Vattenkraft och ål. Johan Tielman, Elforskdagen 2010-10-28



Relevanta dokument
Krafttag ål. Seminarium Sara Sandberg, Energiforsk

Ålförvaltningsplanen. Jens Persson. Jönköping,

Handlingsprogram för ål. Delrapport. Erik Sparrevik

Sveriges ålförvaltning

Vandrande fiskar och vattenkraft Åtgärdsbehov och åtgärder Samarbetsprojekt Elghagen och NRRV (KAU):

Kraft tag. Hur tänker ålen? Ålarna får skjuts till havet ÅL en akut hotad art Det behövs mer kunskap om överlevnad och ålbeståndens storlek

Framtida FoU inom Krafttag ål

Branschgemensam forskning och utveckling inom vattenkraft och miljö. Sara Sandberg Elforsk

STUDIER AV ÅLBESTÅND OCH ÅLMIGRATION MED FISKRÄKNARE. Fiskevårdsteknik AB

Ålens möjlighet till passage av kraftverk

knare? Kan vi räkna ål i fiskräknare? Vilken information kan vi få? Vad kan utvecklas? Fiskevårdsteknik AB

Vattenkraften och miljön

Bilaga 2 Sammanfattande tabeller över grundinformation och resultat för samtliga huvudavrinningsområden med KMV på grund av vattenkraft.

ASP - BIOLOGI/EKOLOGI - UTBREDNING O TRENDER - HOT OCH ÅTGÄRDER

Hur påverkas fisk av ett kraftverk?

Stöd till fiskevården

Ålfiskets betydelse och framtid

Skyldigheter och åtgärdsstrategi för ål

Krafttag ÅL. Kraft tag. Summering av programmet

Alternativ ålyngeluppsamling

Birgitta Adell Miljösamordnare

En uppföljning. författare Ingvar Lagenfelt

Vänerlaxens fria gång:

Kan vi rädda den rödlistade ålen och det småskaliga (ål)fisket med hjälp av utsättningar? Håkan Wickström Sötvattenslaboratoriet Fiskeriverket

Fiskpassager i Nedre Dalälven

Bevara Sommens nedströmslekande öring

Vattenkraftens miljöfrågor SVC-dagarna Johan Tielman, E.ON Vattenkraft

Älvräddarna. Älvräddarnas Samorganisation

Nationell strategi för hållbar vattenkraft

Förvaltningsplan för ål

Ål 2010 Ålens fortlevnad

Hela landet Yrkes- och fritidsfiske

I. Naturlig reproduktion. II. Anvisningar 2012

Kalkhandläggarträff Örebro 2015 Ellen Bruno

Lax (och öring) i Klarälven kan vi få livskraftiga vilda bestånd?

Havs och vattenmyndigheten Avdelning för fiskförvaltning/enheten för fiskereglering Box , Göteborg. Stockholm 4 maj 2018

VARJE ÅR DÖR MER ÄN 100 TON ÅL I DE SVENSKA VATTENKRAFTVERKEN OCH NU RISKERAR DEN ATT HELT UTROTAS!

KRAFTTAG ÅL

BILAGOR. till RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET OCH EUROPAPARLAMENTET

Tranås Energi Vattenkraft miljöanpassning

Ålens fortlevnad. Rapport från seminariet ÅL 2010 Åhus april 2010

Nytt liv åt flora och fauna.

Fortums miljöarbete i Nedre Dalälven

KRAFTTAG ÅL RAPPORT 2018:504

RIP. Inst. för vilt, fisk och miljö (VFM) Sveriges lantbruksuniversitet. Kjell Leonardsson

Fiskpassager i Nedre Dalälven

Fysiska avledare för uppsamling av blankål vid vattenkraftverk

Vebro Industri. Ålvandring Uppföljning av åtgärder för ålens passage av Vessige Kraftverk. Henrik Jacobson

Översiktlig inventering av förutsättningar för erosion i vattendrag VARIA 602:2. Kartor

Lule älv Åtgärder som påverkar produktionen

Åtgärder vid vattenkraftverk - Prioritering, design och utvärdering. Olle Calles m.fl.

Skiss på uppföljningsprogram för Säveåns Natura 2000-områden och naturreservat i Partille och Lerums kommuner

Ålens fortlevnad och rent vatten

Saxat från Slutseminarium Kraft i liv och vatten, Energiforsk, Älvkarleby, 22 september 2017

Förvaltningsmål för vild lax Beståndens utveckling kort historik. Havsöverlevnad hos vild och odlad lax Sammanfattning

Forskning och åtgärder om/för fisk i Gävleborg

Projektplan för Den levande Nyköpingsån

20 röster om hotet mot ålen

gällande reglering av fiske efter ål

Marinbiologisk orientering distanskurs 10 p Göteborgs Universitet Kristian Dannells +DYV ULQJ±6DOPRWUXWWDWUXWWD

Bernt Moberg. Framtiden för laxen?

Ålens vandring förbi tre kraftverk i Rönne å - en förstudie avseende utvandringslösningar

Figur 1: Karta över Motala Ströms avrinningsområde (den skuggade delen). Bilden är hämtad från SMHI:s vattenwebb.

SEMINaRIUM ÅL JANUARI HOTEL ÅHUSSTRAND ÅHUS ÅLENS FORTLEVNAD & RENT VATTEN INBJUDAN & PROGRAM

Östersjölaxälvar i Samverkan

Vad finns det för stöd för att miljöåtgärder fungerar?

Skellefteälvens VattenregleringsFöretag

Länkar till övriga sidor i faktabladet

Hydrologins vetenskapliga grunder

Kammarkollegiet. Smoltkompensationsmöte Hur kan utfasningen, helt eller delvis, av kompensationsutsättningar hanteras rättsligt?

Förutsättningar att återetablera vildlax i Ljusnan?

Europeiska unionens råd Bryssel den 22 oktober 2014 (OR. en) Jordi AYET PUIGARNAU, direktör, för Europeiska kommissionens generalsekreterare

Vattenkraft och Miljö

Ett ungt gäng med väldigt stort engagemang. Text: Jonathan Jansson Foto: Sista Droppen

Ekosystemtjänster och samhällsekonomi: Emån

Till Havs- och vattenmyndigheten, Svenska kraftnät och Energimyndigheten, efterfrågade synpunkter 103 Ätran. Diarienummer

Vattenmöte Rydsnäs 2 dec 2010

Förfrågningsunderlag - Fiskevårdsplan för Viskan t.o.m. Kungsfors, Skene

Radiotelemetriundersökning av ålens passage av vattenkraftverk i Motala ström

Bilaga 3: Fortums kommentarer som rapporterats i VISS-webbverktyg

Yttrande över Miljö- och energidepartementets utkast till förordning om effektreserv

Dalälvens vattenkraftssystem

Tappning i fiskväg 1,5 m3/s, vid de stationer där torrfåra inte. Tappning i fiskväg 3 m3/s, vid. de stationer där torrfåra inte

Foto Jan Felten, fotomontage Paul Felten

Tillgängliga huvudavrinningsområden i mars 2018

1 Förslaget. 1.1 Ärendets bakgrund. 1.2 Förslagets innehåll 2018/19:FPM15

Stora sjöarna landningar i yrkes- och fritidsfisket

rapport 2013/1 Provfiske med ryssja i Enköpingsån 2012

Trap and transport av ål från Lagan 2014 Fördjupad kvalitetskontroll

Vattenreglering vad är det?

Regelrådets ställningstagande. Innehållet i förslaget. Skälen för Regelrådets ställningstagande. Bakgrund och syfte med förslaget

Samhällsekonomisk analys av alternativa åtgärder i flödespåverkade vattendrag: Emån och Ljusnan

Fiskevårdsplan Emåns FVOF. Carl-Johan Månsson Fisk

Fiskguiden Frågor & svar

Emån en långsiktigt hållbar resurs för samhälle och miljö

Vattenkraften i ett framtida hållbart energisystem Innehåll Vattenkraften i Sverige (bakgrund) Framtida möjligheter

International Year of the Salmon. Laxens År Globalt initiativ med ett underifrån perspektiv. Håkan Carlstrand, HaV

Sammanställning av fiskvandring förbi Fällfors, Byskeälven

Aqua reports 2011:1. Ålbeståndets status i Sverige Willem Dekker Håkan Wickström Jan Andersson

Förslag till ändring av FIFS 2004:36 och FIFS 2004:37 angående begränsning

Transkript:

Vattenkraft och ål Johan Tielman, Elforskdagen 2010-10-28

E.ON:s kraftverk i Sverige 76 kraftverk 8 000 GWh 1 700 MW Norra Sverige 37 kraftverk 7 500 GWh 1 580 MW Bergslagen 8 kraftverk 50 GWh 12 MW Södra Sverige 31 kraftverk 500 GWh 120 MW

Vattenkraft och ål Hoten mot den europeiska ålen är många och sambanden i stora delar osäkra. Vattenkraften är sannolikt en del av orsaken till ålens situation idag och ska ta ansvar för det. Av nuvarande blankålsproduktion i Sverige på ca 2,8 miljoner individer, härstammar 2,5 från kustvatten och 300 000 från sötvatten, reglerade och oreglerade. Det krävs ett spektra av insatser för att närma sig förvaltningsplanens mål om 40 % återvandring till havet. Branschen är beredd att bidra för att minska turbindödligheten under utvandring i prioriterade vattendrag. Stor variation i överlevnad vid passage av olika kraftverk.

Ålens utbredning i sötvatten i Sverige

Skyldigheter gällande ål Fångst och upptransport av ål alternativt ålyngelledare Utsättningar av importerat ålyngel I enstaka fall trap and transport Fiskeavgifter, kan bl a användas till åtgärder för ål Det ursprungliga syftet med de skyldigheter vi har idag var att de skulle möjliggöra fortsatt fiske efter ål. Vi vill ha FiV s hjälp med att ändra gamla domar så att ålyngel i mindre omfattning måste flyttas upp ovanför vandringshindren. Resursen ålyngel bör i första hand användas i vattendrag med fria vandringsvägar eller fungerande lösningar för utvandring.

Kvantifiering av åtgärder i ÅFP Tusen blankålar Procent av produktion Nuvarande naturlig blankålsproduktion i Sverige 2 870 Förlust i fisket före åtgärder -1 470-51% Förlust i kraftverk före åtgärder -280-10% Tillskott på grund av genomförda utsättningar +210 7% Genomförd minskning av fisket +390 14% Fortsatt minskning av fisket +550 19% Åtgärder i kraftverk +140 5% Ökad utsättning +185 6% Netto mänsklig dödlighet efter åtgärder -275-10%

Ålförvaltningsplanen, åtgärder vattenkraft och ål Initiativ till frivillig överenskommelse från GD Axel Wenblad Bygger på att åtgärder koncentreras till de vattendrag där de gör störst nytta. Bekostas solidariskt av medverkande kraftbolag (Vattenfall., E.ON, Fortum, Statkraft, Tekniska Verken och Holmen). Innebär att åtgärder kan sättas in snabbt och effektivt. Utvärdering av måluppfyllelse 2012 och 2014.

PRIO (beslut Max ökad naturlig blankålsutvandring blankål Vattensyste trg-gruppen topp 10 Målnivån( utplanterad m 2010-10-07) (antal) %)(140') pot. (antal) Viktiga Nr förutsättningar >=1 i avsiktsförklaringen >=1 Totalt Målnivå (%)(140 ') Göta älv** 1 71450 51% 36012 108512 78% Ålen är en panmiktisk art varför hela landet kan betraktas som ett ålavrinningsområde. Motala ström 2 18571 13% 14693 33264 24% Den potentiella produktionen har beräknats för 32 500 sjöarna i sötvattensområdet. Rönne å 9 12593 9% 9730 22323 16% För varje sjö finns uppgift om antalet kraftverk som måste passeras för att nå havet. Detta gör det möjligt att välja de mest kostnadseffektiva insatserna för att minska den Lagan 5 12048 9% 14903 26951 19% totala dödligheten. Norrström* 7 9876 7% 5297 15173 11% Möjliggör akuta insatser. Mörrumsån 4 8782 6% 2921 11703 8% Åtgärderna bygger på frivillighet och gemensam finansiering. Målet är en halvering av förlusterna i kraftverken Nyköpingså n 3 7981 6% 577 8558 6% Kävlingeån 10 7750 6% 4931 12681 9% Örekilsälven 8 6627 5% 0 6627 5% Dalälven 6 5529 4% 866 6395 5% Skräbeån 11 592 0% 1226 1818 1%

Tänkbara åtgärder enligt avsiktsförklaringen Inrättande av fiskvägar och avledare för nedströms vandring Anpassad drift under perioder med blankålsutvandring Fångst och nedtransport (trap and transport) förbi kraftverk Kompensatoriska åtgärder, t ex utsättningar

E.ON s engagemang innan avsiktsförklaringen Medfinansiering av Trap and transport -försök i Lagan och Mörrumsån 2006. Initiativtagare tillsammans med FiV till work-shop i frågan med inbjudna experter från hela världen vid Sånga-Säby maj 2007. Undersökning av vandringsvägar, utvandringsförluster och åtgärder i Ätran 2007- Försök med avledare för minskad turbindödlighet i Ätran och Emån under 2007-

Exempel på påbörjade aktiviteter inom ramen för avsiktsförklaringen: T o T i Mörrumsån/Åsnen (E.ON) Hittills uppsamlat (t o m v 42) 260 kg/250 st T o T i Vänern/Göta älv (Vattenfall) Hittills (t o m 41) 4075 kg/3898 st. T o T i Motala Ström/Roxen (Tekniska Verken/Holmen) Hittills (t o m v 41) 400 kg/300 st T o T i Lagan (Statkraft) Hittills (t o m 41) 365 kg/123 st

Exempel på aktiviteter utanför avsiktsförklaringen: By-pass vid kraftverk i Lillån/Ätran och Alsterån/Göta älv Ålsläpparnätter (Svensk Vattenkraftförening)

Tack för mig, frågor?