderfördelat saldo uppbördsfordringar 2016 2015 2014 och äldre Stämpelskatt 481 031 900 5 601 Expeditionsavgift 7 522 161 468 SUMMA NOT 15 FÖRUTBETALDA KOSTNADER Största delbeloppen som ingår i periodavgränsningsposter, förutbetalda kostnader, består av underhållsavgifter för licenser (19 936 tkr), licensavgifter (25 619 tkr), och lokalhyror (20 703 tkr). 93 (99)
NOT 16 AVRÄKNING MED STATSVERKET 2016 2015 Ingående balans 2 208-1 967 Uppbörd Ingående balans -7 543-7 566 Redovisat mot inkomsttitel -12 349 212-11 015 736 Uppbördsmedel som betalats i icke räntebärande flöde 12 346 646 11 013 539 Medel från räntekonto som tillförts inkomsttitel 2 069 2 220 Fordringar/Skulder avseende uppbörd -8 040-7 543 Anslag i icke räntebärande flöde Ingående balans 5 084 4 775 Redovisat mot anslag 43 300 53 879 Medel hänförbara till transfereringar m.m. som betalats till icke räntebärande flöde -42 863-53 570 Fordringar/Skulder avseende anslag i icke räntebärande flöde 5 521 5 084 Anslag i räntebärande flöde Ingående balans -7 909-14 232 Redovisat mot anslag 512 374 509 022 Anslagsmedel som tillförts räntekonto -509 781-502 699 Fordringar/Skulder avseende anslag i räntebärande flöde -5 316-7 909 Fordran avseende semesterlöneskuld som inte har redovisats mot anslag Ingående balans 12 576 15 056 Redovisat mot anslag under året enligt undantagsregeln -1 700-2 480 Fordran avseende semesterlöneskuld som inte har redovisats mot anslag 10 876 12 576 Övriga fordringar/skulder på statens centralkonto i Riksbanken Ingående balans 0 0 Inbetalningar i icke räntebärande flöde 12 457 715 11 092 208 Utbetalningar i icke räntebärande flöde -151 862-130 019 Betalningar hänförbara till anslag och inkomsttitlar -12 305 853-10 962 189 Övriga fordringar/skulder på statens centralkonto i Riksbanken 0 0 Utgående balans 3 041 2 208 NOT 17 STATSKAPITAL 2016 2015 Ingående balans 7 974 6 639 Föregående års avskrivning 1) -1 738-1 485 Årets aktivering 0 2 820 Utgående balans 6 236 7 974 Statskapitalet består av den del av immateriella anläggningstillgången Prisma som finansierats via anslag utgiftsområde 20 1:11 Inspire åren 2011-2012 samt Ny lagringslösning Höjddata som finansierats via anslag utgiftsområde 20 1:10 Klimatanpassning år 2015. 1) Föregående års kapitalförändring på anslag avlyfts innevarande år mot statskapital. Avskrivningarna avser den aktivering som avräknades mot anslag tidigare år. 94 (99)
NOT 18 BALANSERAD KAPITALFÖRÄNDRING (INGÅENDE BALANS) 2016 2015 Uppdragsverksamhet -20 043-19 032 Förrättningsverksamhet -21 480 14 249 Uppdragsverksamhet i anslutning till fastighetsbildning 23 152 23 201 Pantbrevsregistrering 14 084 5 976 Grundläggande geografisk information och Fastighetsinformation 79 967 65 712 SUMMA 75 680 90 106 NOT 19 KAPITALFÖRÄNDRING ENLIGT RESULTATRÄKNING 2016 2015 Uppdragsverksamhet 1 793-1 011 Förrättningsverksamhet -29 653-35 729 Uppdragsverksamhet i anslutning till fastighetsbildning -9 909-49 Pantbrevsregistrering 4 059 8 108 Grundläggande geografisk information och Fastighetsinformation -20 980 14 255 Anslag 1) -2 058-1 738 SUMMA -56 748-16 164 1 ) Kapitalförändring på anslag avser avskrivningar som redan avräknats mot anslag utgiftsområde 20 1:11 Inspire (1 298 tkr) och anslag 20 1:10 Klimatanpassning (760 tkr). NOT 20 SUMMA MYNDIGHETSKAPITAL (UTGÅENDE BALANS) 2016 2015 Statskapital 6 236 7 974 Ackumulerad utgående balans fördelat per resultatområde Uppdragsverksamhet -18 250-20 043 Förrättningsverksamhet -51 133-21 480 Uppdragsverksamhet i anslutning till fastighetsbildning 13 243 23 152 Pantbrevsregistrering 18 143 14 084 Grundläggande geografisk information och Fastighetsinformation 58 987 79 967 Anslag 1) -2 058-1 738 SUMMA 18 932 73 942 SUMMA myndighetskapital 25 168 81 916 1) Föregående års kapitalförändring på anslag avlyfts innevarande år mot statskapital, se not 17. Statskapital Balanserad kapitalförändring avgiftsbelagd verksamhet Kapitalförändring enligt resultaträkningen Summa Utgående balans 2015 7 974 90 106-16 164 81 916 Ingående balans 2016 7 974 90 106-16 164 81 916 Föregående års kapitalförändring -1 738-14 426 16 164 0 Årets aktivering 0 0 Årets kapitalförändring -56 748-56 748 Summa Årets förändring -1 738-14 426-40 584-56 748 Utgående balans 2016 6 236 75 680-56 748 25 168 95 (99)
NOT 21 AVSÄTTNINGAR FÖR PENSIONER OCH LIKNANDE FÖRPLIKTELSER Syfte Ingående balans Årets Kostnad Årets utbetalning Utgående Balans Delpensioner 6 128-456 3 029 2 643 Särskild löneskatt 1 486-111 734 641 SUMMA 7 614-567 3 763 3 284 NOT 22 ÖVRIGA AVSÄTTNINGAR Syfte Ingående balans Årets kostnad Årets utbetalning Utgående balans Bedömd utbet. 2017 Lönekostnader uppsagda 3 639 2 465 3 202 2 902 1 574 Lönekostnader avtalspension 3 113 236 1 728 1 621 866 Lokaler 372 0 110 262 262 Resekostnader 72 0 72 0 0 Kompetensutvecklingsåtgärder 25 561 2 357 385 27 533 889 SUMMA 32 757 5 058 5 497 32 318 3 591 Avsättningarna baseras på Redovisningsrådets rekommendation (RR 16) om avsättningar, ansvarsförbindelser och eventuella tillgångar. NOT 23 LÅN I RIKSGÄLDSKONTORET 2016 2015 Låneram 275 000 275 000 Ingående balans 213 595 232 691 Nyupptagna lån 56 225 54 411 Årets amorteringar -75 816-73 507 Utgående balans 194 004 213 595 754 tkr av den immateriella anläggningstillgången Prisma finansieras via anslag utgiftsområde 20 1:11 Inspire, 2 786 tkr av den immateriella anläggningstillgången Ny lagringslösning Höjddata finansieras via anslag 20 1:10 Klimatanpassning och 1 698 tkr av de materiella anläggningstillgångarna finansieras via bidrag. NOT 24 RÄNTEKONTOKREDIT I RIKSGÄLDSKONTORET Lantmäteriets utnyttjande av räntekontokrediten har på balansdagen ökat med 45 669 tkr jämfört med föregående år. Försämringen beror i huvudsak på resultatförsämringen inom förrättningsverksamheten och grundläggande fastighetsinformation. Det lägre PÅA-värdet har däremot förbättrat krediten något. Beviljad kreditram uppgår till 210 000 tkr. NOT 25 LEVERANTÖRSSKULDER Ökningen av leverantörsskulder beror främst på ökade licenskostnader och investeringar i anläggningstillgångar under december 2016 jämfört med samma period föregående år. 96 (99)
NOT 26 ÖVRIGA KORTFRISTIGA SKULDER 2016 2015 Personalskatt 18 860 18 355 Övriga skulder 164 192 SUMMA 19 024 18 547 NOT 27 FÖRSKOTT FRÅN UPPDRAGSGIVARE OCH KUNDER 2016 2015 Förskott pågående arbete, se även not 12 9 109 12 953 Övriga förskott icke statliga 1 565 1 598 SUMMA 10 674 14 551 NOT 28 PERIODAVGRÄNSNINGSPOSTER 2016 2015 Upplupna kostnader Skuld stämpelskatt 1), se även not 14 487 532 396 421 Löne- och semesterlöneskuld inkl. sociala avgifter 83 767 81 940 Övriga upplupna kostnader 2 646 4 610 SUMMA 573 945 482 971 Oförbrukade bidrag Statliga 22 565 23 392 Icke statliga 1 698 4 008 SUMMA 24 263 27 400 Övriga förutbetalda intäkter 22 040 15 474 1) Viss del av skulden är hänförbar till tidigare år De statliga oförbrukade bidragen förväntas tas i anspråk enligt tidsintervallen nedan inom 3 månader 4 905 mer än 3 månader till 1 år 6 068 mer än 1 år till 3 år 4 500 mer än 3 år 7 092 97 (99)
Sammanställning över väsentliga uppgifter TKR 2016 2015 2014 2013 2012 LÅNERAM Beviljad låneram 275 000 275 000 275 000 275 000 285 000 Utnyttjad låneram 194 004 213 595 232 691 238 856 205 710 KONTOKREDITER HOS RIKSGÄLDSKONTORET Räntekontokredit 210 000 210 000 210 000 210 000 210 000 Maximalt utnyttjad under året 110 041 66 595 117 716 174 684 121 335 RÄNTOR AVSEENDE RÄNTEKONTO I RIKSGÄLDSKONTORET Ränteintäkter 172 31 0 4 77 Räntekostnader 54 46 290 857 618 AVGIFTSINTÄKTER SOM DISPONERAS Budget, beräknat belopp i regleringsbrev 1 251 000 1 208 000 1 239 000 1 249 900 1 183 000 Utfall 1 192 373 1 192 700 1 229 049 1 212 494 1 192 337 AVGIFTSINTÄKTER SOM INTE DISPONERAS Inkomsttitel, budget, beräknat belopp i regleringsbrev 282 000 272 000 272 000 242 000 262 000 Inkomsttitel, utfall 292 635 302 777 274 461 270 073 262 256 ANSLAGSKREDIT Beviljad anslagskredit 16 193 19 161 16 633 16 523 17 929 Utnyttjad anslagskredit 0 3 346 0 263 0 ANSLAG Summa anslagssparande 10 670 8 576 27 699 28 121 26 956 Summa utestående åtaganden 18 870 18 269 26 600 17 000 Summa tilldelade bemyndiganden 19 900 50 000 52 000 60 000 25 000 ÅRSARBETSKRAFTER OCH ANSTÄLLDA M.M. Årsarbetskrafter, medelantal 1 832 1 811 1 868 1 864 1 838 Anställda, medelantal 1 983 1 969 2 010 2 029 2 015 Driftkostnad per årsarbetskraft 958 946 901 932 925 KAPITALFÖRÄNDRING Statskapital 6 236 7 974 6 639 6 868 7 242 Årets kapitalförändring -56 748-16 164 32 585-36 780 4 659 Balanserad kapitalförändring 75 680 90 106 56 036 91 609 86 576 Summa myndighetskapital 25 168 81 916 95 260 61 697 98 477 98 (99)
Årsredovisning 2016 Lantmäteriet Gävle den 15 februari 2017 Vi intygar att årsredovisningen ger en rättvisande bild av verksamhetens resultat samt av kostnader, intäkter och myndighetens ekonomiska ställning. Vi bedömer vidare att den interna styrningen och kontrollen vid myndigheten är betryggande. Styrelsens ledamöter: Hans Sandebring, ordförande Susann Bard Stellan Lundström Helen Olausson Allan Almqvist Barbro Holmberg Bengt Kjellson 99 (99)