DRG-statistik En beskrivning av vårdkonsumtion i Sverige

DRG-statistik 2014 En beskrivning av vårdkonsumtion i Sverige

Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge bilder, fotografier och illustrationer krävs upphovsmannens tillstånd. Publikationen finns som pdf på Socialstyrelsens webbplats. Publikationen kan också tas fram i alternativt format på begäran. Frågor om alternativa format skickas till alternativaformat@socialstyrelsen.se Artikelnummer 2016-5-9 Publicerad www.socialstyrelsen.se, maj 2016

Förord Detta är den sextonde rapporten som presenterar DRG-statistik med patientregistret (PAR) som underlag. Rapporten syftar till att öka kunskapen om och stimulera till utvecklandet och användandet av sekundär patientklassificering i hälso- och sjukvården samt att beskriva vårdkonsumtion i Sverige. Rapporten ges ut årligen. Statistikunderlaget till denna rapport är hämtat ur applikationen DRGstatistik som finns tillgänglig på Socialstyrelsens webbplats samt den pivot tabell med DRG-statistik som medföljer rapporten i bilaga 3. Rapportens målgrupper är ekonomer, vårdpersonal, administratörer inom hälso- och sjukvårdssektorn och andra som har intresse för DRG-statistik. Lisbeth Serdén vid Enheten för öppna jämförelser 1 har sammanställt rapporten. Stockholm i maj 2016 Birgitta Lindelius Enhetschef Enheten för öppna jämförelser 1 Avdelningen för statistik och utvärdering

Innehåll Förord... 3 Sammanfattning... 7 Kort introduktion av DRG... 8 Syfte med rapporten... 8 Metod... 8 Tolkning av materialet... 9 DRG-statistik för slutenvård på Internet... 9 Användningsområden för DRG... 9 Användningen av DRG...11 Utvecklingsarbete...11 Resultat... 13 Volymer slutenvård i patientregistret...13 Övergripande beskrivning av vården...13 Registrering av diagnoser på sjukhusnivå...17 Öppenvård i patientregistret...18 Dagkirurgi...21 Vårdkonsumtion...23 Litteratur... 25 Referenser... 26 Bilaga 1 DRG-gruppering av patientregistret... 27 Bilaga 2 Registrering av diagnoser per sjukhus i slutenvård 2014... 29 Bilaga 3 Underlagsdata i pivottabell för slutenvård 2014 (Länk till Excel-fil)... 32

Sammanfattning Diagnosrelaterade grupper, DRG, är ett verktyg för att gruppera vårdkontakter till större medicinskt relevanta och kostnadsmässigt lika grupper. Syftet är att kunna beskriva sjukhusverksamhet på ett överskådligt sätt men också bättre jämföra och ersätta sjukvård. Urvalet av tabeller i rapporten ska ses som ett axplock av alla de möjligheter som DRG-statistiken ger till uppföljning och analys. Rapportens resultat visar att det finns stora skillnader mellan landstingen avseende samtliga jämförelser. Socialstyrelsen kommer att fortsätta utvecklingen av statistiken för att underlätta för och bidra till den lokala uppföljningen och dialogen. Rapporten visar utvecklingen i svensk sjukhusvård för ett flertal variabler. Några resultat: Genomsnittet av diagnoser per vårdtillfälle var 3,1 både år 2013 och 2014. Registreringsmönstret avseende diagnoser skiljer sig stort mellan de olika sjukhusen. Antalet diagnoser per vårdtillfälle varierar från 1 till 5,9 diagnoser per vårdtillfälle på sjukhusnivå. Drygt 60 procent av sjukhusen har kodat tre eller fler diagnoser per vårdtillfälle 2014. Medelvårdtiden för somatisk slutenvård (exklusive geriatrik och psykiatri) var 4,1 dagar per vårdtillfälle år 2014, vilket är en minskning med 0,9 dagar jämfört med år 1998. Cirkulationsorganens sjukdomar omfattar 15,6 procent av samtliga vårdtillfällen för 2014 och är därmed den största organspecifika patientgruppen i sjukvården. Män vårdas i högre utsträckning än kvinnor för sjukdomar i cirkulationsorganen. Kvinnor vårdas oftast inom området graviditet och förlossning. Rörelseorganens sjukdomar med 11,4 procent och sjukdomar i matsmältningsorganen med 11,3 procent av vårdtillfällena är de näst största sjukdomsgrupperna totalt. De vanligaste orsakerna till inläggning i slutenvård var 2014 förlossning, buksmärtor, hjärtbesvär och lunginflammation. De vanligaste dagkirurgiska vårdkontakterna 2014 var hudingrepp och kataraktoperationer. Dessa åtgärder utförs nästan uteslutande i dagkirurgi. Graden av poliklinisering, hur mycket av vården som utförs i dagkirurgi jämfört med kirurgisk slutenvård, skiljer sig åt mellan landstingen. Flest dagkirurgiska vårdkontakter i förhållande till vårdtillfällen i slutenvård har Värmland, Västmanland och Stockholm i nämnd ordning. Samtliga resultat i rapporten som avser jämförelser mellan landsting visar på stora skillnader. Med hjälp av denna rapport, inklusive den fil med Pivottabell och interaktiv DRG-statistik från Socialstyrelsens Statistikdatabaser på Socialstyrelsens webbplats, kan det enskilda landstinget eller sjukhuset ta fram uppgifter på olika nivåer för att kunna använda som referens till sina egna uppföljningar. DRG-STATISTIK 2014 EN BESKRIVNING AV VÅRDKONSUMTION I SVERIGE 7

Kort introduktion av DRG DRG, diagnosrelaterade grupper, är ett system för att beskriva sjukhusens patientsammansättning (så kallad casemix). Genom att vårdkontakterna i det svenska DRG-systemet delas in i cirka 1 200 grupper för slutenvård, öppenvård och psykiatrisk vård, får man i DRG ett instrument för överskådlig verksamhetsbeskrivning. Det är avsevärt mer överskådligt än om verksamheten skulle beskrivas med tusentals diagnos- och åtgärdskoder. Fördelarna med DRG är möjligheterna till en både medicinsk och resurshomogen beskrivning av vården i ett relativt begränsat antal grupper. DRG kan i bästa fall utgöra ett gemensamt språk mellan exempelvis ekonomer och medicinskt verksamma. DRG kan justera för samsjuklighet per patient (så kallad casemix) vid jämförelser mellan exempelvis sjukhus. Socialstyrelsen har till uppgift att samordna det nationella arbetet med DRG i Sverige och att administrera det svenska patientregistret. I Socialstyrelsens uppdrag ingår också att fungera som ett kunskapscenter när det gäller sekundär patientklassificering 1. Socialstyrelsen ska även delta i och driva på utvecklingen av nya sekundära patientklassificeringssystem. De nordiska länderna har gemensamt utvecklat en DRG-grupperare kallad NordDRG. Socialstyrelsen äger den svenska versionen av NordDRG och förvaltar också logiken i NordDRG-grupperaren. Den årliga uppdateringen av NordDRG sker i samarbete med Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) som tillhandahåller kostnadsdata för validering och uppdatering av systemet. Syfte med rapporten Syftet med denna rapport är att beskriva vårdkonsumtionen i Sverige med hjälp av DRG. Rapporten kan också ge enskilda landsting, sjukhus eller kliniker inspiration till egna uppföljningar. Fortsättningsvis används landsting synonymt med regioner i texten. Metod Socialstyrelsens patientregister (PAR) innehåller patientdata för hela rikets somatiska slutenvård och drygt 90 procent av läkarbesöken i specialiserad öppenvård. I PAR ingår data kring varje vårdkontakt om var vården utförts (sjukhus och klinik), uppgifter om den aktuella patienten (ålder, kön, hemort, med mera) samt uppgifter om varför patienten vårdats (diagnoser, operationskoder etc.). I PAR ingår dock inga kostnadsdata. Patientdata som redovisas i rapporten omfattar alla de vårdkontakter som finns i PAR år 2014, förutom psykiatrisk och geriatrisk vård, hälso- och sjukvård i särskilt boende, 1 SEKUNDÄR PATIENTKLASSIFICERING INNEBÄR ATT EN VÅRDKONTAKT INORDNAS I EN VISS KATEGORI MED HJÄLP AV DATA FRÅN EN ELLER FLERA PRIMÄRKLASSIFICERINGAR. EXEMPEL PÅ PRIMÄRKLASSIFICERING ENLIGT DIAGNOSER ÄR ICD-10 8 DRG-STATISTIK 2014 EN BESKRIVNING AV VÅRDKONSUMTION I SVERIGE

palliativ vård, eftervård, konvalescensvård samt sjukhemsvård. Mer information om DRG-grupperingen finns i bilaga 1. Tolkning av materialet Jämförelsetalen, till exempel i form av medelvårdtid för ett specifikt DRG, kan i vissa fall visa på en mycket stor spridning mellan de olika sjukhusen. Det kan finnas flera orsaker till denna spridning. Några exempel på sådana orsaker är skillnader i: Omhändertagandet efter vårdtillfället i slutenvård. I olika delar av landet finns en varierande grad av samarbete med den geriatriska verksamheten och kommunerna, samt tillgång till hemsjukvård och patienthotell. Klinikens ansvar och del i vårdkedjan. Patienternas situation och förutsättningar (till exempel ålder och ensamboende). Produktivitet eller effektivitet på sjukhusen. Eftersom det kan finnas många orsaker till skillnaderna mellan sjukhusen rekommenderas en viss försiktighet i tolkningen av resultaten. DRG-statistik för slutenvård på Internet Det finns DRG-statistik åtkomlig från Socialstyrelsens webbplats under rubriken Statistikdatabasen. Presentationsverktyget är interaktivt och besökaren utformar själv statistikuttaget utifrån DRG-grupperna eller övergrupperingen MDC (Major Diagnostic Category). Statistiken omfattar från och med statistikredovisningen 2012 antal vårdtillfällen, antal diagnoser per vårdtillfälle, beräknad medelvårdtid, kön och DRG-vikt samt på landstings- och sjukhusnivå. Statistik för åren 1997 2011 och redovisade med samma variabler exklusive kön.. För att ge möjlighet för djupare lokala analyser bifogar Socialstyrelsen i denna rapport en pivottabell i Excel med patientdata för år 2014, se bilaga 3. Pivottabellen innehåller en aggregerad databas med den lägsta nivån sjukhusnivå. Pivottabellen finns även publicerad på Socialstyrelsens webbplats. Användningsområden för DRG DRG är ett överskådligt sätt att beskriva patientsammansättningen (casemix) som gör det relativt enkelt att göra jämförelser över tid eller att jämföra vården vid olika sjukhus eller landsting. Sjukhusens casemix anger hur svårt sjuka eller resurskrävande patienter är vid ett sjukhus i förhållande till andra sjukhus. Genom att använda en gemensam viktskala går det att jämföra sjukhusens casemixindex beräknat som antalet producerade DRG-poäng dividerat med antalet vårdkontakter. DRG korrigerar för skillnader i sjukdomssvårighet och det är av stor betydelse vid alla former av jämförelser. Det betyder att ett sjukhus som har sjukare patienter än genomsnittet kan DRG-STATISTIK 2014 EN BESKRIVNING AV VÅRDKONSUMTION I SVERIGE 9

justera sina kostnader till genomsnittlig casemix. Att ta hänsyn till skillnader i sjukdomssvårighet ger således en mer rättvis jämförelse. DRG kan ingå som en del i styr- och ledningssystem. I verksamhetsuppföljningen kan DRG tillsammans med kostnadsdata, KPP-data, ge svar på vad som produceras och till vilken kostnad. I KPP kan resursförbrukningen följas upp för enskilda patienter, olika patientgrupper eller diagnosgrupper. Det finns information om var kostnader uppstår i vården, till exempel vid röntgen, operation, IVA eller avdelning. Även skillnader i olika behandlingskostnader kan följas upp. Uppföljning kan göras av hur genomförda förändringar i vården fallit ut av förbättrings- och utvecklingsområden och behandlingspraxis kan identifieras. Att mäta vad man gör är en viktig del i det interna kvalitetsmedvetandet och arbetssättet. Det kan bidra till att förbättra verksamheten och dessutom höja kvaliteten i sjukvårdens datakällor. Det bidrar till ett mer öppet informationsflöde om vårdens verksamhet och resultat. Eftersom DRG-systemet är konstruerat med beaktande av resursförbrukning, det vill säga kostnader, kan det också användas för att jämföra olika sjukhus avseende kostnadseffektivitet, så kallad benchmarking. Jämförelse kan göras över tid och mellan olika nivåer inom vården inom det egna landstinget eller med andra landsting. Svar kan ges på frågor som: Är vården tillräckligt kostnadseffektiv? Vad i vården är dyrare i förhållande till andra och varför? Hur arbetar vi i förhållande till andra? DRG-systemet mäter inte vårdkvalitet i sig själv men genom att knyta kvalitetsmått till DRG kan kvalitet mätas på ett överskådligt sätt jämfört med att mäta per diagnos. Några exempel på kvalitetsmått som kan knytas till DRG är: andel postoperativa infektioner andel återinläggningar andel reoperationer andel postoperativ mortalitet ytterfall i DRG andel fallskador vårdens följsamhet till nationella och regionala vårdprogram DRG används även som ett budgetinstrument vid planering av sjukvård. DRG kan då vara underlag för anslagstilldelning till sjukhusen eller underlag för sjukhusens interna budget. DRG är vanligt som del i ersättningssystem. I de landsting som tillämpar prestationsersättning istället för anslagsfördelning används DRG som debiteringsunderlag för utförd vård till sjukhus. Ersättningssystem består inte enbart av DRG utan en rad avtal och bestämmelser som reglerar ersättningen. DRG utgör normalt inte hela basen för ersättning, till exempel ersätter landstingen sina sjukhus genom en blandning av rörlig DRG-ersättning och fast anslagsersättning. Andelen rörlig ersättning varierar bland landstingen. Därutöver styr avtal utformningen av ersättningen. 10 DRG-STATISTIK 2014 EN BESKRIVNING AV VÅRDKONSUMTION I SVERIGE

Användningen av DRG Samtliga landsting använder DRG i någon form inom den slutna vården. Användningen är något mindre inom den specialiserade öppenvården och minst används DRG inom psykiatri. I den slutna vården använder nästan samtliga landsting DRG för uppföljning av verksamheten och ersättning för utomlänsvård. DRG används som budgetinstrument av 7 landsting och för ersättning inom det egna landstinget av 9 av 21 landsting. I den specialiserade öppenvården använder två tredjedelar av landsting DRG för uppföljning av verksamheten, drygt hälften för ersättning utom landstinget. DRG används som budgetinstrument och för ersättning inom det egna landstinget/regionen av en tredjedel av landstingen. Inom psykiatrin använder hälften landstingen DRG för uppföljning av verksamheten. Några få landsting använder DRG för budgetering och ersättning inom psykiatrin. Användningen av DRG i landstingen har utvecklats, för 16 år sedan använde visserligen två tredjedelar av landsting DRG för beskrivning av den slutna vården, men endast ett landsting använde NordDRG för ersättning inom det egna landstinget. En blandning av olika DRG-system användes då i landstingen. Utvecklingsarbete En ny version av NordDRG har utvecklats i Sverige för att få en bättre beskrivning av patientens komplicerande tillstånd och comorbiditet (samsjuklighet). År 2012 introducerades den nya versionen av NordDRG. Den skiljer sig från tidigare NordDRG-versionen avseende en förbättrad möjlighet att beskriva patienternas komplikationer och comorbiditet. I den nya versionen har DRG delats upp i tre nivåer (mycket komplicerat, komplicerat och ej komplicerat) mot tidigare två nivåer (komplicerat och ej komplicerat). För några DRG har även uppdelningen i barngrupper (1-17 år) och vuxengrupper ändrats från tidigare versioner. I övrigt är den nya versionen av NordDRG i princip oförändrad i förhållande till tidigare version. Hela systemet har numrerats om för att kunna hantera den nya strukturen. Från och med 2013 är den nya versionen av NordDRG den enda som utvecklas och uppdateras i Sverige. Redan 2012 gick delar av sjukvården över till den nya NordDRG-versionen. Samtliga landsting använder sedan 2013 den nya versionen. Logiken för den specialiserade öppenvården har utvecklats avseende läkarbesök genom att 128 nya DRG tillkommit år 2015 baserade på diagnosinformation. Ett utvecklingsarbete pågår på Socialstyrelsen för att utveckla ett beskrivningssystem för primärvård. Det finns ett stort behov i verksamheten att kunna produktifiera och beskriva vad som görs i primärvården. I många landsting pågår utveckling av lokala beskrivningssystem för primärvård. DRG-STATISTIK 2014 EN BESKRIVNING AV VÅRDKONSUMTION I SVERIGE 11

Socialstyrelsen ambition är att skapa ett nationellt beskrivningssystem för att kunna jämföra vård nationellt samt även skapa ett system som gör det möjligt att följa patienten mellan olika vårdformer. Tidigast år 2017 kommer ett DRG-system för primärvård vara färdigt för landstingen att använda. Insamlingen av primärvårdsdata från landstingen är inte lagreglerad för Socialstyrelsen, vilket innebär att nationell DRG-statistik för primärvård inte kommer att kunna presenteras förrän frågan om insamlingen är löst. 12 DRG-STATISTIK 2014 EN BESKRIVNING AV VÅRDKONSUMTION I SVERIGE

Resultat Volymer slutenvård i patientregistret Materialet som denna rapport baseras på omfattar 1 388 738 vårdtillfällen som registrerades i patientregistret år 2014. Det totala antalet vårddagar för dessa vårdtillfällen var 5 774 727 dagar. Vårdtillfällen som inte inkluderas i detta material är psykiatrisk och geriatrisk vård samt hälso- och sjukvård i särskilt boende. Diagram 1 visar skillnaden mellan antalet vårdtillfällen som inkluderas i denna rapport och det totala antalet vårdtillfällen i patientregistret. Diagram 1. Antal vårdtillfällen i patientregistret samt antalet vårdtillfällen analyserade i denna rapport 1 700 000 1 600 000 1 500 000 1 400 000 1 300 000 1 200 000 1 100 000 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Patientregistret Vårdtillfällen i rapporten Övergripande beskrivning av vården DRG-systemets högsta indelningsgrund är indelningen efter huvuddiagnosen i 27 olika huvuddiagnosgrupper. Grupperna motsvarar organ eller medicinska specialiteter och benämns Major Diagnostic Categories (MDC). I tabell 1 visas fördelningen av vårdtillfällen totalt och på kön per huvuddiagnoskategori. DRG-STATISTIK 2014 EN BESKRIVNING AV VÅRDKONSUMTION I SVERIGE 13

Tabell 1 Vårdtillfällen totalt och fördelat på män och kvinnor per MDC i patientregistret år 2014 MDC-text Vårdtillfällen Andel % Vårdtillfällen Män Andel % Vårdtillfällen Kvinnor Andel % 01 Sjukdomar i nervsystemet 114 608 8,25 58 937 9,40 55 671 7,31 02 Sjukdomar i öga och närliggande organ 11 015 0,79 5 915 0,94 5 100 0,67 03 Sjukdomar i öra, näsa, mun och hals 48 809 3,51 24 727 3,94 24 082 3,16 04 Andningsorganens sjukdomar 111 218 8,01 56 767 9,05 54 451 7,15 05 Cirkulationsorganens sjukdomar 216 369 15,58 123 849 19,75 92 520 12,15 06 Matsmältningsorganens sjukdomar 157 387 11,33 73 580 11,73 83 806 11,00 07 Sjukdomar i lever, gallvägar och bukspottkörtel 45 121 3,25 22 003 3,51 23 118 3,04 08 Sjukdomar i muskler, skelett och bindväv 158 791 11,43 71 228 11,36 87 562 11,50 09 Sjukdomar i hud och underhud 34 829 2,51 17 351 2,77 17 478 2,30 10 Endokrina metabola och nutritionssjukdomar 36 441 2,62 15 065 2,40 21 376 2,81 11 Sjukdomar i njure och urinvägar 73 862 5,32 43 891 7,00 29 971 3,94 12 Sjukdomar i manliga könsorgan 15 603 1,12 15 603 2,49 0 0,00 13 Sjukdomar i kvinnliga könsorgan 24 399 1,76 0 0,00 24 399 3,20 14 Graviditet, förlossning och barnsängstid 138 773 9,99 0 0,00 138 773 18,22 15 Nyfödda och vissa perinatala tillstånd 22 565 1,62 12 846 2,05 9 717 1,28 16 Blodsjukdomar och immunologiska rubbningar 14 965 1,08 6 683 1,07 8 282 1,09 17 Myeloproliferativa sjukdomar och icke specificerade tumörer 25 058 1,80 13 723 2,19 11 335 1,49 18 Infektions- och parasitsjukdomar inklusive HIV 34 893 2,51 19 274 3,07 15 619 2,05 19 Psykiska sjukdomar, beteendestörningar och alkohol- eller drogberoende 17 156 1,24 9 746 1,55 7 410 0,97 21 Skador, förgiftningar och toxiska effekter 29 661 2,14 13 744 2,19 15 917 2,09 22 Brännskador 1 186 0,09 785 0,13 401 0,05 23 Andra och ospecificerade hälsoproblem 30 300 2,18 15 298 2,44 15 002 1,97 24 Multipelt trauma utom ytliga skador och sårskador 1 697 0,12 1 132 0,18 565 0,07 30 Bröstkörtelsjukdomar 11 215 0,81 178 0,03 11 037 1,45 99 Ospecifik eller felaktig information 12 817 0,92 4 832 0,77 7 967 1,05 Totalt 1 388 738 100 627 157 100 761 559 100 Det MDC som hade flest vårdtillfällen år 2014 var MDC 5 Cirkulationsorganens sjukdomar med 216 000 vårdtillfällen. Det motsvarade ca16 procent av det totala antalet vårdtillfällen. På andra plats kom MDC 8 Sjukdomar i muskler, skelett och bindväv och på tredje plats MDC 6 Matsmältningsorganens sjukdomar. Antalet vårdtillfällen fördelade på män och kvinnor per MDC ger delvis en något annan bild av utnyttjandet av vården. Flest män får vård inom MDC 5 och i mycket högre utsträckning än bland kvinnor. Kvinnor vårdas oftast inom MDC 14 Graviditet, förlossning och barnsängstid och därefter inom MDC 5. 14 DRG-STATISTIK 2014 EN BESKRIVNING AV VÅRDKONSUMTION I SVERIGE

Enligt Tabell 1 står männen för 45 procent och kvinnorna för 55 procent av vårdtillfällena. Rensas materialet från vårdtillfällen i de könsspecifika MDC 12, 13 och 14 ser bilden av vårdutnyttjande mellan kvinnor och män annorlunda ut. Då står männen för 50,5 procent och kvinnorna för 45,5 procent av vårdtillfällena. I tabell 2 visas medelvårdtiden per vårdtillfällen på landstingsnivå. Tabellen visar också motsvarande uppgifter för år 1998 och förändringen i procent. Alla vårdtider i denna rapport anges som dagar och de är beräknade enligt definitionen utskrivningsdatum minus inskrivningsdatum. Den genomsnittliga vårdtiden benämns medelvårdtid. Mellan år 1998 och 2014 sjönk medelvårdtiden i hela riket från 5,0 till 4,1 dagar per vårdtillfälle vilket motsvarar en minskning på närmare 18 procent. Medelvårdtiden har sjunkit stadigt men mellan 2013 och 2014 var förändring på riksnivå mycket blygsamma. Tabell 2 Medelvårdtid för vårdtillfällen i patientregistret år 1998 och 2014 Landsting Medelvårdtid 1998 Medelvårdtid 2014 Förändring i procent 1998-2014 Stockholm 4,32 3,48-19,44 Uppsala 5,36 4,67-12,87 Södermanland 4,93 4,67-5,27 Östergötland 5,15 3,89-24,47 Jönköping 5,05 3,73-26,14 Kronoberg 5,71 4,45-22,07 Kalmar 4,69 3,56-24,09 Gotland 5,21 4,22-19,00 Blekinge 5,34 4,93-7,68 Skåne 5,32 4,39-17,48 Halland 5,19 4,16-19,85 Västra Götaland 4,99 4,53-9,22 Värmland 5,73 4,61-19,55 Örebro 4,71 4,54-3,61 Västmanland 6,23 4,31-30,82 Dalarna 4,25 3,64-14,35 Gävleborg 4,72 4,18-11,44 Västernorrland 5,36 4,13-22,95 Jämtland 5,1 4,38-14,12 Västerbotten 5,67 4,39-22,57 Norrbotten 5,7 4,62-18,95 Riket 5,03 4,16-17,30 År 2014 hade landstinget i Stockholms läns landsting den kortaste medelvårdtiden med 3,5 dagar per vårdtillfälle, medan Blekinge hade den längsta medelvårdtiden med 4,9 dagar i genomsnitt. En kort medelvårdtid kan vara ett tecken på en effektiv vård men för kort medelvårdtid kan ha motsatt effekt. Det finns också andra faktorer utöver effektivitet som påverkar vårdti- DRG-STATISTIK 2014 EN BESKRIVNING AV VÅRDKONSUMTION I SVERIGE 15

den, till exempel organisationen av vården och uppdelningen mellan olika vårdformer. Organisationen av geriatrisk vård skiljer sig åt mellan landstingen. Stockholms läns landsting har tillexempel särskilda geriatriska kliniker som inte ryms inom den slutna vården enligt den definition som används i denna rapport, medan de flesta andra landsting inkluderar geriatrisk vård under medicinklinikerna. Fördelning av vården mellan slutenvård och öppenvård påverkar medelvårdtider i slutenvården. Tabell 3 ger en bild av sjukdomspanoramat med de 15 vanligaste sjukdomstillstånden i slutenvård. Den absolut vanligaste orsaken till att vårdas på sjukhus är för att föda barn vaginalt, med drygt 90 000 vårdtillfällen per år. Vanligt förekommande sjukdomstillstånd tillhör cirkulationsorganens sjukdomar som hjärtarytmier, bröstsmärtor och hjärtsvikt. Buksmärtor och gastroenteriter samt lunginflammation är också vanligt förekommande. En jämförelse av medelvårdtidens förändring mellan år 1998 och 2014 redovisas också för de vanligaste sjukdomstillstånden. Medelvårdtiden har minskat för alla sjukdomstillstånd i tabellen. Drygt hälften av sjukdomarna har minskat medelvårdtiden med mer än 20 procent. Tabell 3 De 15 vanligaste sjukdomstillstånden 2014 i slutenvård. Jämförelse av medelvårdtiden mellan 1998 2014 Antal vårdtillfällen Medelvårdtid Förändring i procent DRG DRG-text 2014 1998 2014 1998-2014 P05A, P05C, P05E, P06N Vaginal förlossning 93 925 3,53 2-35,41 F47A, F47C, F47E, F49C, F49E Buksmärtor och gastroenteriter 68 409 2,83 3-3,18 E65C, E65E Hjärtarytmier och överledningsstörningar 39 072 2,65 2-14,34 D47A, D47C, D47E Lunginflammation 35 801 5,99 6-7,51 M40A, M40C, M40E Njur- och urinvägsinfektioner 29 998 4,81 5-1,87 E47A, E47C, E47E Hjärtsvikt och chock 28 556 6,57 6-8,22 E68N Bröstsmärtor, ej angina pectoris 27 595 1,73 1-23,12 A46A, A46C, A46E Specifika kärlsjukdomar i hjärnan exkl TIA 25 175 10,6 8-28,49 A56A, A56C, A56E Kramper och huvudvärk 24 541 2,82 2-14,54 P01A, P01C, P01E Kejsarsnitt 19 708 6,58 4-40,43 H02C, H02E Primär ledprotes i höft 19 385 9,93 5-50,05 C31C, C31E Balansproblem, yrsel 15 436 2,92 2-20,55 E40A, E40C, E40E, E41A, E41C, E41E Cirkulationssjukdomar med hjärtinfarkt 14 896 6,9 5-34,49 D46A, D46C, D46E Kroniska obstruktiva lungsjukdomar 14 554 6,66 5-26,13 H60A, H60C, H60E 14 107 5,75 4-31,65 16 DRG-STATISTIK 2014 EN BESKRIVNING AV VÅRDKONSUMTION I SVERIGE

Registrering av diagnoser på sjukhusnivå Sjukhusens olika sätt att registrera diagnoser och operationskoder har stor betydelse för DRG-resultatet. I tabell 4 visas de 20 sjukhus som har flest respektive minst registrerade diagnoser per vårdtillfälle. En totaltabell över registrering av diagnoser för samtliga sjukhus återfinns i bilaga 2. Materialet är dock inte standardiserat och tar ingen hänsyn till olikheterna i populationerna, vare sig det gäller ålder eller sjukhusens olika DRG-profiler. Detta måste tas med vid tolkningen av skillnaderna mellan sjukhusen. Tabell 4 Registrering av diagnoser per vårdtillfälle (vtf) för de 20 sjukhus med flest respektive minst antal diagnoser 2014 Sjukhus Antal vårdtillfällen Medelvårdtid Diagnoser per vtf Medelålder Simrishamns sjukhus 1 253 6,64 5,85 78 Kalix sjukhus 3 287 5,58 4,7 71 Hässleholms sjukhus 5 420 4,94 4,69 71 Finspångs lasarett 566 7,82 4,62 77 Köpings lasarett 5 290 4,97 4,43 72 Avesta lasarett 2 344 3,88 4,4 71 Enköpings lasarett 4 662 4,89 4,28 68 Kiruna sjukhus 1 725 5,72 4,25 69 Sala lasarett 401 14,01 4,24 80 Oskarshamns sjukhus 4 212 4,16 4,18 70 Värnamo sjukhus 9 995 4,03 4,12 60 Motala lasarett 5 298 3,91 4,11 67 Hallands sjukhus Halmstad 24 220 3,93 4,1 56 Nyköpings lasarett 10 342 3,78 3,97 61 Piteå sjukhus 5 444 5,73 3,96 70 Arvika sjukhus 5 429 4,73 3,92 70 Trelleborgs lasarett 7 120 4,52 3,87 69 Kullbergska sjukhuset 3 612 4,9 3,85 70 Karlstads sjukhus 30 336 4,52 3,7 57 Kungälvs sjukhus 9 354 4,7 3,7 65 Sahlgrenska universitetssjukhuset 102 778 4,51 2,65 50 Karlskoga lasarett 7 927 4,32 2,64 63 Södra Älvsborgs sjukhus 29 970 4,44 2,62 57 Södertälje sjukhus 10 944 3,14 2,59 57 Privat vårdgivare 11 567 2,69 2,54 57 Artro center Löwenströmska 4 118 3,12 2,49 38 Universitetssjukhuset Örebro 29 861 4,58 2,4 54 Visby lasarett 10 066 4,22 2,3 58 DRG-STATISTIK 2014 EN BESKRIVNING AV VÅRDKONSUMTION I SVERIGE 17

Sjukhus Antal vårdtillfällen Medelvårdtid Diagnoser per vtf Medelålder Ersta sjukhus 2 982 2,82 1,93 55 Sophiahemmet 601 1,12 1,59 37 Nacka sjukhus 1 154 1,9 1,56 58 Elisabethkliniken 1 077 1,35 1,4 49 S:t Eriks sjukhus 1 756 2,17 1,29 61 Artro o Spinecenter Göteborg 1 075 2,49 1,24 57 Lundby sjukhus 572 1,03 1,19 43 Sabbatsbergs Närsjukhus 388 2,38 1,19 60 Löts Rehabiliteringscentrum 432 4,39 1,11 56 Ryggkirurgiska kliniken i Strängnäs 1 219 3,62 1,11 56 Ortopediska Huset 1 278 2 1,03 59 Spine center Löwenströmska 1 582 2,29 1,02 53 All 1 388 738 4,16 3,15 56 Det genomsnittliga antalet diagnoser per vårdtillfälle år 2014var 3,15. Mellan år 2013 och 2014 ökade antalet koder per vårdtillfälle från 3,1 till 3,15 och från år 1997 har antalet koder ökat från 1,8 i genomsnitt. De flesta sjukhus med fler registrerade diagnoser än genomsnittet per vårdtillfälle hör till landsting som är aktiva användare av DRG. Det är signifikant säkerställt att aktiv registrering av DRG-koder ökar diagnosregistreringen när DRG används som ersättningssystem [1]. Förutsatt att kodningen är korrekt ger fler registrerade koder ett bättre underlag till rätt DRG-gruppering och verksamhetsbeskrivning av vården. Ett ökat antal diagnoskoder ger en förutsättning för bättre beskrivning av vården, men det är inte alltid säkert att kvaliteten i kodningen blir bättre [2]. Kodningskvaliteten i Socialstyrelsens patientregister är en angelägen fråga då registret har en mycket bred användning. Patientregistret används regelbundet som underlag till officiell statistik och webbstatistik hos Socialstyrelsen, Sveriges Kommuner och Landsting och Statistiska Centralbyrån. Patientregistret används också till internationell statistik hos organisationer som OECD, EuroStat och NOMESCO. Utöver detta används registret bland annat som underlag för beräkning av det kommunala utjämningssystemet, epidemiologiska studier, forskning och andra analyser av sjukvården som verksamhetsuppföljning och analys av patientströmmar med mera. Patientregistret används också som underlag för nationella produktivitetsjämförelser och för öppna indikatorbaserade jämförelser av sjukvårdens kvalitet och effektivitet [3]. Öppenvård i patientregistret Insamling av öppenvårdsdata från dagkirurgisk verksamhet påbörjades från och med verksamhetsåret 1997. Från år 2001 finns det även en generell uppgiftsskyldighet för läkarbesök i specialiserad öppenvård med undantag för de 18 DRG-STATISTIK 2014 EN BESKRIVNING AV VÅRDKONSUMTION I SVERIGE

besök som sker i primärvården 2. Uppgifterna från den öppna vården är dock fortfarande ofullständiga. Patientregistret i öppenvård omfattar cirka 12,9 miljoner besök år 2014, huvudsakligen från den offentliga vården. Uppskattningsvis saknas cirka 0,8 miljoner besök (6 procent) från privata vårdgivare. Gruppering av medicinsk öppenvård förutsätter kodning av medicinska åtgärdskoder, KVÅ, vilka blev obligatoriska från den 1 januari 2007, men de har funnits tillgängliga från år 2005. Med den definition som används för dagkirurgi samt med uppgifter från patientregistrets öppenvård finns det möjligheter att göra liknande jämförelser för öppenvård som för den slutna vården från år 2006. Somatisk öppenvård De statistikpresentationer som redovisas under detta avsnitt är samtliga hämtade från patientregistret för öppenvård 2014. Statistiken finns inte presenterad på annat sätt. Somatisk öppenvård i rapporten omfattar 11 558 818 vårdkontakter som registrerades i patientregistret år 2014. Vårdkontakter som inte inkluderas i detta material är psykiatrisk och geriatrisk vård samt hälso- och sjukvård i särskilt boende. Vårdkontakterna består av mottagningsbesök och dagsjukvård där dagsjukvården kan delas upp i dagendoskopi, dagmedicin och dagkirurgi. Tabell 5 De 15 mest frekventa öppenvårds DRG år 2014 och deras andelar av öppenvården DRG DRG-text Antal besök Andel % H99O Övriga läkarbesök vid sjukdomar i muskler, skelett och bindväv 1 401 891 12,1 B99O Övriga läkarbesök vid sjukdomar i ögonregionen 864 430 7,5 J99O Övriga läkarbesök vid sjukdomar i hud och underhud 813 956 7,0 W99O Övriga läkarbesök vid andra problem 705 047 6,1 F99O Övriga läkarbesök vid sjukdomar i matsmältningsorganen 645 625 5,6 Z70O Hovuddiagnos fattas,öppenvård 633 839 5,5 C99O Övriga läkarbesök vid sjukdomar i ÖNH-regionen 631 689 5,4 E99O Övriga läkarbesök vid sjukdomar i cirkulationsorganen 576 762 5,0 O99O Övriga läkarbesök vid sjukdomar i kvinnliga könsorgan 497 532 4,3 A99O Övriga läkarbesök vid sjukdomar i nervsystemet 418 020 3,6 L99O Övriga läkarbesök vid endokrina och metabola sjukdomar 349 132 3,0 D99O Övriga läkarbesök vid sjukdomar i andningsorganen 341 184 2,9 M99O Övriga läkarbesök vid sjukdomar i njure och urinvägar 299 813 2,6 P99O Övriga läkarbesök vid graviditet, förlossning och barnsängstid 252 459 2,2 R99O Övriga läkarbesök vid myeloproliferativa sjukdomar 203 391 1,8 Summa, de 15 mest frekventa öppenvårds DRG 8 634 770 74,4 Total, öppenvårds DRG 11 598 818 2 Socialstyrelsen föreskriver med stöd av 2 förordningen (2013:35) om patientregister hos Socialstyrelsen DRG-STATISTIK 2014 EN BESKRIVNING AV VÅRDKONSUMTION I SVERIGE 19

Av tabell 5 framgår att de 15 mest frekventa DRG i öppenvård i huvudsak omfattar övriga läkarbesök och står för 74 procent av vårdkontakterna i öppenvården. DRG Z70O Huvuddiagnos fattas, öppenvård har en allt för stor omfattning i öppenvården med 5,5 procent. Tabell 6 visar hur somatiska öppenvårdskontakter fördelar sig på olika MDC. De flesta öppenvårdskontakterna finns i MDC 08 Sjukdomar i muskler, skelett och bindväv med 14,0 procent och näst störst är MDC 02 Sjukdomar i ögat och närliggande organ med 11 procent av kontakterna. Fördelningen av vårdkontakter på MDC för kvinnor och män visar inga nämnbara skillnader utom för de könsspecifika MDC 12, 13 och 14. Rensat för vårdkontakter i dessa MDC står männen för 47 procent av de totala vårdkontaktern och kvinnorna för 53 procent av vårdkontakterna i öppenvård. Tabell 6 Fördelning av somatiska vårdkontakter i öppenvård per MDC år 2014 MDC-text Vårdkontakter i öppenvård Andel i % Vårdkontakter i öppenvård Män Andel i % Vårdkontakter i öppenvård Kvinnor Andel i % 01 Sjukdomar i nervsystemet 450 066 3,9 198 179 3,9 251 887 3,9 02 Sjukdomar i öga och närliggande organ 1 242 545 10,7 532 931 10,5 709 614 10,9 03 Sjukdomar i öra, näsa, mun och hals 796 059 6,9 408 862 8,0 387 165 6,0 04 Andningsorganens sjukdomar 368 633 3,2 189 758 3,7 178 866 2,8 05 Cirkulationsorganens sjukdomar 653 434 5,6 360 912 7,1 292 492 4,5 06 Matsmältningsorganens sjukdomar 859 802 7,4 376 468 7,4 483 332 7,4 07 Sjukdomar i lever, gallvägar och bukspottkörtel 111 931 1,0 54 624 1,1 57 307 0,9 08 Sjukdomar i muskler, skelett och bindväv 1 623 219 14,0 739 756 14,5 883 459 13,6 09 Sjukdomar i hud och underhud 966 253 8,3 442 127 8,7 524 123 8,1 10 Endokrina metabola och nutritionssjukdomar 358 637 3,1 165 290 3,2 193 341 3,0 11 Sjukdomar i njure och urinvägar 572 806 4,9 340 082 6,7 232 723 3,6 12 Sjukdomar i manliga könsorgan 199 777 1,7 199 777 3,9 0,0 13 Sjukdomar i kvinnliga könsorgan 592 738 5,1 959 0,0 591 779 9,1 14 Graviditet, förlossning och barnsängstid 305 871 2,6 7 0,0 305 864 4,7 15 Nyfödda och vissa perinatala tillstånd 8 180 0,1 4 568 0,1 3 612 0,1 16 Blodsjukdomar och immunologiska rubbningar 17 Myeloproliferativa sjukdomar och icke specificerade tumörer 18 Infektions- och parasitsjukdomar inklusive HIV 19 Psykiska sjukdomar, beteendestörningar och alkohol- eller drogberoende 21 Skador, förgiftningar och toxiska effekter 77 512 0,7 36 082 0,7 41 430 0,6 249 342 2,1 108 698 2,1 140 644 2,2 141 046 1,2 74 041 1,5 67 004 1,0 110 139 0,9 57 670 1,1 52 466 0,8 112 684 1,0 59 264 1,2 53 419 0,8 22 Brännskador 9 081 0,1 5 245 0,1 3 836 0,1 20 DRG-STATISTIK 2014 EN BESKRIVNING AV VÅRDKONSUMTION I SVERIGE

MDC-text 23 Andra och ospecificerade hälsoproblem 24 Multipelt trauma utom ytliga skador och sårskador Vårdkontakter i öppenvård Andel i % Vårdkontakter i öppenvård Män Andel i % Vårdkontakter i öppenvård Kvinnor Andel i % 736 965 6,4 311 726 6,1 425 222 6,5 7 0,0 7 0,0 0,0 30 Bröstkörtelsjukdomar 100 450 0,9 3 079 0,1 97 371 1,5 40 Övergripande problem 303 033 2,6 138 232 2,7 164 801 2,5 50 Vårdgivarberoende grupper ÖV 0 0,0 0 0,0 0 0,0 99 Ospecifik eller felaktig information 648 608 5,6 286 214 5,6 362 163 5,6 Totalt 11 598 818 100,0 5 094 558 100,0 6 503 920 100,0 Dagkirurgi År 2014 finns 652 000 dagkirurgiska vårdkontakter i patientregistret. Det innebär att dagkirurgin omfattar 5,6 procent av öppenvården i patientregistret. En lista på de 15 vanligaste grupperna i dagkirurgi presenteras i tabell 7. Tabellen visar också hur många vårdtillfällen som finns rapporterade för motsvarande DRG i slutenvården. Tabell 7 De 15 mest frekventa dagkirurgiska DRG år 2014 jämfört med motsvarande DRG i slutenvård i förekommande fall DRG DRG-text Antal dagkirurgiska vårdkontakter Slutenvårds DRG Antal vtf i motsvarande slutenvårds-drg Andel dagkirugi jmf med vtf i slutenvården B12Q Linsoperationer utom discission av sekundär katarakt, öppenvård 95 016 B12N 376 99,6 J78O Övriga hudexcisioner och biopsier, öppenvård 91 773 0 100,0 J77O Hudexcisioner i huvud-halsregionen & andra större, öppenvård 35 007 0 100,0 B15O Extraokulära operationer exkl ögonhåla, öppenvård 26 385 B15C, E 467 98,3 O15O Operationer på uterus och adenex för benign sjukdom, öppenvård 19 469 O15C, E 8 911 68,6 H30O Hand- och handledsoperationer utom på större leder, öppenvård 19 379 H30N 3 573 84,4 H12O Andra knäoperationer, öppenvård 16 300 H13A- E 3 432 82,6 O29O Skrapning, konisering och radioaktiva inlägg, öppenvård 15 705 O28C, E 288 98,2 C22O Operationer på tonsiller och adenoid, öppenvård 15 185 C22N 4 086 78,8 H14O Fotoperationer, öppenvård 13 403 H14N 824 94,2 A29O Operationer på karpaltunnel, öppenvård 12 997 A29N 105 99,2 DRG-STATISTIK 2014 EN BESKRIVNING AV VÅRDKONSUMTION I SVERIGE 21

DRG DRG-text Antal dagkirurgiska vårdkontakter Slutenvårds DRG Antal vtf i motsvarande slutenvårds-drg Andel dagkirugi jmf med vtf i slutenvården F24O, F25O Operationer av inguinala och femorala bråck, öppenvård 12 868 F23C, E 3 272 79,7 B11O Primära operationer på iris, öppenvård 10 675 B11N 83 99,2 C15O H41O Diverse opertioner på öron, näsa, mun och hals, öppenvård Lokal excision och avlägsnande av internt fixationsmtrl utom i höft och lår, öppenvård 10 644 C15N 2 234 82,7 10 641 H41N 949 91,8 Totalt sett var grupperna för hudingrepp och hudexcisioner (DRG J77O- J79O) vanligaste dagkirurgiska åtgärder år 2014 med 126 780 besök. Det fanns inga motsvarande vårdtillfällen i slutenvården för dessa åtgärder. Den enskilt vanligaste dagkirurgiska åtgärden år 2014 var linsoperationer, öppenvård (DRG B12Q). Andelen av vårdkontakterna för denna åtgärd som utfördes i dagkirurgi var 99,6. Antalet dagkirurgiska vårdkontakter per vårdtillfällen i slutenvård är ett mått på polikliniseringsgraden. Polikliniseringsgrad innebär hur stor del av specialistvården som utförs i öppna vårdformer dvs. medicinsk praxis. Det är ett viktigt mått på utveckling och effektivisering av vården. Polikliniseringsgraden har också stor betydelse vid jämförelser av kostnader i vården. Det har också påverkat behovet av vårdplatser i lansting. Tabell 8 visar graden av poliklinisering på landstingsnivå. Tabell 8 Poliklinisering som mått på antal dagkirurgiska vårdkontakter per kirurgiska vårdtillfällen i slutenvård 2014 Landsting Antal dagkirurgiska vårdkontakter Kirurgiska vtf i slutenvård Antal dagkirurgiska vårdkontakter per kirurgiskt vtf i sluten vård Stockholm 178 330 83 400 2,14 Uppsala 31 600 19 435 1,63 Södermanland 16 316 9 022 1,81 Östergötland 31 087 19 987 1,56 Jönköping 23 230 11 282 2,06 Kronoberg 10 435 5 293 1,97 Kalmar 15 544 8 778 1,77 Gotland 3 615 1 944 1,86 Blekinge 8 499 6 296 1,35 Skåne 84 937 46 930 1,81 Halland 19 059 11 212 1,70 Västra Götaland 92 148 60 399 1,53 Värmland 17 745 7 898 2,25 Örebro 22 645 10 709 2,11 Västmanland 16 597 7 597 2,18 22 DRG-STATISTIK 2014 EN BESKRIVNING AV VÅRDKONSUMTION I SVERIGE

Landsting Antal dagkirurgiska vårdkontakter Kirurgiska vtf i slutenvård Antal dagkirurgiska vårdkontakter per kirurgiskt vtf i sluten vård Dalarna 15 413 9 375 1,64 Gävleborg 14 948 9 204 1,62 Västernorrland 14 023 6 849 2,05 Jämtland 7 024 3 678 1,91 Västerbotten 16 077 13 482 1,19 Norrbotten 12 425 7 674 1,62 saknas 139 0 0,00 All 651 836 360 444 1,81 Vid jämförelse av dagkirurgiska vårdkontakter med kirurgiska vårdtillfällen i slutenvård går det 1,8 vårdkontakter per kirurgiskt vårdtillfälle. Flest dagkirurgiska vårdkontakter per kirurgiskt vårdtillfälle har Värmland med 2,25, Västmanland med 2,18 och Stockholm med 2,14 vårdkontakter per vårdtillfälle. Minst antal vårdtillfälle per vårdkontakter har Västerbotten med 1,2 vårdkontakter. Det finns således stora skillnader mellan landstingen. Den genomförda utvecklingen av ett dagkirurgiskt beskrivningssystem är ett viktigt framsteg för en bättre beskrivning av vården och vårdpraxis. Uppgifterna ger nya möjligheter till att få en bra överblick av utvecklingen i Sverige. Vårdkonsumtion I diagram 2 visas hur vårdkonsumtionen ser ut per patient i öppen- och slutenvård per landsting. Antalet vårdtillfällen per patient varierar mellan 1,5 och 1,6, med ett genomsnitt av 1,6 vårdtillfällen per patient. Antalet besök per patient varierar mellan 2,3 till 3,6 besök. Det går att se diagrammet ur andra perspektiv; det vill säga hur mycket vård patienter får per landsting och fördelningen mellan slutenvård och öppenvård. Det är en skillnad mellan 4,0 och 5,1 totala antalet vårdkontakter per patient i landstingen. Flest vårdkontakter per patient i somatisk vård har Stockholm och Gotland och minst antal vårdkontakter har Norrbotten, Gävleborg och Västerbotten. Till bilden ska läggas all den privata öppenvård som inte rapporterar till patientregistret (uppskattningsvis 1miljon besök). En stor del av den privata öppenvården är koncentrerad till Stockholmsområdet och därmed kan slutsatsen dras att Stockholm sannolikt har fler vårdkontakter per patient än vad som framgår i diagram 2. DRG-STATISTIK 2014 EN BESKRIVNING AV VÅRDKONSUMTION I SVERIGE 23

Diagram 2. Totalt antal vårdkontakter per patient uppdelat på antal vårdtillfällen per patient samt antalet besök i specialiserad öppenvård per patient 2014, åldersstandardiserade värden 6 5 4 3 2 1 0 VTF/patient Besök/patient Vårdkontakt/patient Diagrammet reser viktiga frågor om vårdpraxis i vården och tillgången till en jämlik hälso- och sjukvård. För att kunna mäta produktiviteten i respektive landsting behöver uppgifter om resursanvändning ställas i förhållande till antal vårdkontakter justerat för casemix. Ett landsting kan dock vara mer produktivt än ett annat utan att vara effektivt i relation till uppställda mål, själva måluppfyllelsen[4]. Det är uppenbart att patienter inte får lika mycket vård i landet beroende på var man är bosatt. Är förklaringen till ojämlikheten skillnader i sjuklighet, d v s casemix? Vid jämförelse mellan landstingens genomsnittliga casemixindex (antalet producerade DRG-poäng dividerat med antal vårdkontaktet) finns skillnader. Men det förklarar inte helt skillnaderna för hur mycket vård patienterna konsumerar. Ett annat sätt att beskriva vårdkonsumtionen är att använda komplikationsoch comorbiditetsgrad i NordDRG-grupperaren. Det finns tre nivåer i DRG, mycket komplicerat, komplicerat och ej komplicerat. Mycket komplicerade grupper här kallade MCC omfattar 5,4 procent av vårdtillfällena, komplicerade grupper (CC-grupper) omfattar 29,4 procent och de ej komplicerade grupperna (bas-grupper) omfattar 59,4 procent av vårdtillfällena år 2014. Det finns också DRG som inte är uppdelade i komplikationsnivåer och de omfattar cirka 16 procent av totala antalet vårdtillfällen. De skillnader i rapporteringen av sjukvård, i form av diagnoser och åtgärder, som finns mellan landstingen ger utslag i skillnader av komplikationsgrad i DRG-utfallet. Region Halland och Landstinget i Värmland har de högsta andelarna MCC och CC DRG med cirka 41 procent vardera. Lägst andel MCC och CC DRG har Landstinget Örebro och Gotlands kommun med omkring 29 procent. Andelen MCC-grupper är ganska jämnt fördelad mellan landstingen, de stora skillnaderna finns i andelen CC-grupper. 24 DRG-STATISTIK 2014 EN BESKRIVNING AV VÅRDKONSUMTION I SVERIGE

Litteratur Internationell statistisk klassifikation av sjukdomar och relaterade hälsoproblem. Systematisk förteckning. ICD-10-SE. Svensk version 2011. Socialstyrelsen 2011 Myren, K-J. Vårdkostnader 1996. DRG-jämförelser av sjukhus och kliniker. Stockholm: 1998. (Spri rapport 474) Ludvigsson, J.F., Andersson, E., Ekbom, E. et al. (2011). External review and validation of the Swedish national inpatient register. BMC Public Health, 11(450):1 16. DRG-STATISTIK 2014 EN BESKRIVNING AV VÅRDKONSUMTION I SVERIGE 25

Referenser 1. Serdén, L. Lindqvist, R. Rosén, M. - Have DRG-based prospective payment systems influenced the number of secondary diagnoses in health care administrative data? Health Policy 2003;65(2):101-107 2. Kodningskvalitet i patientregistret Ett nytt verktyg för att mäta kvalitet. Socialstyrelsen 2013, Artikelnummer: 2013-3-10 3. Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet Jämförelser mellan landsting 2014. Socialstyrelsen 2014. Artikelnummer: 2014-12-5 4. Handbok för effektivitetsanalyser För god hälsa, vård och omsorg. Socialstyrelsen 2013. Artikelnummer: 2013-3-12 5. Karlsson, Å. Serdén, L. Vårdkostnader 2014 för NordDRG - en sammanställning av material från den nationella kostnadsdatabasen. Sveriges kommuner och Landsting 2015. 6. Serdén, L. Lindqvist, R. Rosén, M. Välutbildade läkarsekreterare lönar sig. Bättre kodning av patientregistret efter kurs i klassifikation och vårddokumentation. Läkartidningen 2005 Nr 20 Volym 102:1530-1537 7. Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2008:26) om uppgiftsskyldighet till patientregistret 8. Vägledning till NordDRG-se, version 2014, Socialstyrelsen 2013. 9. DRG-baserad definition av dagsjukvård 2014, Socialstyrelsen 2013. 10. DRG-användning i Sverige 2014, Socialstyrelsen 2015 26 DRG-STATISTIK 2014 EN BESKRIVNING AV VÅRDKONSUMTION I SVERIGE

Bilaga 1 DRG-gruppering av patientregistret Materialet i denna rapport är grupperat med version 2014 av NordDRG- SWE2014. Samtliga vårdtillfällen i patientregistret för slutenvård är klinikvårdtillfällen, det vill säga in- och utskrivningen av vårdtillfällen görs på kliniknivå. Som mått på vårdtid används dagar. De är beräknade enligt definitionen utskrivningsdatum minus inskrivningsdatum. Vid gruppering med NordDRG ger grupperaren en returkod, utöver uppgifter om DRG och DRG:s huvuddiagnosgrupper, MDC (Major Diagnostic Categories). Returkoden visar vårdtillfällets status där kod 0 anger att grupperingen var tekniskt korrekt och där koderna 1 9 anger eventuella fel i grunddata. Vid en gruppering i efterhand blir det ett visst bortfall på grund av bland annat felaktiga koder och avsaknad av viss information. I tabell A redovisas det totala antalet vårdtillfällen i patientregistret 2014 för sluten somatisk vård. Tabell A. Returkoder efter gruppering av slutenvård 2014 Kod Klartext Vårdtillfällen Andel i procent 0 Grupperingen utförd 1 376 096 99,09 1 Huvuddiagnos saknas 7 164 0,52 2 Kön för patienten saknas 18 0,00 3 Felaktig kombination av kön/diagnos 1 0,00 4 För låg ålder för aktuell diagnos 2 650 0,19 5 För hög ålder för aktuell diagnos 18 0,00 6 Patientens ålder är felaktig (>125) 0 0,00 7 Ovanliga åtgärder inom given MDC 2 763 0,20 8 Huvuddiagnos ej tillämplig 7 0,00 9 Annat fel 21 0,00 T Totalt 1 388 738 100,00 Som tabell A visar grupperades 99 procent av vårdtillfällena på ett korrekt sätt och fick därmed returkoden 0. Det vanligaste felet var att huvuddiagnos saknades och det gällde ca 7 100 vårdtillfällen eller 0,5 procent av alla vårdtillfällen. Vid Socialstyrelsen genomförs registergranskningar och valideringsstudier av patientregistret. Myndigheten gör regelmässiga kvalitetskontroller av de uppgifter som lämnas in från sjukvårdshuvudmännen, så långt detta går att göra maskinellt. Socialstyrelsen granskar om alla obligatoriska variabler finns med så som sjukhus, personnummer och huvuddiagnos. Koderna som används för olika variabler testas också, liksom att datumangivelserna har DRG-STATISTIK 2014 EN BESKRIVNING AV VÅRDKONSUMTION I SVERIGE 27

giltiga värden. I samband med kvalitetstesterna rättar Socialstyrelsen de uppgifter som går att åtgärda med en rimlig arbetsinsats. Jämförelsetalen med 1998 2014 i rapporten är hämtade från patientregistret för motsvarande år som grupperats med NordDRG. Statistiken för specialiserad öppenvård har selekterats enligt samma urvalsregler som slutenvården. I öppenvården grupperas 94,4 procent på ett korrekt sätt med returkoden 0. Huvuddiagnos saknas är det mest förekommande felet och uppgår till ca 634 000 vårdkontakter motsvarande 5,5 procent. Tabell B Returkoder efter gruppering av öppenvård 2014 Kod Klartext Vårdtillfällen Andel i procent 0 Grupperingen utförd 10 950 211 94,41 1 Huvuddiagnos saknas 633 839 5,46 2 Kön för patienten saknas 189 0,00 3 Felaktig kombination av kön/diagnos 18 0,00 4 För låg ålder för aktuell diagnos 10 430 0,09 5 För hög ålder för aktuell diagnos 712 0,01 6 Patientens ålder är felaktig (>125) 5 0,00 7 Ovanliga åtgärder inom given MDC 298 0,00 8 Huvuddiagnos ej tillämplig 1 986 0,02 9 Annat fel 1 130 0,01 T Totalt 11 598 818 100,00 I rapporten presenteras vårdkontakter i den specialiserade öppenvården inklusive dagkirurgi från patientregistrets öppenvårdsdatabas, se avsnittet Öppenvård i patientregistret. Dagsjukvård inkl. dagkirurgi beskrivs i DRGtermer enligt Socialstyrelsens definition baserad på DRG. En DRG-baserad definition av dagsjukvård enligt ovan gör det möjligt att jämföra verksamheter avseende produktion och kostnader. 28 DRG-STATISTIK 2014 EN BESKRIVNING AV VÅRDKONSUMTION I SVERIGE

Bilaga 2 Registrering av diagnoser per sjukhus i slutenvård 2014 Sjukhus Antal vårdtillfällen Medelvårdtid Diagnoser per vtf Medelålder Akademiska sjukhuset 48 539 4,71 3,48 53 Alingsås lasarett 7 351 4,97 3,17 69 Artro center Löwenströmska 4 118 3,12 2,49 38 Artro o Spinecenter Göteborg 1 075 2,49 1,24 57 Arvika sjukhus 5 429 4,73 3,92 70 Avesta lasarett 2 344 3,88 4,4 71 Blekingesjukhuset 23 992 4,93 3,41 61 Danderyds sjukhus 49 164 3,16 3,17 56 Elisabethkliniken 1 077 1,35 1,4 49 Enköpings lasarett 4 662 4,89 4,28 68 Ersta sjukhus 2 982 2,82 1,93 55 Falu lasarett 29 732 3,62 2,96 56 Finspångs lasarett 566 7,82 4,62 77 Gällivare sjukhus 5 377 4,16 2,95 57 Gävle sjukhus 23 816 4,27 2,99 58 Hallands sjukhus Halmstad 24 220 3,93 4,1 56 Hallands sjukhus Varberg 18 174 4,57 3,63 60 Helsingborgs lasarett 30 759 4,31 2,68 54 Huddinge sjukhus 41 061 4,12 3,37 50 Hudiksvalls sjukhus 12 414 3,93 2,99 57 Hässleholms sjukhus 5 420 4,94 4,69 71 Höglandssjukhuset 13 277 3,65 3,57 60 Kalix sjukhus 3 287 5,58 4,7 71 Karlskoga lasarett 7 927 4,32 2,64 63 Karlstads sjukhus 30 336 4,52 3,7 57 Karolinska sjukhuset 58 874 4,06 3,02 46 Kiruna sjukhus 1 725 5,72 4,25 69 Kristianstads sjukhus 23 323 4,46 3,14 56 Kullbergska sjukhuset 3 612 4,9 3,85 70 Kungsbacka sjukhus 875 5,47 3,3 67 Kungälvs sjukhus 9 354 4,7 3,7 65 Köpings lasarett 5 290 4,97 4,43 72 Landskrona lasarett 4 393 4,92 3,09 73 Lindesbergs lasarett 5 439 4,68 3,49 68 DRG-STATISTIK 2014 EN BESKRIVNING AV VÅRDKONSUMTION I SVERIGE 29

Sjukhus Antal vårdtillfällen Medelvårdtid Diagnoser per vtf Medelålder Ljungby lasarett 4 984 4,62 3,46 68 Lundby sjukhus 572 1,03 1,19 43 Lycksele lasarett 5 566 4,15 2,68 63 Länssjukhuset Kalmar 25 142 3,58 3,26 58 Löts Rehabiliteringscentrum 432 4,39 1,11 56 Mora lasarett 10 618 3,62 2,93 65 Motala lasarett 5 298 3,91 4,11 67 Mälarsjukhuset 20 883 5,13 3,42 55 Nacka sjukhus 1 154 1,9 1,56 58 Norrlands Universitetssjukhus 31 555 4,47 3,2 55 Norrtälje sjukhus 6 914 3,33 3,37 67 NU-sjukvården 45 145 4,53 3,63 58 Nyköpings lasarett 10 342 3,78 3,97 61 Ortopediska Huset 1 278 2 1,03 59 Oskarshamns sjukhus 4 212 4,16 4,18 70 Piteå sjukhus 5 444 5,73 3,96 70 Privat vårdgivare 11 567 2,69 2,54 57 Ryggkirurgiska kliniken i Strängnäs 1 219 3,62 1,11 56 Ryhov, länssjukhus 27 750 3,67 3,15 53 S:t Eriks sjukhus 1 756 2,17 1,29 61 S:t Görans sjukhus 31 024 3,06 3,39 65 Sabbatsbergs Närsjukhus 388 2,38 1,19 60 Sahlgrenska universitetssjukhuset 102 778 4,51 2,65 50 Sala lasarett 401 14,01 4,24 80 Simrishamns sjukhus 1 253 6,64 5,85 78 Skaraborgs sjukhus 36 782 4,64 2,77 58 Skellefteå lasarett 10 569 4,26 3,05 58 Skånes Universitetssjukhus 753 6,71 3,73 78 Sollefteå sjukhus 5 581 4,76 3,22 63 Sophiahemmet 601 1,12 1,59 37 Spine center Löwenströmska 1 582 2,29 1,02 53 Sunderby sjukhus 19 959 4,19 3,27 54 Sundsvalls sjukhus 21 658 3,9 2,77 56 Södersjukhuset 62 402 3,35 2,79 54 Södertälje sjukhus 10 944 3,14 2,59 57 Södra Älvsborgs sjukhus 29 970 4,44 2,62 57 Torsby sjukhus 5 011 5,06 3,47 69 Trelleborgs lasarett 7 120 4,52 3,87 69 Universitetssjukhuset i Linköping 37 172 3,99 3,17 54 Universitetssjukhuset i Lund 44 097 4,7 2,98 54 Universitetssjukhuset MAS 49 578 4,16 3,21 55 30 DRG-STATISTIK 2014 EN BESKRIVNING AV VÅRDKONSUMTION I SVERIGE