BESKÄRNING Morfologi och grundläggande strukturer, samt kort om trädsjukdomar. Vi börjar med stammen och grenens uppbyggnad

Relevanta dokument
Äppelträdet ett träd med stort prydnadsvärde

Allvarliga skadegörare i trädgården. Solveig Sidblad

Almsjuka på Gotland Vi behöver din hjälp för att rädda de gotländska almarna!

Växter. Biologi 1 Biologi 2

Äger du ett gammalt träd?


Växtinspektionen informerar

Vad ska ni kunna om djur?

Okulär trädbesiktning vid Runby Gårdar augusti 2009

Skogen + Naturen på hösten. Åk 4

Vad gör växten med vattnet?

Fruktträdskräfta Nectria galligena Bres.

Förebygg granbarkborreskador Har du döda granar eller stormfällen i din skog?

KOPPLINGAR TILL LÄROPLANEN

Fruktträdskräfta (European canker) Fruktträdskräfta: en utmaning för äppelträd och forskare. Svampen skadar även frukt under lagring

Patogena svampar (och närbesläktade)

Biologi. Livet på jorden

Trädinventering och okulär trädbesiktning för Lindar vid Stora Nyckelviken 27:e Oktober 2014 Besiktningsdatum: Oktober 2014

Biologi är läran om livet. Vad är liv?? Alla organismer (levande varelser) har DNA

Svampproblematik i integrerat växtskydd. Inger Christensen o Torbjörn Hansson Grön Kompetens AB Växtskyddsdag Alnarp

Rita ett vackert höstlöv till din text. Om du vill kan du gå ut och plocka ett.

LÄRARHANDLEDNING. Lars-Erik Andersson Andreas Blom BONNIERS

SOLROSEN HELINANTHUS ANNUUS. Fakta om solrosen

Områden som berörs av Banverkets projekt Trädsäkring av järnvägen på Lunds kommuns fastigheter

Bekämpning av skador från granbarkborrar

Språkstart NO Facit. NO för nyanlända. Hans Persson

Pedagogisk planering Elev år 5

Integrerat växtskydd SJV, Uppsala Sjukdomar i skogsplantskolor mm. Elna Stenström

Inventering och besiktning av träden vid Bävern 2, Sundbyberg augusti 2013

Elevblad biologisk mångfald

Studier av tillväxt, reproduktion, ämnesomsättning, utveckling, sjukdomar, ekologi och evolution av växter.

Trädinventering av Allégatan i Mönsterås

Trädvårdsplan för stadsparken i Södertälje

Skogsvårdsplan. Kungshamns Samfällighetsförening

Malus domestica 'MAGLEMER' Malus domestica 'MAIKKI'

Fakta om pollinatörer

Trädvårdsplan Brf Skuggviolen. Upprättad av Berg & Landskap AB

Nr Art DBH Risk klass. Bev. värde 11 Ek 41 B plus Något nedsatt biologisk kondition. Stumpar från inkorrekt beskärning.

Biologi. Ämnesprov, läsår 2014/2015. Delprov C. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Inventering och besiktning av träden vid Vandraren 8 & Orienteraren 8 i Hallonbergen. Svartsjö Trädkonsult

Prova att lägga märke till olika spårtecken och du kommer att upptäcka att naturen är full av liv.

Grobarhet och skjutkraft hos åkerbönor angripna av bönsmyg

Trädvårdsplan. Blötebågen naturreservat. Rapport 2011:07

Urdjur mm. Läs sidorna: (cell) 24 (livets utveckling) 37 (urdjur) (bakterier) (virus, vaccin etc) Anteckningar och stenciler

Naturen på hösten. Årskurs 4, hösten 2015 Råsslaskolan

Lignoser. Jeanette Blom

Hjälp från Syngenta till effektivare. Jordgubbsodling

Ekologi. Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön

Insektshotell - guide

Granbarkborre Biologi och bekämpning

Tomtägare som vill hålla brynet öppet bör kunna få rätt att röja zonen fram till stigen utifrån ovanstående beskrivna principer.

Åldersbestämning av träd

Introduktion TRÄDENS BEHOV, HÄLSA OCH SKÖTSEL TRÄDLIV AB

Gråbo, Lavar Sälg, Älgört. Al, Blodrot En Sileshår, Stensöta. Blodrot, Blåbär, Gullris Stensöta Pors, Rölleka, Skvattram Ljung, Vänderot

B O N N I E R F A K T A B E S K Ä R N I N G A V T R Ä D G Å R D E N S VÄXTER Geoff Hodge

21 Hägg - Prunus padus

Vad är jord och vad är substrat?

Planteringskant. Modulsystem som skruvas samman Tydliga avgränsningar Brett sortiment i olika material

Ohyra och andra skador på gloxiniaväxter

Asp - vacker & värdefull

Bedömning av nertagna träd på Vasagatan i april 2014

Introduktion TRÄDENS BEHOV, HÄLSA OCH SKÖTSEL TRÄDLIV AB

VÄXTER. Biologi årskurs 7 Vårterminen 2017 Biologiboken s och 79-81

PM ALLMÄNNA SKYDDSÅTGÄRDER TRÄD

En kort information om att odla och plantera på små tomter i 42:an

Trädvårdsplan. Västra Tunhems naturreservat. Rapport 2011:11

En liten krysslista för stora och små

Friluftsliv - använda naturen

Förslaget kommer från: Simon Nyström

ÖVERSIKTLIG NATURINVENTERING

Fotosyntesen. För att växterna ska kunna genomföra fotosyntesen behöver de: Vatten som de tar upp från marken genom sina rötter.

SKÖTSELRÅD. Hantering av mottagen leverans: Plantering:

BESKRIVNING AV ETABLERINGSSKÖTSEL FÖR NYPLANTERADE VÄXTER

Växtsjukdomar. av växtmaterial. Trädgårdsingenjör Stångby Plantskola AB

Träd inom Detaljplan Hageby 4:2

Olika celltyper Indelningen av organismvärlden. Kap 2 s34-38, kap 3 sid i boken

Växtskyddsstigen. Alnarps trädgårdslaboratorium

VÄXTERNAS BYGGNAD OCH LEVNADSSÄTT VÄXTFYSIOLOGI

Trädvård åtgärder på individnivå

När jag odlade i skolträdgården i Göteborgs botaniska trädgård

Action A3 Inventering gamla träd och sammanställning av befintligt underlag i Kalmars län

Im. Blodet går runt i kroppen. Från hjärtat ut ikroppen. Från hjärtat till lungorna. på sidorna av din hals kan du känna din puls.

6.3 Andningen fixar syre till cellerna

FRUKTTRÄDENS SJUKDOMAR

Jordbruksinformation Starta eko Frukt

Susanna Hultin och Gunnel Carlson. Vanliga frågor & oumbärliga svar

Sortförsök i äppel Lettiska sorter

Liv. Livet. Heikki Arponen Tiina Häggström Sanna Jortikka Matti Leinonen Teuvo Nyberg. Förlagsaktiebolaget Otava

Allmänt om bakterier

Skogliga åtgärder vintern 2011/2012

Luftvägarnas och lungornas viktigaste uppgifter är att

LABORATIONSHANDLEDNING DROGMIKROSKOPERING PERMANENTA PREPARAT

Allt om årstiderna - Våren

Råd och anvisningar för kompostering av trädgårdsavfall. Kretslopp

Fridhems årshjul När närmiljö blir lärmiljö. Hållbar utveckling där kretsloppet går som en röd tråd genom uteverksamheten.

01 Allmänt. 02 Näringsvärde. Pepparrot. <style type="text/css"></style> Armoracia rusticana - (Brassicaceae)

Trädvård åtgärder på individnivå

Venös insufficiens 2010

Försökshandboken. 6. Registreringar. 6.2 Gradering av svampsjukdomar

Smittar det? Vattkoppor, magsjuka, huvudlöss, svinkoppor, höstblåsor, springmask, ögoninflammation.

Transkript:

BESKÄRNING 2017-02-21 Morfologi och grundläggande strukturer, samt kort om trädsjukdomar. Vi börjar med stammen och grenens uppbyggnad

Träd och buskar är uppbyggda av Små små celler. Alla växtceller har 1 cellvägg. Träd och buskar har 2 cellväggar Cellväggarna kan innehålla olika ämnen beroende på vilken växt den sitter i och beroende på var i växten den sitter. Vanligast i sekundära väggar är att de innehåller cellulosa och lignin.

Cellerna i stammen Cellerna i stam och gren är mest inriktade på att transportera vätska upp och/ eller ner. Cellerna längst ut i ett träd är levande och fraktar socker upp och ned i stammen, s.k. floem. Men cellerna inne i stammen, det som utgör själva träet är döda och där trycks vatten och näring uppåt i stammen, s.k. xylem.

Såhär ser en stam eller gren ut inuti: Ytterst har vi huden (epidermis) eller barken beroende på träd. Innanför det kommer floemet som fraktar socker upp eller ned. Innanför det finns xylemet, - döda celler där vatten och näring trycks upp. Längst in finns det ibland en märg.

En stam måste kunna andas precis som bladen gör. Små små porer, s.k. lenticeller finns i hudlagret, de möjliggör vatten- och gasutbyte

KÅDA Barrväxter innehåller också håligheter med kåda i. Vissa menar att kåda alltid har bildats som en följd av en skada. Kåda skyddar nämligen trädet från svampoch insektsangrepp.

Xylem och Floem Den största delen av stammen ni skall skära i består ju av döda celler där vatten och näring pressas upp. Såhär kan fördelningen se ut i en stambit.

En grenkrage Vid beskärning av grövre grenar måste man vara noga med att såga av grenen på rätt ställe. Detta för att ett bra skydd mot att trädet drabbas av sjukdom till följd av t.ex. beskärning är att vara rädd om grenkragen. En intakt grenkrage ger trädet bra möjligheter att läka efter en beskärning. Den skyddar även trädet från att drabbas av röta, svamp eller virus.

Grenkrage eller övervallning Övervallning- Sårvävnad och nytt kambium som nybildar ved runt en såryta, ger läkning hos barken på en träd- eller buskstam som skadats * Grenkragen innehåller skyddsämnen och hindrar skadliga organismer från att tränga in i stammen. Om en gren måste sågas av är det därför angeläget att det görs på ett sådant sätt att grenkragen bevaras. * Träd kan inte läka sår eller skadad vävnad. De överlever istället genom att kapsla in och övervalla skador och infektioner.

Fruktmögel Fruktmögel, (gul monilia) är vanligt förekommande. På bilden ses olika stadier. Angreppet kan orsakas av insekter, skorv,och hagel bland annat. Det är viktigt att inte låta angripen frukt hänga kvar eller ligga under fruktträdet, det är i dessa och i de nedfallna bladen som svampen övervintrar. Gallra karten om de sitter för tätt så att frukterna inte smittar varandra. Samma svamp kan även angripa päron, plommonträd och körsbär.

Rönnbärsmal Rönnbärsmal, Argyresthia conjugella, lägger ägg även på äpple, särskilt om rönnens fruktsättning är dålig. Inne i äpplet finns smala, slingrande gångar. Man kan försöka plantera rönnträd som fångstträd för att minimera risken för skador på äpplena.

Fruktträdskräfta Fruktträdskräfta, Neonectria galligena är en svampsjukdom på fruktträd eller andra lövträd. I barken syns skrovliga, insjunkna partier. Även frukterna kan få bruna rostfläckar. Svampen går in via olika sår på barken under fuktig väderlek, sporer finns nästan alltid i luften. Vad man kan göra är att försöka gallra bort de angripna grenarna. Ha väldränerad jord så att vatten inte blir stående vid trädet. Överdriv inte kvävegödsling.

Blom- och grentorka Blom- och grentorka kan angripa flera olika slags fruktträd. Angreppen sker på våren när träden blommar. Svampens konidier fastnar på det klibbiga märket i blomman och växer ner i blomskaftet och in i fruktsporren. De delar av grenen som angripits vissnar, men sitter kvar med vissna blad och blommor på trädet. Ta bort döda fruktsporrar, grenar och skott. Beskär helst grenarna så långt som 20 cm in på frisk ved.