ANALYS- OCH JÄMFÖRELSERAPPORT UTFALL Kostnad per brukare inom individ- och familjeomsorg

ANALYS- OCH JÄMFÖRELSERAPPORT UTFALL 2015 Kostnad per brukare inom individ- och familjeomsorg

Ansvarig utgivare: Andreas Johansson Text och analys: Andreas Johansson, Anna Ågren och Josefin Wallo Tabeller och diagram: Erik Alexandersson Layout omslag: lightbold.se Tryckeri: Printografen, Halmstad Bilder: crelle.se & shutterstock.com Datum: 2016-10-10

Innehåll ANALYS- OCH JÄMFÖRELSERAPPORT UTFALL 2015 Förklaringar.... 4 Inledning och syfte.... 5 Bakgrund.... 6 Kommunernas ekonomi 6 Migration 7 Ekonomiskt bistånd och arbetslöshet 8 Barn- och ungdomsvård 9 Missbruks- och beroendevård 10 Vad är kostnad per brukare?.... 12 Modell och metod 13 Varför kostnad per brukare?.... 15 Översikt.... 16 IFO-rapportens totala omfattning 18 Könsfördelning inom individ- och familjeomsorg 19 Jämförelse.... 20 Konsumtion 21 Brukar- och insatsmix 21 Produktivitet 22 Konsumtion.... 24 Kostnad per invånare, 0-19 år 24 Kostnad per invånare, 20 år och äldre 25 Ekonomiskt bistånd, utbetalning och personalkostnad per invånare 26 Ekonomiskt bistånd, utbetalning per invånare 20-24 år 28 Kostnad per invånare, kontaktperson/kontaktfamilj, BUF 29 Antal ytterfall inom BUF per 1 000 invånare, 0-19 år 31 Antal ytterfall inom VUX per 1 000 invånare över 20 år 32 Brukar- och insatsmix.... 33 BUF insatsernas kostnadsfördelning, procent 33 BUF insatsernas kostnadsfördelning, biståndsbedömd öppenvård 35 VUX insatsernas kostnadsfördelning, procent 36 VUX insatsernas kostnadsfördelning, biståndsbedömd öppenvård 37 Andel och antal ytterfall, BUF 39 Andel och antal ytterfall, VUX 40 Totala kostnader fördelat på åldersgrupper, alla verksamheter 41 Medelkostnad per invånare ålder, alla åldersgrupper 42 Medelkostnad per brukare, 0-19 år 44 Medelkostnad per brukare, 20 år och äldre 46 Medelkostnad per brukare, BUF 48 Medelkostnad per brukare, VUX 49 Ekonomiskt bistånd, utbetalning och personalkostnad per hushåll 51 Ekonomiskt bistånd, utbetalning per hushåll 20-24 år 53 Andel och antal ytterfall, ekonomiskt bistånd 54 Produktivitet.... 56 Medelkostnad per dygn på HVB/SiS-institution, BUF 56 Medelkostnad per dygn på HVB/SiS-institution, VUX 58 Medelkostnad per dygn, intern familjehemsplacering, BUF 60 Medelkostnad per utredning, BUF 61 Medelkostnad per utredning, VUX 63 Medelkostnad per utredning vårdnad, boende och umgänge 64 Fördelning av antal brukare med utredning och insats inom BUF 65 Fördelning av antal brukare med utredning och insats inom VUX 66 Brukare med placering och öppenvård inom BUF 67 Brukare med placering och öppenvård inom VUX 68 Medelkostnad kategori fyra per kön, BUF 69 Medelkostnad kategori fyra per kön, VUX 70 Jämförelsetabell, totala kostnader inom BUF relaterat till invånare 0-19 år 71 Jämförelsetabell, totala kostnader inom vuxna relaterat till invånare över 20 år 72 APPENDIX 1 jämförelse utfall 2015.... 73 Kommentarer till enskilda kommuner 73 APPENDIX 2 jämförelse kommuner utfall 2015.... 84 APPENDIX 3 jämförelse stadsdelar utfall 2015.... 86

Förklaringar BUF VUX FAM Barn, unga, familj Vuxna missbrukare Familjerätt Brukarmix Brukarnas kostnadsfördelning, exempelvis fördelningen av kostnader efter resursåtgång eller ålder. Insatsmix Insatsernas kostnadsfördelning, exempelvis vilka insatser kommunen valt att lägga sina resurser på. Ytterfall Ytterfall ska ge en indikation om enskilda individer drar upp medelkostnaden och i vilken utsträckning rätt insatser har valts för dessa kostnadskrävande brukare. Andelen ytterfall baseras på individer som är aktuella för en insats. Ytterfallsgränsen (totala kostnaden för varje individ) varier mellan olika verksamhetsområden: BUF VUX 500 000 kronor per brukare 300 000 kronor per brukare Ekonomiskt bistånd 100 000 kronor per hushåll Övrig intern öppenvård I rapporten inkluderar övrig intern öppenvård skolsociala insatser, nätverksarbete, gruppverksamhet, ungdomstjänst och ungdomsvårdsprogram och riktad dagverksamhet eller där det är svårt att göra en tillräckligt bra uppdelning av de olika verksamhetstyperna. Exempelvis om öppenvård endast registreras som öppenvård i verksamhetssystemet istället för att definiera typ av öppenvård. Kategori fyra Brukare som under året haft någon form av institutionsplacering Ensolution AB 2016 4

Inledning och syfte Ensolution har sedan tidigt 2000-tal utvecklat metoden för Kostnad per brukare (KPB) inom individ- och familjeomsorgen (IFO). Arbetet med att utveckla och sprida jämförelser baserade på individdata inom IFO sker fortlöpande och användningen av metoden har under åren spridits till ett stort antal kommuner runtom i landet. Liksom tidigare år används en standardiserad mall för redovisning och som möjliggör kontinuerliga jämförelser mellan kommunerna och över tid. Syfte med denna rapport är att Beskriva modellen och metoden för KPB inom IFO Presentera jämförelser mellan olika kommuner Ge exempel på olika praktiska åtgärdsområden Rapporten riktar sig främst till de som arbetar med att eller vill utveckla verksamhetsuppföljning som fokuserar på individen och olika målgrupper såväl som på produktivitetsindikatorer. För 2015 års uppdatering innebär det att ett flertal områden har utvecklats och förbättrats avseende insamling av information, tiduppskattningar och kvalitetssäkrade jämförelser. Detta beror bland annat på att flera kommuner gör analysen flera år i följd. Det finns dock fortfarande registreringar av öppenvårdsinsatser som inte kan samlas in på brukarnivå hos alla kommuner på grund av insatser utan bistånd eller bristande rutiner. Fortsatt fokus kommer att läggas på kvalitetssäkring, praktisk användning samt spridning till fler kommuner. Uppdateringar och förändringar i modellen från föregående år är följande: - Tydliggjort vad som är ensamkommande flyktingbarn - Möjlighet att lägga in icke-biståndsbedömd öppenvård i nyckeltalen - Möjlighet att följa upp utredningstid - Diverse mindre förändringar Ensolution AB 2016 5

Bakgrund I dagsläget arbetar de flesta kommuner med effektiviseringsfrågor. Liksom många andra verksamheter i kommunerna påverkas IFO-verksamheten av behovet av insatser som till stor del beror på det faktiska konjunkturläget. Det är därför viktigt att planera och använda de befintliga resurserna så effektivt som möjligt då behovet av vård och omsorg tenderar att öka under de nedåtgående konjunktursvängningarna samtidigt som samhällets resurser blir allt mer begränsade. Jämförelser baserade på material inlämnat i Räkenskapssammandraget (RS) visar att det finns stora kostnadsskillnader mellan kommuner som inte enbart kan förklaras av strukturella skillnader. En del av dessa kostnadsskillnader kan kommunen inte göra något åt, däremot är mycket påverkbart. Kommunerna berörs också i stor utsträckning av omvärldsförändringar, såväl samhälleliga liksom förändringar i lagstiftning. Därför är det viktigt att ta hänsyn till trender som påverkar behovet av ny beslutsinformation. Nedan beskrivs de omvärldsfaktorer som ökar behovet av beslutsinformation där individbaserade fakta utgör ett kraftfullt verktyg. Kommunernas ekonomi Enligt Konjunkturinstitutets bedömning av konjunkturläget (september 2016) mattades tillväxten i Sverige av under det första halvåret efter en mycket stark utveckling 2015. Mycket tyder enligt Konjunkturinstitutet på att nedgången var tillfällig och att högkonjunkturen fortsätter. BNP beräknas öka med över 3 procent i år. Tillväxten drivs främst av ökad konsumtion och investeringar. Nästa år avtar investeringarnas tillväxt vilket innebär att BNP ökar långsammare. Då är det istället hushållens konsumtion och exporten som är de främsta drivkrafterna för tillväxten. Många företag har brist på arbetskraft samtidigt som arbetslösheten för vissa grupper är hög. Bristande matchning på arbetsmarknaden kommer därmed att bidra till att sysselsättningsökningen mattas av nästa år. En hög andel sysselsatta behövs framöver för att klara det ökade trycket på offentligt finansierade tjänster från allt fler äldre och yngre i befolkningen. Kommunsektorn väntas lämna ett stort bidrag till ökningen av antalet sysselsatta 2016 och 2017, då sysselsättningen i kommuner och landsting väntas öka med 2,4 procent (27 000 personer). Den rödgröna regeringens budgetproposition för 2017, som redovisades och lades fram den 20 september i år, innehåller följande poster som rör vård och omsorg och individ- och familjeomsorg Ensolution AB 2016 6

Migration 32,58 mkr Hälsovård, sjukvård och social omsorg 68,50 mkr Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning 107,05 mkr Ekonomisk trygghet vid ålderdom 34,77 mkr Ekonomisk trygghet för familjer och barn 89,49 mkr (www.regeringen.se; Regeringens proposition 2016/17:1) Sveriges kommuner och landsting (SKL) bedömning är att kommunsektorn står inför stora verksamhetsmässiga och ekonomiska utmaningar. Utvecklingen går nu in i ett skede som innebär att kostnaderna för demografin ökar snabbare än intäkterna Av SKL:s ekonomirapport 2016 framgår att den framtida kraftiga ökningen av det demografiska trycket tidigare har förväntats komma efter 2020, och framförallt till följd av många fler äldre, vilket främst skulle påverka äldreomsorgen och hälso- och sjukvården. Den demografiska dramatiken har dock tidigarelagts, genom den starkt ökande befolkningen. Det har främst med den historiskt stora flyktinginvandringen att göra, men är också en följd av ett ökat barnafödande. Fram till år 2020 väntas antalet invånare i Sverige öka med 650 000. Tecknen på att vi befinner oss i en högkonjunktur blir enligt SKL allt tydligare. Ett växande problem i den svenska ekonomin är en tilltagande arbetskraftsbrist. Detta påverkar den kommunala ekonomin negativt, framförallt genom att personalkostnaderna ökar och att det råder brist på personal inom vissa yrken. Kommunerna redovisade ett resultat på 15 miljarder kronor 2015. Resultatet motsvarar 3 procent av skatteintäkter och generella statsbidrag. Sammantaget har kommunerna haft positiva resultat under de senaste tio åren, med i genomsnitt 2,8 procent av skatter och generella statsbidrag. Migration År 2015, och särskilt senare delen av året, präglades av ett högt tryck på kommunerna med anledning av att ett mycket högt antal personer sökte asyl i Sverige under året. Enligt Migrationsverket hade Sverige aldrig tidigare i modern historia tagit emot så många asylsökande under så kort tid. På bara fyra månader mellan juni och oktober 2015 sexdubblades mottagandet. Under 2015 tog Migrationsverket emot nästan 163 000 asylsökande, varav 134 000 under sista halvåret. 35 400 av de asylsökande var ensamkommande barn. Under 2016 har mottagandet minskat kraftigt jämfört med 2015, främst till följs av ökade gränskontroller i Europa och i Sverige. Den 12 november 2015 infördes tillfälliga Ensolution AB 2016 7

gränskontroller i Sverige och ytterligare åtgärder har också införts exempelvis infördes den 4 januari 2016 att särskilda krav på ID-kontroller skulle gälla på bussar, färjor och tåg mellan Sverige och Danmark. Enligt Migrationsverkets senaste prognos (juli 2016) är planantagandet att 34 500 personer kommer att söka asyl i Sverige under 2016, varav 3 000 ensamkommande barn. Prognosen för 2017 är att mellan 35 700 och 77 700 personer söker asyl i Sverige under året, planantagandet är 51 200 personer, varav 4 500 ensamkom-mande barn. Prognosen för 2017 är något högre än den för 2016, främst eftersom osäkerheten ökar över tid. Ekonomiskt bistånd och arbetslöshet Under 2015 betalade landets kommuner totalt 10,6 miljarder kronor i ekonomiskt bistånd, vilket i stort sett är oförändrat jämfört med föregående år. Sett till samtliga hushåll i Sverige fick 5,6 procent av dessa hushåll ekonomiskt bistånd under 2015. Precis som tidigare år dominerades biståndshushållen av ensamhushåll som utgörs av gruppen ensamstående män utan barn. I jämförelse med samtliga hushållstyper i befolkningen är ekonomiskt bistånd däremot vanligast bland ensamstående kvinnor med barn. Av dessa fick 21 procent ekonomiskt bistånd, vilket är oförändrat jämfört med föregående år. Sett till befolkningen utgör biståndsmottagarna 4,2 procent. Av de vuxna biståndsmottagarna var drygt 37 procent mellan 18 och 29 år. (Ekonomiskt bistånd årsstatistik 2015, SoS www.socialstyrelsen.se). På riksnivå har utvecklingen gått i en positiv riktning avseende kvaliteten i kommunernas verksamhet för ekonomiskt bistånd. Enligt Socialstyrelsens öppna jämförelser är ekonomiskt bistånd det område som i störst utsträckning arbetar med systematisk uppföljning, sammanställer resultaten på gruppnivå och använder resultaten för att utveckla verksamheten. Det är dock fortfarande en låg andel (21 procent). Dock finns det behov av verksamhetsutveckling på flera områden liksom att bemanningen varierar stort mellan kommuner där variationen på länsnivå ligger mellan 26 och 44 biståndshushåll per handläggare. Den vanligaste anledningen till ekonomiskt bistånd är försörjningshindret arbetslöshet. Under 2015 hade 48 procent av alla vuxna som fick ekonomiskt bistånd detta försörjningshinder. Trots det visar SoS Öppna jämförelser att enbart 43 procent av landets kommuner och stadsdelar hade rutiner tillsammans med Arbetsförmedlingen (AF) för hur samarbetet kring arbetslösa som har ekonomiskt bistånd ska ske. Rutiner för samarbete internt inom organisationen med arbetsmarknadsverksamhet är som förväntat mer utbredd. Ensolution AB 2016 8

Här uppgår resultatet till 66 procent. Fortfarande är andelen för rutiner låg och varierar kraftigt mellan länen. Mot denna bakgrund borde förbättrad samverkan med AF vara ett av de områden där det är högst prioriterat att sätta in åtgärder. Även om vi kan se en positiv utveckling för samverkan bör det prioriteras högre. Barn- och ungdomsvård Enligt Socialstyrelsens lägesrapport 2016 för individ- och familjeomsorg är läget i socialtjänsten ansträngt när det gäller arbetet med barn och unga. Antalet ensamkommande barn ökade kraftigt under 2015, vilket har lett till fler placeringar. De mer ansträngda kommunerna har svårt att utreda och följa upp beslut och det finns enligt Socialstyrelsen risk för att de inte tillgodoser barnens behov. Även andra delar av socialtjänsten berörs, bland annat handläggningen av anmälningar om oro för att barn far illa eller riskerar att fara illa. Enligt Socialstyrelsens lägesrapport 2016 ökar antalet barn och unga som är placerade enligt LVU. Nästan hela ökningen består av barn och unga som inte är ensamkommande barn. Statistiken för barn- och ungdomsvård avseende 2014 publicerades hos SoS under slutet av året 2015 och publicerades dessutom i annan form än tidigare år. Metodförändringar i insamlingen av statistiken som innebär att endast individer med korrekta personnummer finns med i presentationen av statistiken, vilket det inte har gjorts under tidigare år, bidrar även till att statistiken inte är helt jämförbar. Det är framför allt ensamkommande barn som fortfarande är asylsökande som inte har korrekt personnummer. Det finns i oktober 2016 inte uppgift om när statistik avseende 2015 kommer att publiceras. Kostnaderna för barn- och ungdomsvård utgör cirka 3,2 procent av kommunernas totala kostnader (Öppna jämförelser 2014). 28 700 barn och unga som hade under 2014 insats, enligt Socialtjänstlagen (SoL) och/eller Lagen om vård av unga (LVU). Det var framförallt barn över 15 år som fick en insats. Under 2014 var drygt 22 300 barn och unga någon gång placerade enligt SoL. Motsvarande antal för de som var placerade med vård enligt LVU var knappt 7000. Antalet barn som omedelbart omhändertogs enligt LVU var under 2014 2 600. Oavsett om insatsen var beslutad enligt SoL eller LVU var familjehem den vanligast förekommande placeringsformen under 2014, oberoende av kön. Inom samtliga åldersgrupper är det fler pojkar än flickor som fått vård. I åldersgruppen 18-20 år är skillnaden som störst. Av sammanlagt 8 610 ungdomar i åldersgruppen som fick vård under 2014 var 5 658 pojkar. Ensolution AB 2016 9

Den 1 november 2014 hade drygt 31 000 barn och unga minst en behovsprövad öppenvårdsinsats. Omfattningen av de tre inrapporterade insatsformerna (strukturerade öppenvårdsprogram enligt SoL, personligt stöd enligt SoL och kontaktperson/familj enligt SoL) har varierat över tid. Under hela perioden mellan åren 2006 och 2014 har insatsen strukturerade öppenvårdsprogram enligt SoL ökat, från knappt 8 600 till 12 300. Även de som fått personligt stöd ökade från 22 800 till 28 600. Däremot har antalet barn och unga med kontaktperson/familj minskat från 21 800 till 18 400. Även om hänsyn tas till förändringar i befolkningen kvarstår dessa skillnader. Missbruks- och beroendevård Omfattningen av institutionsvård ökade under 2015. Den första november 2015 var antalet tvångsvårdade enligt lagen om vård av missbrukare i vissa fall (LVM) 378 personer, vilket var en ökning med 11 procent jämfört med året innan. Knappt en tredjedel av dessa personer var kvinnor. Samtidigt ökade den frivilliga institutionsvården enligt socialtjänstlagen (SoL) med 6 procent från 1 908 personer till 2 033. I den frivilliga vården var andelen kvinnor något lägre än i tvångsvården, 27 procent. Statistiken från SoS beskriver att det vanligaste missbruket bland intagna för tvångsvård under 2015 var narkotika av olika slag. Detta är en missbruksform som ökar i gruppen, samtidigt som alkohol som enskilt missbruksmedel blir allt ovanligare bland de intagna. Blandmissbruk(narkotika och alkohol) blir också allt vanligare sett över en längre tid. Sedan 2014 har det tillkommit en ny missbruksform i statistiken som kallas övrigt missbruk. Missbruksformen innefattar bland annat lösningsmedel, spice, nätdroger av olika slag, det vill säga medel som inte är tydligt klassade som narkotika. Antalet som vårdas på grund av denna typ av missbruk har ökat från 14 personer 2014 till 27 personer 2015. De vanligaste formerna av insatser är dock olika typer av öppna insatser. Den 1 november 2015 fick drygt 10 600 personer någon form av individuellt behovsprövad öppen insats enligt SoL, vilket är en minskning med cirka 2 procent jämfört med 2014. Av de som fått behovsprövade öppna insatser under 2015 var 69 procent män och 31 procent kvinnor. En stor andel av landets kommer, 61 procent, uppger att de under 2015 gett öppna insatser som service utan biståndsbedömning, vilket innebär att dessa inte finns registrerade i den officiella statistiken. Andelen kommuner som uppger att de har gett öppna insatser som service har minskat med 3 procent sedan 2014. Enligt SoS Lägesrapport 2016 har dödligheten i alkoholrelaterade sjukdomar minskat under senare år, främst bland män, och färre har ett riskbruk. Riskkonsumtionen ökar dock ibland äldre kvinnor. Den narkotikarelaterade dödligheten har ökat i Sverige de senaste tio åren, och dödligheten ökade ytterligare under 2014. Dödligheten är enligt Socialstyrelsen bland de högsta i Europa. Ensolution AB 2016 10

I rapporten Dödsorsaker 2014 (SoS) studeras det längre perspektivet för perioden 1987-2014, där kvinnors dödstal för den alkoholrelaterade dödligheten är relativt stabilt medan männen visar på en avtagande trend. Den narkotikarelaterade dödligheten är däremot på uppåtgående, dock i högre grad för män än för kvinnor. Utifrån rapporten går det att konstatera att det är stora skillnader i alkoholrelaterad dödlighet beroende av utbildningsnivå. Det är betydligt mer förekommande att personer med låg utbildning dör av alkoholrelaterade orsaker än personer med hög utbildning. Utöver utbildningsnivå finns det även geografiska skillnader. Till exempel finns det olika förutsättningar i kommuner och landsting att rekrytera kompetent personal för omhändertagande av vuxna med missbruksproblem (SoS, Dödsorsaker 2014). Ensolution AB 2016 11

Vad är kostnad per brukare? Kostnad per brukare (KPB) är en metod för kostnadsberäkning av olika insatser och för hur dessa insatser kan knytas till den enskilde brukaren. KPB bygger på avidentifierade individdata som kommer från kommunernas verksamhetssystem vilket innebär att vård och service för olika typer av insatser kan sammanställas på individnivå och således utgöra grunden för uppföljning ur ett mycket detaljerat perspektiv ner på brukarnivå. Den brukarrelaterade uppföljningen inom IFO består av Beräkningar av kostnader för verksamheter och insatser Insatsbeskrivningar (organisationsoberoende) Kostnad per brukare inom områdena o Barn, ungdom, familj o Familjerätt o Ekonomiskt bistånd o Vuxna missbrukare o Övriga vuxna o Öppen verksamhet o Övriga insatser Arbetsmarknadsåtgärder Flykting Tillståndsverksamhet För kommuner som har organiserat förvaltningen så att de även har ansvar för personer med psykiatriska- och/eller funktionshinder räknas givetvis även dessa insatser och brukare med i kalkylen. Dock ingår dessa insatser i KPB-jämförelsen och analysen av äldreomsorg och personer med funktionshinder 1. 1 Läs mer på SKL:s hemsida om rapportering av KPB äldreomsorg och funktionshinder www.skl.se/kpb Ensolution AB 2016 12

Modell och metod En KPB-kalkyl visar hur verksamhetens resurser fördelas och de enskilda insatsernas resursförbrukning. Dessa kostnader kombineras sedan med insatserna till de enskilda brukarna. På så sätt erhålls en kostnad per brukare. BILD 1. METOD FÖR ATT TA FRAM EN KPB-KALKYL. Med utgångspunkt i bild 1 ovan följer en kort beskrivning av de olika stegen i KPBmodellen: Identifiera verksamheter och insatser inom vård och omsorg Här identifieras verksamheter och insatser inom IFO. Detta görs utifrån den standardinsatslista som innehåller kommunens samlade erbjudanden av insatser för verksamheten. Det finns omkring sextio olika insatser enligt standardlistan. Dessa stäms kontinuerligt av mot den nationella statistikens definitioner och mot de verksamhetsindelningar med definitioner som används i SCB:s räkenskapssammandrag för kommuner (RS). Verksamhet kombinerat med ansvar och ev. projekt, aktivitet eller motpart Ensolution AB 2016 13

Ekonomisk information hämtas från ekonomisystemet för att relatera kostnaderna till rätt verksamhet, insats och aktivitet. Samtliga konton som finns i redovisningen för individ- och familjeomsorgen kontrolleras och stäms av med ekonomen. Sammanställa kostnader per insats och för gemensamma verksamheter Kostnaderna kodas mellan två olika huvudaktiviteter o Aktiviteter som är relaterade direkt till en specifik insats o Aktiviteter som utgörs av gemensamma verksamheter (t.ex. enhetens administration). De gemensamma verksamheterna fördelas sedan ut som ett påslag på de olika insatserna. För att kunna fördela kostnader för personal och nedlagd tid till en specifik insats genomförs tidsintervjuer. Varje avdelnings arbetssätt behöver intervjuas vilket betyder att beroende på hur kommunernas verksamheter ser ut behöver olika antal grupper intervjuas (t.ex. familjerätt, ekonomiskt bistånd och myndighetsutövning). Kostnad beräknad insats Här görs beräkningar av insatserna. En enhetskostnad och en totalkostnad per insats räknas fram. Totalkostnaden består då av den direkta verksamhetskostnaden och fördelade gemensam/ma kostnad/er. Den totala kostnaden delas med den totala volymen för den specifika insatsen i kommunen, till exempel antal utredningar eller dagar med insatsen på familjehem. Resultatet blir en kostnad per insats (enhet). Alla beräkningar utförs med hjälp av IT-stödet Cost- Perform. Kostnad per brukare När de aktuella insatserna är kostnadsberäknade återstår att knyta konsumtionen av insatserna till de enskilda brukarna. De aktuella volymerna per brukare hämtas från det aktuella verksamhetssystemet. Resultatet blir insatser och kostnader per brukare. Validering Modellen valideras av konsulten tillsammans med verksamheten i kommunen för att kontrollera att alla kostnader har kommit med och fördelats på rätt sätt. Ensolution AB 2016 14

Varför kostnad per brukare? Kostnad per brukare skapar förutsättningar för en förbättrad verksamhetsuppföljning och kan ge kommunerna möjligheter att få svar på följande frågor Förbättrat underlag för beslutsfattare. Vad kostar till exempel en utredning? Hur stor del av socialsekreterarnas tid går åt till utredningar? Sker detta på bekostnad av mindre nedlagd tid på uppföljning och utförande av egna insatser? Jämförelser mellan egen regi och externt. Är det billigare att köpa insatser jämfört med att bedriva i egen regi? Hur kan detta följas upp och säkerställa att det inte leder till högre kostnader i verkställigheten? Förbättrat underlag för resursfördelning. Hur ser kombinationen av öppenvårdsinsatser och placeringar ut? Leder satsningen på öppenvårdsinsatser till färre placeringar? Vad ska kommunen ha i egen regi? Ökar kostnaderna för ekonomiskt bistånd? Uppföljningen utgår från brukaren och följer vilken typ av vård och omsorg som ges till olika målgrupper. Hur ser till exempel utbetalningarna och handläggningskostnaderna av ekonomiskt bistånd ut för personer under 20 år? Genom att samordna kostnader och insatser på brukarnivå underlättas beskrivningen av behov, effektivitet och kvalitet. Lönar det sig att exempelvis satsa på programverksamhet för unga i grupp? Inlämning till Räkenskapssammandraget (RS) och därmed det som publiceras i Vad kostar verksamheten i din kommun görs aggregerat idag. Vad är det för insatser som påverkar att kommunen ligger högt eller lågt i kostnadsnivå? En nedbrytning av insatserna ger ett ökat förklaringsvärde och därmed ökad möjlighet till påverkan. Underlättar leverans av individstatistik till Socialstyrelsen. Hur ser kommunens kvalitet i grunddatat ut? Gemensamma termer och begrepp för uppföljning av kommunal individ och familjeomsorg till exempel inom öppenvården. Bättre struktur av grunddatat i ekonomi- och verksamhetssystem. En kombination krävs för att kunna beskriva vissa typer av insatser. Tydligare nyckeltal för interna och externa jämförelser. Har kommunen en hög eller låg kostnad i jämförelse med andra kommuner? Ensolution AB 2016 15

Översikt I den här rapporten redovisas resultatet från 35 kommuner samt tio stadsdelar i Göteborg med utfall för 2015. Övriga kommuner som inte redovisas i rapporten är pågående projekt vid framtagningen av denna rapport, projekt genomföras i slutet av året eller kommuner som har hoppat över ett år. Sammansättningen av kommunerna utgörs av både större och mindre kommuner med olika struktur och geografisk placering runtom i landet storstäder liksom landsbygdskommuner. Kommuner i rapporten Bjuv Boden Gislaved Gotland Göteborg Halmstad Hällefors Härryda Kalmar Karlshamn Karlskoga Kramfors Kristianstad Kumla Kungälv Laholm Lerum Lysekil Nyköping Olofström Orust Ronneby Simrishamn Säffle Ulricehamn Varberg Vimmerby Vårgårda Växjö Älvkarleby Älvsbyn Öckerö Örebro Östhammar Luleå Ensolution AB 2016 16

Deltagande stadsdelar (Göteborg) Angered Askim-Frölunda-Högsbo (AFH) Centrum Lundby Majorna Linné Norra Hisingen Västra Göteborg Västra Hisingen Örgryte Härlanda Östra Göteborg Ensolution AB 2016 17

IFO-rapportens totala omfattning Missbrukarvård vuxna 19% Familjerätt 1% Barn och ungdomsvård 44% Ekonomiskt bistånd 36% BILD 2. KOSTNADSFÖRDELNING I PROCENT MELLAN OLIKA VERKSAMHETSOMRÅDEN. Underlaget som bearbetats och redovisas i rapporten är följande: Den totala kostnaden som redovisas för de 35 kommunerna uppgår till 7,2 miljarder kronor avseende utfall 2015. Det totala invånarantalet som kommunerna tillsammans representerar uppgår till drygt 1,8 miljoner invånare, vilket motsvarar drygt 18,3 procent av Sveriges befolkning per 31 december 2015 (Befolkningsstatistik, Statistiska centralbyrån). Ensolution AB 2016 18

Könsfördelning inom individ- och familjeomsorg Nedanstående diagram i bild 3 och 4 visar hur antalet brukare och de totala kostnaderna är fördelade på män respektive kvinnor, samt medelkostnaden för respektive kön. Barn, ungdom, familj (BUF) BILD 3. ANTAL BRUKARE, ANDEL KOSTNADER OCH MEDELKOSTNAD PER BRUKARE INOM BUF EFTER KÖN, SAMTLIGA KPB-KOMMUNER UTFALL 2015. PROCENT. Inom BUF-verksamheten är 44 procent av antalet brukare kvinnor (se bild 3). Dessa står för 47,1 procent av de totala kostnaderna. Medelkostnaden per kvinna är 13,9 procent högre än medelkostnaden per man. Vuxna missbrukare (VUX) BILD 4. ANTAL BRUKARE, ANDEL KOSTNADER OCH MEDELKOSTNAD PER BRUKARE INOM VUX EFTER KÖN, SAMTLIGA KPB-KOMMUNER UTFALL 2015. PROCENT. Inom VUX är 66 procent av brukarna män och står för 71,6 procent av de totala kostnaderna. Medelkostnaden per man är 13,4 procent högre än medelkostnaden per kvinna. Ensolution AB 2016 19

Jämförelse I KPB finns det en analysmodell som är utgångspunkt i denna rapport. Modellen ser ut på följande vis: Brukar- och insatsmixanalys (Uppdelat på ekonomiskt bistånd, barn, ungdom och familj, familjerätt, vuxna) Analys av produktivitet (Insatsjämförelse) Kostnad Per Brukare Räkenskapssammandrag Individrapportering Benchmarking Indikatorer Nyckeltal Konsumtionsanalys (Medelkostnad per invånare och åldersgrupp, medelkostnad per brukare och åldersgrupp) Resultatanalys (Kostnad per resultat, KPB) BILD Bilden 5. ANALYSMODELL visar en översiktlig KPB. analysmodellutifrån fyra olika typer av analyser. Brukar- och insatsmixanalys. Syftet med denna analys är att undersöka om kommunen har valt en kostnadseffektiv strategi för de insatser som erbjuds brukarna eller inte. Här kan bland annat följande delar belysas och analyseras: Hur ser brukarmixen ut? Vilka grupper av brukare kräver mycket resurser? Har kommunen fler ytterfall (kostsamma brukare) än andra kommuner? Beror detta i så fall på en obalans mellan institutionsplaceringar och öppenvårdsinsatser? Analys av produktivitet. Här går det att jämföra produktiviteten dels inom kommunen liksom mellan kommuner en så kallad nyckeltalsjämförelse. Följande frågor ställas: Har kommunen en hög kostnad per utredning i förhållande till andra kommuner? Om så är fallet vad beror detta på? Ensolution AB 2016 20

Konsumtionsanalys. Denna analys ger en bild av kostnaden per invånare i relation till kostnaden per brukare. Åldersperspektivet är också en viktig del att ta hänsyn till. Följande frågor kan ställas: Ger enskilda kommuner fler insatser än andra kommuner? Hur ser medelkostnaden ut i förhållande till andra? Beror detta på befolkningens struktur eller på kommunens produktivitet? Resultatanalys. Syftet med denna analys är att kombinera kostnadernas resultat och kvalitet. Vilket resultat ger insatserna? Hur förhåller sig resultatet till kostnaderna? Resultat för insatserna finns inte tillgängligt i existerande jämförelse men ett utvecklingsarbete pågår Inom ramen för analysmodellen har flera olika indikatorer och analyser tagits fram under året där ett urval av dessa bildar jämförelsemodellen i bild 5 ovan. Indelningen är gjord utifrån analysmodellens olika perspektiv. Respektive indikator/analys presenteras som en jämförelse av vad materialet visar. Listan av analyser ska ses som ett urval av möjliga analyser. Någon värdering av vad som är en god nivå eller liknande har inte gjorts för materialet även om det är möjligt att göra värderingar för ett antal indikatorer. Ytterligare analyser behöver dock göras för att kunna dra definitiva slutsatser. Konsumtion I rapporten presenteras följande konsumtionsmått: Kostnad per invånare, 0-19 år Kostnad per invånare, 20 år och äldre Ekonomiskt bistånd, utbetalning och personalkostnad per invånare Ekonomiskt bistånd, utbetalning per invånare, 20-24 år Kostnad per invånare kontaktperson/kontaktfamilj, BUF Ytterfall inom barn, ungdom, familj per 1 000 invånare 0-19 år Ytterfall inom vuxna per 1 000 invånare över 20 år Jämförelsematris, totala kostnader inom BUF relaterat till invånare 0-19 år Jämförelsematris, totala kostnader inom vuxna relaterat till invånare över 20 år Brukar- och insatsmix I rapporten presenteras följande brukar- och insatsmixfördelningar: Insatsfördelning i procent inom BUF Insatsfördelning i procent inom biståndsbedömd öppenvård BUF Insatsfördelning i procent inom vuxna missbrukare (VUX) Insatsfördelning i procent inom biståndsbedömd öppenvård VUX Andel och antal ytterfall, BUF Ensolution AB 2016 21

Andel och antal ytterfall, VUX Åldersgrupper totalt Åldersgrupper per invånare Medelkostnad per brukare, 0-19 år Medelkostnad per brukare, 20 år och äldre Medelkostnad per brukare, BUF Medelkostnad per brukare, VUX Ekonomiskt bistånd, utbetalning och personalkostnad per hushåll Ekonomiskt bistånd, utbetalning per hushåll 20-24 år Andel och antal ytterfall, ekonomiskt bistånd Fördelning av antal brukare med utredning och insats inom BUF Fördelning av antal brukare med utredning och insats inom VUX Fördelning av antal brukare med placering och öppenvård inom BUF Fördelning av antal brukare med placering och öppenvård inom VUX Medelkostnad män och kvinnor inom kategori fyra, BUF Medelkostnad män och kvinnor inom kategori fyra, VUX Produktivitet I rapporten presenteras följande produktivitetsmått: Kostnad per dygn HVB/SiS-hem, med/utan personal, BUF Kostnad per dygn HVB/SiS-hem, med/utan personal, VUX Kostnad per dygn, intern familjehemsplacering, med/utan personal, BUF Kostnad per utredning, BUF Kostnad per utredning, VUX Kostnad per utredning, adoption medgivandeutredning Kostnad per utredning, vårdnad, boende, umgänge Kostnad per utredning, familjehem De redovisade indikatorerna ska läsas som ett beslutsträd där respektive indikator analyseras uppifrån och ner. Har kommunen en hög medelkostnad för personer 0-19 år? I så fall inom vilket område? Beror det på höga kostnader inom placeringar eller finns det andra orsaker? Analysen ska förklara skillnader mellan olika kommuner. Brukarmix, nyckeltalet som beskriver medelkostnad 0-19 år respektive personer 20 år och äldre ska ge en indikation om omfattningen av insatser per brukare, dels genom hur tunga brukare kommunen har och/eller hur mycket det satsas i genomsnitt per brukare för yngre respektive äldre inom samtliga insatser. Ensolution AB 2016 22

Kostnad per invånare, nyckeltalet för personer 0-19 år respektive 20 år och äldre ge en indikation om konsumtionen av insatser relaterad till befolkningsstrukturen och förutsättningar för yngre respektive äldre för samtliga insatser. Kostnad per invånare, kontaktperson/kontaktfamilj ska ange omfattningen av satsningen på insatsen. Inom vilket område uppstår kostnaderna? Medelkostnad per brukare, inom BUF respektive VUX, ska indikera på omfattningen av insatser per brukare. Hur tunga brukare har kommunen? Hur mycket satsas det i genomsnitt per brukare för barn och unga respektive vuxna om man exkluderar övriga vuxna, ekonomiskt bistånd och familjerätt? Andel institutionsvård inom BUF respektive VUX förklarar sedan nivån på insatser inom institutionsvård sett till det totala antalet insatser. Beror skillnaden mellan kommuner på enskilda ytterfall? Nyckeltalen andel och antal ytterfall inom BUF respektive VUX ska indikera om enskilda individer drar upp medelkostnaden och vilka insatser som valts för kostnadskrävande brukare. Inom vilket område uppstår kostnaderna? Utbetalning av ekonomiskt bistånd per invånare, med och utan personal, ska visa på konsumtionen av ekonomiskt bistånd i relation till befolkningsstruktur samt utrednings- och personaltid som satsas per invånare. Ekonomiskt bistånd, medelkostnad, ska ge en indikation till hur mycket som betalas ut i genomsnitt samt om normer och regler tillämpas olika mellan kommunerna. Kostnad per dygn HVB/SiS-institution, med och utan personal, BUF respektive VUX ska ge en indikation om produktiviteten för kommunens placeringar liksom hur mycket personaltid (intern) som satsas för att följa upp insatserna. Kostnad per utredning för BUF, vuxna, adoption respektive familjehem i sin tur ska indikera produktiviteten för utredningsverksamheten. Ensolution AB 2016 23

Konsumtion Kostnad per invånare, 0-19 år Diagrammet i bild 6 visar kostnaden per invånare, alltså konsumtionen av samtliga insatser sett till befolkningsstrukturen för personer mellan 0-19 år i respektive kommun. Kommun/stadsdel GBG, Östra Göteborg Älvkarleby Gotland GBG, Angered Kramfors Lysekil Örebro GBG, Västra Hisingen Vårgårda Kristianstad Ronneby Orust GBG, Norra Hisingen Växjö Bjuv GBG, AFH GBG, Lundby Boden Vimmerby Kalmar Olofström GBG, Göteborg, totalt Karlskoga GBG, Centrum Simrishamn GBG, Västra Göteborg Säffle GBG, Majorna-Linné Laholm Luleå Nyköping Halmstad Härryda Varberg GBG, Örgryte-Härlanda Ulricehamn Kungälv Karlshamn Gislaved Öckerö Östhammar Hällefors Kumla Lerum Kronor 15 754 14 017 12 779 12 652 12 304 10 976 10 258 9 662 9 422 9 346 9 345 8 790 8 536 8 414 8 380 8 266 8 260 8 110 8 058 8 036 7 952 7 697 7 118 6 921 6 921 6 911 6 737 6 730 6 668 6 651 6 519 6 210 6 065 5 961 5 549 5 542 5 501 5 488 5 465 5 349 4 903 4 864 4 701 4 031 0 5 000 10 000 15 000 20 000 BILD 6. KOSTNAD PER INVÅNARE 0-19 ÅR, KPB-KOMMUNER OCH STADSDELAR 2015. Kostnaden per invånare 0-19 år varierar mellan kommunerna i intervallet 4 031 15 754 kronor per invånare. Medelkostnaden för samtliga KPB-kommuner är 7 905 kronor. Behovet av insatser skiljer sig åt mellan kommunerna. Åldersstrukturen i en kommun kan ha inverkan på kostnaden per invånare. På grund av detta kan en kommun, med hög andel av befolkningen i gruppen 0-12 år, få en lägre kostnad. Andelen institutionsplaceringar kan påverka kostnaden per invånare och få den att stiga. Ensolution AB 2016 24

Kostnad per invånare, 20 år och äldre Diagrammet i bild 7 visar kostnaden per invånare, alltså konsumtionen av samtliga insatser sett till befolkningsstrukturen och förutsättningar för vuxna 20 år och äldre i respektive kommuner. Kommun/stadsdel GBG, Östra Göteborg GBG, Angered GBG, Västra Hisingen GBG, Göteborg, totalt GBG, Norra Hisingen GBG, AFH GBG, Majorna-Linné Örebro Kristianstad GBG, Västra Göteborg GBG, Lundby Karlshamn GBG, Örgryte-Härlanda Nyköping Karlskoga Älvsbyn Växjö Laholm Gislaved Luleå Lysekil Gotland Kalmar Boden Älvkarleby Vimmerby Öckerö GBG, Centrum Hällefors Kungälv Vårgårda Säffle Varberg Ronneby Orust Simrishamn Kramfors Lerum Kumla Östhammar Ulricehamn Härryda Olofström Kronor 6 990 13 575 13 289 4 963 3 999 3 931 3 547 3 460 3 415 3 365 2 976 2 813 2 781 2 677 2 641 2 582 2 568 2 533 2 372 2 348 2 307 2 270 2 232 2 228 2 183 2 130 2 129 2 122 2 086 2 049 2 047 2 003 1 955 1 951 1 925 1 744 1 728 1 679 1 649 1 547 1 511 1 480 749 0 2 000 4 000 6 000 8 000 10 000 12 000 14 000 16 000 BILD 7. KOSTNAD PER INVÅNARE 20 ÅR OCH ÄLDRE, KPB-KOMMUNER OCH STADSDE- LAR 2015. Kostnaden per invånare 20 år och äldre varierar från 749 till 13 575 kronor per invånare i kommunerna. Medelkostnaden för samtliga KPB-kommuner är 3 036 kronor. Stadsdelar i Göteborg har de absolut högsta kostnaderna per invånare med upp emot 13 575 kronor. Nivån av ekonomiskt bistånd och andelen institutionskostnader för vuxna missbrukare påverkar indikatorn. Kommuner med låga kostnader för ekonomiskt bistånd hamnar lågt i jämförelsen. Större kommuner (om de inte har låga kostnader för ekonomiskt bistånd) tenderar att ha en högre kostnad per invånare. Ensolution AB 2016 25

Ekonomiskt bistånd, utbetalning och personalkostnad per invånare Diagrammet i bild 8 visar kostnad per invånare för utbetalningen av ekonomiskt bistånd, med och utan personaltid, i respektive kommun. Kommun/stadsdel GBG, Angered GBG, Östra Göteborg GBG, Västra Hisingen GBG, Göteborg, totalt Karlskoga GBG, Norra Hisingen GBG, Majorna-Linné GBG, AFH Örebro Kristianstad GBG, Västra Göteborg GBG, Lundby Nyköping Växjö Gotland GBG, Örgryte-Härlanda Lysekil Älvkarleby Öckerö Hällefors Laholm Kramfors Vårgårda Kalmar GBG, Centrum Luleå Kumla Lerum Gislaved Ulricehamn Boden Orust Ronneby Säffle Vimmerby Kungälv Karlshamn Härryda Älvsbyn Varberg Simrishamn 2 725 2 000 Kronor 5 245 4 954 432 456 956 952 1 535 116 1 469 236 1 303 247 1 266 280 1 219 502 1 210 196 1 117 174 1 059 220 1 048 134 930 159 901 105 898 150 881 210 838 240 784 143 782 150 778 213 768 141 767 110 735 113 726 148 700 143 684 90 683 108 664 211 654 115 651 212 646 139 625 187 608 140 604 172 536 141 513 101 505 114 498 123 435 111 430 186 Östhammar 306 135 Olofström 101 84 0 1 000 2 000 3 000 4 000 5 000 6 000 Ekonomiskt bistånd per invånare Personalkostnad per invånare BILD 8. UTBETALNING AV EKONOMISKT BISTÅND PER INVÅNARE, MED OCH UTAN PER- SONALTID, KPB-KOMMUNER OCH STADSDELAR 2015. Kostnaden per invånare varierar kraftigt mellan kommunerna från 101 till 5 245 kronor per invånare i utbetalning. Medelkostnaden för samtliga KPB-kommuner är 1 065 kronor. Det finns stadsdelar i storstadskommuner med höga utbetalningar. I nedlagd personaltid finns också variation. Resultatet i diagrammet antyder att låga utbetalningskostnader driver lägre andel personaltid per invånare. Vid utbetalningar över 1 000 kronor per invånare ser personaltiden ut att variera desto mer. Resultaten påverkas Ensolution AB 2016 26

bland annat av förutsättningarna på den lokala arbetsmarknaden, utbildningsnivå, nivå av stöd från övriga myndigheter, tradition och kultur. Ensolution AB 2016 27

Ekonomiskt bistånd, utbetalning per invånare 20-24 år Diagrammet i bild 9 visar hur mycket som betalas ut i genomsnitt per invånare i gruppen 20-24 år samt deras konsumtion av ekonomiskt bistånd. Kommun/stadsdel GBG, Angered GBG, Östra Göteborg Karlskoga GBG, Västra Hisingen Vårgårda Nyköping Kramfors Lysekil Älvkarleby GBG, Göteborg, totalt Ulricehamn Gotland GBG, Västra Göteborg Orust Vimmerby Simrishamn Boden Lerum Öckerö Kungälv GBG, Norra Hisingen GBG, AFH Hällefors Säffle Kristianstad GBG, Majorna-Linné Ronneby Örebro Gislaved Älvsbyn Laholm Kumla Växjö Karlshamn Östhammar Härryda GBG, Örgryte-Härlanda Kalmar GBG, Lundby Luleå Varberg GBG, Centrum Olofström Kronor 3 831 5 857 5 314 4 896 2 975 2 291 2 280 2 150 2 130 2 104 1 918 1 832 1 752 1 741 1 623 1 622 1 602 1 573 1 561 1 504 1 485 1 481 1 447 1 414 1 320 1 277 1 266 1 245 1 238 1 203 1 150 1 130 1 121 1 032 990 981 927 915 908 794 543 392 151 0 1 000 2 000 3 000 4 000 5 000 6 000 7 000 BILD 9. UTBETALNING AV EKONOMISKT BISTÅND PER INVÅNARE 20-24 ÅR, KPB-KOM- MUNER OCH STADSDELAR 2015. Kostnaden per invånare för åldersgruppen 20-24 år varierar mellan 151 och 5 857 kronor per invånare. Medelkostnaden för samtliga KPB-kommuner är 1 743 kronor. Det finns stadsdelar i Göteborg som ligger mycket högt och absolut lägst. Resultaten påverkas bland annat av förutsättningarna på den lokala arbetsmarknaden samt av de socioekonomiska strukturerna. Kommuner som har en hög kostnad per invånare har i flera fall en låg medelkostnad per utbetalning per brukare. Detta är ett tecken på att det är fler personer som är beroende av ekonomiskt bistånd samtidigt som de är aktuella under en kortare period än för övriga kommuner. Ensolution AB 2016 28

Kostnad per invånare, kontaktperson/kontaktfamilj, BUF Diagrammet i bild 10 visar kostnaden per invånare för kontaktperson/kontaktfamilj inom BUF och insatsens omfattning i kommunerna och stadsdelarna. Kommun/stadsdel GBG, Angered GBG, Östra Göteborg Älvkarleby Olofström Ronneby Orust Bjuv Säffle Kramfors Öckerö GBG, Göteborg, totalt GBG, Norra Hisingen Karlskoga Östhammar Kristianstad GBG, Västra Göteborg Kalmar Växjö Nyköping Ulricehamn GBG, Västra Hisingen Härryda Karlshamn Gotland Simrishamn GBG, Lundby Boden Lysekil Vimmerby Gislaved Örebro Varberg Luleå Vårgårda GBG, Örgryte-Härlanda Halmstad Hällefors GBG, AFH Lerum Kumla GBG, Majorna-Linné Kungälv GBG, Centrum 93 93 93 91 85 85 85 84 83 83 80 79 74 74 72 65 63 61 61 60 59 55 54 52 48 47 47 45 44 41 36 35 28 Kronor 133 131 121 114 114 111 176 165 201 254 0 50 100 150 200 250 300 BILD 10. KOSTNAD PER INVÅNARE FÖR KONTAKTPERSON/KONTAKTFAMILJ INOM BUF, KPB-KOMMUNER OCH STADSDELAR 2015. Det finns en variation i kostnad per invånare mellan olika kommuner som går inom intervallet 28 254 kronor per invånare vilket bland annat beskriver att nivån av hur mycket insatsen används varierar mellan kommunerna. Medelkostnaden för samtliga KPB-kommuner är 85 kronor. Troligtvis är nivån ett resultat av insatsval som kommunen gör snarare än skillnader i individernas behov. En kommun som har en hög andel Ensolution AB 2016 29

kontaktfamiljer kan även få en högre kostnad. Notera att kostnaderna även varierar kraftigt mellan stadsdelarna i Göteborg. Ensolution AB 2016 30

Antal ytterfall inom BUF per 1 000 invånare, 0-19 år Nedan diagram i bild 11 visar antalet ytterfall (personer med kostnadskrävande insatser) per 1 000 invånare för samtliga insatser inom BUF där ytterfallsgränsen är bestämd till 500 000 kronor per individ och år. Diagrammet ger en indikation på om en kommun eller stadsdel har fler ytterfall än andra kommuner i förhållande till befolkningen. Kommun/stadsdel Älvkarleby Gotland GBG, Östra Göteborg Lysekil Laholm Kalmar Kramfors GBG, Angered Örebro GBG, AFH Härryda Växjö GBG, Göteborg, totalt Ronneby GBG, Lundby Orust GBG, Västra Hisingen Hällefors Vårgårda Säffle Kristianstad GBG, Norra Hisingen GBG, Örgryte-Härlanda Vimmerby Bjuv GBG, Majorna-Linné GBG, Centrum Luleå Östhammar GBG, Västra Göteborg Olofström Karlskoga Kungälv Karlshamn Nyköping Simrishamn Boden Kumla Varberg Lerum Ulricehamn Halmstad Gislaved Antal per 1 000 invånare 4,7 4,5 4,2 3,9 3,6 3,5 3,5 3,4 3,1 3,0 3,0 3,0 2,9 2,8 2,8 2,8 2,7 2,7 2,6 2,6 2,5 2,5 2,3 2,3 2,3 1,9 1,8 1,6 1,6 1,4 1,3 1,2 1,2 0,9 0,9 0,8 6,0 5,6 5,6 5,6 7,4 7,0 0 2 4 6 8 10 9,4 BILD 11. ANTAL YTTERFALL PER 1 000 INVÅNARE INOM BUF 0-19 ÅR. Antalet ytterfall per 1 000 invånare 0-19 år varierar mellan kommunerna. Intervallet i bild 11 sträcker mig mellan 0,8 9,4 stycken. Andelen institutionsplaceringar har vanligtvis en stark bidragande effekt till ytterfall. Kommunens storlek och antalet ytterfall i förhållande till antal kommuninvånare verkar inte ha något samband. Ensolution AB 2016 31

Antal ytterfall inom VUX per 1 000 invånare över 20 år Diagrammet i bild 12 nedan visar antalet ytterfall per 1 000 invånare för samtliga insatser inom vuxna missbrukare, där ytterfallsgränsen är bestämd till 300 000 kronor per individ och år. Även här ger diagrammet en indikation om en kommun har en högre andel ytterfall än andra kommuner i förhållande till befolkningen. Kommun/stadsdel GBG, Östra Göteborg GBG, Angered GBG, Västra Hisingen GBG, Göteborg, totalt GBG, Majorna-Linné GBG, Norra Hisingen GBG, AFH Boden Nyköping GBG, Lundby GBG, Västra Göteborg Älvsbyn GBG, Centrum Växjö Örebro GBG, Örgryte-Härlanda Luleå Kungälv Kalmar Gislaved Säffle Lerum Vårgårda Simrishamn Orust Laholm Älvkarleby Ronneby Varberg Olofström Gotland Härryda Karlskoga Vimmerby Kristianstad Karlshamn Ulricehamn Lysekil Kumla Hällefors Kramfors Östhammar 1,5 1,2 1,1 1,1 1,1 1,0 0,9 0,9 0,9 0,9 0,8 0,8 0,8 0,7 0,7 0,7 0,6 0,6 0,6 0,5 0,4 0,4 0,4 0,4 0,4 0,4 0,3 0,3 0,3 0,3 0,3 0,3 0,3 0,3 0,2 0,1 0,0 1,8 1,8 Procent 0 1 2 3 4 5 2,6 3,1 4,5 BILD 12. ANTAL YTTERFALL PER 1 000 INVÅNARE INOM VUX, 20 ÅR OCH ÄLDRE. Antalet ytterfall per 1 000 invånare över 20 år varierar mellan kommunerna från 0,0 till 4,5 stycken. Ett antal stadsdelar i Göteborg har mellan 0,8 och 4,5 ytterfall per 1 000 invånare. Boendebrist i kommunen och andelen institutionsplaceringar är två faktorer som kan dra upp antalet ytterfall. Ensolution AB 2016 32

Brukar- och insatsmix I följande avsnitt ligger fokus på att se till kostnadsfördelningen av de olika insatserna inom respektive verksamhet BUF och VUX. BUF insatsernas kostnadsfördelning, procent Följande diagram i bild 13 visar den procentuella fördelningen av olika insatser inom BUF, samt vilket utbud och val av insatser som kommunen har i dagsläget. Bortsett från öppen verksamhet är samtliga insatser biståndsbedömda. Procent Kommun/stadsdel Hällefors Östhammar Ulricehamn Vimmerby Kungälv Gislaved GBG, Västra Hisingen Bjuv GBG, Centrum Halmstad GBG, Majorna-Linné Boden Kramfors Gotland Kristianstad GBG, Norra Hisingen Laholm GBG, Angered GBG, Göteborg, totalt Luleå Varberg GBG, Örgryte-Härlanda Säffle Öckerö Älvkarleby Kalmar GBG, AFH Karlskoga GBG, Östra Göteborg GBG, Lundby Nyköping Örebro GBG, Västra Göteborg Lerum Kumla Olofström Karlshamn Växjö Simrishamn Lysekil Härryda Vårgårda Orust Ronneby Extern placering HVB/SiS BUF Intern placering HVB BUF Förhandsbedömning och utredning BUF Internt familjehem BUF Konsulentstött familjehem BUF Internt boende BUF Externt boende BUF Öppenvård BUF Öppen verksamhet BUF 0% 50% 100% BILD 13. KOSTNADSFÖRDELNING INSATSER INOM BUF, KPB-KOMMUNER OCH STADSDE- LAR 2015. PROCENT. Ensolution AB 2016 33

Variationen mellan olika kommuner är stor vid utformningen av olika insatser. Det kan bland annat bero på att kommunerna har olika strategi i strävan att möta brukarnas behov. Några kommuner har exempelvis ett internt HVB-hem vilket påverkar utfallet i mixen. Externa placeringar och familjehemsvård skiljer sig kraftigt mellan kommunerna. Ensolution AB 2016 34

BUF insatsernas kostnadsfördelning, biståndsbedömd öppenvård Diagrammet i bild 14 nedan visar den procentuella fördelningen av biståndsbedömd öppenvård inom BUF-verksamheten och på så vis det utbud och val av insatser kommunen har i dagsläget. Procent Kommun Kungälv Örebro Lysekil Kumla Härryda Gotland Halmstad Vimmerby Varberg Växjö Kristianstad Luleå Hällefors Vårgårda Ulricehamn Gislaved Boden Lerum Nyköping Orust Kalmar Öckerö Simrishamn Bjuv Ronneby Östhammar Säffle Karlskoga Älvkarleby Karlshamn Kramfors Olofström Kontaktperson/ kontaktfamilj BUF Enskilt samtalsstöd BUF Socialpedagogisk insats BUF Programverksamhet BUF Övrig intern öppenvård BUF Extern öppenvård BUF 0% 50% 100% BILD 14. KOSTNADSFÖRDELNING ÖPPENVÅRDSINSATSER INOM BUF, KPB-KOMMUNER 201 PROCENT. Variationen är stor mellan kommuner avseende utformning och hantering av olika öppenvårdsinsatser för att möta brukarnas behov. Skillnaderna gör det komplicerat att bedöma utfallet av olika insatsval. I Olofström och Kramfors utgör insatsen kontaktperson/kontaktfamilj mer än 60 procent av insatserna inom öppenvård BUF. Ensolution AB 2016 35

VUX insatsernas kostnadsfördelning, procent Diagrammet nedan i bild 15 presenterar fördelningen av olika insatser för vuxna missbrukare. Förhållandet och mixen av institutionsplaceringar, familjehemsvård och öppenvårdsinsatser samt övrigt utbud och val av insatser kommunen har i dagsläget är underlag för analys. Intern institution är definierat som Intern placering HVB. Kommun/stadsdel GBG, Angered Ulricehamn Kalmar GBG, Norra Hisingen GBG, Västra Hisingen GBG, Centrum GBG, Östra Göteborg GBG, Majorna-Linné GBG, Göteborg, totalt Kristianstad GBG, AFH GBG, Västra Göteborg GBG, Örgryte-Härlanda Kramfors Vårgårda Karlshamn GBG, Lundby Öckerö Kungälv Östhammar Gislaved Luleå Gotland Växjö Vimmerby Örebro Härryda Karlskoga Varberg Lerum Boden Älvsbyn Ronneby Kumla Nyköping Laholm Lysekil Hällefors Älvkarleby Orust Säffle Olofström Simrishamn Procent 0% 50% 100% Extern placering HVB/SiS vuxna Intern placering HVB vuxna Förhandsbedömning och utredning vuxna Internt familjehem vuxna Konsulentstött familjehem vuxna Internt boende vuxna Externt boende vuxna Öppenvård vuxna Öppen verksamhet vuxna BILD 15. KOSTNADSFÖRDELNING INSATSER INOM VUX, KPB-KOMMUNER OCH STADS- DELAR 2015. PROCENT. Variationen är stor mellan olika kommuner avseende utformningen av olika insatser, för att möta brukarnas behov. Nivån på institutionsvård, boende och öppenvård är de insatser som varierar mest. Simrishamn och Olofström har en hög andel institutionsplaceringar inom vuxna missbrukare jämfört med till exempel Nyköping, Kalmar och Kristianstad, som även har internt HVB-hem vilket för dem påverkar mixen. Andelen personaltid som läggs på förhandsbedömning och utredning skiljer sig också mellan Ensolution AB 2016 36

kommunerna på ett sätt som det inte gör inom BUF. En fråga som bör ställas är om det finns en optimal insatsmix? VUX insatsernas kostnadsfördelning, biståndsbedömd öppenvård Diagrammet i bild 16 nedan visar den procentuella fördelningen av olika insatser inom biståndsbedömd öppenvård för vuxna missbrukare samt utbud och val av insatser kommunerna har i dagsläget. Procent Kommun Orust Nyköping Säffle Olofström Luleå Gislaved Lysekil Vårgårda Vimmerby Kumla Karlshamn Ulricehamn Boden Älvsbyn Kungälv Lerum Kramfors Östhammar Hällefors Gotland Varberg Kristianstad Ronneby Karlskoga Växjö Simrishamn Örebro Öckerö Härryda Kalmar Älvkarleby Enskilt samtalsstöd vuxna Socialpedagogisk insats vuxna Programverksamhet vuxna Kontaktperson/ kontaktfamilj vuxna Övrig intern öppenvård vuxna Extern öppenvård vuxna 0% 50% 100% BILD 16. KOSTNADSFÖRDELNING INSATSER INOM BISTÅNDSBEDÖMD ÖPPENVÅRD INOM VUX, KPB-KOMMUNER 2015. PROCENT. Utformningen av olika öppenvårdsinsatser varierar mellan kommunerna. Insatserna intern eller extern öppenvård skiljer sig markant både inom och mellan kommunerna. Ensolution AB 2016 37

Övrig intern öppenvård kan bestå av nätverksarbete, gruppverksamhet, riktad dagverksamhet, alkohol- och drogkontroller eller övriga insatser. Andelen enskilt samtalsstöd eller programverksamhet varierar också kraftigt. Utifrån detta material går det att säga att det finns anledning att diskutera vilka typer av öppenvårdsinsatser som ger bäst effekt och vilken den mest effektiva utformningen är givet kommunens förutsättningar. Finns det en optimal insatsmix? Ensolution AB 2016 38

Andel och antal ytterfall, BUF Diagrammet i bild 17 visar en jämförelse mellan ytterfall per kommun, där antalet anges inom parentes efter kommunnamnet och i procent bredvid staplarna i diagrammet. Ytterfallsgränsen inom BUF är bestämd till insatser för minst 500 000 kronor per individ och år. Kommun/stadsdel, (antal ytterfall) Älvkarleby (19) Lysekil (17) GBG, AFH (53) GBG, Östra Göteborg (83) Kramfors (19) GBG, Örgryte-Härlanda (28) GBG, Lundby (29) GBG, Majorna-Linné (27) GBG, Göteborg, totalt (423) Luleå (40) GBG, Västra Göteborg (33) GBG, Centrum (19) Gotland (86) GBG, Västra Hisingen (46) Härryda (41) GBG, Angered (72) Kalmar (81) GBG, Norra Hisingen (33) Laholm (30) Lerum (14) Växjö (74) Örebro (152) Vårgårda (8) Östhammar (11) Vimmerby (9) Säffle (9) Ronneby (22) Simrishamn (6) Hällefors (4) Kungälv (19) Orust (9) Kumla (7) Kristianstad (53) Bjuv (10) Boden (8) Olofström (6) Karlskoga (15) Nyköping (20) Karlshamn (12) Varberg (17) Ulricehamn (5) Gislaved (6) Halmstad (20) Procent 10,4% 9,0% 8,4% 8,1% 7,5% 7,4% 7,2% 7,1% 7,1% 6,2% 6,0% 6,0% 6,0% 5,8% 5,8% 5,6% 5,4% 4,7% 4,6% 4,5% 4,3% 3,9% 3,8% 3,7% 3,6% 3,4% 3,2% 2,8% 2,6% 2,6% 2,5% 2,4% 2,3% 2,2% 2,1% 2,0% 2,0% 1,5% 1,4% 1,3% 1,0% 13,7% 13,1% 0% 2% 4% 6% 8% 10% 12% 14% 16% BILD 17. ANTAL OCH ANDEL YTTERFALL INOM PER KOMMUN, KPB-KOMMUNER OCH STADSDELAR 2015. Ytterfallen skiljer sig åt mellan kommunerna, både sett till antal och andel. I diagrammet i bild 17 varierar ytterfallsandelen mellan 1,0 och 13,7 procent. I kommuner med ett stort antal ytterfall borde det finnas större potential för förbättringar eftersom dessa bör prioritera att fokusera på satsningar mot enskilda individer och följa effekterna av insatserna ekonomiskt. Ytterfallen drivs bland annat upp av antalet institutionsplaceringar och kombinationer av insatser (till exempel öppenvård, familjehem och institution) samt av dyra familjehemsplaceringar. Ensolution AB 2016 39

Andel och antal ytterfall, VUX Diagrammet i bild 18 visar en jämförelse mellan antal och andel ytterfall per kommun inom vuxna missbrukare, där antalet anges inom parentes efter kommunnamnet och i procent bredvid staplarna i diagrammet. Ytterfallsgränsen är bestämd till insatser för minst 300 000 kronor per person och år inom VUX. Kommun/stadsdel GBG, Majorna-Linné (95) GBG, Östra Göteborg (163) GBG, Västra Hisingen (103) GBG, Centrum (47) GBG, Göteborg, totalt (752) GBG, Västra Göteborg (39) GBG, AFH (55) GBG, Norra Hisingen (55) Lerum (18) GBG, Lundby (44) GBG, Angered (111) GBG, Örgryte-Härlanda (40) Simrishamn (9) Boden (24) Gislaved (15) Älvkarleby (3) Säffle (8) Älvsbyn (6) Växjö (59) Kungälv (25) Nyköping (45) Kalmar (35) Luleå (47) Örebro (94) Kumla (4) Kristianstad (21) Vårgårda (5) Orust (6) Härryda (9) Laholm (8) Olofström (4) Karlskoga (8) Ronneby (9) Gotland (17) Ulricehamn (5) Varberg (19) Vimmerby (4) Lysekil (3) Kramfors (2) Karlshamn (8) Hällefors (1) Östhammar (0) Procent 19,3% 17,8% 16,0% 15,7% 15,0% 14,1% 13,8% 13,0% 12,6% 12,5% 11,1% 10,6% 9,3% 8,9% 8,6% 8,5% 8,2% 7,5% 7,3% 7,0% 6,9% 6,8% 6,2% 5,6% 4,9% 4,5% 3,8% 3,4% 3,3% 3,3% 3,1% 2,9% 2,9% 2,9% 2,8% 2,4% 1,9% 1,8% 1,4% 1,3% 0,0% 22,5% 0% 5% 10% 15% 20% 25% BILD 18. ANTAL OCH ANDEL YTTERFALL INOM VUX, KPB-KOMMUNER OCH STADSDE- LAR 2015. Andelen ytterfall inom VUX skiljer sig åt mellan kommunerna och är olikt mönster för BUF. Att en kommun har hög andel ytterfall inom BUF medför inte nödvändigtvis att så även är fallet för vuxna. Faktorer som påverkar andelen ytterfall kan bland annat vara antal institutionsplaceringar och andel placeringar enligt LVM. Ensolution AB 2016 40

Totala kostnader fördelat på åldersgrupper, alla verksamheter Diagrammet i bild 19 nedan visar kostnaden per åldersgrupp för alla verksamheter. Utifrån detta går att det analysera hur vissa åldersgrupper konsumerar av de totala resurserna. Här inkluderas kostnader som kan brukarrelateras för insatser inom BUF, VUX, ekonomiskt bistånd och familjerätt. Insatser inom öppen verksamhet/öppenvårdsinsatser där det saknas brukarstatistik omfattas inte av denna analys. GBG, Örgryte Härlanda GBG, Östra Göteborg Öckerö GBG, Majorna Linné GBG, Västra Göteborg Göteborg GBG, Västra Hisingen GBG, Angered GBG, Lundby GBG, Centrum GBG, Norra Hisingen Vårgårda GBG, AFH Karlshamn Boden Gislaved Östhammar Lerum Säffle Karlskoga Kumla Örebro Hällefors Vimmerby Luleå Varberg Ulricehamn Nyköping Kristianstad Kungälv Orust Växjö Kramfors Simrishamn Härryda Gotland Kalmar Olofström Ronneby Lysekil Älvkarleby 0-12 år 13-17 år 18-19 år 20-24 år 25-49 år 50-64 år Över 65 år 0% 20% 40% 60% 80% 100% BILD 19. FÖRDELNING AV TOTALA KOSTNADER INOM BUF, VUX, EKONOMISKT BI- STÅND OCH FAMILJERÄTT EFTER ÅLDER, KPB-KOMMUNER OCH STADSDELAR 2015. Totalkostnaden skiljer sig åt mellan kommunerna i olika åldersintervall. Enskilda kommuners struktur och invånarantal påverkar troligtvis utfallet såsom satsningar på till exempel utredningar och tidiga insatser för gruppen 0-12 år. För vissa mindre kommuner kan enskilda kostnader för placeringar slå igenom i vissa intervall. Ensolution AB 2016 41

Medelkostnad per invånare ålder, alla åldersgrupper Diagrammet i bild 20 ger en bild av kostnaden per invånare och per åldersgrupp och inkluderar kostnader för samtliga insatser (BUF, VUX, ekonomiskt bistånd och familjerätt) för brukarrelaterade kostnader. Insatser inom öppen verksamhet/öppenvårdsinsatser där det saknas brukarstatistik omfattas inte av denna analys. GBG, Östra Göteborg GBG, Västra Göteborg Öckerö GBG, Örgryte Härlanda Vårgårda GBG, Majorna Linné GBG, Västra Hisingen GBG, Norra Hisingen GBG, Angered Lerum Göteborg Boden GBG, Lundby GBG, AFH Kumla Örebro Östhammar Vimmerby Härryda Gislaved Säffle Karlshamn Ulricehamn Varberg GBG, Centrum Karlskoga Kungälv Luleå Växjö Nyköping Simrishamn Kristianstad Olofström Kramfors Orust Hällefors Gotland Kalmar Ronneby Lysekil Älvkarleby 0-12 år 13-17 år 18-19 år 20-24 år 25-49 år 50-64 år Över 65 år 0% 20% 40% 60% 80% 100% BILD 20. FÖRDELNING AV TOTALA KOSTNADER INOM BUF, VUX, EKONO- MISKT BISTÅND OCH FAMILJERÄTT EFTER ÅLDER, KPB-KOMMUNER OCH STADSDELAR 2015. Ensolution AB 2016 42

Skillnaderna är störst i intervallen 13-17 och 18-19 år. I jämförelse med åldersgrupper totalt minskar intervallet 25-49 år i betydelse när åldersgrupperna mäts i kostnad per invånare. Likaså är det större skillnader mellan åldersgrupperna när hänsyn tas till kostnad per invånare. För att kunna planera för kommande behov är det framöver viktigt för kommunerna att följa hur insatserna förändras i åldersgrupperna. Exempelvis kan det krävas andra insatser för gruppen 18-19 år än för 13-17 år. Ensolution AB 2016 43

Medelkostnad per brukare, 0-19 år Diagrammet i bild 21 visar omfattningen av samtliga insatser per brukare, hur resurskrävande brukare kommunen har och hur mycket det satsas i genomsnitt per brukare under 20 år i respektive kommun och stadsdel. Kommun/stadsdel Lysekil Älvkarleby GBG, Östra Göteborg GBG, Västra Göteborg Kramfors GBG, Angered GBG, AFH GBG, Norra Hisingen Ronneby Vårgårda Orust GBG, Göteborg, totalt Gotland Simrishamn GBG, Västra Hisingen Växjö Örebro Boden Härryda Östhammar Kristianstad GBG, Lundby Laholm Vimmerby Bjuv GBG, Majorna-Linné Gislaved Kalmar Kumla Karlshamn Olofström GBG, Örgryte-Härlanda Öckerö Nyköping Varberg Kungälv Ulricehamn GBG, Centrum Karlskoga Säffle Halmstad Hällefors Kronor 122 329 119 415 114 512 102 648 100 605 94 746 91 800 86 470 86 388 81 350 79 655 79 224 77 604 71 488 70 686 68 784 67 178 65 390 63 340 63 073 62 357 58 766 58 343 56 422 56 281 55 264 54 996 52 643 52 398 50 281 49 356 49 048 48 814 46 430 45 685 44 571 44 522 43 748 43 673 43 077 39 080 34 107 0 30 000 60 000 90 000 120 000 150 000 BILD 21. MEDELKOSTNAD PER BRUKARE 0-19 ÅR FÖR SAMTLIGA INSATSER, KPB- KOMMUNER OCH STADSDELAR 2015. Variationen mellan kommunernas medelkostnad är stor. Som bild 21 visar ligger lägsta medelkostnad på 34 107 kronor i Hällefors och högsta på 122 329 kronor i Lysekil. För alla KPB-kommuner ligger medelkostnaden på 66 585 kronor per brukare. Skillnaderna kan förklaras av olika val av insatser och insatsernas längd men även av skillnader i brukarnas behov. En kommun med hög andel öppenvårdsinsatser med kort längd kan till exempel erhålla en lägre enhetskostnad än en kommun med hög andel institutions- Ensolution AB 2016 44

placeringar. Andelen ytterfall kan också påverka medelkostnaden. En orsak till att medelkostnaden för 0-19 år för samtliga insatser är lägre än för BUF (se bild 23) är att insatser inom familjerätten har låga kostnader per insats (t.ex. faderskapsutredning) vilket drar ner medelkostnaden. Ensolution AB 2016 45

Medelkostnad per brukare, 20 år och äldre Följande diagram i bild 22 presenterar omfattningen av samtliga insatser per brukare, hur resurskrävande brukare kommunen har och hur mycket det satsas i genomsnitt per brukare för personer över 20 år i respektive kommun. Kommun/stadsdel GBG, Östra Göteborg GBG, AFH GBG, Majorna-Linné GBG, Västra Göteborg GBG, Göteborg, totalt GBG, Örgryte-Härlanda GBG, Västra Hisingen GBG, Angered GBG, Centrum GBG, Norra Hisingen GBG, Lundby Simrishamn Lerum Luleå Kungälv Varberg Boden Växjö Öckerö Kalmar Kristianstad Nyköping Gislaved Orust Vårgårda Älvsbyn Lysekil Gotland Örebro Vimmerby Karlshamn Kumla Karlskoga Älvkarleby Ulricehamn Östhammar Härryda Säffle Ronneby Kramfors Hällefors Olofström Kronor 107 940 99 047 96 469 95 964 94 639 92 264 91 603 91 483 89 174 86 189 77 844 75 676 73 695 71 075 65 980 63 571 58 775 57 641 55 929 52 869 51 666 50 833 50 615 50 189 50 087 47 645 46 852 46 511 46 241 45 865 45 763 44 187 43 955 41 405 41 127 41 110 39 946 39 005 32 287 29 267 26 659 19 988 0 20 000 40 000 60 000 80 000 100 000 120 000 BILD 22. MEDELKOSTNAD PER BRUKARE 20 ÅR OCH ÄLDRE FÖR SAMTLIGA IN- SATSER, KPB-KOMMUNER OCH STADSDELAR 2015. Variationen mellan kommunernas medelkostnad är hög. Som bild 22 visar ligger lägsta medelkostnad på 19 988 kronor i Olofström och högsta på 107 940 kronor i Göteborg. För alla KPB-kommuner ligger medelkostnaden på 60 215 kronor per brukare. Stadsdelarna i Göteborg ligger i intervallet 77 844 107 940 kronor. Nivån av ekonomiskt bistånd i förhållande till kostnader för vuxna missbrukare påverkar indikatorn. En kommun kan till exempel ha relativt höga kostnader för vuxna men mycket låga kostnader för ekonomiskt bistånd vilket totalt sett medför låga kostnader i genomsnitt Ensolution AB 2016 46

per brukare. En annan skillnad är olika val av insatser och insatsernas längd. En kommun med hög andel öppenvårdsinsatser med kort längd kan till exempel erhålla en lägre enhetskostnad än en kommun med hög andel institutionsplaceringar. Andelen ytterfall kan också påverka medelkostnaden. Ensolution AB 2016 47

Medelkostnad per brukare, BUF Diagrammet i bild 23 visar omfattningen av insatser per brukare som är aktuella inom barn, ungdom, familj (exklusive ekonomiskt bistånd och familjerätt). Kommun/stadsdel Lysekil GBG, AFH GBG, Östra Göteborg GBG, Västra Göteborg Älvkarleby GBG, Lundby GBG, Majorna-Linné GBG, Göteborg, totalt Kramfors GBG, Norra Hisingen GBG, Örgryte-Härlanda GBG, Västra Hisingen GBG, Angered GBG, Centrum Simrishamn Vårgårda Vimmerby Växjö Örebro Boden Ronneby Gotland Härryda Östhammar Kumla Kalmar Bjuv Orust Olofström Karlskoga Kungälv Nyköping Laholm Öckerö Säffle Kristianstad Ulricehamn Varberg Halmstad Gislaved Hällefors Karlshamn Kronor 184 209 181 914 173 301 168 028 159 289 158 509 156 762 153 853 147 369 145 481 143 961 140 184 134 016 108 519 101 366 100 768 95 175 93 496 90 940 88 970 88 190 82 212 81 045 80 995 78 063 72 838 72 824 70 386 70 341 70 200 66 013 64 518 64 322 63 350 62 434 61 466 59 282 59 117 55 989 51 831 49 070 245 270 0 50 000 100 000 150 000 200 000 250 000 300 000 BILD 23. MEDELKOSTNAD PER BRUKARE INOM BUF, KPB-KOMMUNER OCH STADSDELAR 2015. Variationen mellan kommunernas medelkostnad är hög inom BUF. Som bild 23 visar ligger lägsta medelkostnad på 49 070 kronor i Karlshamn och högsta på 245 270 kronor i Lysekil. För alla KPB-kommuner ligger medelkostnaden på 104 663 kronor per brukare. Detta kan till exempel förklaras av olika val av insatser och insatsernas längd men också av skillnader i brukarnas behov. Ensolution AB 2016 48

Medelkostnad per brukare, VUX Precis som i diagrammet på föregående sida presenterar detta medelkostnaden per brukare på samma premisser, fast inom vuxna missbrukare. Kommun/stadsdel GBG, Majorna-Linné GBG, Östra Göteborg GBG, Västra Hisingen Simrishamn GBG, Västra Göteborg GBG, Göteborg, totalt GBG, Norra Hisingen GBG, AFH GBG, Centrum GBG, Lundby GBG, Angered GBG, Örgryte-Härlanda Lerum Älvsbyn Gislaved Boden Växjö Älvkarleby Luleå Säffle Kalmar Kumla Örebro Kungälv Nyköping Kristianstad Orust Gotland Vårgårda Ulricehamn Karlskoga Öckerö Kramfors Härryda Laholm Ronneby Vimmerby Olofström Varberg Lysekil Hällefors Karlshamn Östhammar Kronor 155 801 148 226 139 623 136 431 132 247 128 216 126 755 125 189 121 684 113 279 107 172 103 638 101 902 90 658 84 208 79 147 76 627 75 971 72 527 68 614 68 197 63 376 61 358 61 308 56 698 53 553 44 030 43 787 43 438 41 822 41 176 38 190 38 060 36 675 34 600 34 119 33 164 31 815 31 627 31 083 29 978 28 268 22 391 0 25 000 50 000 75 000 100 000 125 000 150 000 175 000 BILD 24. MEDELKOSTNAD PER BRUKARE INOM VUX, KPB-KOMMUNER OCH STADSDELAR 2015. Variationen mellan kommunernas medelkostnad skiljer sig även för vuxna missbrukare. Vissa kommuner kan ha höga eller låga medelkostnader både inom BUF och VUX medan andra kommuner har högt inom det ena området och lågt inom det andra. Som bild 24 visar ligger lägsta medelkostnad på 22 391 kronor i Östhammar och högsta på 155 801 kronor i Göteborg. För alla KPB-kommuner ligger medelkostnaden på 73 410 kronor per brukare. Att medelkostnaden i hög utsträckning påverkas av andelen institutionsplaceringar och andel ytterfall samt längden på öppenvårdsinsatser är en förklaring till resultatet. En kommun med ett stort utbud av öppenvårdsinsatser på Ensolution AB 2016 49

hemmaplan tenderar att få en lägre medelkostnad medan kommuner med extern öppenvård tenderar att få en högre medelkostnad. Ensolution AB 2016 50

Ekonomiskt bistånd, utbetalning och personalkostnad per hushåll Diagrammet i bild 25 visar hur mycket ekonomiskt bistånd som betalas ut i genomsnitt. Dessutom visas handläggningskostnaden per brukare, dvs. medelkostnad för personal. Medelkostnaden för utbetalningar presenteras som blå stapel och medelkostnad för personal som ljusrosa stapel. Kommun/stadsdel GBG, Östra Göteborg GBG, Angered GBG, Västra Hisingen GBG, Göteborg, totalt GBG, Norra Hisingen GBG, AFH GBG, Västra Göteborg GBG, Majorna-Linné Öckerö Laholm Härryda GBG, Örgryte-Härlanda GBG, Centrum Växjö Nyköping Lerum Karlskoga Örebro GBG, Lundby Kristianstad Kungälv Kalmar Varberg Vimmerby Luleå Gislaved Ronneby Karlshamn Ulricehamn Lysekil Orust Gotland Säffle Kumla Älvkarleby Kramfors Vårgårda Boden Simrishamn Östhammar Älvsbyn Hällefors Olofström 17 971 13 141 61 049 59 433 58 657 56 590 55 221 54 906 54 478 54 255 51 932 51 017 49 734 49 724 49 525 48 792 48 365 47 645 47 334 46 056 46 054 45 606 44 637 43 909 41 313 39 976 38 700 38 643 37 923 37 876 37 839 37 040 36 601 36 203 36 055 35 970 35 396 34 828 33 586 33 457 32 397 27 634 27 376 3 437 10 990 Kronor 11 736 10 826 9 301 7 705 8 885 12 131 8 488 10 284 9 477 13 940 11 239 8 309 10 119 8 316 6 198 7 542 3 565 18 533 9 566 7 378 11 774 6 777 10 536 11 405 7 919 12 296 11 328 7 470 6 632 8 833 7 858 4 218 8 306 4 749 10 150 6 410 4 830 10 899 13 993 12 184 6 744 0 20 000 40 000 60 000 80 000 BILD 25. GENOMSNITTLIG UTBETALNING EKONOMISKT BISTÅND OCH PERSONALKOST- NAD PER HUSHÅLL, KPB-KOMMUNER OCH STADSDELAR 2015. Medelkostnaden för utbetalningar av ekonomiskt bistånd i kommunerna ligger i intervallet 13 141 61 049 kronor. Kommunens struktur kan påverka medelkostnaden per utbetalning men även medellängden på insatsen, praxis för utbetalning följer kom- Ensolution AB 2016 51

munen riksnormen eller ej? eller ett större antal familjer med många barn. En historik med omfattande flyktingmottagande brukar påverka medelkostnaden. Diagrammet antyder att personalkostnaderna styrs av annat än höga/låga utbetalningar. Ensolution AB 2016 52

Ekonomiskt bistånd, utbetalning per hushåll 20-24 år Diagrammet i bild 26 visar utbetalning av ekonomiskt bistånd och ger en indikation om normer och regler tillämpas olika i kommunerna för brukare 20-24 år, men även till produktiviteten inom utredningsverksamheten. Kommun/stadsdel GBG, Östra Göteborg Karlskoga GBG, Västra Hisingen Nyköping Öckerö Lerum GBG, Göteborg, totalt GBG, Örgryte-Härlanda GBG, Angered GBG, Majorna-Linné Ulricehamn Kungälv Vårgårda Härryda Kalmar GBG, Västra Göteborg Orust Växjö Laholm GBG, Centrum GBG, Lundby Simrishamn GBG, AFH GBG, Norra Hisingen Kramfors Östhammar Karlshamn Vimmerby Älvkarleby Gotland Lysekil Boden Älvsbyn Ronneby Gislaved Örebro Kristianstad Luleå Säffle Varberg Kumla Hällefors Olofström Kronor 39 886 36 816 36 677 36 394 36 241 34 547 32 837 32 607 31 796 31 308 30 547 30 337 29 412 28 931 28 833 28 825 28 332 28 305 28 196 28 106 27 787 27 664 27 374 27 209 26 378 26 324 25 704 25 160 24 921 24 852 24 831 24 716 24 005 23 962 23 254 23 219 21 986 21 747 21 405 20 486 19 001 12 136 6 732 0 10 000 20 000 30 000 40 000 50 000 BILD 26. GENOMSNITTLIG UTBETALNING EKONOMISKT BISTÅND OCH PERSONAL- KOSTNAD PER HUSHÅLL 20-24 ÅR, KPB-KOMMUNER OCH STADSDELAR 2015. Medelkostnaden för utbetalningar ligger i intervallet 6 732 39 886 kronor. Förklaringar till skillnader mellan kommuner är till exempel medellängden på insatsen, praxis för utbetalning och arbetsmarknadssituationen för ungdomar på orten. En hög andel universitetsstudenter på orten kan exempelvis påverka medelkostnaden eftersom dessa personer ofta är aktuella under kort period vilket påverkar medelkostnaden. Ensolution AB 2016 53

Andel och antal ytterfall, ekonomiskt bistånd Ytterfall för ekonomiskt bistånd är bland annat ett mått för i vilken utsträckning kommunen har hushåll med långvariga behov givet att kommunen följer upp ytterfallen över tid. Diagrammet i bild 27 visar en jämförelse av ytterfall per kommun, där antal anges efter kommunnamnet och andel bredvid staplarna i diagrammet. Ytterfallsgränsen är bestämd till 100 000 kronor per hushåll och år. Kommun/stadsdel, (antal ytterfall) GBG, Östra Göteborg (854) GBG, Västra Hisingen (525) GBG, Angered (937) GBG, AFH (269) GBG, Norra Hisingen (262) GBG, Majorna-Linné (300) Laholm (70) GBG, Västra Göteborg (203) GBG, Göteborg, totalt (3801) Lerum (100) GBG, Örgryte-Härlanda (177) GBG, Centrum (145) Härryda (60) Växjö (262) Kristianstad (328) Karlskoga (146) Kungälv (74) Nyköping (169) Varberg (88) Kalmar (146) Örebro (505) GBG, Lundby (129) Gotland (142) Östhammar (23) Luleå (130) Lysekil (32) Vimmerby (19) Ulricehamn (31) Älvkarleby (16) Gislaved (36) Orust (18) Kumla (27) Ronneby (31) Boden (34) Simrishamn (15) Säffle (15) Vårgårda (14) Karlshamn (21) Kramfors (18) Älvsbyn (2) Olofström (1) Hällefors (2) 1,3% 1,0% 0,7% Procent 21,8% 20,8% 20,7% 20,0% 19,9% 19,7% 19,0% 18,8% 18,6% 17,4% 16,8% 16,3% 16,1% 15,6% 15,0% 14,9% 14,4% 14,4% 13,7% 13,3% 13,2% 11,2% 9,9% 9,6% 9,4% 9,3% 8,2% 7,6% 7,3% 7,2% 6,8% 6,7% 6,6% 6,3% 5,9% 5,8% 5,5% 4,9% 4,4% 0% 5% 10% 15% 20% 25% BILD 27. ANTAL OCH ANDEL YTTERFALL UTBETALNING EKONOMISKT BISTÅND, KPB- KOMMUNER OCH STADSDELAR 2015. Andelen hushåll med utbetalningar över 100 000 kronor per år varierar mellan 0,7 och 21,8 procent. Kommunens struktur kan påverka medelkostnad per utbetalning. Stadsdelarna i Göteborg har absolut högst andel utbetalningar. Andra förklaringar till skillnader skulle kunna vara medellängden på insatsen, praxis för utbetalning, familjer med många barn och arbetsmarknadssituationen för ungdomar på orten. Ensolution AB 2016 54

Ensolution AB 2016 55

Produktivitet Medelkostnad per dygn på HVB/SiS-institution, BUF Nedan diagram i bild 28 ger en bild av produktiviteten för de placeringar som tilldelats (blå stapel) samt hur mycket personaltid (ljusrosa stapel) som satsas internt för att följa upp insatserna. Diagrammet visar kostnad per dygn i HVB/SiS-hem inom BUF med och utan personaltid inom respektive kommun. Kommun/stadsdel Vimmerby Boden GBG, Örgryte-Härlanda Örebro Orust Kungälv Kalmar GBG, Centrum Kristianstad Vårgårda GBG, Västra Göteborg Gislaved Halmstad Lerum Lysekil Härryda Varberg Laholm GBG, Göteborg, totalt GBG, AFH GBG, Norra Hisingen GBG, Lundby Växjö Bjuv Nyköping Gotland Kramfors Kumla GBG, Västra Hisingen GBG, Angered Simrishamn GBG, Östra Göteborg GBG, Majorna-Linné Säffle Olofström Öckerö Ronneby Luleå Karlshamn Älvkarleby Östhammar Ulricehamn Karlskoga 6 322 6 297 5 652 5 492 5 104 5 062 5 037 4 962 4 669 4 641 4 597 4 589 4 580 4 520 4 468 4 431 4 429 4 370 4 368 4 358 4 350 4 261 4 249 4 218 4 214 4 143 4 090 3 978 3 962 3 942 3 895 3 829 3 773 3 643 3 590 3 495 3 443 3 416 3 281 2 913 2 840 2 828 2 076 Kronor 187 70 155 209 246 110 420 111 331 164 268 105 97 243 56 269 164 72 166 109 320 10 95 155 352 86 125 202 396 188 148 119 89 201 156 173 118 117 243 151 151 436 96 0 1 000 2 000 3 000 4 000 5 000 6 000 7 000 8 000 Placerings- och omkostnad per dygn Personalkostnad per dygn BILD 28. KOSTNAD PER DYGN I HVB/SIS-HEM BUF, MED OCH UTAN PERSONALKOSTNA- DER. KPB-KOMMUNER OCH STADSDELAR 2015. Kostnaden per dygn varierar kraftigt mellan kommunerna. Intervallet för kostnad exklusive personal sträcker sig mellan 2 076 6 322 kronor per dygn. Snittkostnaden för samtliga KPB-kommuner uppgår till 4 420 kronor per dygn. Högst personalkostnad har Boden med 436 kronor per dygn. Ensolution AB 2016 56

En anledning till skillnader i dygnskostnad är andelen placeringar på SiS-institutioner vilka generellt sett är dyrare per dygn. Enskilda brukare som kräver omfattande resurser kan också slå igenom i dygnskostnaden, särskilt i mindre kommuner. Likaså påverkas kostnaden av att vissa kommuner har hela familjer placerade, men kostnaden registreras enbart på en brukare. Detta medför att dygnskostnaden ökar. En annan orsak kan vara vilka typer av avtal som kommuner har med olika entreprenörer. Ensolution AB 2016 57

Medelkostnad per dygn på HVB/SiS-institution, VUX Diagrammet i bild 29 visar kostnaden per dygn HVB/SiS-hem vuxna med (blå stapel) och utan (ljusrosa stapel) personaltid i kommunerna. Här presenteras produktiviteten för de placeringar som görs samt hur mycket personaltid som satsas internt för att följa upp insatserna. Andelen placeringar på SiS-institution påverkar kostnaden då dessa generellt är dyrare än HVB-placeringar per dygn. Kommun/stadsdel GBG, AFH Simrishamn Öckerö Kalmar Växjö Kristianstad GBG, Västra Hisingen GBG, Västra Göteborg Olofström GBG, Majorna-Linné GBG, Centrum GBG, Angered Lerum GBG, Göteborg, totalt Kungälv Nyköping Orust GBG, Östra Göteborg Örebro Hällefors Karlshamn GBG, Lundby GBG, Örgryte-Härlanda Gislaved Ulricehamn Gotland Boden Säffle Kramfors Varberg Luleå Älvsbyn Vimmerby Ronneby Älvkarleby GBG, Norra Hisingen Kumla Lysekil Härryda Laholm Karlskoga Vårgårda Östhammar 3 186 3 040 2 961 2 851 2 747 2 723 2 719 2 659 2 655 2 631 2 581 2 551 2 536 2 506 2 444 2 423 2 423 2 382 2 376 2 297 2 254 2 226 2 225 2 155 2 155 2 141 2 139 2 120 2 083 2 010 1 974 1 961 1 955 1 946 1 931 1 897 1 891 1 657 1 646 1 570 1 416 1 227 1 204 72 114 70 25 289 337 Kronor 160 96 120 240 315 128 171 130 117 126 99 215 94 131 170 28 254 117 78 313 414 95 104 126 242 55 97 141 142 46 85 93 138 105 123 95 55 0 500 1 000 1 500 2 000 2 500 3 000 3 500 4 000 Placerings- och omkostnad per dygn Personalkostnad per dygn BILD 29. KOSTNADEN PER DYGN I HVB/SIS-HEM VUX, MED OCH UTAN PERSONALKOST- NADER, KPB-KOMMUNER OCH STADSDELAR 2015. Kostnaden per dygn varierar kraftigt mellan kommunerna. Intervallet för kostnad exklusive personal sträcker sig mellan 1 204 och 3 186 kronor per dygn. Snittkostnaden för samtliga KPB-kommuner uppgår till 2 387 kronor per dygn. Högst personalkostnad har Karlshamn med 414 kronor per dygn. Ensolution AB 2016 58

Andelen LVM-placeringar skiljer sig åt mellan kommunerna. Enskilda brukare med dyra placeringar enligt LVM kan också slå igenom i dygnskostnaden, särskilt i mindre kommuner. Vilka typer av avtal som kommuner har med olika entreprenörer kan också spela roll. Ensolution AB 2016 59

Medelkostnad per dygn, intern familjehemsplacering, BUF Diagrammet i bild 30 visar produktiviteten för familjehemsplacering i egen regi inom barn, ungdom, familj och hur mycket personaltid som satsas internt för att följa upp insatserna. Resultatet presenteras som medelkostnad per dygn. Personalkostnaderna inkluderar även kostnad för rekrytering och handledning. Kommun/stadsdel GBG, Västra Hisingen GBG, Örgryte-Härlanda Laholm Kalmar Härryda Lerum Älvkarleby GBG, Lundby Gislaved GBG, AFH Lysekil Gotland GBG, Centrum GBG, Göteborg, totalt Orust Kungälv Bjuv Boden Kristianstad Öckerö Simrishamn Varberg Luleå GBG, Östra Göteborg Olofström Kumla Ronneby GBG, Norra Hisingen GBG, Angered Karlskoga Nyköping Ulricehamn GBG, Majorna-Linné Örebro Vårgårda Halmstad Östhammar Kramfors Växjö Karlshamn Vimmerby Säffle GBG, Västra Göteborg 766 757 750 739 731 731 684 627 582 581 572 514 1 366 1 315 1 291 1 275 1 133 1 132 1 128 1 102 1 058 1 058 1 052 1 016 998 959 928 920 918 894 880 878 858 849 843 842 838 836 829 824 810 793 777 Kronor 69 143 85 229 201 188 127 117 97 112 76 125 90 91 99 70 146 133 191 59 163 118 58 221 189 149 20 87 53 184 84 211 229 206 113 160 79 161 72 163 155 260 337 0 200 400 600 800 1 000 1 200 1 400 1 600 1 800 Placerings- och omkostnad per dygn Personalkostnad per dygn BILD 30. MEDELKOSTNAD PER DYGN I INTERNT FAMILJEHEM, KPB-KOMMUNER 2015. Kostnaden per dygn liksom personaltiden varierar kraftigt mellan kommunerna. Det är troligt att andelen extern familjehemsvård påverkar dygnskostnaden negativt. Då det tillämpas olika ersättningsnivåer beroende på den placerades ålder så påverkar det andelen äldre barn medelkostnaden per dygn. Nivån på omkostnadsersättningen och utökat stödbehov påverkar också kostnaden. Ensolution AB 2016 60

Medelkostnad per utredning, BUF Diagrammet i bild 31 visar kostnad per utredning i kommunerna som speglar produktiviteten för utredningsverksamheten inom BUF. Måttet används bland annat för att analysera skillnader i enhetskostnaden före och efter införande av Barns behov i centrum (BBIC). Kommun/stadsdel Växjö Östhammar Hällefors Bjuv Kramfors GBG, Lundby GBG, Norra Hisingen GBG, Örgryte-Härlanda Gislaved Simrishamn Älvkarleby GBG, Majorna-Linné Orust GBG, Centrum GBG, Angered Lysekil GBG, Göteborg, totalt Vimmerby GBG, Östra Göteborg Kungälv Halmstad Laholm Karlskoga Olofström Härryda GBG, AFH Öckerö GBG, Västra Hisingen GBG, Västra Göteborg Boden Nyköping Karlshamn Ronneby Gotland Ulricehamn Säffle Luleå Kumla Örebro Varberg Lerum Vårgårda Kalmar Kristianstad Kronor 31 708 27 037 26 778 25 767 24 839 23 202 23 116 22 994 22 839 22 800 22 356 22 247 21 943 21 905 21 599 21 020 20 696 20 380 19 951 19 379 19 186 18 853 18 647 18 322 18 208 18 130 17 302 17 121 16 695 16 634 16 610 16 196 16 168 15 817 15 301 14 509 14 104 13 902 13 125 12 610 12 297 11 999 10 416 8 583 0 8 000 16 000 24 000 32 000 40 000 BILD 31. KOSTNAD PER UTREDNING BUF, KPB-KOMMUNER OCH STADSDELAR 205. Variationen beror framförallt på nedlagd tid per utredning som vid tidsinsamlingen visar en variation på 30-60 timmar per utredning, samt i vilken utsträckning man har avslutat gamla utredningar. Andra variationsorsaker kan vara kostnadsnivån som exempelvis kan påverkas av inköp av tillfällig personal eller personalomsättningar. Man bör även analysera kommunernas organisation där olika faktorer påverkar produktiviteten. Vissa kommuner har en mottagningsgrupp medan andra kommuner gör både vuxen liksom barn- och ungdomsutredningar. En parameter som också skiljer sig åt Ensolution AB 2016 61

mellan kommunerna och som påverkar resultatet är antalet inledda utredningar i förhållande till antalet förhandsbedömningar. Kommuner med en mottagningsgrupp har till exempel ofta en större andel förhandsbedömningar som inte leder till utredning, i andra kommuner är det tvärtom. Ensolution AB 2016 62

Medelkostnad per utredning, VUX Diagrammet i bild 32 visar kostnad per utredning vuxna missbrukare och därmed produktiviteten för utredningsverksamheten. Kommun/stadsdel GBG, Lundby Härryda Älvkarleby GBG, Norra Hisingen Östhammar Vårgårda Kungälv Ulricehamn Orust Gislaved GBG, AFH Öckerö Olofström Nyköping Simrishamn Karlskoga GBG, Västra Hisingen Varberg Örebro Hällefors Ronneby GBG, Göteborg, totalt Laholm Lerum GBG, Centrum Lysekil Älvsbyn Säffle GBG, Västra Göteborg Boden GBG, Angered Kristianstad Gotland GBG, Örgryte-Härlanda Kramfors Karlshamn Kalmar Växjö GBG, Östra Göteborg GBG, Majorna-Linné Kumla Luleå Vimmerby Kronor 12 247 12 198 10 583 10 534 10 525 10 465 10 429 10 004 9 848 9 784 9 769 9 539 8 633 8 541 8 334 8 219 8 157 7 990 7 716 7 542 7 458 7 256 7 030 6 421 6 399 6 396 6 229 5 873 5 810 5 744 5 719 5 635 5 530 5 179 5 081 4 756 4 686 4 593 4 445 4 300 4 257 3 691 2 944 0 5 000 10 000 15 000 BILD 32. MEDELKOSTNAD PER UTREDNING INOM VUX, KPB-KOMMUNER OCH STADSDE- LAR 2015. Ett tiotal kommuner utmärker sig mer än övriga för kostnad per utredning vuxna. Skillnaden beror på nedlagd tid per utredning och hur kommunen registrerar utredningar. Arbetssättet inom utredningsverksamheten för vuxna varierar på ett annat sätt än för BUF. Andelen utredningar som inleds i pågående ärenden varierar vilket påverkar mängden nedlagd tid på utredningar. Likaså görs olika andel utredningar enligt ASI (Addiction Severity Index) som normalt tar längre tid att genomföra. Ensolution AB 2016 63

Medelkostnad per utredning vårdnad, boende och umgänge Diagrammet i bild 33 visar produktiviteten för utredningsverksamheten inom familjerätt för vårdnad, boende och umgänge. Kommun/stadsdel Växjö Luleå Lysekil Älvkarleby Karlshamn Gislaved Kalmar Varberg Kungälv Ronneby Halmstad Kristianstad Nyköping Gotland Laholm Bjuv Lerum Östhammar Härryda Vimmerby Säffle Karlskoga Ulricehamn Örebro Öckerö Vårgårda Hällefors Kumla Kronor 30 233 29 627 28 795 28 525 27 186 26 912 26 078 24 106 23 271 22 305 22 269 21 710 18 461 17 048 16 521 16 500 16 315 14 383 13 136 11 346 7 788 54 552 49 853 44 731 43 359 39 097 38 759 37 839 0 10 000 20 000 30 000 40 000 50 000 60 000 BILD 33. MEDELKOSTNAD PER UTREDNING FÖR VÅRDNAD, BOENDE OCH UMGÄNGE INOM FAMILJERÄTT, KPB-KOMMUNER 2015. Kostnaden per utredning varierar mellan kommunerna (7 788 54 552 kronor). Denna skillnad beror på nedlagd tid per utredning, antalet utredningar och typen av utredning inom områdena: vårdnad, boende och umgänge samt antalet barn per utredning. Indikatorn ska därför användas med försiktighet. Ensolution AB 2016 64

Fördelning av antal brukare med utredning och insats inom BUF I bild 34 och 35 presenteras tre kategorier brukare; med insats utan utredning, med insats och utredning samt med endast utredning. I vilken utsträckning genomförs nya bedömningar av brukarnas behov? Hur stor andel av brukarna har insatser under längre tidsperioder i förhållande till hur många som har insatser under en kortare tid? Hur stor del anses ej behöva insatser? Brukare utan bistånd är inte med i diagrammen. Kommuner med en hög andel insatser utan bistånd kan därför få en annorlunda fördelning i diagrammet. Indikatorn bör därför användas med försiktighet. Procent Kommun Kalmar Kristianstad Örebro Varberg Vårgårda Karlshamn Kumla Simrishamn Lerum Bjuv GBG, Östra Göteborg Härryda Halmstad GBG, Örgryte-Härlanda Vimmerby Boden GBG, Angered GBG, Centrum Gislaved Gotland Orust Lysekil GBG, Göteborg, totalt GBG, Västra Hisingen Kungälv Nyköping GBG, Lundby Ulricehamn GBG, AFH Ronneby Olofström GBG, Västra Göteborg GBG, Norra Hisingen Hällefors Säffle Östhammar Karlskoga GBG, Majorna-Linné Luleå Älvkarleby Kramfors Växjö Andel brukare med insats utan utredning BUF Andel brukare med insats och utredning BUF Andel brukare med endast utredning BUF 0% 50% 100% BILD 34. KATEGORISERING AV BRUKARE BUF, KPB-KOMMUNER OCH STADSDELAR 2015. Växjö verkar ha flest brukare som är kvar sedan tidigare år, alltså brukare utan utredning, till skillnad från Kalmar som har övervägande andel brukare som endast haft utredning. Lysekil och Ulricehamn har störst andel brukare med både utredning och insats under 2015. Ensolution AB 2016 65

Fördelning av antal brukare med utredning och insats inom VUX Procent Kommun/stadsdel Orust Olofström GBG, Örgryte-Härlanda Vårgårda GBG, Angered Vimmerby Kumla Kristianstad Gotland GBG, Centrum Ulricehamn Örebro GBG, Östra Göteborg GBG, Norra Hisingen Säffle GBG, Göteborg, totalt Lysekil GBG, AFH Gislaved GBG, Västra Göteborg Östhammar GBG, Lundby GBG, Västra Hisingen Kramfors Kungälv Älvsbyn Lerum Simrishamn Ronneby GBG, Majorna-Linné Härryda Karlskoga Boden Nyköping Hällefors Karlshamn Luleå Växjö Andel brukare med insats utan utredning vuxna Andel brukare med insats och utredning vuxna Andel brukare med endast utredning vuxna 0% 50% 100% BILD 35. KATEGORISERING BRUKARE VUX, KPB-KOMMUNER OCH STADSDELAR 2015. Fördelningen i andel brukare med insats och/eller utredning skiljer sig åt mellan kommunerna. Växjö hanterar ett fåtal ärenden som endast går till utredning. Resultatet i bild 35 indikerar att kommunerna har olika arbetssätt för nya utredningar och längd på insatser. Ensolution AB 2016 66

Brukare med placering och öppenvård inom BUF Diagrammet i bild 36 nedan visar hur stor andel som befinner sig i respektive kategori av de brukare som har varit institutionsplacerade, haft boendeinsats/familjehemsplacering eller haft någon öppenvårdsinsats inom barn, ungdom, familj. Kommun/stadsdel Säffle Ulricehamn Växjö Älvkarleby Luleå Lysekil GBG, Majorna-Linné Gotland GBG, Västra Göteborg Karlskoga Kramfors Östhammar Gislaved GBG, Norra Hisingen Nyköping Kungälv Ronneby GBG, Göteborg, totalt Olofström Orust Boden GBG, AFH Hällefors GBG, Angered Härryda GBG, Örgryte-Härlanda GBG, Östra Göteborg GBG, Lundby GBG, Västra Hisingen Vårgårda Halmstad GBG, Centrum Lerum Bjuv Kumla Varberg Vimmerby Simrishamn Karlshamn Örebro Kalmar Kristianstad Procent Andel brukare som under året endast blivit utredda BUF Andel brukare som under året haft en öppenvårdsinsats, men ingen boende- eller institutionsinsats BUF Andel brukare som under året varit placerade på familjehem eller boende, men inte varit institutionsplacerade BUF Andel brukare som under året varit institutionsplacerade BUF 0% 50% 100% BILD 36. KATEGORISERING AV BRUKARE MED PLACERING ELLER ÖPPENVÅRD INOM BUF, KPB-KOMMUNER OCH STADSDELAR 2015. Brukarmixen skiljer sig åt mellan kommunerna. Det är framförallt andelen brukare som bara blivit utredda och de som haft öppenvårdsinsats som skiljer sig åt. Det är önskvärt att den lila stapeln (endast öppenvårdsinsatser) är hög eftersom detta i jämförelse genererar lägre kostnader. Ensolution AB 2016 67

Brukare med placering och öppenvård inom VUX Diagrammet i bild 37 nedan visar hur stor andel som befinner sig i respektive kategori av de brukare som har varit institutionsplacerade, haft boendeinsats/familjehemsplacering eller haft någon öppenvårdsinsats inom vuxna missbrukare. Procent Kommun/stadsdel Växjö Boden Karlskoga Ronneby Luleå Älvsbyn Karlshamn Kramfors GBG, Norra Hisingen Hällefors Ulricehamn GBG, Majorna-Linné Härryda GBG, Västra Hisingen Säffle Kungälv Simrishamn Nyköping Gislaved Östhammar GBG, Göteborg, totalt GBG, Centrum GBG, AFH Vårgårda Lerum Kumla GBG, Örgryte-Härlanda GBG, Västra Göteborg GBG, Lundby Lysekil GBG, Östra Göteborg Vimmerby Örebro Kristianstad GBG, Angered Orust Gotland Olofström Andel brukare som under året endast blivit utredda vuxna Andel brukare som under året haft en öppenvårdsinsats, men ingen boende- eller institutionsinsats vuxna Andel brukare som under året varit placerade på familjehem eller boende, men inte varit institutionsplacerade vuxna Andel brukare som under året varit institutionsplacerade vuxna 0% 50% 100% BILD 37. KATEGORISERING AV BRUKARE MED PLACERING ELLER ÖPPENVÅRD INOM VUX, KPB-KOMMUNER OCH STADSDELAR 2015. Brukarmixen inom olika kategorier skiljer sig åt mellan kommunerna. Till skillnad från bild 36 avseende BUF är variationen mellan kommunerna större inom samtliga kategorier inom VUX (bild 37). Även här är det önskvärt med stor del öppenvårdsinsatser. Ensolution AB 2016 68

Medelkostnad kategori fyra per kön, BUF Tusentals kronor 0 400 800 1 200 1 600 Vimmerby Varberg Västra Göteborg Vårgårda Örgryte Härlanda Laholm Kumla Norra Hisingen Östra Göteborg Majorna Linné Nyköping Lerum Härryda Kungälv Lysekil GBG, AFH Kramfors Gislaved GBG, Angered GBG, Lundby Bjuv Boden Kalmar Halmstad Växjö Gotland Olofström Västra Hisingen Karlshamn Orust Ulricehamn Ronneby Säffle Luleå GBG, Centrum Kristianstad Älvkarleby Östhammar Karlskoga Simrishamn Öckerö Män Kvinnor BILD 38. MEDELKOSTNAD EFTER KÖN, PERSONER MED INSTITUTIONSPLACERING BUF, KPB-KOMMUNER OCH STADSDELAR 2015. Diagrammet i bild 38 visar medelkostnaden per kön för de brukare som under året varit institutionsplacerade (kategori fyra) inom barn, ungdom, familj. Kommuner med ett litet antal brukare i denna kategori kan erhålla medelkostnader som inte är representativa för helheten utan som beror på enskilda brukares behov. Syftet med diagrammet är att analysera huruvida längden eller kostnaden för insatserna skiljer sig åt mellan könen. Finns det olika arbetssätt relaterat till kön? Spridningen i medelkostnad mellan kommunerna är stor. Likaså verkar det inte finnas något tydligt samband mellan medelkostnad och kön. I vissa kommuner har kvinnorna en högre medelkostnad, medan det i andra kommuner är männen som har en högre medelkostnad. Kommuner med stor skillnad mellan könen bör analysera om det är något i deras arbetssätt och val av insatser som skulle kunna förbättras. Ensolution AB 2016 69

Medelkostnad kategori fyra per kön, VUX Tusentals kronor 0 250 500 750 1 000 GBG, Angered GBG, Lundby Västra Göteborg Östra Göteborg GBG, Centrum Kungälv Örgryte Härlanda Majorna Linné GBG, AFH Gislaved Luleå Simrishamn Västra Hisingen Växjö Ulricehamn Orust Nyköping Säffle Lerum Kalmar Öckerö Ronneby Norra Hisingen Boden Vårgårda Vimmerby Varberg Älvsbyn Gotland Härryda Kristianstad Karlshamn Kumla Kramfors Laholm Olofström Hällefors Lysekil Östhammar Karlskoga Älvkarleby Män Kvinnor BILD 39. MEDELKOSTNAD EFTER KÖN, PERSONER MED INSTITUTIONSPLACERING VUX, KPB-KOMMUNER OCH STADSDELAR 2015. Diagrammet i bild 39 visar medelkostnaden per kön för de brukare som under året varit institutionsplacerade (kategori fyra) inom vuxna missbrukare. Kommuner med ett litet antal brukare i denna kategori kan erhålla medelkostnader som inte är representativa för helheten utan som beror på enskilda brukares behov. Syftet med diagrammet är att analysera huruvida längden eller kostnaden för insatserna skiljer sig åt mellan könen. Finns det olika arbetssätt relaterat till kön? Spridningen i medelkostnad mellan kommunerna är stor. Likaså finns det inget tydligt samband mellan medelkostnad och kön. I vissa kommuner har kvinnorna en högre medelkostnad, i vissa kommuner är det männen som har en högre medelkostnad. Kommuner med en stor skillnad mellan könen bör analysera om det är något i deras arbetssätt och val av insatser som skulle kunna förbättras. Ensolution AB 2016 70

Jämförelsetabell, totala kostnader inom BUF relaterat till invånare 0-19 år Nedanstående tabell i bild 40 visar kostnaden per invånare 0-19 år uppdelat per område, även inkluderat insatser för kostnader där brukarstatistik saknas. Invånare BUF per invånare Förhandsbedömning och Institution per Familjehem Boende per Öppenvård Öppen verksamhet BUF per invånare (exkl. 0-19 år 0-19 år utredning per invånare invånare per invånare invånare per invånare BUF per invånare öppen verksamhet) Medel 11 750 7 372 1 139 2 048 2 418 63 1 263 442 6 930 GBG, Östra Göteborg 11 835 15 561 1 995 6 260 4 124 4 2 741 437 15 123 Älvkarleby 2 027 13 336 1 541 3 751 5 729 0 1 359 957 12 380 GBG, Angered 15 465 12 417 1 633 3 403 3 646 292 2 815 627 11 790 Gotland 11 579 11 909 1 397 3 307 4 432 0 1 974 799 11 110 Kramfors 3 423 11 631 1 615 2 573 5 706 0 959 779 10 853 Lysekil 2 840 11 587 1 275 4 194 3 262 1 029 1 827 0 11 587 GBG, Västra Hisingen 15 109 10 124 1 085 1 848 2 942 281 2 570 1 398 8 726 GBG, Göteborg, totalt 117 462 9 354 1 163 2 614 2 587 266 2 011 713 8 641 Ronneby 6 335 8 953 1 068 3 874 2 381 0 1 351 279 8 673 Orust 2 923 8 797 1 822 3 514 1 135 0 2 171 155 8 642 GBG, Lundby 8 424 8 750 1 044 2 760 2 478 156 1 756 556 8 194 GBG, Norra Hisingen 11 929 8 718 1 020 2 317 2 113 198 2 231 839 7 880 Örebro 33 903 8 637 0 3 435 2 520 349 1 626 707 7 930 Vimmerby 3 308 8 609 1 876 753 3 835 243 1 420 481 8 128 Kristianstad 18 895 8 513 1 089 2 522 2 724 0 1 560 618 7 895 GBG, AFH 12 613 8 513 975 2 426 2 833 428 1 441 410 8 103 Vårgårda 2 669 8 435 791 3 259 2 215 0 804 1 367 7 068 Bjuv 3 697 8 256 1 881 1 270 3 676 0 1 264 164 8 092 Karlskoga 6 533 8 144 1 123 2 428 3 479 0 785 329 7 815 Växjö 20 779 8 065 1 012 3 060 1 928 0 1 544 521 7 544 Kalmar 14 384 8 049 1 008 2 635 2 875 51 1 197 283 7 766 Olofström 2 608 7 924 1 377 2 565 2 746 0 1 028 208 7 716 GBG, Västra Göteborg 14 044 7 313 1 109 2 318 1 428 265 1 573 619 6 694 Laholm 5 321 7 152 1 163 1 749 1 682 0 2 172 386 6 766 Luleå 15 788 7 039 616 2 129 3 037 0 1 046 211 6 828 GBG, Centrum 7 387 6 892 921 1 100 1 973 468 1 602 828 6 064 GBG, Majorna-Linné 10 476 6 803 678 1 369 2 453 343 1 195 764 6 039 Boden 5 660 6 490 1 502 1 353 2 332 0 1 087 216 6 274 Halmstad 21 444 6 306 1 398 1 141 1 798 170 1 128 673 5 634 Simrishamn 3 723 6 054 1 816 2 028 1 117 0 1 043 49 6 005 Nyköping 12 197 6 039 952 1 853 1 363 0 1 222 649 5 390 Härryda 10 417 5 992 736 2 243 1 423 0 1 494 98 5 895 Säffle 3 137 5 953 532 1 609 1 886 19 1 032 876 5 077 GBG, Örgryte-Härlanda 10 180 5 852 845 1 561 1 188 256 1 505 496 5 355 Kungälv 10 226 5 600 1 086 701 1 818 0 1 287 708 4 892 Östhammar 4 477 5 547 1 141 251 2 999 1 921 234 5 313 Varberg 13 604 5 394 1 024 1 629 1 553 0 1 139 48 5 346 Öckerö 3 018 5 297 882 1 434 1 199 0 1 330 452 4 845 Hällefors 1 326 5 175 1 161 0 3 049 0 913 51 5 124 Ulricehamn 5 292 4 872 607 972 1 237 0 1 326 729 4 143 Karlshamn 6 701 4 737 1 385 1 542 1 120 0 591 100 4 638 Kumla 5 449 4 551 1 012 1 459 755 0 917 408 4 143 Gislaved 7 138 4 463 1 049 579 1 460 0 870 506 3 957 Lerum 11 206 3 788 611 1 211 1 144 0 529 292 3 496 BILD 40. KOSTNAD PER INVÅNARE 0-19 ÅR, KPB-KOMMUNER OCH STADSDELAR 2015. Tabellen i bild 40 visar att det finns en stor spridning i kostnad per invånare inom BUF oavsett kommunstorlek. Kostnaden för samtliga insatser ökar inte linjärt med totalkostnaden, t.ex. finns det flera kommuner med hög kostnad per invånare men som inte har en mycket högre kostnad per invånare för öppenvård än för de kommunerna med låg kostnad. Man ser att kommunerna lägger olika stort fokus på de olika insatstyperna och att kostnaderna för myndighetsutövning skiljer sig i förhållande till invånarantal. Tabellen kan jämföras med insatsfördelningen i procent inom barn, ungdom, familj för att till exempel se om en hög andel institutionsvård av verksamhetens totala resurser också gör att kommunen har en hög kostnad per invånare inom detta område, eller om det främst beror på att kommunen inte satsar resurser på övriga insatsalternativ. Ensolution AB 2016 71

Jämförelsetabell, totala kostnader inom vuxna relaterat till invånare 20 år och äldre Nedanstående tabell i bild 41 visar kostnaden per invånare 20 år och äldre uppdelat per område, även inkluderat insatser för kostnader där brukarstatistik saknas. Invånare Kostnad vuxna per Förhandsbedömning och Institution per Familjehem Boende per Öppenvård Öppen verksamhet Kostnad vuxna per inv. över 20 år invånare över 20 år utredning per invånare invånare per invånare invånare per invånare vuxna per invånare (exkl. öppen vht) Medel 39 909 670 81 273 20 104 155 37 632 GBG, Östra Göteborg 36 421 3 767 161 633 86 2 304 464 119 3 648 GBG, Angered 35 772 3 017 259 375 83 1 949 244 106 2 911 GBG, Västra Hisingen 39 166 2 340 157 373 40 1 508 179 85 2 256 GBG, Göteborg, totalt 429 166 1 683 125 295 28 980 158 97 1 586 GBG, Norra Hisingen 37 533 1 565 190 225 0 944 124 82 1 483 GBG, Majorna-Linné 53 068 1 472 47 254 21 926 119 104 1 368 GBG, AFH 45 589 1 390 149 294 20 657 124 146 1 244 GBG, Lundby 41 498 1 203 126 315 0 535 137 89 1 113 Boden 22 253 1 183 137 645 72 133 138 58 1 125 GBG, Västra Göteborg 38 666 1 100 85 240 7 618 85 66 1 034 Älvsbyn 6 462 1 073 73 490 11 288 211 0 1 073 GBG, Örgryte-Härlanda 48 248 967 81 219 21 444 129 73 894 Växjö 67 329 925 37 331 38 235 284 0 925 Nyköping 42 065 903 80 649 0 11 124 38 865 Luleå 60 300 887 57 392 1 249 171 17 870 Gislaved 22 134 876 84 306 78 143 158 107 769 GBG, Centrum 53 205 869 62 139 22 483 65 98 771 Kalmar 51 320 820 128 276 89 128 179 21 800 Kristianstad 63 615 782 67 256 0 7 343 109 673 Simrishamn 15 335 775 59 525 29 0 163 0 775 Karlshamn 25 145 752 87 196 0 80 350 38 713 Öckerö 9 627 740 151 206 133 58 141 50 690 Kungälv 32 504 720 69 213 37 253 148 0 720 Örebro 110 297 719 0 271 21 184 244 0 719 Orust 12 087 690 134 382 29 3 55 86 604 Gotland 45 812 678 60 241 34 189 141 14 664 Vårgårda 8 496 611 153 154 16 63 195 30 581 Säffle 12 229 604 41 353 38 3 97 73 531 Karlskoga 23 750 591 62 235 0 19 139 136 455 Älvkarleby 7 266 588 67 317 0 0 85 118 469 Varberg 47 426 568 69 228 4 68 87 111 457 Lerum 28 975 552 60 228 0 37 198 29 523 Ronneby 22 362 511 73 236 0 0 202 0 511 Härryda 26 234 494 91 187 6 97 44 69 425 Vimmerby 12 111 466 66 169 0 48 183 0 466 Laholm 18 874 458 69 223 5 10 151 0 458 Ulricehamn 18 202 435 158 55 0 0 223 0 435 Lysekil 11 624 426 96 211 0 14 104 0 426 Hällefors 5 706 412 77 219 0 21 77 18 394 Olofström 10 562 364 78 240 0 19 28 0 364 Kramfors 14 936 331 63 80 0 0 188 0 331 Kumla 15 705 288 30 136 0 54 69 0 288 Östhammar 17 086 191 57 60 0 23 35 16 175 BILD 41. KOSTNAD PER INVÅNARE 20 ÅR OCH ÄLDRE, KPB-KOMMUNER OCH STADSDELAR 2015. Tabellen i bild 41 visar att det finns en stor spridning i kostnad per invånare för vuxna oavsett kommunstorlek. Kostnaden för samtliga insatser ökar inte linjärt med totalkostnaden, t.ex. finns det flera kommuner med hög kostnad per invånare men som inte har en mycket högre kostnad per invånare för öppenvård än för de kommunerna med låg kostnad. Man ser att kommunerna lägger olika stort fokus på de olika insatstyperna och att kostnaderna för myndighetsutövning skiljer sig i förhållande till invånarantal. Tabellen kan jämföras med insatsfördelningen i procent för vuxna för att till exempel se om en hög andel institutionsvård av verksamhetens totala resurser också gör att kommunen har en hög kostnad per invånare inom detta område, eller om det främst beror på att kommunen inte satsar resurser på övriga insatsalternativ. Ensolution AB 2016 72

Appendix 1 jämförelse utfall 2015 Kommentarer till enskilda kommuner I sammanställningen presenteras indikatorer där den enskilda kommunen ligger högt eller lågt. Detta betyder inte att det inte finns förbättringspotentialer inom andra områden eller att en hög eller låg kostnad nödvändigtvis är bra eller dåligt. All analys bör ske i den enskilda kommunens kontext. Efter kommentarerna återfinns en sammanfattande jämförelsetabell. Bjuv Låg andel ytterfall BUF Hög medelkostnad per utredning BUF Hög kostnad per invånare, kontaktperson/kontaktfamilj BUF Boden Låg utbetalning ekonomiskt bistånd per invånare Låg utbetalning ekonomiskt bistånd per hushåll Låg medelkostnad per utredning, VUX Hög medelkostnad per dygn i HVB/SiS-hem BUF Gislaved Låg konsumtion per invånare 0-19 år Lågt antal ytterfall inom BUF per 1 000 invånare, 0-19 år Låg andel ytterfall BUF Låg medelkostnad per brukare, 0-19 år Låg medelkostnad per brukare BUF Låg medelkostnad per dygn i HVB/SiS-hem BUF Hög medelkostnad per utredning vårdnad, boende och umgänge Gotland Hög konsumtion per invånare 0-19 år Hög medelkostnad per invånare 0-19 år Ensolution AB 2016 73

Hög andel ytterfall BUF Låg medelkostnad per familjehemsutredning Låg medelkostnad per utredning VUX Göteborg Hög konsumtion per invånare 20 år och äldre Hög utbetalning ekonomiskt bistånd per invånare Hög utbetalning ekonomiskt bistånd per invånare 20-24 år Högt antal ytterfall inom VUX per 1 000 invånare, 0-19 år Hög andel ytterfall BUF Hög andel ytterfall VUX Hög medelkostnad per brukare, 0-19 år Hög medelkostnad per brukare, 20 år och äldre Hög medelkostnad per brukare VUX Hög utbetalning ekonomiskt bistånd per hushåll Hög andel ytterfall ekonomiskt bistånd Hög medelkostnad per dygn i HVB/SiS-hem VUX Halmstad Lågt antal ytterfall inom BUF per 1 000 invånare, 0-19 år Låg andel ytterfall BUF Låg medelkostnad per brukare, 0-19 år Låg medelkostnad per brukare BUF Hög medelkostnad per dygn i HVB/SiS-hem BUF Låg medelkostnad per dygn, internt familjehem BUF Hällefors Låg konsumtion per invånare 0-19 år Lågt antal ytterfall inom VUX per 1 000 invånare, 0-19 år Låg andel ytterfall BUF Låg andel ytterfall VUX Låg medelkostnad per brukare, 0-19 år Låg medelkostnad per brukare, 20 år och äldre Låg medelkostnad per invånare, 0-19 år Ensolution AB 2016 74

Låg medelkostnad per brukare BUF Låg medelkostnad per brukare VUX Hög medelkostnad per utredning, BUF Låg medelkostnad per utredning vårdnad, boende och umgänge Låg utbetalning ekonomiskt bistånd per hushåll Härryda Låg konsumtion per invånare 0-19 år Låg utbetalning ekonomiskt bistånd per invånare 20-24 år Låg medelkostnad per brukare, 20 år och äldre Låg medelkostnad per invånare, 20 år och äldre Hög medelkostnad per brukare BUF Hög utbetalning ekonomiskt bistånd per hushåll Hög andel ytterfall ekonomiskt bistånd Hög medelkostnad per dygn, intern familjehem BUF Låg medelkostnad per dygn i HVB/SiS-hem VUX Hög medelkostnad per utredning VUX Kalmar Låg utbetalning ekonomiskt bistånd per invånare 20-24 år Högt antal ytterfall inom BUF per 1 000 invånare, 0-19 år Låg medelkostnad per dygn i HVB/SiS-hem VUX Hög medelkostnad per dygn i HVB/SiS-hem BUF Hög medelkostnad per dygn, internt familjehem BUF Låg medelkostnad per utredning, BUF Låg medelkostnad per utredning, VUX Karlshamn Låg utbetalning ekonomiskt bistånd per invånare Låg utbetalning ekonomiskt bistånd per invånare 20-24 år Låg andel ytterfall VUX Låg andel ytterfall BUF Låg medelkostnad per brukare, 0-19 år Låg medelkostnad per brukare, 20 år och äldre Ensolution AB 2016 75

Låg medelkostnad per brukare BUF Låg medelkostnad per brukare VUX Hög medelkostnad per dygn i HVB/SiS-hem VUX Låg medelkostnad per dygn, internt familjehem BUF Låg medelkostnad per dygn i HVB/SiS-hem BUF Hög medelkostnad per familjehemsutredning Karlskoga Hög utbetalning ekonomiskt bistånd per invånare Hög utbetalning ekonomiskt bistånd per invånare 20-24 år Hög utbetalning ekonomiskt bistånd per hushåll 20-24 år Lågt antal ytterfall inom VUX per 1 000 invånare, 0-19 år Låg andel ytterfall VUX Låg andel ytterfall BUF Låg medelkostnad per brukare BUF Låg medelkostnad per brukare VUX Låg medelkostnad per brukare, 20 år och äldre Låg medelkostnad per dygn i HVB/SiS-hem BUF Låg medelkostnad per dygn i HVB/SiS-hem VUX Låg medelkostnad per utredning vårdnad, boende och umgänge Kramfors Hög andel ytterfall inom BUF per 1 000 invånare, 0-19 år Lågt antal ytterfall inom VUX per 1 000 invånare, 0-19 år Låg andel ytterfall VUX Hög medelkostnad per brukare BUF Hög medelkostnad per utredning BUF Låg medelkostnad per dygn, internt familjehem BUF Låg utbetalning ekonomiskt bistånd per hushåll Låg andel ytterfall ekonomiskt bistånd Kristianstad Hög utbetalning ekonomiskt bistånd per invånare Hög medelkostnad per dygn i HVB/SiS-hem BUF Ensolution AB 2016 76

Hög medelkostnad per dygn i HVB/SiS-hem VUX Låg medelkostnad per brukare BUF Låg medelkostnad per utredning, BUF Låg andel ytterfall BUF Låg andel ytterfall inom VUX per 1 000 invånare, 20 år och äldre Kumla Låg konsumtion per invånare 0-19 år Lågt antal ytterfall inom BUF per 1 000 invånare, 0-19 år Lågt antal ytterfall inom VUX per 1 000 invånare, 20 år och äldre Låg andel ytterfall BUF Låg medelkostnad per brukare, 0-19 år Låg medelkostnad per brukare, 20 år och äldre Låg medelkostnad per brukare BUF Låg medelkostnad per brukare VUX Låg medelkostnad per utredning, BUF Låg medelkostnad per utredning, VUX Låg medelkostnad per dygn i HVB/SiS-hem VUX Kungälv Låg konsumtion per invånare 0-19 år Låg kostnad per invånare, kontaktperson/kontaktfamilj inom BUF Låg utbetalning ekonomiskt bistånd per invånare Hög medelkostnad per utredning VUX Hög medelkostnad per utredning vårdnad, boende och umgänge Laholm Låg medelkostnad per brukare BUF Hög medelkostnad per dygn, internt familjehem BUF Hög andel ytterfall inom BUF per 1 000 invånare, 0-19 år Låg medelkostnad per dygn i HVB/SiS-hem VUX Ensolution AB 2016 77

Lerum Låg medelkostnad per invånare, 0-19 år Låg medelkostnad per invånare, 20 år och äldre Låg andel ytterfall inom BUF per 1 000 invånare, 0-19 år Hög medelkostnad per dygn, internt familjehem BUF Hög andel ytterfall VUX Hög medelkostnad per brukare VUX Hög utbetalning ekonomiskt bistånd per hushåll, 20-24 år Luleå Låg medelkostnad per utredning BUF Hög andel ytterfall BUF Låg medelkostnad per dygn i HVB/SiS-hem BUF Låg medelkostnad per utredning VUX Låg utbetalning ekonomiskt bistånd per hushåll, 20-24 år Låg utbetalning ekonomiskt bistånd per invånare, 20-24 år Lysekil Hög medelkostnad per brukare, 0-19 år Hög medelkostnad per brukare BUF Hög andel ytterfall inom BUF Hög medelkostnad per dygn, internt familjehem BUF Låg medelkostnad per brukare VUX Låg andel ytterfall VUX Hög utbetalning ekonomiskt bistånd per hushåll Hög medelkostnad per utredning, vårdnad, boende och umgänge Nyköping Högt antal ytterfall inom VUX per 1 000 invånare, 0-19 år Hög utbetalning ekonomiskt bistånd per invånare, 20-24 år Låg andel ytterfall BUF Låg medelkostnad per brukare, 0-19 år Låg medelkostnad per brukare BUF Ensolution AB 2016 78

Olofström Låg medelkostnad per brukare, 20 år och äldre Låg medelkostnad per invånare, 20 år och äldre Låg andel ytterfall BUF Hög medelkostnad per dygn HVB/SiS-hem VUX Låg medelkostnad per brukare VUX Låg utbetalning ekonomiskt bistånd per invånare Låg utbetalning ekonomiskt bistånd per invånare, 20-24 år Låg andel ytterfall ekonomiskt bistånd Orust Hög medelkostnad per brukare, 0-19 år Hög medelkostnad per dygn i HVB/SiS-hem BUF Hög medelkostnad per utredning, BUF Hög medelkostnad per utredning, VUX Låg andel ytterfall VUX Låg utbetalning ekonomiskt bistånd per invånare Ronneby Hög kostnad per invånare, kontaktperson/kontaktfamilj inom BUF Låg andel ytterfall VUX Låg medelkostnad per brukare, 20 år och äldre Hög medelkostnad per brukare, 0-19 år Låg medelkostnad per brukare VUX Låg medelkostnad per dygn i HVB/SiS-hem BUF Låg medelkostnad per dygn i HVB/SiS-hem VUX Simrishamn Låg konsumtion per invånare 20 år och äldre Låg utbetalning ekonomiskt bistånd per invånare Låg utbetalning ekonomiskt bistånd per hushåll Låg andel ytterfall BUF Hög andel ytterfall VUX Hög medelkostnad per utredning BUF Ensolution AB 2016 79

Hög medelkostnad per brukare VUX Hög medelkostnad per dygn i HVB/SiS-hem VUX Säffle Låg medelkostnad per brukare 0-19 år Låg medelkostnad per brukare 20 år och äldre Låg medelkostnad per brukare BUF Låg medelkostnad per utredning BUF Låg medelkostnad per dygn, internt familjehem BUF Låg utbetalning ekonomiskt bistånd per invånare Låg utbetalning ekonomiskt bistånd per hushåll 20-24 år Ulricehamn Låg konsumtion per invånare 0-19 år Lågt antal ytterfall inom BUF per 1 000 invånare, 0-19 år Låg andel ytterfall BUF Låg medelkostnad per brukare, 0-19 år Låg medelkostnad per brukare BUF Låg medelkostnad per dygn i HVB/SiS-hem BUF Låg medelkostnad per utredning vårdnad, boende och umgänge Hög medelkostnad per familjehemsutredning Varberg Låg utbetalning ekonomiskt bistånd per invånare Låg utbetalning ekonomiskt bistånd per invånare 20-24 år Låg medelkostnad per brukare BUF Låg medelkostnad per utredning BUF Låg medelkostnad per brukare VUX Låg andel ytterfall VUX Låg andel ytterfall inom BUF per 1 000 invånare, 0-19 år Ensolution AB 2016 80

Vimmerby Låg kostnad per invånare, kontaktperson/kontaktfamilj inom BUF Högt antal ytterfall inom BUF per 1 000 invånare, 0-19 år Hög medelkostnad per brukare, 0-19 år Hög medelkostnad per dygn i HVB/SiS-hem BUF Låg medelkostnad per brukare, VUX Låg medelkostnad per utredning, VUX Låg andel ytterfall VUX Vårgårda Låg medelkostnad per dygn, internt familjehem BUF Hög medelkostnad per dygn i HVB/SiS-hem BUF Låg medelkostnad per utredning BUF Hög medelkostnad per utredning VUX Låg medelkostnad per dygn i HVB/SiS-hem VUX Låg andel ytterfall ekonomiskt bistånd Låg utbetalning ekonomiskt bistånd per hushåll Hög utbetalning ekonomiskt bistånd per invånare, 20-24 år Växjö Låg medelkostnad per dygn, internt familjehem BUF Låg medelkostnad per utredning VUX Hög medelkostnad per dygn i HVB/SiS-hem VUX Låg utbetalning ekonomiskt bistånd per invånare, 20-24 år Hög medelkostnad per utredning, vårdnad, boende och umgänge Älvkarleby Hög konsumtion per invånare 0-19 år Hög kostnad per invånare, kontaktperson/kontaktfamilj inom BUF Högt antal ytterfall inom BUF per 1 000 invånare, 0-19 år Hög andel ytterfall BUF Hög medelkostnad per brukare, 0-19 år Hög medelkostnad per brukare BUF Hög medelkostnad per brukare VUX Ensolution AB 2016 81

Låg utbetalning ekonomiskt bistånd per hushåll, 20-24 år Låg medelkostnad per dygn i HVB/SiS-hem BUF Hög medelkostnad per utredning, VUX Hög medelkostnad per utredning, vårdnad, boende och umgänge Älvsbyn Låg utbetalning ekonomiskt bistånd per invånare Låg utbetalning ekonomiskt bistånd per hushåll Låg utbetalning ekonomiskt bistånd per hushåll, 20-24 år Låg andel ytterfall ekonomiskt bistånd Öckerö Låg konsumtion per invånare 0-19 år Hög konsumtion per invånare 20 år och äldre Låg medelkostnad per brukare, 0-19 år Låg medelkostnad per brukare BUF Hög utbetalning ekonomiskt bistånd per hushåll Låg medelkostnad per dygn i HVB/SiS-hem BUF Hög medelkostnad per dygn i HVB/SiS-hem VUX Låg medelkostnad per utredning, vårdnad, boende och umgänge Örebro Hög utbetalning ekonomiskt bistånd per invånare Hög medelkostnad per dygn i HVB/SiS-hem BUF Låg medelkostnad per utredning, vårdnad, boende och umgänge Låg medelkostnad per utredning BUF Östhammar Låg medelkostnad per brukare, 20 år och äldre Låg medelkostnad per invånare, 0-19 år Hög medelkostnad per utredning BUF Låg medelkostnad per dygn i HVB/SiS-hem BUF Ensolution AB 2016 82

Låg medelkostnad per dygn i HVB/SiS-hem VUX Hög medelkostnad per utredning VUX Låg andel ytterfall VUX Låg medelkostnad per brukare VUX Låg utbetalning ekonomiskt bistånd per invånare Låg utbetalning ekonomiskt bistånd per invånare 20-24 år Ensolution AB 2016 83

Appendix 2 jämförelse kommuner utfall 2015 Kommun Bjuv Boden Gislaved Gotland Göteborg Halmstad Hällefors Härryda Kalmar Karlshamn Karlskoga Kramfors Kristianstad Kumla Kungälv Laholm Lerum Invånare 14 962 27 913 29 272 57 391 546 628 96 952 7 032 36 651 65 704 31 846 30 283 18 359 82 510 21 154 42 730 24 195 40 181 Medelkostnad per brukare IFO 0-19 år 56 281 65 390 54 996 77 604 79 224 39 080 34 107 63 340 52 643 50 281 43 673 100 605 62 357 52 398 44 571 58 343 Saknas Medelkostnad per brukare IFO över 20 år Saknas 58 775 50 615 46 511 94 639 Saknas 26 659 39 946 52 869 45 763 43 955 29 267 51 666 44 187 65 980 Saknas 73 695 Medelkostnad per invånare IFO 0-19 år 8 380 8 110 5 465 12 779 7 697 6 210 4 864 6 065 8 036 5 488 7 118 12 304 9 346 4 701 5 501 6 668 4 031 Medelkostnad per invånare IFO över 20 år Saknas 2 228 2 372 2 270 4 963 Saknas 2 086 1 480 2 232 2 813 2 641 1 728 3 415 1 649 2 049 2 533 1 679 Medelkostnad per brukare, barn, ungdom, familj 72 838 90 940 55 989 88 190 156 762 59 117 51 831 82 212 78 063 49 070 70 341 153 853 62 434 80 995 70 200 64 518 Saknas Medelkostnad per brukare vuxna Saknas 79 147 84 208 43 787 128 216 Saknas 29 978 36 675 68 197 28 268 41 176 38 060 53 553 63 376 61 308 34 600 101 902 Ytterfall BUF 10 8 6 86 423 20 4 41 81 12 15 19 53 7 19 30 14 Procentuell andel ytterfall BUF 2 2 1 6 7 1 3 6 6 2 2 8 2 3 3 5 5 Ytterfall barn, ungdom, familj per 1000 inv. 0-19 år 2,7 1,4 0,8 7,4 3,5 0,9 3,0 3,9 5,6 1,8 2,3 5,6 2,8 1,3 1,9 5,6 1,2 Ytterfall VUX Saknas 24 15 17 752 Saknas 1 9 35 8 8 2 21 4 25 8 18 Procentuell andel ytterfall vuxna Saknas 9 9 3 16 Saknas 1 3 7 1 3 2 5 6 7 3 13 Ytterfall vuxna per 1000 inv. över 20 år Saknas 1,1 0,7 0,4 1,8 Saknas 0,2 0,3 0,7 0,3 0,3 0,1 0,3 0,3 0,8 0,4 0,6 Andel intern familjehemsvård BUF 78 84 82 67 74 98 79 81 86 100 90 54 86 89 48 86 79 Andel intern öppenvård BUF 92 100 100 100 79 97 49 87 96 100 100 93 71 100 99 Saknas 62 Andel intern öppenvård VUX Saknas 100 100 99 72 Saknas 81 84 100 100 100 100 100 14 96 Saknas 44 Ekonomiskt bistånd, utbetalning per invånare Saknas 651 664 901 2 000 Saknas 782 505 735 513 1 535 768 1 210 684 536 778 683 Ekonomiskt bistånd & personalkostnad per invånare Saknas 863 875 1 006 2 456 Saknas 932 619 849 614 1 651 910 1 406 774 677 991 791 Ekonomiskt bistånd, utbetalning per invånare 20-24 år Saknas 1 602 1 238 1 832 2 104 Saknas 1 447 981 915 1 032 4 896 2 280 1 320 1 130 1 504 1 150 1 573 Ekonomiskt bistånd, utbetalning per hushåll Saknas 33 457 38 643 36 203 56 590 Saknas 17 971 49 734 43 909 37 876 47 334 34 828 45 606 35 970 44 637 51 017 47 645 Ekonomiskt bistånd & personalkostnad per hushåll Saknas 44 356 50 939 40 421 64 295 Saknas 21 408 60 973 50 686 45 346 50 900 41 238 52 984 40 718 56 411 64 957 55 187 Ekonomiskt bistånd, utbetalning per hushåll 20-24 år Saknas 24 716 23 254 24 852 32 837 Saknas 12 136 28 931 28 833 25 704 36 816 26 378 21 986 19 001 30 337 28 196 34 547 Antal ytterfall ekonomiskt bistånd Saknas 34 36 142 3 801 Saknas 2 60 146 21 146 18 328 27 74 70 100 Procentuell andel ytterfall ekonomiskt bistånd Saknas 6 7 10 19 Saknas 1 16 13 5 15 4 15 7 14 19 17 Medelkostnad per dygn HVB/SiS BUF inkl. personal 4 227 6 733 4 753 4 299 4 532 4 848 Saknas 4 673 5 282 3 400 2 172 4 441 5 089 4 063 5 271 4 639 4 625 Medelkostnad per dygn HVB/SiS BUF 4 218 6 297 4 589 4 143 4 368 4 580 Saknas 4 431 5 037 3 281 2 076 4 090 4 669 3 978 5 062 4 370 4 520 Medelkostnad per dygn HVB/SiS vuxna inkl. personal Saknas 2 235 2 282 2 197 2 637 Saknas 2 610 1 761 3 091 2 668 1 441 2 226 2 850 1 947 2 614 1 640 2 630 Medelkostnad per dygn HVB/SiS vuxna Saknas 2 139 2 155 2 141 2 506 Saknas 2 297 1 646 2 851 2 254 1 416 2 083 2 723 1 891 2 444 1 570 2 536 Medelkostnad per familjehemsdygn BUF inkl. personal 1 079 963 1 243 1 245 1 071 922 Saknas 1 470 1 534 640 883 847 1 023 933 999 1 446 1 152 Medelkostnad per familjehemsdygn BUF 918 894 1 058 1 016 959 731 Saknas 1 133 1 275 582 793 684 880 836 920 1 291 1 132 Kostnad per invånare, kontaktperson/kontaktfamilj BUF 121 63 60 74 93 47 47 79 85 74 93 114 85 41 35 Saknas 44 Medelkostnad per dag, kontaktperson/kontaktfamilj BUF 170 118 92 144 232 124 183 200 170 114 142 154 160 212 141 Saknas 129 Medelkostnad per utredning, barn, ungdom, familj 25 767 16 634 22 839 15 817 20 696 19 186 26 778 18 208 10 416 16 196 18 647 24 839 8 583 13 902 19 379 18 853 12 297 Medelkostnad per utredning, vuxna Saknas 5 744 9 784 5 530 7 256 Saknas 7 542 12 198 4 686 4 756 8 219 5 081 5 635 4 257 10 429 7 030 6 421 Medelkostnad per familjehemsutredning Saknas Saknas 18 143 7 996 Saknas 22 258 17 081 34 914 15 695 24 344 7 771 Saknas 11 558 6 708 21 358 Saknas Saknas Medelkostnad per utredning, vårdnad, boende & umgänge 23 271 Saknas 38 759 26 078 Saknas 28 525 11 346 21 710 37 839 39 097 16 521 Saknas 27 186 7 788 29 627 24 106 22 305 Brukarmix Konsumtion Produktivitet BILD 42. JÄMFÖRELSE AV INDIKATORER INOM INDIVID- OCH FAMILJEOMSORG, KPB-KOMMUNER UTFALL 2015. Ensolution AB 2016 84

Kommun Luleå Lysekil Nyköping Olofström Orust Ronneby Simrishamn Säffle Ulricehamn Varberg Vimmerby Vårgårda Växjö Älvkarleby Älvsbyn Öckerö Örebro Östhammar Invånare 76 088 14 464 54 262 13 170 15 010 28 697 19 058 15 366 23 494 61 030 15 419 11 165 88 108 9 293 8 183 12 645 144 200 21 563 Medelkostnad per brukare IFO 0-19 år Saknas 122 329 46 430 49 356 79 655 86 388 71 488 43 077 44 522 45 685 56 422 81 350 68 784 119 415 Saknas 48 814 67 178 63 073 Medelkostnad per brukare IFO över 20 år 71 075 46 852 50 833 19 988 50 189 32 287 75 676 39 005 41 127 63 571 45 865 50 087 57 641 41 405 47 645 55 929 46 241 41 110 Medelkostnad per invånare IFO 0-19 år 6 651 10 976 6 519 7 952 8 790 9 345 6 921 6 737 5 542 5 961 8 058 9 422 8 414 14 017 Saknas 5 349 10 258 4 903 Medelkostnad per invånare IFO över 20 år 2 348 2 307 2 677 749 1 925 1 951 1 744 2 003 1 511 1 955 2 130 2 047 2 568 2 183 2 582 2 129 3 460 1 547 Medelkostnad per brukare, barn, ungdom, familj Saknas 245 270 66 013 70 386 72 824 88 970 108 519 63 350 61 466 59 282 100 768 101 366 95 175 168 028 Saknas 64 322 93 496 81 045 Medelkostnad per brukare vuxna 72 527 31 083 56 698 31 815 44 030 34 119 136 431 68 614 41 822 31 627 33 164 43 438 76 627 75 971 90 658 38 190 61 358 22 391 Ytterfall BUF 40 17 20 6 9 22 6 9 5 17 9 8 74 19 Saknas Saknas 152 11 Procentuell andel ytterfall BUF 7 13 2 2 3 4 3 4 1 2 4 4 5 14 Saknas Saknas 5 4 Ytterfall barn, ungdom, familj per 1000 inv. 0-19 år 2,5 6,0 1,6 2,3 3,1 3,5 1,6 2,9 0,9 1,2 2,7 3,0 3,6 9,4 Saknas Saknas 4,5 2,5 Ytterfall VUX 47 3 45 4 6 9 9 8 5 19 4 5 59 3 6 Saknas 94 0 Procentuell andel ytterfall vuxna 7 2 7 3 4 3 11 9 3 3 2 5 7 9 8 Saknas 6 0 Ytterfall vuxna per 1000 inv. över 20 år 0,8 0,3 1,1 0,4 0,5 0,4 0,6 0,7 0,3 0,4 0,3 0,6 0,9 0,4 0,9 Saknas 0,9 0,0 Andel intern familjehemsvård BUF 76 57 100 89 58 100 90 38 100 94 68 58 61 49 Saknas 71 65 44 Andel intern öppenvård BUF 95 59 82 99 90 100 82 100 87 0 100 99 96 99 Saknas 94 67 87 Andel intern öppenvård VUX 82 100 97 21 77 98 100 100 96 0 97 85 97 100 96 75 63 100 Ekonomiskt bistånd, utbetalning per invånare 700 881 1 048 101 646 625 430 608 654 435 604 767 930 838 498 784 1 219 306 Ekonomiskt bistånd & personalkostnad per invånare 844 1 091 1 183 185 785 812 616 748 769 546 776 877 1 089 1 078 621 927 1 721 441 Ekonomiskt bistånd, utbetalning per invånare 20-24 år 794 2 150 2 291 151 1 741 1 266 1 622 1 414 1 918 543 1 623 2 975 1 121 2 130 1 203 1 561 1 245 990 Ekonomiskt bistånd, utbetalning per hushåll 38 700 37 040 48 365 13 141 36 601 37 923 32 397 36 055 37 839 41 313 39 976 33 586 48 792 35 396 27 376 51 932 46 056 27 634 Ekonomiskt bistånd & personalkostnad per hushåll 46 618 45 874 54 563 24 132 44 459 49 251 46 390 44 360 44 471 51 849 51 381 38 416 57 108 45 545 34 120 61 409 64 589 39 818 Ekonomiskt bistånd, utbetalning per hushåll 20-24 år 21 747 24 831 36 394 6 732 28 332 23 962 27 664 21 405 30 547 20 486 25 160 29 412 28 305 24 921 24 005 36 241 23 219 26 324 Antal ytterfall ekonomiskt bistånd 130 32 169 1 18 31 15 15 31 88 19 14 262 16 2 Saknas 505 23 Procentuell andel ytterfall ekonomiskt bistånd 9 9 14 1 7 7 6 6 8 14 8 5 16 7 1 Saknas 13 10 Medelkostnad per dygn HVB/SiS BUF inkl. personal 3 589 4 565 4 309 3 679 5 259 3 599 4 291 3 762 2 979 4 485 6 473 4 753 4 569 3 030 Saknas 3 696 5 563 3 084 Medelkostnad per dygn HVB/SiS BUF 3 416 4 468 4 214 3 590 5 104 3 443 3 895 3 643 2 828 4 429 6 322 4 641 4 249 2 913 Saknas 3 495 5 492 2 840 Medelkostnad per dygn HVB/SiS vuxna inkl. personal 2 059 1 729 2 452 2 772 2 676 2 052 3 136 2 260 2 397 2 056 2 093 1 517 3 063 2 054 2 054 3 081 2 454 1 540 Medelkostnad per dygn HVB/SiS vuxna 1 974 1 657 2 423 2 655 2 423 1 946 3 040 2 120 2 155 2 010 1 955 1 227 2 747 1 931 1 961 2 961 2 376 1 204 Medelkostnad per familjehemsdygn BUF inkl. personal 1 031 1 262 868 955 1 088 941 1 087 761 866 1 050 802 873 746 1 215 Saknas 963 897 789 Medelkostnad per familjehemsdygn BUF 843 1 052 777 838 928 829 858 572 766 849 581 739 627 1 128 Saknas 878 750 731 Kostnad per invånare, kontaktperson/kontaktfamilj BUF 54 61 83 165 131 133 72 114 83 55 61 52 84 176 Saknas 111 59 91 Medelkostnad per dag, kontaktperson/kontaktfamilj BUF 132 144 149 269 145 141 255 127 177 106 113 152 125 211 Saknas 324 176 159 Medelkostnad per utredning, barn, ungdom, familj 14 104 21 020 16 610 18 322 21 943 16 168 22 800 14 509 15 301 12 610 20 380 11 999 31 708 22 356 Saknas 17 302 13 125 27 037 Medelkostnad per utredning, vuxna 3 691 6 396 8 541 8 633 9 848 7 458 8 334 5 873 10 004 7 990 2 944 10 465 4 593 10 583 6 229 9 539 7 716 10 525 Medelkostnad per familjehemsutredning 67 514 49 910 3 086 Saknas 22 594 9 245 16 104 2 425 9 884 19 492 78 999 Saknas 34 306 50 180 Saknas Saknas Saknas Saknas Medelkostnad per utredning, vårdnad, boende & umgänge 49 853 44 731 26 912 Saknas Saknas 28 795 Saknas 17 048 16 500 30 233 18 461 13 136 54 552 43 359 Saknas 14 383 16 315 22 269 Brukarmix Konsumtion Produktivitet BILD 43. JÄMFÖRELSE AV INDIKATORER INOM INDIVID- OCH FAMILJEOMSORG, KPB-KOMMUNER UTFALL 2015. Ensolution AB 2016 85

Appendix 3 jämförelse stadsdelar i Göteborg utfall 2015 Kommun Göteborg, totalt AFH Angered Centrum Lundby Majorna-Linné Norra Hisingen Västra Göteborg Västra Hisingen Örgryte-Härlanda Östra Göteborg Invånare 546 628 58 202 51 237 60 592 49 922 63 544 49 462 52 710 54 275 58 428 48 256 Medelkostnad per brukare IFO 0-19 år 79 224 91 800 94 746 43 748 58 766 55 264 86 470 102 648 70 686 49 048 114 512 Medelkostnad per brukare IFO över 20 år 94 639 99 047 91 483 89 174 77 844 96 469 86 189 95 964 91 603 92 264 107 940 Medelkostnad per invånare IFO 0-19 år 7 697 8 266 12 652 6 921 8 260 6 730 8 536 6 911 9 662 5 549 15 754 Medelkostnad per invånare IFO över 20 år 4 963 3 931 13 289 2 122 2 976 3 547 3 999 3 365 6 990 2 781 13 575 Medelkostnad per brukare, barn, ungdom, familj 156 762 184 209 140 184 134 016 159 289 158 509 147 369 173 301 143 961 145 481 181 914 Medelkostnad per brukare vuxna 128 216 125 189 107 172 121 684 113 279 155 801 126 755 132 247 139 623 103 638 148 226 Ytterfall BUF 423 53 72 19 29 27 33 33 46 28 83 Procentuell andel ytterfall BUF 7 10 6 6 8 7 6 7 6 8 9 Ytterfall barn, ungdom, familj per 1000 inv. 0-19 år 3,5 4,2 4,7 2,6 3,4 2,6 2,8 2,3 3,0 2,8 7,0 Ytterfall VUX 752 55 111 47 44 95 55 39 103 40 163 Procentuell andel ytterfall vuxna 16 14 12 16 13 23 14 15 18 11 19 Ytterfall vuxna per 1000 inv. över 20 år 1,8 1,2 3,1 0,9 1,1 1,8 1,5 1,0 2,6 0,8 4,5 Andel intern familjehemsvård BUF 74 74 77 75 74 62 76 88 76 64 74 Andel intern öppenvård BUF 79 78 82 69 83 81 82 76 85 88 67 Andel intern öppenvård VUX 72 65 61 78 94 96 88 44 80 73 39 Ekonomiskt bistånd, utbetalning per invånare 2 000 1 266 5 245 726 1 059 1 303 1 469 1 117 2 725 898 4 954 Ekonomiskt bistånd & personalkostnad per invånare 2 456 1 546 6 201 874 1 279 1 550 1 706 1 291 3 157 1 048 5 907 Ekonomiskt bistånd, utbetalning per invånare 20-24 år 2 104 1 481 5 857 392 908 1 277 1 485 1 752 3 831 927 5 314 Ekonomiskt bistånd, utbetalning per hushåll 56 590 54 906 59 433 49 525 46 054 54 255 55 221 54 478 58 657 49 724 61 049 Ekonomiskt bistånd & personalkostnad per hushåll 64 295 67 036 70 259 59 643 55 620 64 540 64 106 62 966 67 958 58 034 72 785 Ekonomiskt bistånd, utbetalning per hushåll 20-24 år 32 837 27 374 31 796 28 106 27 787 31 308 27 209 28 825 36 677 32 607 39 886 Antal ytterfall ekonomiskt bistånd 3 801 269 937 145 129 300 262 203 525 177 854 Procentuell andel ytterfall ekonomiskt bistånd 19 20 21 16 11 20 20 19 21 17 22 Medelkostnad per dygn HVB/SiS BUF inkl. personal 4 532 4 430 4 144 5 072 4 369 3 922 4 516 4 928 4 087 5 839 4 017 Medelkostnad per dygn HVB/SiS BUF 4 368 4 358 3 942 4 962 4 261 3 773 4 350 4 597 3 962 5 652 3 829 Medelkostnad per dygn HVB/SiS vuxna inkl. personal 2 637 3 345 2 766 2 680 2 321 2 756 1 993 2 789 2 890 2 329 2 499 Medelkostnad per dygn HVB/SiS vuxna 2 506 3 186 2 551 2 581 2 226 2 631 1 897 2 659 2 719 2 225 2 382 Medelkostnad per familjehemsdygn BUF inkl. personal 1 071 1 142 935 1 204 1 155 828 900 663 1 438 1 479 969 Medelkostnad per familjehemsdygn BUF 959 1 058 810 998 1 102 757 824 514 1 366 1 315 842 Kostnad per invånare, kontaktperson/kontaktfamilj BUF 93 45 254 28 65 36 93 85 80 48 201 Medelkostnad per dag, kontaktperson/kontaktfamilj BUF 232 258 274 230 204 142 197 232 240 255 292 Ensolution AB 2016 86

Jämförelser mellan kommuner inom individoch familjeomsorg Utfall 2015 Kostnad per brukare (KPB) är en metod för att beräkna kommunens kostnader för olika insatser och hur dessa insatser kan knytas till den enskilde brukaren. Genom att KPB bygger på avidentifierade individdata kan kostnaden för vård och service för olika typer av brukare sammanställas och utgöra grunden för uppföljning ur olika perspektiv. Syftet med denna rapport är att presentera jämförelser mellan de kommuner som använder Kostnad per brukare. Syftet är också att visa exempel som kan vara användbara för att få bättre underlag till verksamhetsutveckling, förbättringsarbete och resursfördelning i den egna kommunen. Stockholm Blasieholmsgatan 2 A 111 48 Stockholm Telefon +46 8 640 70 00 Göteborg Sankt Eriksgatan 3 411 05 Göteborg Telefon +46 31 12 27 27 Halmstad Slottsmöllans Företagscentrum 302 31 Halmstad Telefon +46 35 22 77 30 www.ensolution.se