tillstånd till nybyggnation av Trälshults kraftverk, Laholms kommun, Hallands län

VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM 2012-12-06 meddelad i Vänersborg Mål nr M 1429-11 SÖKANDE Sven-Erik Vänneå Trälshult 23, Snickebo 310 20 Knäred Ombud: Walter Johansson SWECO, Energuide AB Sturegatan 4 791 51 Falun SAKEN tillstånd till nybyggnation av Trälshults kraftverk, Laholms kommun, Hallands län Avrinningsområde: 98 N: 6266110 E: 402005 DOMSLUT 1., som godkänner den för ansökan upprättade miljökonsekvensbeskrivningen, lämnar Sven-Erik Vänneå tillstånd att på fastigheterna Laholm Trälshult 4:6-8 bygga om och bibehålla Trälshults kraftverk på sätt anges under rubriken ANSÖKAN nedan. Den nu tillståndsgivna verksamheten avser åtgärder omfattande i huvudsak intagsparti, maskinstation och utloppskanal samt att vid arbetenas utförande anlägga provisoriska anordningar som fångdammar. lämnar vidare Sven-Erik Vänneå tillstånd att avleda en vattenmängd om högst 2,8 m 3 /s till den nya kraftstationen. Drift av nu befintlig äldre kraftstation får endast ske vid driftstörningar i den nya kraftstationen. Arbetena ska utföras i huvudsaklig överensstämmelse med vad sökanden uppgett och åtagit sig i målet om inte annat följer av domslutet nedan. Dok.Id 176910 Postadress Besöksadress Telefon Telefax Expeditionstid Box 1070 Hamngatan 6 0521-27 02 00 0521-27 02 30 måndag - fredag 462 28 Vänersborg E_ p o s t : mmd.vanersborg@dom.se 09:00-16:00

4. Grumlande arbeten får inte utföras under perioden den 15 september -15 november. 5. Vid kraftverket får inte förekomma någon korttidsreglering. Vad beror på kraftverkets skötsel får vattennivån på upp ströms sidan dammanläggningen inte överstiga +85,00 m. För kraftverkets praktiska drift får dock vattennivån avsänkas till +84,50 m. 6. Förbi kraftverks dammen ska släppas en minimivattenföring om 300 1/s - dock högst tillrinningen om denna är mindre - samt utföras en fiskväg utförd i huvudsak på sätt som angetts i målet. I fiskvägen ska släppas minst 150 1/s eller tillrinningen om denna är mindre. Anläggningen ska vara försedd med en avledningsränna för utvandrande ål och annan fisk. 7. Intaget till kraftverksturbinen ska förses med ett vinklat intagsgaller med ett galleravstånd på högst 15 mm. 8. Innan arbetena påbörjas ska tillsynsmyndigheten godkänna ett kontrollprogram för vattenverksamheten. 9. överlåter åt tillsynsmyndigheten att fastställa de ytterligare villkor som kan erfordras avseende a. utformning av fiskvägen, b. kontrollprogram för densamma samt c. hur minimivattenföringen ska fördelas mellan fiskvägen och andra anläggningsdelar. 10. Strömfallsfastighet för Trälshults kraftverk ska fortfarande vara fastigheten Laholm Trälshult 4:8. 11. Den allmänna fiskeavgiften enligt i 6 kap 7 lagen (1998:812) med särskilda bestämmelser om vattenverksamhet fastställs till 1 100 kronor såsom engångsavgift. Avgiften ska betalas till Havs- och vattenmyndigheten senast en månad efter det att denna dom vunnit laga kraft.

-11 12. Arbetena skall vara utförda inom tio (10) år från det att domen vunnit laga kraft i tillstånds de len. 13. Anspråk i anledning av oförutsedd skada får framställas inom tio (10) år från arbetstidens utgång. 14. Den andel som tillståndshavaren enligt 31 kap. 22-23 miljöbalken är skyldig att tåla utan ersättning bestäms till 1/20. 15. Sven-Erik Vänneå skall betala ersättning för rättegångskostnader till a. Kammarkollegiet med 50 000 kr. b. Barbro Mollgård med 50 000 kr. På beloppen skall ränta utgå enligt lag. 16. Prövnings avgiften fastställs till trettiotus enniohundra (30 900) kr.

BAKGRUND Trälshult kraftverk är beläget i Vänneån, ungefär 4 km uppströms åns utlopp i Lagan och ungefär 5 km öster om Knäreds tätort, Laholms kommun. Lagan mynnar i Kattegatt (Laholmsbukten) väster om Laholm. Söderbygdens vattendomstol lagligförklarade i dom den 21 mars 1968 (dom A 15/1968) då befintlig kraftstation och utloppskanal. Domstolen lämnade samtidigt tillstånd till utrivning av ut befintlig damm och till bygge av en ny damm med nytt turbinintag ungefår 200 m nedströms den damm som skulle utrivas. I domen lämnades även tillstånd till att med den nya dammen dämma Vänneån uppströms den nya dammen till nivåerna +84,85 m resp. +85,00 m (RH 00) under vegetationstid resp. övrig tid av året, samt ålades sökanden bl.a. att i samråd med fiskerikonsulent utföra fiskväg genom den nya dammen och i denna släppa erforderligt vatten, dock högst 50 1/s. I domen anges vidare bl.a. att kraftstationen är försedd med en turbin på drygt 40 hk som drar en generator på 25 MW, att turbinen vid full drift behöver en vattenmängd om 0,6 m 3 /s samt att tillopps- resp. avloppskanalen var ungefär 200 m resp. 450 m långa. Strömfallsfastighet för anläggningen är fastigheten Laholm Trälshult 4:8. I 1968 års dom finns vidare antecknat att den då befintliga dammen enligt uppgift var utförd 1914 i syfte att avleda vatten till befintlig kraftstation samt att kraftverksägaren 1956 hade sänkt och förlängt avloppskanalen samt installerat ny turbinkammare och turbin. Sven-Erik Vänneå har nu ansökt om tillstånd att bygga om anläggningen, främst på så sätt att det byggs en ny maskinstation strax nedströms den befintliga, där det placeras en semikaplan dimensionerade för drivvattenföringen 2,8 m 3 /s.

YRKANDEN Sven-Erik Vänneå har yrkat 1. tillstånd att bygga om och bibehålla Trälshults kraftverk med därtill hörande anordningar, omfattande i huvudsak, intagsparti, maskinstation och utloppskanal, samt att vid arbetenas utförande anlägga provisoriska anordningar som fångdammar, 2. tillstånd att avleda 2,8 m 3 /s vatten till den nya kraftstationen och i övrigt hushålla med vattnet inom ramen gällande regleringsamplituder och vattenhushållningsbestämmelser, 3. tillstånd att i vad beror på kraftverkets skötsel vid kanalintaget inte dämma högre än +85,00 m med fullt öppen damm, för kraftverkets praktiska drift avsänka vattennivån vid intaget till +84,50 m samt att i fiskvägen framsläppa 150 1/s eller om detta inte bedöms tillräckligt 300 1/s; dock högst tillrinningen om denna är mindre. 4. att tiden för anmälan av oförutsedd skada bestäms till 5 år. 5. att arbetstiden bestäms till 10 år. 6. att givet tillstånd ska få tas i anspråk även om domen inte har vunnit laga kraft. 7. att den förlust som han enligt 31 kap 22 miljöbalken är skyldig att underkasta sig utan ersättning, ska bestämmas till en tjugondel av produktionsvärdet av den vattenkraft som enligt tillståndet kan uttagas vid kraftverket. 8. att den i ärendet inlämnade miljökonsekvensbeskrivningen godkänns. Sven-Erik Vänneå har tillagt att den befintliga maskinstationen med det utseende och utrustning som finns idag kommer att behållas och att den kan komma att användas vid drifts störningar i den nya kraftstationen.

ANSÖKAN Sven-Erik Vänneå har anfört följande. Allmänt Hans farfar projekterade 1910-1911 för en kvarn i Vänneån. Verksamheten övertogs sedermera av hans far. Vid en brand 1964 förstördes samtliga byggnader och maskiner. Ombyggnad skedde relativt omgående. I samband med återuppbyggnaden söktes och erhölls vattendom för kraftanläggningen (Dom A 15/1968). Han övertog rörelsen 1980 och har vidareutvecklat elproduktionen med ny asynkrongenerator med styrningsutrustning som möjliggjort inkoppling på riksnätet för försäljning av överskotts energi. Avtal har slutits med Södra Hallands Kraft, som har koncession på elnätet, om leverans. Utbyggnadsförslaget innebär att befintliga anläggnings del ar såsom reglerings anordningar, utloppskanal och intagsluckor i huvudsak kommer att användas. Gränsen för den tidigare dämningen för Vänneå kraftverk förändras inte. Planerade åtgärder innebär att det byggs en ny maskinstation strax nedströms den befintliga, där det placeras en semikaplan alternativt kaplanturbin dimensionerade för drivvattenföringen 2,8 m 3 /s. Över turbinsumpen placeras en överbyggnad som blir väl anpassad i den lokala miljön. I maskinstationen placeras styr- och elutrustning. Vissa schaktnings arbeten utförs i den befintliga utlopps kanalen. Detaljplan eller områdesbestämmelser motverkas inte av det ansökta företaget. Några följdföretag förutom att dra fram en kraftkabel till anläggningen uppkommer inte. Byggtiden för effektiviseringen av Trälshults kraftverk har beräknats till ca 1 år, men för att ha möjlighet att avvakta lämplig konjunktur hemställs om en byggtid om 10 år. Tid för anmälan av oförutsedd skada bör sättas till 5 år.

Bygdeavgift enligt bestämmelserna i 6 kap 2 (SFS 1998:812) ska inte utbetalas. Allmän fiskeavgift ska enligt bestämmelserna i 6 kap 7 (SFS 1998:812) utgå med 24 avgifts enheter. Höjd- och hydrologiska uppgifter Alla höjder i ansökan är relaterade till rikets höjdsystem RH 00. Som huvudfix för vattenföretaget föreslås koppardubb i berg ca 280 m SV om befintligt vattenkraftverk. Höjdfixen har höjden +87,20 m. Vänneån, som ingår i Lagans avrinnings område, har vid läget för kraftverket ett avrinnings område om drygt 100 km. Inom avrinnings området finns inte några sjöar/regleringsmagasin av betydelse. Vid SMHLs mätstation 98-2202 Norekvarn i Vänneån, belägen ungefär 4 km uppströms Trälshults kraftverk, är de karakteristiska vattenföringarna m.m. följande. Högsta högvattenföring 20 m 3 /s Medelhögvattenföring 14,3 m 3 /s Medelvattenföring 2,3 m 3 /s Medellågvattenföring 0,30 m 3 /s Lägsta lågvattenföring 0,18 m 3 /s Nederbördsområdet är 105 km Sjöandelen är 1 % Rådighet utbyggnads vits ord och strömfallsfastighet m.m. Han har som ägare av fastigheten Trälshult 4:8, ensam rätt till den fallrättighet som avses disponeras i planerat vattenföretag och har därmed vattenrättslig rådighet. Planerad dammanläggning kommer att ligga inom denna fastighet och fastigheten Brånalt 2:3. Utloppskanalerna kommer att ligga inom fastigheterna Trälshult 4:6 och Trälshult 4:7. De fastigheter han inte äger har han tecknat servitutsavtal med. Trälshult 4:8 bör utgöra strömfallsfastighet. 2 Befintliga anläggningar m.m. Befintlig reglerings damm är utförd av armerad betong med på båda sidor anslutande jorddammar vilka har tätats med träspont. Betongdammen är försedd med tre

flodutskov med trösklar på höjden +83,65 m och med ett bottenutskov. Flodutskoven är avstängbara, den mellersta, som är 4,0 m brett med 6 bjälksättar av trä och de båda yttre med tre respektive fyra spettluckor (träluckor löpande i I-balkar), var och en med bredden 1,0 m. Bottenutskovet som är 0,8 m x 1,5 m kan stängas av med en vridbar spjällucka. Tubintaget som är placerat till vänster i dammen har två stycken avstängningsluckor med rensgaller. Den totala dammbredden är 63,5 m och utskovens fria bredd 12 m. Befintlig reglerings damm har en avbördningsförmåga som med god marginal överstiger högsta högvattenföringen vid dämningsgräns (avbördningskapaciteten är ungefär 26 m 3 /s vid dämningsgräns medan högsta hö gvattenf öring är 20 m 3 /s). Den befintliga reglerings dammens utformning framgår av bilaga A:3A och A:3B till ansökan. Uppströms dammen finns ett ungefär 1 hektar stort indämt område. I reglerings dammens högra, norra, del finns en fiskväg. Omlöpet har sannolikt bristfällig funktion för fiskars upp ströms vandring vid alla flöden, men innebär att det alltid rinner ungefär 50 1/s genom detta som minimitappning till huvudfåran. Någon torrfåra finns inte i den gamla huvudfåran. Dammen och kraftverket har ingen reglerande förmåga, eftersom det indämda området är så litet (< 1 ha). Vid flöden högre än ungefär 0,7 m 3 /s rinner vatten över dammkrönet, varför detta torde vara den vanligaste vägen för nedströms vandrande fisk och andra vattenorganismer. Maskinutrustningen är placerad i anslutning till dammbyggnaden och består av två francisturbiner med tillhörande generatorer på 24 kw och respektive 10 kw. Den större turbinen är från 1956 och den mindre från år 1980. Normalårsproduktionen har angivits till 160 000 kwh. Under år 1980 installerades det en ny modern styrutrustning. Befintlig maskinutrustning tillgodogör sig en drivvattenföring på ca 0,8 m /s. Utloppskanalen har en sammanlagd längd av ca 450 m, varav de första 100 m nedströms kraftstationen utgörs av en täckt avloppsutrymme med bredden 1,8 m och höjden ca 1,0 m. Det finns en fallförlust på ca 2,0 m i den befintliga utloppskanalen.

Nya anläggnings del ar m.m. Planerna innebär att det byggs ett nytt maskinhus ca 100 m nedströms nuvarande kraftverksbyggnad. I maskinstation placeras en semikaplanturbin alternativt kaplanturbin, dimensionerad för en drivvattenföring av 2,8 m 3 /s. Maskinstationen binds samman med intaget med en tilloppstub av trä alternativt plast med diametern 1400 mm. Tuben kommer att dras i rakt nedströmsriktning parallellt med befintlig utloppskulvert. I maskinstationen placeras ett turbinaggregat, med antingen vertikal eller horisontell uppställning, med tillhörande generator samt övrig elektrisk och mekanisk utrustning. Maskinutrustningen dimensioneras för ca 200 kw. Med vald utbyggnadsvattenföring och uppmätt bruttofallhöjd uppnås en utbyggd effekt på ca 200 kw. Normalårsproduktionen kan beräknas till ca 0,9 GWh. Kraftstations överbyggnaden uppförs i betong med träbeklädnad. Den förses med en takkonstruktion som innehåller en taklucka för intransport av skrymmande anläggningsdelar. Byggnaden kommer att anpassas till miljön i området och utföras i samråd med kommunens byggnadsnämnd. Den befintliga regleringsdammen är i sådant skick att den inte behöver några omedelbara åtgärder. Nytt intag byggs 2-5 m till höger om det befintliga intaget för att kunna höja nuvarande drivvattenföring från ca 0,8 m 3 /s till 2,8 m 3 /s och användas för det planerade vattenkraftverket. Intagets tröskelhöj d kommer att förläggas på nivån +82,30 m. Bredden på det nya intaget blir 3,0 m. I intagets uppströmsdel placeras ett galler med spaltbredden 22 mm och en gallerlutning på 20-35. Gallret placeras så att ingen 90 vinkel uppstår. Därmed riskerar inte ålen att fastna mot gallret. Någon förändring av utskovens fria bredd och tröskelhöjder kommer inte att ske, varför utskovet även fortsättningsvis kommer att avbörda högsta hö gvattenf öringen utan överdämning.

I dammbyggnaden kommer att installeras en pegel med sänknings- och dämningsgräns tydligt markerade. Driwattnet från turbinen leds ut till befintlig utloppskanal via en ny ungefär 50 m lång öppen utloppskanal från kraftverket. Befintlig utloppskanal kommer att öppnas upp, breddas och fördjupas från och med platsen där den nya utloppskanalen ansluter. Sänkningen sker för att komma åt den nuvarande fallförlusten och ned till vattenytan vid medelvattenföring i kanalens inlopp i huvudfåran. Utloppskanalen kommer att bli ca 460 m lång. Kulverten kommer sannolikt att förkortas till ca 80 m. Sträckan från dammen till utlopps kanalens mynning kommer att vara ca 510 m. Kanalen utformas så att det uppnås en våt area på ca 4 m. Viss avverkning/röjning på fastigheterna Träls-hult 4:6 och 4:7 krävs. För principsektion av utloppskanalen, se bilaga A:9 till ansökan. Utloppskanalens anslutning till huvudfåran ca 250 m nedströms den nya dammbyggnaden kommer att hamna på höjden +77,00 m. Den nyttjade bruttofallhöjden kommer således bli 8,00 m. Nuvarande vattenkraftverk har nedströms vattenytan +79,00 m. Befintligt vattenkraftverk nyttjar en bruttofallhöjd på 6,00 m. Massorna i 3 2- utloppskanalen har beräknats till ca 500 m. Mindre muddring, ca 2-4 m, i utloppskanalens anslutning till Vänneån kommer att erfordras. Normalt dimensioneras ett kraftverks drivvattenföring till 1,5 ggr medelvattenföringen. I läge för Vänneå kraftverk är me del vatt enföringen beräknad till 2,3 m 3 /s. Mot bakgrund av den mindre goda reglerings graden i vattendraget har här valts drivvattenföringen 2,8 m 3 /s. Fiskväg m.m. Befintlig fiskväg i reglerings damm ens högra sida ska byggas om för en anpassning till dagens krav på utformning. Genom fiskvägen kommer fortsättningsvis att framsläppas 150 1/s eller om detta inte bedöms tillräckligt 300 1/s. Om tillrinningen är mindre släpps hela tillrinningen fram.

Den säkraste metoden för att skapa fungerande faunapassage är ett s.k. omlöp. Omlöpet ska anläggas på landtungan mellan dammluckorna och den befintliga laxtrappan på åns högra sida. Omlöpet ska bestå av natursten i fraktioner 200-600 mm. Med fallhöjd på 2,1 m bör längden vara ungefär 40 m för att hålla en genomsnittlig lutning på 5 %, vilket får bedömas som fullt tillräckligt Omlöpet anläggs som en meandrande bäck med tre vilobassänger med placerade med jämna mellanrum. För att skapa en så stark konstruktion som möjligt bör släntlutningen vara ungefär 45 (1:1). Inloppet till omlöpet kommer att ligga vid laxtrappans utskov, men kommer att byggas om i sin helhet. Utskovets botten kommer att ligga på + 84,50 m. Bredden på det nya utskovet blir 0,5 m med en reglerings lucka av trä med en rektangulär bottenöppning (underlöp). Utskovet byggs på plats. Dammen sänks ner under byggnationstiden för att kunna arbeta i torrhet och därmed minimera risken för grumling. Detta sätt innebär även att omlöpet egentligen kan byggas vilken tid på året som helst, men helst med så lite tjäle som möjligt. Dammluckan infästning byggs på traditionellt vis med en järnbalkskonstruktion och förankras i utskovkroppen med expanderbult. Området kring omlöpet bör besås med lämplig örtblandning för att passa in i närmiljön. Eftersom det kommer att bli en hel del grävning finns det även ett värde för den vandrande fisken att stränderna planteras med al och andra lämpliga träd/buskar. Det nya omlöpet (faunapassagen) kommer att harmonera väl in i gårdsmiljön. Det är väl renommerade fiskeexperter som har lämnat förslag på fiskvägens utformning och att den kommer att fungera med ett flöde på 150 1/s. Den slutliga utformningen måste ske på plats i samband med fiskvägens anläggande. Alla typer av fisk och andra vattenlevande organismer såsom grodor ska kunna använda planerad fiskväg. Fiskvägen kommer att utformas i samråd med tillsynsmyndigheten. Det finns ingen erinran mot att tillsynsmyndigheten får ett delegationsförordnande i fråga om fiskvägens funktion. Han ska även anlägga en ål- och smoltavledare med ett flöde om ca 30 1/s i ett 110 mm-rör.

Förhållanden under arbetstiden Ombyggnation av Trälshult kraftverk kommer inte att erfordra annan avverkning än i samband med utökade våta areor i till- och utloppskanalen. De buskar och träd som det här är fråga om är ett fåtal och finns på den egna marken. Provisoriska anordningar såsom fångdamm kommer att utföras uppströms framför det planerade nya intaget så att dess ombyggnad kan ske i torrhet. Arbetet med fångdamm och intag beräknas ta ca två månader. Utförandet av fångdammen kommer att ske på sådant sätt att det under byggtiden inte på något sätt kommer att hindra framsläppandet av det tillrinnande vattnet. En mindre fångdamm kommer att placeras i den befintliga utloppskanalens inlopp i huvudfåran för att hindra att vatten rinner in bakvägen i samband med sänkningen av den nuvarande utloppskanalen. Fångdammarna kan bestå av jordfyllnadsmassor, alternativt spont. Utläggande och borttagande av fångdammarna kommer att ske på sådant sätt att minsta grumling uppstår. Grumlings alstrande arbeten bör utföras vid låga flöden och okänsliga perioder. Normalt sett är det optimalt att utföra denna typ av arbete under juli-augusti. Inga grumlande arbeten kommer att utföras när öringen leker (september). Bottenfaunan har en viss tolerans mot grumlingar. Blir grumlingarna alltför kraftiga kan känslig bottenfauna och fiskrom överlagras och kvävas. De arbeten som planeras förväntas inte medföra någon risk för känsliga organismer. Största delen av de grumlingar som uppstår i dammen lägger sig åter på botten. Några temporära anläggningar kommer inte att behövas, som t ex särskilda arbetsvägar under arbetstiden. Åtkomsten av anläggningen under arbetstiden beräknas kunna ske genom utnyttjande av befintliga vägar. De massor som blir följd av schaktningen i utloppskanalen, ca 500 m 3, bedöms inte behöva någon särskild deponering. Massorna kommer i huvudsak att användas inom arbetsområdet. Eventuella överskottsmassor som inte kan återanvändas inom arbetsområdet, deponeras på av kommunen anvisad deponi.

Ekonomisk tillåtlighet För att effektivisera och trygga den fortsatta driften i Vänneå kraftverk krävs en beräknad investering på 4,2 MSEK. Produktionen ett normalår kan beräknas vara 900 000 kwh. Den specifika kostnaden för återupptagande av driften i anläggningen beräknas till 43 öre/kwh. Värdet på den producerade energin är betydligt större. Under senaste året har den totala ersättningsnivån (nätnytta och handelspriset) legat på storleksordningen 45 öre/kwh exklusive elcertifikat. Numera skrivs det avtal för försäljning av energiproduktionen inklusive elcertifikat på 75 öre/kwh. Vid en minimitappning av 300 1/s minskar normal årsproduktionen med ca 40 000 kwh/år. Kostnaden för fiskvägen uppskattas till ca 150 000 kr. Denna kostnad ingår i beräkningen av anläggningskostnaderna. De skador som företaget kan anses förorsaka är i sammanhanget försumbara. Effektiviseringen av kraftverket uppfyller därmed tillåtligheten enligt bestämmelserna i 11 kap 6 miljöbalken. (se vidare teknisk beskrivning s 5 f) Miljökonsekvenser m.m. Vattenförekomsten Vänneån (5E627342-135652) har som helhet bedömts ha God ekologisk status. Bedömningen baseras på att parametern fisk uppnår god status, och parametern bottenfauna (ASPT-, Di-, och MISA -index) uppnår hög status. De hydromorfologiska kvalitetsfaktorerna (kontinuitet, hydrologisk regim, morfologi) är inte statusklassade av vattenmyndigheten. Enligt uppgift finns 5 vandringshinder i Vänneån varav dammbyggnaden vid Trälshult utgör ett av hindren för uppströmsvandring eftersom det befintliga omlöpet inte är optimalt fungerande. Enligt bilaga V till Ramvattendirektivet framgår vilka kvalitetsfaktorer som skall användas för klassificeringen av ekologisk status. För Vänneån sker varken i dess helhet eller lokalt någon förändring av vattenväxternas eller bottenfaunans sammansättning och artförekomst (diversitetsindex). Möjligen kan en minskning av individantalet ske vilket även kan ske under naturliga förhållanden och vilket även med största sannolikhet sker idag vid en minimitappning om 50 1/s.

Artsammansättning, förekomst och åldersstruktur hos fiskfaunan, vilket är ytterligare en biologisk kvalitetsfaktor enligt nämnda Bilaga V, förbättras. Detta i och med de gynnsammare förhållandena som skapas då vandringshindret elimineras och minimitappningen ökas. Avsikten med vandringsvägen är att denna skall bli ändamålsenlig. Därför kommer utformningen och funktionen att utarbetas av sakkunniga. Undersökningar visar att det vid torrläggning av åfåror eller nolltappning kan uppstå skador på bottenfaunan, men inte ens där heller entydigt. I Vänneån är det inte fråga om någon nolltappning utan det kommer att ske en minimitappning över hela året om tillrinningen så medger vilket, tillsammans med byggande av en fungerande fiskväg, kommer medföra att det inte sker någon försämring av vattendragets status. Den hydrologiska regimen innebär givetvis att mera vatten styrs till det ansökta vattenkraftverket än till det tillstånds givna. Detta leder till motsvarande minskning i huvudfåran på sträckan mellan dammbyggnaden och där utloppskanalen mynnar i huvudfåran. Minskningen leder dock inte till att dynamiken försämras nämnvärt delsträckan, och i Vänneån som helhet sker ingen försämring överhuvudtaget. Den ökade minimivattenföringen medför en klar förbättring av den hydrologiska regimen under lågvattenperioder. I och med en högre minimitappning blir förhållandena för alla biologiska kvalitetsfaktorer betydligt stabilare än för närvarande och den "habitatförstörande" påverkan som befarats uppstår inte. Den aktuella sträckan i huvudfåran nedströms dammen och fram till där utloppskanalen mynnar ut utgörs av en forssträcka, främst med sten- och grusbotten. Ett fåtal större block finns. Utloppskanalen sträcker sig parallellt med huvudfåran på en sträcka om c:a 460 m varefter vattnet som nyttjats i kraftverket återförs till Vänneån. Åsträckan mellan dammen och utloppet från kraftverket utgör ett bra uppväxtområde för fisk och kan på några ställen även utgöra lekområde. Vattenföringen genom omlöpet kommer att tredubblas till följd av ombyggnationen, vilket medför större möjligheter till bottenfaunaproduktion då perioden med en högre vatten-

mängd förlängs. En ökad bottenfauna kommer även fisken tillgodo i form av fiskföda. Nedströms utloppskanalens inlopp i huvudfåran sker ingen förändring. Vattenmängden blir densamma som idag fr.o.m. detta område. Det kommer fortsatt att ske en variation i Vänneåns djup och bredd på den aktuella sträckan även om vattenmängden minskar med 2,2 m 3 /s jämfört med hur det ser ut idag. Någon onaturlig förändring av struktur och substrat sker inte. Möjligtvis kan strandzonens struktur förändras något då den strandnära växtligheten vid gynnsamma tillfällen kan etablera sig längre ut mot vattnet på vissa ställen, eventuellt på bekostnad av den vattenlevande floran. Det förväntas dock ske en normalisering vid de naturliga flödes variationer som fortsatt kommer att ske. Stränderna är naturliga med viss naturlig erosion vilket motsäger att strandvegetationen kan "krypa" ut mot vattnet, i vart fall inte längs hela sträckan. Såsom förhållandena är idag är risken under långa lågvattenperioder större för att markvegetationen kan etablera sig i vattendraget men en ökad minimitappning bör motverka att detta sker. Genomgången ovan visar att de hy dromorfo logiska kvalitetsfaktorerna inte medför någon nämnvärd försämring av de biologiska kvalitetsfaktorerna och inom vissa områden sker även en förbättring av nuvarande status vilket även leder till en än bättre status i framtiden, främst avseende fisk men även beträffande bottenfaunan. Visserligen ökar möjligheten för främmande arter att vandra men risken torde för närvarande vara liten i Vänneån. Höga flöden kommer fortsatt att förekomma med jämna mellanrum vilket helt naturligt säkerställer en fortsatt mångfald av arter. Bottenfauna. Klassificering = Hög. Även detta har skett under nuvarande förhållanden i vattendraget. Den planerade moderniseringen av vandringsvägen förväntas kunna bidra till en ökad möjlighet för parasiterande bottenfauna (t ex flodpärlmussla) att kunna sprida sig. Om man ser specifikt på antalet individer av de olika arterna kan eventuellt en obetydlig minskning ske. Vattenmängden i ett vattendrag varierar alltid naturligt vilket i sig inte minskar antalet arter. Så bedöms inte heller ske på grund av den vattenmängd som avleds till kraftverket vars lägsta drivvattenföring är c:a 350 1/s, flöden därunder kommer alltid att släppas fram genom huvud-

fåran. Då tillflödet i Vänneån är 500 1/s eller lägre kommer allt vatten att släppas genom fiskvägen och huvudfåran (350 1/s + 150 1/s). Biologiska kvalitetsfaktorer. Klassificering = Hög. Därmed kan man också dra slutsatsen att de ingående indikatorerna som vägs in såsom t ex bottenfauna med hänsyn till artrikedom, diversitet, funktion, tolerans mot föroreningar, alger av olika slag samt växtplankton har hög status. Hydromorfologin är ej klassad. En vandringsväg finns och kommer att omkonstrueras så att det blir ett väl fungerande omlöp. Beträffande kontinuiteten kommer det alltså att ske en tydlig förbättring. Omlöpet är en faktor som det ställs krav på med hänvisning till parametrarna "kontinuitet", "barriäreffekt", "förekomst av artificiella vandringshinder" och "fragmenteringsgrad". Han medverkar i högsta grad till att påverkan av dessa parametrar minskar och att avsikten med fria vandringsvägar uppnås. Inget hinder för t.ex. fisk kommer alltså att finnas mellan Vänneåns uppströms belägna områden och fram till mynningen i Lagan. Hydrologisk regim är ej klassad. Vattendraget är idag reglerat. Den aktuella 400 m långa sträckan mellan dammbyggnaden och utloppskanalens mynning i huvudfåran får tidvis ett mindre flöde på upp till 2,2 m 3 /s jämfört med idag, vilket även beskrivits i MKB:n, men en ökad minimitappning. Den föreslagna minimitappningen tillsammans med det "överskottsvatten" som släpps fram leder inte till något bortfall av arter och skadar därför inte den biologiska mångfalden. Kontinuitet är ej klassad. Kontinuitetshindret i vattendraget på den aktuella sträckan avhjälps. Verksamheten bedöms sammanfattningsvis starkt bidra till att vattendraget, och framförallt den aktuella sträckan, kan uppnå minst God Ekologisk status år 2015 beträffande de ingående kategorierna i de hydromorfologiska kvalitetsfaktorerna. Inga nya hinder eller andra åtgärder som försämrar de morfologiska förhållandena kommer att vidtas.

Deriskersom Vattenmyndigheten identifierat och som kan medföra att God Ekologisk status till år 2015 inte kan uppnås är att effekten av tidigare utförda kalkningar avtar eller minskar vilket kan riskera en försämring. Det kan i sammanhanget poängteras att vattenkraften motverkar försurning. Vattenmyndigheten ser också att God Kemisk status inte kan uppnås till år 2015 då kvicksilverhalterna kommer att fortsätta överstiga det gränsvärde som finns angivet i direktiv 2008/105/EG. Då god ekologisk status enligt Bilaga V till Ramvattendirektivet tillåter lätta förändringar i arternas sammansättning och förekomst i förhållande till de typspecifika samhällena som kan hänföras till av människor framkallad påverkan på de fysikalisk-kemiska och hydromorf o logiska kvalitetsfaktorerna torde de ovan redovisade förändringarna inte leda till någon sådan försämring som medför att ickeförsämringskravet inte kan tillgodoses. I bedömningen beträffande den hydrologiska regimen i Fiskeriverkets och Naturvårdsverkets rapport Ekologisk restaurering av vattendrag utgår man ifrån kraftverk med magasineringsmöjligheter samt skymtar en antydan om att de små vattenkraftverken skulle "spara" vatten vid lågflödesperioder för att köra kraftverket tillfälligt en kort tid. Detta finns inte alls med i planeringen för Vänneåns vattenkraftverk. Det kommer alltid att släppas fram vatten i huvudfåran, det kommer alltså inte att ske någon torrläggning, och därför finns inte någon risk för att förutsättningarna för kiselalger och bottenfauna skulle försämras. Tanken med hela projektet är att förbättra förutsättningarna för fisken och därmed även för övriga arter. Kiselalger finns därhelst det finns vatten och det sker inte någon ökning av någon art på bekostnad av någon annan eller enbart utslagning av kiselalger inom den aktuella sträckan på grund av den förändrade hydrologiska regimen. Även förutsättningarna för dessa blir, som en följd av den ökade minimitappningen, betydligt bättre än vid tillståndsgivet alternativ. Såsom WSP också konstaterat så sker en förbättring av statusen beträffande MLQ vilket bekräftar ovanstående resonemang. Bottenfaunaundersökningar i Vänneån har utförts uppströms vid Fagerdala och på en plats belägen c:a 1 km nedströms aktuell plats. Vid bottenfaunaundersökningen

-11 på sistnämnda plats 2004-12-02 var totalantalet taxa 47 stycken. Inga rödlistade eller ovanliga arter återfanns. Vid undersökning 2007 vid Fagerdala var artantalet 27 stycken. Inga rödlistade arter noterades. En regelrätt florainventering har inte utförts. Växtligheten inom området för tuben, kraftverket och första sträckan av utloppskanalen utgörs till största delen av tomtmark med klippt gräsmatta. Resterande 360 m kanal sträcker sig genom skogsmark där trädbeståndet övervägande består av gran. Växtligheten på höger sida om kanalen där den sträcker sig genom skogen är mycket sparsam. På vänster sida är markoch strandvegetationen något rikligare. Länsstyrelsen anser att förutsättningarna för flora och fauna förändras "radikalt". Denna bedömning är inte rimlig, bland annat men hänsyn till de naturliga flödesvariationerna i Vänneån, vilka både flora och fauna anpassat sig till. Dessa variationer visas t ex i varaktighetsdiagrammet samt månadsmedelvärdena som bifogats ansökan som bilagor till Teknisk beskrivning. Utöver detta kan kraftverket inte drivas vid flöden understigande 350 1/s. Landlevande djurarter bedöms utgöras av för området vanliga arter såsom hare, räv, rådjur, älg mm. Tecken av bäver kunde inte ses vid besökstillfällena. Området hyser ett rikt småfågelliv. Temperaturväxlingarna mellan 300 1/s och 150 1/s bedöms bli marginella om det ens sker sådana, då det rör sig om strömmande vatten på en relativt sett kort sträcka. Även här sker en förbättring jämfört med nuvarande förhållanden. Ramvattendirektivet bortser inte från att mänsklig aktivitet i vatten förekommit, förekommer och kommer att förekomma i framtiden. Sökanden vill kombinera en verksamhet med ett ansvar för miljön. Avsikten är att försöka påverka den akvatiska miljön så litet som möjligt och bidra till en förbättring i enlighet med gällande regelverk.

Vänneån har som helhet God ekologisk status vilket baserats på en generellt god status vid ett flertal provfisken. Det är uppenbart att det sker en positiv förändring avseende fiskens möjligheter att vandra och finna nya lekområden och någon negativ hydrologisk påverkan på fisken eller övriga vattenlevande arter i Vänneån som helhet sker inte. Vattenföringen i huvudfåran minskar på sträckan mellan dammbyggnaden och utloppskanalens mynning och en påverkan sker lokalt men i gengäld öppnas ett av de vandringshinder som finns i Vänneån idag. Automatiserad reglering av dammen innebär färre och mindre vattenstånds variationer i dammen till gagn för såväl flora som fauna i strandzonen. Under förutsättning att föreslagna skyddsåtgärder vidtas, medför anläggningen förbättrade möjligheter att bibehålla miljökvalitetsnormen god ekologisk status för vattenförekomsten även i framtiden samtidigt som man tillför lokalt producerad förnybar energi. Avgörande för denna bedömning är införlivandet av en minimitappning i regleringsbestämmelser, villkor om förbättrande av fiskvandringsvägen, starkt lutande galler, anpassad spaltvidd, flyktväg för ål och andra fiskarter samt omkonstruktion av befintligt omlöp. Reglerings graden i vattensystemet påverkas inte. Detta medför att huvudfåran även i framtiden kommer att präglas av naturliga flödes variationer. Närmast uppströms belägna kraftverk (c:a 5 km uppströms) byggdes om så sent som år 2010, vilket skedde i samförstånd med länsstyrelsen i Kronobergs län. Där finns inte några krav på minimitappning. Det finns inte något kraftverk i Vänneån, Lagan, Stensån, Smedjeån eller Suseån som har krav på 300 1/s genom fiskväg. Inte heller där Länsstyrelsen byggt och bekostat fiskvägar finns någon som har så stor vattenmängd i fiskväg. Han avser ändock att - om 150 1/s inte anses tillräckligt, framsläppa 300 1/s i minimitappning. Av kvalitetsfaktorer bedöms en god minimitappning vara den ekologiskt viktigaste faktorn för att bibehålla miljökvalitetsnormen god ekologisk status i vattenförekomsten. Torrläggning av en huvudfåra såsom berörd åfåra (mellan dammbyggnaden och omlöpets mynning), innebär skador på förekommande biota vilket föranleder att sökanden bedömer att en minimitappning på 300 1/s kan vara en bra lösning

för att undvika sådana skador. Lämpligen fördelas minimitappningen med 150 1/s genom dammbyggnaden och 150 1/s genom fiskvägen då det av fiske sakkunniga anses tillfyllest där. Ansökt verksamhet innebär att det sker en lokal reducering av vattenföringen i huvudfåran med 2,2 m 3 /s (MHQ sänks från 13,8 m 3 /s till 11 m 3 /s jämfört med nu tillståndsgivet alternativ). Den föreslagna minimitappningen upprätthåller ändå goda förutsättningar för både bottenfauna och fisk. Minskningen av MHQ i huvudfåran innebär enligt kammarkollegiet (WSP) att statusen för denna parameter förändras från god till otillfredsställande. Denna bedömning bestrids. Höga vattenföringar kan framförallt vara till gagn för strömvattenlekande fisk under lekperiod (framförallt under vår- och höst). Dessa högre flöden främjar uppvandring av sådana fiskarter till lekområden. Högflöden kan även bidra till bättre förutsättningar för vuxen fisk att stanna kvar i fåran under längre perioder. I övrigt kan de leda till lokala översvämningar som främjar insektsproduktion i strandzonen och ökad uttransport av förna till vattendraget (framförallt under våren). Avgörande för de biologiska processerna är att tillräckligt höga flöden sker under vår- och höst i huvudfåran. Den berörda fåran är markant utformad med branta strandbrinkar, vilket talar för att översvämningspåverkan är av underordnad betydelse i detta fall för t.ex. insektsproduktion. Den planerade utbyggnads graden (2,8 m 3 /s i förhållande till me del vattenföringen 2,2 m 3 /s) talar för att det även i framtiden kommer spillas större vattenflöden till huvudfåran, än vad som leds genom kraftverket, såväl vår och höst under ett normalår. Varaktigheten i dessa flöden kommer att minska, men det är av underordnad betydelse då fiskreproduktion normalt sker under en begränsad period. Det väsentliga är att tillfällen erbjuds då vattenföringen i huvudfåran överstiger eller är i rimlig nivå med den i utloppskanalen. Me de lhö gvattenf öringens betydelse bedöms vara av underordnad betydelse på grund av huvudfårans morfologi. Fåran är markant och väl definierad i terrängen. Högre flöden innebär inte översvämningar av t.ex. våtmarks områden som annars

kunde lidit skada av denna förändring. Vidare kommer periodvis höga flöden tappas i huvudfåran även i fortsättningen. Det är inte visat att det finns ett samband mellan högre vattenflöden och flera arter. Vid Trilleholms kraftverk har studier genomförts av Tidans Vattenförbund några år före en vattenkraftsutbyggnad och en uppföljning av vad som händer efteråt. Studierna visar att en utbyggnad och en övergång till en minimitappning motsvarande ca 6 % av me de lvattenföringen i frivattenfåran medförde att antalet taxa ökade liksom individtätheten. Omdömet blev att vattendragets bottenfauna övergick till att ha höga naturvärden, vilket den inte hade innan utbyggnaden. Kammarkollegiet (WSP) har noterat att det i det ansökta alternativet sker en statushöjning beträffande me de llågvattenföringen. Lågvattenföringen i huvudfåran är sannolikt den mest begränsande faktorn för biologisk produktion av såväl botteninsekter som fisk i denna delsträcka. Att denna status förbättras är av större betydelse än en reducerad medelhögvattenföring som har ringa bäring på praktiska konsekvenser i denna vattenfåra. Det är känt att alla någorlunda rena vattendrag, oavsett storlek, hyser en riklig mängd djur-, fisk- och växtarter vars antal och artsammansättning varierar av naturliga skäl. Att teoretiskt bedöma hur ett vattendrag reagerar beträffande djur och växtlighet vid olika vattenföringar jämfört med de naturliga svängningarna är näst intill omöjligt att göra. Naturligtvis är det uppenbart att en sträcka som torrläggs med jämna mellanrum förlorar sin biologiska mångfald. Detta är dock inte fallet här. Ingen aktiv reglering förekommer och kommer inte att förekomma varför parametern regleringsamplitud enligt NFS 2008:1 får hög status. Reglerings graden är i princip 0. En ökad vattenavledning medför därför inte någon försämrad status i Vänneån som helhet och med all sannolikhet inte heller lokalt, varken initialt eller i framtiden då effekten på de biologiska faktorerna (fisk, bottenfauna) torde bli synnerligen begränsad.

Han kommer inte att försämra den ekologiska statusen i vattenförekomsten Vänneån som av Vattenmyndigheten klassificerats ha God Ekologisk Status. Den hänsyn till den biologiska mångfalden som krävs kommer att tillgodoses. Kraven för detta måste dock sättas på en rimlig nivå. Den planerade verksamheten medför inga olägenheter av betydelse för människan och belastar inte naturen med fara för påtagliga olägenheter. 1 Vattenkraftverket byggs på land 2 En befintlig utloppskanal kommer att nyttjas förutom en sträcka på c:a 20 m som ansluter till den befintliga. Berör inte huvudfåran. 3 Den befintliga fiskvandringsvägen moderniseras med sakkunnig hjälp så att den blir välfungerande. 4 En minimitappning om 150 1/s släpps genom fiskvägen. 150 1/s motsvarar 6,52 % av MQ och 6,82 % av den mängden vatten som överstiger dagens avledning på 600 1/s. 5 Intagsgallret konstrueras och installeras så att framförallt ål inte fastnar. 6 Flyktväg för ål installeras. 7 Sökande nöjer sig med 2,2 m3/s, utöver de 0,6 m3/s som leds genom det befintliga kraftverket, istället för 1,5 x MQ Vid elfisken i Vänneån vid Trälshult 2012-06-30 kunde konstateras att vare sig biotoperna eller fiskförekomsterna avvek mellan området upp- och nedströms kraftverkskanalen i huvud-fåran. Några spår av flodpärlmusslans glo chi die larver kunde inte upptäckas, varför det är troligt att de åtminstone inte förekommer i denna del av Vänneån. Enligt obekräftade uppgifter skulle det ha funnits flodpärlmusslor på 1970-talet. Vänneån undersöktes år 1998 på två ställen i de nedre delarna men inga musslor hittades. Troligtvis har musslorna försvunnit genom försurningen. För att studera fisksamhället i området valdes kvantitativa elfisken som metod. För att möjliggöra eventuella skillnader baserade på flöden, valdes två likvärdiga lokaler ut, lämpliga för yngre stadier av öring, så nära utloppet av kraftverkskanalen som möjligt. Den övre lokalen har nedre gräns ungefär 50 m uppströms kraftverkskanalen och den nedre lokalen har övre gräns ungefår 50 m nedströms kraftverkskanalen. Vid elfisketillfället hade huvudfåran fullt flöde i "omlöpet" samt ett visst läckage från luckorna, vilket innebär under 100 1/s i den övre lokalen. Kraftverket gick med ungefär 600 1/s, vilket innebär att nedre lokalen hade ungefär 700 1/s.

-11 I samband med elfisket dokumenterades biotoperna i huvudfåran vid minimivattenföring. Bottensubstrat och bottenvegetation var jämförbar i de bägge lokalerna. Vattenmossa dominerade vegetationen. Bägge lokalerna karaktäriseras som goda för laxfiskungar. Båda lokalernas fiskar dominerades av elritsa (29 resp. 16 individer) men hade även enstaka öring och lake. Den övre lokalen hade dessutom en gädda. Ingen av de fångade öringarna hade ärr på gälfilamenten som är typiska för flodpärlmussla, varför det är rimligt att anta att några sådana åtminstone inte finns i Vänneån inom någon kilometers avstånd. I Elfiskeregistret finns under perioden 1985-2010 35 elfisketillfällen på 10 lokaler redovisade för Vänneån. Fiskbestånden i Trälshult 2012-06-30 avviker inte särskilt mycket, förutom avseende årets öringungar och lake. Vid elfisket illfål let 2012-06-30 hade huvudfåran i Trälshult vatten från omlöpet och ett visst läckage från otäta luckor i dammen. Sannolikt var vattenföringen i huvudfåran mindre än 100 1/s. Ingenstans i huvudfåran förekommer grundområden som på något vis skulle kunna förhindra fiskar att fritt vandra vid miniflödet på ungefär 100 1/s. Sträckan är ganska flack, orensad och naturlig. På flera platser efter sträckans stränder kan man se bark som är avskavd på träden upp till en meter över den befintliga vattenytan. Detta är sannolikt resultat av isgång och höga flöden. Beträffande elfisken vid Sunne dammar och Mölledal nedströms kraftverket, se bilagor till aktbil 65.

INKOMNA YTTRANDEN Kammarkollegiet har anfört bl.a. följande. Kammarkollegiet har yrkat i första hand att ansökan ska avvisas, i andra hand att ansökan ska avslås samt i annat fall att den sökta verksamheten ska förenas med sådana villkor och försiktighetsmått som innebär att ickeförsämringskravet upprätthålls och att verksamheten inte medverkar till att miljökvalitetsnormen god ekologisk status 2015 överträds. Grunder för för stahandsyrkandet Kammarkollegiet är av uppfattningen att miljökonsekvensbeskrivningen har sådana brister att den inte kan utgöra underlag för prövning och att ansökan av den anledningen ska avvisas. Miljökvalitetsnormer för vatten tillämpas vid tillståndsprövning enligt miljöbalken. En verksamhet som tillståndsprövas enligt miljöbalken ska därmed konstrueras, byggas, planeras och bedrivas på ett sätt som är långsiktigt förenligt med normerna. I här aktuellt fall gäller normen god ekologisk status 2015 och avser ansökan ett ej tidsbegränsat tillstånd. Det ankommer på sökanden att redovisa hur verksamhetsutövaren genom vidtagande av försiktighetsmått för den sökta verksamheten ska undvika att en miljökvalitetsnorm inte följs, 6 kap 7 p 2 miljöbalken. Någon sådan redovisning i tillräcklig utsträckning har ej skett. Kammarkollegiet har låtit WSP utreda om det som verksamhetsutövaren redovisat är tillräckligt för att kunna bedöma påverkan på miljökvalitetsnormen. Av utredningen framgår att ansökningshandlingarna inte innehåller de uppgifter som behövs för att kunna bedöma hur den sökta verksamheten kommer att påverka möjligheten att följa MKN god ekologisk status till 2015. Av utredningen framgår vidare att ansökan inte heller visar om verksamheten riskerar att medföra en försämring, som inte bara är tillfällig, av statusklassificeringen. Sven-Erik Vänneå har beretts tillfälle att komplettera ansökan och miljökonsekvensbeskrivning mot bakgrund av WSP:s utredning. Fortfarande föreligger emel-

lertid det förhållandet att ingivna handlingar saknar vederhäftighet i resonemangen och innehåller ostyrkta uppgifter samt faktafel. Vidare saknas flera av de uppgifter som efterfrågas i WSP:s rapport. Påståenden som inte är vetenskapligt belagda kan inte accepteras som godtagbart underlag i en MKB. Uppgifter som efterfrågats och som fortfarande saknas samt brister i densamma är bl.a. följande: Det framgår inte hur fiskvägen ska konstrueras och fungera. Exempelvis behövs en tydlig redogörelse av hur det ska säkerställas att vandrande fisk väljer den naturliga fåran istället för utloppskanalen. Underlaget måste möjliggöra en bedömning av huruvida fiskvägen kommer att fungera. En sådan bedömning är inte möjlig med föreliggande underlag. Det saknas vidare fortfarande en redogörelse av verksamhetens påverkan på biologiska kvalitetsfaktorer utifrån det bedömnings system som miljökvalitetsnormerna bygger på. Belägg för påståendet att det kommer att ske en förbättring med avseende på de biologiska kvalitetsfaktorerna saknas kopplat till det bedömnings system som normerna bygger på och vetenskapliga referenser saknas. Påståendet att vattenväxternas eller bottenfaunans sammansättning och artförekomst inte kommer att påverkas är exempelvis inte belagda. Förbättringar för fiskfaunan är beroende av en fungerande vandringsväg och tillräcklig mintappning. Brister avseende redovisning av fiskvägens funktion har emellertid redan konstaterats ovan varför inte heller påståendet om förbättrade förutsättningar för fiskfaunan kan garanteras. Påståendet att minskade högvattenföringar i huvudfåran inte innebär att dynamiken försämras nämnvärt är inte belagda. Förbättringen av minvattenföringen i förhållande till dagens minvattenföring sker enligt WSP:s rapport endast från dålig till otillfredställande status. Miljökvalitetsnormen god ekologisk status 2015 ska uppnås i Vänneån. Det finns många studier om hur ett vattendrag reagerar vid olika vattenföringar jämfört med de naturliga svängningarna avseende naturmiljöns påverkan. Påståendet att det är omöjligt att bedöma hur ett vattendrag reagerar vid olika vattenföringar jämfört med de naturliga svängningarna stämmer inte. Tillräcklig precisering av presenterade försiktighetsmått saknas också. Ingenstans i ansökan finns emellertid tillräckligt tydligt redogjort för, genom exempelvis ritningar och tydliga beskrivningar, hur galler ska konstrueras, hur flyktvägen ska konstrueras eller närmare redovisning av hur omlöpet ska konstrueras. Det är inte

-11 förenligt med 6 kap 7 p 2 att ansökan saknar en tydlig redovisning av de försiktighetsmått som behövs för att skadliga verkningar av verksamheten ska undvikas, minskas eller avhjälpas. Ansvaret för att underlaget för prövningen är tillräckligt åvilar verksamhetsutövaren. Då Vänneå inte på ett tillräckligt sätt redovisat påverkan på miljökvalitetsnormen eller hur verksamhetsutövaren genom vidtagande av försiktighetsmått ska undvika att en miljökvalitetsnorm inte följs är det inte möjligt för tillståndsmyndigheten att göra den bedömning av påverkan på normen av verksamheten som ska göras i tillståndsprövningen. På grund av bristerna i ansökan och MKB avseende verksamhetens påverkan på miljökvalitetsnormen och avseende hur verksamhetsutövaren genom vidtagande av försiktighetsmått ska undvika att en miljökvalitetsnorm inte följs, ska ansökan avvisas. Grunder för andrahandsyrkandet I ansökan har inte visats att den sökta verksamheten kan ske utan försämring av den ekologiska statusen i vattendraget, med avseende på de parametrar, exempelvis hydromorf ologi ska kvalitetsfaktorer i vattendrag, som ska bedömas. Bristerna i underlaget är sådana att sökanden inte visat att verksamheten genom de försiktighetsmått som vidtas inte negativt påverkar möjligheten att följa gällande miljökvalitetsnorm eller att ickeförsämringskravet upprätthålls i och med den sökta verksamheten. En minimitappningen understigande MLQ innebär att goda förutsättningar för fisk inte upprätthålls. MLQ eller tillrinningen som lägsta vattenföring är av betydelse för att upprätthålla ett livskraftigt och fungerande ekosystem. Höga flöden är viktiga för vattendragets status och därmed förutsättning för att bibehålla nuvarande status och för att upprätthålla ickeförsämringskravet.

Det är inte visat att verksamheten genom lokalisering eller vidtagande av tillräckliga försiktighetsmått är förenlig med gällande miljökvalitetsnorm icke-försämringskravet och de krav som ska ställas enligt miljöbalken för att miljökvalitetsnormen för vatten ska följas och för att de allmänna hänsynsreglerna ska upprätthållas. Det är inte visat att sökt verksamhet på aktuell plats innebär minsta intrång för miljön, någon alternativ plats är inte redovisad, och ansökan är därmed inte förenlig med 2 kap 1, 3 och 6 miljöbalken. Verksamheten med yrkande försiktighetsmått är inte heller förenlig med vad som är bästa möjliga teknik med avseende på skyddsåtgärder i form av omlöp, fingaller, mintappning kontrollprogram för fiskvandring. Ansökan ska därmed avslås. Det är inte heller visat tydligt hur verksamheten efter vidtagande av sådana försiktighetsmått som krävs för att uppfylla kravet på ickeförsämring skulle vara förenlig med 11 kap 6 miljöbalken. Grunder för tredjehandsyrkandet Kammarkollegiet yrkar i tredje hand att den sökta verksamheten ska förenas med sådana villkor, begränsningar och försiktighetsmått som innebär att ickeförsämringskravet upprätthålls och att verksamheten inte medverkar till att miljökvalitetsnormen inte följs samt att de allmänna hänsynsreglerna i miljöbalken följs. Tillstånd till verksamheten måste därvid förenas med åtminstone sådana villkor och försiktighetsmått som Länsstyrelsen och tidigare Fiskeriverket anfört som krav i sina inlagor. Dvs. som villkor för verksamheten krävs En väl fungerande fiskväg i form av ett omlöp där akvatisk fauna kan passera både upp och nedströms Fiskvägens funktionalitet ska följas upp En sammanlagd mintappning i fiskväg och åfåra om minst 0,3 m 3 eller tillrinningen Intaget till kraftverket ska konstrueras så att nedvandring för ål säkerställs och så att dödlighet i turbinerna minim eras. Konstruktionen bör utgöras av ett vinklat fingaller med en spaltvidd om högst 15 mm samt en avledningsränna för utvandrande ål och annan fisk. Nivåvakten i reglerings dammen bör vara inställd så att korttidsreglering omöjliggörs.