Innehåll. 1. Landskapsdirektörens översikt 3. 2. Verksamhetsmiljö 5. 3. Österbottens förbund. 4. Samarbetsnätverk och utvecklingsarbete

Innehåll 1. Landskapsdirektörens översikt 3 2. Verksamhetsmiljö 5 3. Österbottens förbund 4. Samarbetsnätverk och utvecklingsarbete 7 9 5. Kärnuppgifter 13 6. Strategiska val för effektiv intressebevakning 15 7. Verksamheten år 2009 8. Budget för år 2009 17 35

2

Österbottens förbund Pohjanmaan liitto Verksamhets- och ekonomiplan för åren 2009 2011 1. Landskapsdirektörens översikt Euroområdets ekonomiska tillväxt var under andra kvartalet år 2008 negativ för första gången på fem år. Europas ekonomiska lokomotiv Tyskland hade bland de stora euroländerna den svagaste utvecklingen. Finlands ekonomi har dock under året uppvisat en fortsatt tillväxt. Sysselsättningen förväntas förbättras ytterligare och lönerna stiger klart också år 2009. Oroligheterna på den internationella finansmarknaden kommer att fortsätta, men subprimekrisens effekter i Finland är större på kapitalmarknaden än på bostadsmarknaden, varför effekterna för den enskilda konsumenten i Finland inte blir så stora. Den försämrade ekonomin i Förenta staterna och inom euroområdet har dock minskat de finländska konsumenternas förtroende för landets ekonomiska utveckling och är nu lägre än vid någon tidpunkt efter recessionen i början av 1990-talet. Också om frågetecknen och osäkerheten kring ekonomin har ökat detta år, finns det goda skäl till en optimistisk syn på utvecklingen i Österbotten. Näringslivets mångsidighet har garanterat en fortsatt, stark ekonomisk tillväxt med en ytterligare förbättrad sysselsättning som följd. Sysselsättningsgraden var redan år 2007 74,2 % mot landets medeltal om 69,9 %, medan arbetslösheten har fortsatt att sjunka från i medeltal 5,5 % år 2007 till 4,4 % i slutet av maj 2008. Utvecklingsoptimismen bland landskapets företag är inte lika hög som för ett år sedan, men orderingången har varit rekordartad under början av året och det garanterar en hög produktionstakt även under år 2009. I synnerhet det energiteknologiska klustret bidrar till detta. Däremot är frågetecknen större för delar av den kemiska branschen och för hela skogsindustrin. En del företag inom andra branscher har på grund av sviktande orderingång varslat om permitteringar. Också befolkningsutvecklingen har fortsatt sin positiva trend år 2008 och förväntas göra det också under år 2009. År 2007 växte befolkningen i samma takt som för hela landets del, dvs. med 0,4 %, och under år 2008 har den relativa ökningen varit av samma storlek. Det som dessutom är exceptionellt för Österbotten är att de allra flesta kommuner uppvisar positiva befolkningssiffror. Det fortsatta underskottet i inrikesflyttrörelsen äter dock upp landskapets nativitetsöverskott, men den stora immigrationen har som följd att befolkningstillväxten är stor. År 2007 växte landskapet med 776 invånare! 3

Landskapet Österbotten har upplevts ha svårigheter i att få sina prioriterade projekt godkända av staten. År 2008 innebar en klar vändning. Regeringens trafikpolitiska redogörelse innehåller alla de högst prioriterade infrastrukturprojekt, som Österbottens förbund länge har arbetat för. Det innebär att förbundet under de kommande åren kan inrikta sin verksamhet på att föra fram nya och för landskapets konkurrenskraft viktiga satsningar. Det gångna årets positiva utveckling har skapat många förväntningar på att förbättra landskapets välfärd. Den positiva befolkningsutvecklingen, de goda utbildningsmöjligheterna, det goda sysselsättningsläget och den stigande inkomstnivån ger en god grund. Men utvecklingen sker inte av sig själv. Landskapet och dess olika aktörer måste nu fatta beslut, som ger ett underlag för en fortsatt god konkurrensförmåga både för företagen och för den offentliga sektorn. Den snabba förändringen av kommunkartan i Finland kommer också att påverka Österbotten och det är den största utmaningen för kommunerna hur de skall skapa en hållbar ekonomisk utveckling, som garanterar service och konkurrenskraft också i framtiden. Det pågående arbetet för en ny regional förvaltning kommer också att påverka Österbottens förbund och hela landskapet. Dels kommer reformen att innebära en starkare ställning för förbundet i besluten om inriktningen av de statliga resurserna och dels kommer förbundets lagstadgade planeringsinstrument att få en tydligare roll också i den årliga styrningen av olika insatser, samtidigt som förbundet får i uppdrag att bl.a. leda arbetet med helhetstrafikplaner och naturresursplaner i landskapet. Med två nya statliga regionala förvaltningsenheter som samarbetspartners från början av år 2010 istället för 5-7 enheter idag, kommer det praktiska arbetet att påverkas och underlättas. Under år 2009 kommer reformarbetet dock att innebära många planeringsuppgifter för förbundet. Landskapsförbundens planerade samarbetsområden kommer statsrådet att fatta beslut om i slutet av år 2009, men förbunden måste planera för det nya samarbetet under år 2009. Österbottens förbund har också en stor intressebevakningsuppgift i att tillse att den statliga servicen i landskapet inte försämras som ett resultat av ALKUprojektet och att för landskapet viktiga verksamheter inte flyttas bort. På samma sätt är det viktigt att ALKU-projektet också stöder det fortsatta samarbetet inom WFA. Den starka utveckling, som präglat landskapet de senaste åren, visar att landskapet Österbotten är betydligt kraftigare än vad många prognoser under 1990-talet utvisade och har en betydande nationell och internationell utvecklingspotential. Det är denna utvecklingspotential som den framtida regionalförvaltningen ska slå vakt om och därmed tjäna landskapets invånare. 4

2. Verksamhetsmiljö 2.1 Tillväxtutsikterna ännu goda Österbotten har haft en exceptionellt stark tillväxt de senaste åren. Med en regional BNP per invånare om 30 073 år 2006, som utgjorde 94,8 % av landets medeltal, placerade sig landskapet som nummer sju i jämförelsen mellan landskapen, men värdetillväxten var den fjärde snabbaste eller hela 7,4 %. Tillväxten av den totala omsättningen i landskapet är mycket stark nu. Industrins omsättning växte år 2007 med 11,1 %, byggnadsverksamhetens med 14,7 % och handelns med 4,3 % i jämförelse med året innan. Och tillväxten har fortsatt att vara i landets topp. Under det första kvartalet detta år, dvs. år 2008, växte företagens totala omsättning i hela landet med 8 % medan tillväxten i Österbotten var hela 14 %. Också exporten har fortsatt att växa. Industrin har en stor betydelse för Österbotten, som är landets fjärde mest industrialiserade landskap. Och industrin är mycket exportinriktad, vilket innebär att den fortsatta tillväxten i högsta grad är beroende av de internationella efterfrågeförändringarna. Den mångsidiga industristrukturen förmår dock utjämna en del av svängningarna och därmed säkerställa en fortsatt god tillväxt. Tillväxtbilden för industrin är dock tudelad. Det energiteknologiska klustrets företag har en kraftig tillväxt och ett stort behov av ny arbetskraft. Däremot har företag såsom Kemira och KWH Plast meddelat om inskränkningar. Också båttillverkningen går mot en tid av sämre efterfrågan, i synnerhet på serietillverkade båtar för de stora konsumentgrupperna, medan efterfrågan på specialbåtar fortfarande är god. Frågetecknen kring träförädlingsindustrin ökar också, men samtidigt har Österbotten genom träförädlingsindustrins närhet till hamnar en konkurrensfördel beträffande transporterna och de valmöjligheter som goda transportalternativ ger. Ett speciellt drag i Österbotten är att tjänstesektorn nu växer snabbt. I början av detta år hade tjänstesektorn en 12-procentig tillväxt på årsnivå vilket var den nästsnabbaste tillväxten i hela landet. Det är speciellt ingenjörsbyråer som växer snabbt. Det är också ett speciellt drag att byggnadssektorn växer snabbt. Under årets första kvartal hade den vuxit med drygt 20 % och landskapet placerade sig genast efter landskapen Satakunda och Kajanaland som har rekordstora investeringar inom elproduktionen och gruvindustrin. Också inom handeln uppvisar landskapet en tillväxt som är större än i de flesta andra landskap. 2.2 Arbetskraften avgör konkurrensen 5

Sysselsättningen har kontinuerligt förbättrats i landskapet Österbotten. Medan antalet sysselsatta under årsperioden 2004 2008 ökade med i medeltal 7 % i hela landet, ökade antalet sysselsatta i Österbotten med 12 %, vilket är den största ökningen i hela landet! År 2007 var sysselsättningsgraden redan 74,2 % (hela landet 69,9 %) och detta år har sysselsättningsgraden redan stigit till 75,5 %. Enligt arbets- och näringsministeriets konjunkturanalys 2004 2008 i augusti 2008 förväntas Österbotten som första landskap nå en sysselsättningsgrad om 80 % år 2012. Den förbättrade sysselsättningen syns i en fortsatt minskning av antalet arbetslösa och i slutet av maj 2008 var andelen arbetslösa 4,4 %, vilket var lägst i landet efter Åland. Sedan början av år 2000 har antalet arbetslösa mer än halverats. De största problemen med arbetslösheten finns nu i städerna Jakobstad och Vasa samt bland landskapets invandrare. Tillgången på arbetskraft är avgörande för landskapets framtida konkurrenskraft och för den ekonomiska tillväxten. Efterfrågan på arbetskraft kommer fortsättningsvis att vara stor i landskapet. Bristen på arbetskraft är särskilt stor inom metall- och elektrotekniska branschen och inom byggnadsbranschen samt inom vårdsektorn. Däremot kommer arbetskraftsefterfrågan att minska inom båtbranschen. Industrin rekryterar i jämn takt nya arbetstagare från andra länder, också från länder utanför Europa. I allt högre grad rekryteras t.ex. ingenjörer från Indien och Kina. Den arbetsrelaterade invandringen har medfört att andelen utländska medborgare ökar och överstiger i Närpes nu 5 % av befolkningen. Ändå är arbetslösheten större bland de utlänningar, som är bosatta i landskapet, och det är en viktig prioritet att vidta åtgärder för att förbättra deras sysselsättningsläge. Likaså måste landskapets arbetsgivare bli bättre på att sysselsätta människor, som har handikapp eller andra begränsningar i sin arbetsförmåga. Arbetet med prognostisering och planering av landskapets utbildningsinsatser måste hela tiden utvecklas för att förbättra landskapets förmåga att tillgodose efterfrågan på arbetskraft. 2.3 Omsorg om befolkningen Efter tre år av en lindrig befolkningsminskning i landskapet under 2000-talets första år har folkmängden ökat i en accelererande fart. År 2006 uppgick befolkningsökningen till 584 personer, medan den år 2007 var 776 personer. Under motsvarande år var den naturliga befolkningsökningen, dvs. nativitetsöverskottet 337 respektive 401 personer. Däremot har landskapet förlorat befolkning i inrikesflyttrörelsen, som år 2006 gav ett minus om 340 personer och år 2007 ett minus om 348 personer. Detta underskott i flyttningsrörelsen har dock kompenserats av det stora överskottet i utrikesflyttrörelsen, som år 2006 gav ett netto om 565 personer och år 2007 hela 716 personer. Landskapet Österbotten avviker tydligt från många andra landskap i landet i befolkningstillväxten, eftersom nästan alla kommuner har en befolkningstillväxt. 6

De största problemen finns i Kristinestad och i Storkyro, medan Vasa inte förmår hålla jämna steg med konkurrerande landskapscentra i befolkningstillväxten. Landskapet hör tydligt till gruppen tillväxtlandskap, men åtgärder för att minska underskottet i inrikesflyttrörelsen är viktiga. Kommunerna har ansvar för att planläggningen, markpolitiken och utbyggnaden av samhällsservicen förmår tillgodose de behov också en växande befolkning har, medan Österbottens förbund tillsammans med andra aktörer bör svara för att utbildningen, förutsättningarna för arbetsplatstillväxt, kommunikationerna, miljön och den allmänna konkurrenskraften utvecklas minst lika väl som i de andra tillväxtlandskapen i vårt land. 3. Österbottens förbund 3.1 Verksamhetsidé Österbottens förbund, som är en samkommun för de 17 kommunerna i landskapet Österbotten, fungerar som regional utvecklings- och planeringsmyndighet och som intressebevakningsorganisation för landskapet. Förbundet ansvarar för att en gemensam utvecklingsvilja växer fram i landskapet. Österbottens förbund främjar självständiga utvecklingsinsatser och samarbete i landskapet, uppgör en landskapsplan, sammanställer en regional utvecklingsstrategi samt arbetar för och samordnar genomförandet av den. Förbundets verksamhet baseras på regionutvecklingslagen, strukturfondslagen och markanvändnings- och bygglagen. I och med att förbundet är en samkommun är dess verksamhet organiserad i enlighet med kommunallagen, och dess verksamhetsområde baseras på lagen om landskapsindelning. 3.2 Vision Landskapsfullmäktige har år 2003 i landskapsöversikten 2020 godkänt följande vision för landskapet Österbotten: Vårt Österbotten lever, växer och utvecklas främst bland landskapen. Vi kombinerar delaktighet, konkurrenskraft, hållbar utveckling. 3.3 Organisation Nya verksamhetsorgan Efter kommunalvalet i oktober 2008 tillsätts nya förtroendevalda organ vid förbundet. Kommunernas representanter samlas till representantskap på kallelse av landskapsstyrelsen. Representantskapet väljer landskapsfullmäktige i enlighet med kommunallagens bestämmelser om iakttagande av den politiska proportionaliteten bland valda fullmäktigeledamöter i medlemskommunerna. Landskapsfullmäktige väljer landskapsstyrelse, revisionsnämnd och kulturnämnd. Målet är 7

att introducera de förtroendevalda i förbundets verksamhet, nationella samarbete och internationella kontakter så att de får en bred kunskap om förbundets verksamhet och landskapets utvecklingsarbete. I detta arbete ingår också att WFA:s lantdagar ordnas i Bryssel hösten 2009 för att ge den nya landskapsstyrelsen och landskapsfullmäktiges presidium en orientering i aktuella frågor inom Europeiska unionen. Landskapsfullmäktige Förbundets högsta beslutsfattande organ är landskapsfullmäktige. Enligt grundavtalet väljer medlemskommunerna sina representanter till representantskapet som i sin tur utser medlemmarna till landskapsfullmäktige för en mandattid som överensstämmer med mandattiden för kommunfullmäktige. Från varje kommun väljs en ledamot per varje påbörjat 5 000 invånare. Landskapsfullmäktige godkänner de viktigaste utvecklingsdokumenten, alltså landskapsöversikten, landskapsplanen och landskapsprogrammet. Dokumenten bereds i nära samarbete med centrala myndigheter och övriga aktörer på landskapsnivå. Till fullmäktigesammanträdena inbjuds experter, som håller föredrag i aktuella ämnen. Efter fullmäktigesammanträdena ordnas vid behov frågestunder. Ledamöterna i landskapsfullmäktige inbjuds även till de möten per ekonomisk region som ämbetsverket ordnar kring beredningen av verksamhets- och ekonomiplanen. Landskapsstyrelsen Landskapsfullmäktige väljer för två år i sänder 13 ledamöter till landskapsstyrelsen. Landskapsstyrelsen bevakar samkommunens intressen, representerar samkommunen och ingår avtalen för den. Landskapsstyrelsen godkänner den på landskapsprogrammet baserade genomförandeplanen och beviljar i egenskap av statsbidragsmyndighet regionala utvecklingsstöd, dvs. landskapsutvecklingspengar, strukturfondsmedel från Europeiska regionala utvecklingsfonden och statlig medfinansiering. Landskapsstyrelsen håller en del av sina sammanträden i medlemskommunerna och rådgör med beslutsfattarna i respektive kommun. Utöver de ordinarie sammanträdena håller landskapsstyrelsen ett lämpligt antal aftonskolemöten. Kulturnämnden Landskapsfullmäktige väljer för två år i sänder 13 ledamöter till kulturnämnden. Kulturnämnden behandlar kulturella ärenden som berör den finskspråkiga befolkningen i landskapet. Revisionsnämnden Revisionsnämnden har fem ledamöter, vilka samtliga i enlighet med grundavtalet är ledamöter i landskapsfullmäktige. Nämnden ska i enlighet med kommunal- 8

lagen bedöma huruvida de mål för verksamheten och ekonomin som fullmäktige satt upp har nåtts. Landskapets samarbetsgrupp Bestämmelser om landskapets samarbetsgrupp ingår i strukturfondslagen och strukturfondsförordningen. Landskapets samarbetsgrupp har 24 medlemmar och en ordförande och tillsätts av landskapsstyrelsen. Den nuvarande samarbetsgruppen är tillsatt för strukturfondsperioden 2007 2013. Ämbetsverket Landskapsdirektören leder förbundets ämbetsverk, som består av en stabsfunktion, en enhet för regionutveckling, en enhet för områdesplanering och en kultursektor. Ett utbildningsprogram under ledning av en utomstående konsult igångsattes år 2007 i syfte att förbättra arbetsprocesserna och det målinriktade arbetet vid ämbetsverket samt att öka de anställdas motivation och trivsel i arbetet. Utvecklingsarbetet fortsätter år 2009 i syfte att skapa en på samverkan baserad, lärande organisation bestående av olika team. År 2009 bereder sig ämbetsverket på de organisatoriska förändringar som reformen av den regionala förvaltningen kommer att innebära och vilka kommer att träda i kraft 1.1.2010. 4. Samarbetsnätverk och utvecklingsarbete 4.1 Planeringssystemet stakar ut landskapets gemensamma vilja Landskapsöversikten, landskapsprogrammet med dess genomförandeplan samt landskapsplanen är de viktigaste dokumenten som landskapsförbundet uppgör för att styra utvecklingen i landskapet. År 2009 inriktas arbetet i stor utsträckning på att utarbeta en ny landskapsöversikt, och för att realisera den görs ett nytt landskapsprogram för åren 2010 2013. Målet är att landskapsfullmäktige ska godkänna den nya landskapsöversikten i slutet av år 2009 och det nya landskapsprogrammet våren 2010. Beredningen av etapplandskapsplanen baserar sig således på den nya godkända landskapsöversikten och på den år 2008 godkända landskapsplanen. En central utgångspunkt för förbundets årliga regionutvecklingsarbete är landskapsprogrammet och dess genomförandeplan. Visionen på lång sikt, målen och strategierna i landskapsöversikten för Österbotten, som godkändes av landskapsfullmäktige 24.3.2003, har lyfts fram i landskapsprogrammet för åren 2007 2010. De främsta riktlinjerna för utvecklingen och de viktigaste projekthelheterna, åtgärderna och projekten i landskapsprogrammet bildar basen för en aktiv intressebevakning. Också landskapsprogrammets årliga genomförandeplan fungerar som ett stöd för intressebevakningen. Genomförandeplanen har fått en större roll som landskapets årliga förslag till statlig finansiering och som ett centralt dokument för intressebevakningen. 9

Fr.o.m. år 2009 kommer beredningen av programmen för regional kohesion och konkurrenskraft att kopplas ihop med beredningen av genomförandeplanen. Också det pågående projektet för att reformera regionförvaltningen kommer att förändra beredningen av genomförandeplanerna. Landskapsplanen realiserar landskapsöversikten, anger de fysiska ramarna för utvecklingen av landskapet och slår fast landskapets regionstruktur samt de viktigaste grundlösningarna för områdesanvändningen på riks-, landskaps- och regionnivå. Landskapsplanen är en plan på lång sikt, och lösningarna i den har en avsevärd inverkan på förutsättningarna för en hållbar utveckling. Dessa viktiga planeringsdokument som utarbetas av Österbottens förbund bygger upp landskapets gemensamma vilja och hjälper oss och andra relevanta aktörer att utveckla Österbotten med sikte på de gemensamma målen. Figur 1 visar systemet för planering av landskapet. Figur 1. Systemet för planering av landskapet. 4.2 Landskapets samarbetsgrupp och dess sekretariat samt landsbygdssektionen 4.2.1 Landskapets samarbetsgrupp och dess sekretariat I varje landskap finns i enlighet med i strukturfondslagen (1401/2006) och - förordningen (311/2007) en samarbetsgrupp som ska samordna genomförandet av strukturfondsprogrammen med de åtgärder som inverkar på den regionala utvecklingen. Förutom ordförande består samarbetsgruppen i landskapet Österbotten jämlikt av företrädare för följande parter: Österbottens förbund och dess medlemskommuner (8 representanter), de statliga myndigheter och övriga organisationer inom statsförvaltningen som finansierar programmet (8 representanter) samt de för den regionala utvecklingen viktigaste arbetsmarknads- och näringsorganisationerna samt i mån av möjlighet andra representanter för det civila samhället eller miljöorganisationer och jämställdhetsorganisationer (8 represen- 10

tanter). Samarbetsgruppens och dess sekretariats arbete leds av Österbottens förbund, som även ansvarar för rapportering till arbets- och näringsministeriet och finansministeriet samt för koordineringen av Västra Finlands ERUFprogram (ERUF = Europeiska regionala utvecklingsfonden) i landskapet. 4.2.2 Landsbygdssektionen Landsbygdssektionen, som landskapets samarbetsgrupp tillsatt i enlighet med 17.8 mom. i strukturfondslagen, övervakar genomförandet av det regionala landsbygdsprogrammet och lokala program för landsbygdsutveckling samt samordnar regionala utvecklingsinsatser som finansieras av jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (EJFLU) och andra regionala åtgärder. Österbottens landsbygdssektion verkställer en bred landsbygdspolitik i samverkan med en rad aktörer. År 2009 deltar landsbygdssektionen också i beredningen av landskapsöversikten och landskapsprogrammet. Enligt tidigare praxis ansvarar Österbottens TE-central och Österbottens förbund tillsammans för beredningen av sektionens möten. Temagruppen för landsbygdsboende, som är underställd landsbygdssektionen, fortsätter sin verksamhet under ledning av Österbottens förbund. 4.3 Regionalt samarbete Dialogen och nätverksbildningen mellan olika aktörer stimuleras för att skapa nya verksamhetsmodeller och sprida god praxis. Österbottens förbund underlättar samarbetet, partnerskapet och arbetsfördelningen mellan olika aktörer och regioner på ett flertal sätt. Väsentliga inslag i detta är programarbete och projektverksamhet som ansluter sig till regionutvecklingen. I egenskap av regional utvecklingsmyndighet arbetar landskapsförbundet aktivt bl.a. för att genomföra landskapsprogrammet. Den systematiska vidareutvecklingen av regionstrukturen pådrivs genom landskapsplanläggningen. Förbundet gör mycket för samarbetet med landskapsutvecklingspengar, av vilka största delen är avsedda för finansiering av statsrådets särskilda program. Regioncentraprogrammet (RCP, genomförs åren 2007 2009), kompetenscentraprogrammet (genomförs åren 2007 2013), den regionala delen inom det särskilda landsbygdspolitiska programmet (genomförs åren 2007 2009) och skärgårdsprogrammet (genomförs åren 2007 2009) främjar förutom nätverksbildning även innovationskraft och kompetens. Arbetet med att vidareutveckla skärgården och kusten fortsätter i den av förbundet tillsatta arbetsgruppen för integrerad förvaltning av skärgårds- och kustområdena. Regioncentraprogrammet, den regionala delen inom det särskilda landsbygdspolitiska programmet och skärgårdsprogrammet ersätts från början av år 2010 med programmet för regional kohesion och konkurrenskraft (KOKO). I motsats till statsrådets tidigare beslut upphör därför de förstnämnda programmen redan vid utgången av år 2009. 11

4.4 Västra Finlands Allians (WFA) Västra Finlands Allians (West Finland Alliance, WFA) är ett strategiskt samarbetsorgan för landskapsförbunden i Birkaland, Mellersta Finland, Satakunta, Södra Österbotten och Österbotten. Alliansen saknar juridisk ställning, varför egentliga ärenden avgörs genom samstämmiga beslut av respektive landskapsstyrelse. Ett avtal om att göra samarbetet inom alliansen permanent undertecknades den 6 oktober 2005. Parterna förband sig att svara för samtliga kostnader som samarbetet föranleder till lika delar. Ett reviderat samarbetsavtal godkändes i augusti 2008. Västra Finlands Allians koordinator i Finland övergick i början av år 2006 till att vara anställd av Österbottens förbund, men han är alltjämt stationerad vid Birkalands förbund. Personalen vid Västra Finlands Europakontor (West Finland European Office) i Bryssel har sedan tidigare varit anställd av Österbottens förbund. Målet för alliansens verksamhet under de närmaste åren är att konsolidera samarbetet samt öka kännedomen WFA såväl i de egna landskapen som nationellt och internationellt. Verksamhetens fokus ligger på att bedriva intressebevakning och förbättra områdets konkurrenskraft. När det gäller den nationella intressebevakningen har parterna redan tidigare enats om att arbeta för några centrala spjutspetsprojekt på landskapsnivå som främjar de gemensamma målen. Särskilt viktiga är sådana infrastrukturprojekt som gynnar alliansens konkurrenskraft, projekt som främjar entreprenörskap och åtgärder för att trygga forsknings- och undervisningsresurser i ett täckande högskolenät. Europakontoret har en viktig ställning i det internationella samarbetet. Kontoret bistår med aktivt stöd för att främja aktörers möjligheter att bygga upp internationella nätverk, komma med i projektkonsortier och utnyttja direktfinansiering från Europeiska unionen. Profileringen av Västra Finland som region främjas genom att skapa och upprätthålla goda relationer med olika samarbetsparter. Förbunden inom Västra Finlands Allians ingick sommaren 2007 ett avtal där Mellersta Finlands förbund åtar sig skötseln av administrativa uppgifter på storregionnivå inom Västra Finlands program för regional konkurrenskraft och sysselsättning. Avtalet gäller det operativa program som genomförs under Europeiska regionala utvecklingsfonden under programperioden 2007 2013. Reserveringar i budgeten för år 2009: Förbundets betalningsandel till WFA 68 600 4.5 Internationellt samarbete Syftet med de internationella kontakterna är att ytterligare förbättra landskapets samarbetsmöjligheter och generera utvecklingsprojekt. 12

Grundpelare i Österbottens förbunds internationella samarbete är det gränsregionala samarbetet (Kvarkenrådet, Mittnordenkommittén), Östersjösamarbetet (Baltic Sea States Subregional Co-operation BSSSC, Schleswig-Holsteinsamarbetet) och de europeiska regionala samarbetsorganisationerna (Conference of Peripheral Maritime Regions of Europe CPMR, Association of European Border Regions AEBR). Även WFA-förbundens gemensamma Europakontor bereder aktivt väg för det internationella samarbetet och bistår med att bl.a. bygga upp samarbetsnätverk och ta fram aktuell information. Under verksamhetsåret deltar förbundet i utvecklingsarbete i Östersjönregionen. 5. Kärnuppgifter 5.1 Verksamhetsramar under planperioden 2009 2011 Österbottens förbund godkänner sin första helhetslandskapsplan hösten 2008 och den förväntas bli fastställd år 2009. Det innebär att ramen för den spatiala utvecklingen av landskapet fått sitt lagstadgade instrument färdigt och kan tilllämpas då kommunerna planlägger sina områden. Uppföljningen av landskapsplanen sker i fortsättningen genom etapplaner och under planperioden 2009 2011 ska etapplaner för placering av kommersiella tjänster och för vindkraften färdigställas. Några större reformer av markanvändnings- och bygglagen är inte att förvänta under planperioden, men debatten på riksnivå om placeringen av stora köpcentra kan eventuellt leda till lagstiftningsåtgärder, som förändrar normerna för placering av stora köpcentra. Arbetet med Kvarkens världsarv tillsammans med Höga Kusten och avrapporteringen till UNESCOs världsarvskommitté ger också Österbottens förbund en del uppgifter, som är viktiga för synen på samspelet natur-människa. Förbundet är landskapets viktigaste främjare av utveckling och välfärd, men detta är möjligt enbart genom starka samarbetsnätverk. Som ägare till förbundet är kommunerna den viktigaste samarbetslänken, men samarbetet realiseras i nätverk med Österbottens handelskammare, Kust-Österbottens företagare, jordoch skogsbrukarnas organisationer och fackföreningsrörelsen, med VASEK, Concordia och Dynamo som regionala utvecklingscentraler, med teknologiföretaget Merinova, med högskolorna och andra stadiets utbildningsanstalter och med tredje sektorns aktörer. Samarbetet med de andra regionala myndigheterna och ministerierna är basen för tillämpningen av lagar och av staten fastslagna politiska riktlinjer. Hösten 2007 gjorde statsrådet beslut om rikstäckande mål för regionutvecklingsåtgärderna under regeringsperioden 2007 2011. Målbeslutet inriktar och samordnar landskapsprogram och regionutvecklingsmål och -åtgärder inom olika förvaltningsområden, och ger därmed riktlinjer också för Österbottens förbund. 13

Under planperioden introduceras det nya särskilda programmet KOKO (Programmet för regional kohesion och konkurrenskraft), som är planerat att startas år 2010. EU:s regional- och strukturpolitik (kohesionspolitik), som kompletterar och stöder den nationella politiken, är utstakad och fastlagen för åren 2007 2013, men arbetet på EU:s kohesionspolitik efter år 2013 sker under planperioden så att EU-kommissionen år 2010 ger sitt förslag till kohesionspolitik efter år 2013 och förhandlingarna om den nya kohesionspolitiken är avsedda att föras under åren 2011-2012. Den största reform, som påverkar planperioden 2009 2011, är reformen av regionförvaltningen. Från början av år 2010 föreslås de nuvarande, olika statliga regionala förvaltningsenheterna att ersättas av två myndigheter på regional nivå: en central för näringsliv, trafik och naturtillgångarr (ELLU) och ett regionförvaltningsverk (ALLU). Från samma tidpunkt ges nya lagstadgade uppgifter åt landskapsförbunden. Dessa berör bl.a. prognostiseringen av utbildningen, utvecklingsplaner för utbildning och forskning, trafiksystemplaner, planer för naturtillgångarna och upprättandet av samservicepunkter. Samtidigt överförs strukturfondsuppgifter från länsstyrelserna till landskapsförbunden. Detta kommer att medföra nya uppgifter motsvarande 3-4 årsverken hos Österbottens förbund. För att reglera de nya uppgifterna till förbunden kommer bl.a. regionutvecklingslagen att ändras, vilket påverkar förbundets arbete under perioden 2009 2011. 5.2 Regionutveckling Det mest centrala i utvecklingen av landskapet Österbotten år 2009 är att: - genomföra landskapsprogrammet för åren 2007 2010 med hjälp av finansiering med bl.a. landskapsutvecklingspengar (inklusive region- och kompetenscentraprogrammet och den regionala delen inom det särskilda landsbygdspolitiska programmet) och från EU:s målprogram - genomföra ERUF-programmet och de nationella särskilda programmen som ett led i regionpolitiken - utarbeta den nya landskapsöversikten - bereda landskapsprogrammet för åren 2010 2013 - utarbeta en genomförandeplan - vidta förberedelser för programmet för regional kohesion och konkurrenskraft (KOKO), som från början av år 2010 ersätter regioncentraprogrammet, den regionala delen inom det särskilda landsbygdspolitiska programmet och skärgårdsprogrammet - bedriva intressebevakning (inkl. regionalisering). 14

5.3 Områdesplanering Det viktigaste i planeringen av områdesanvändningen år 2009 är att: - uppgöra en etapplandskapsplan för lokalisering av kommersiell service - få miljöministeriets fastställelsebeslut för landskapsplanen - följa upp hur landskapsplanen genomförs och planens styrande verkan - ta itu med brådskande planeringsbehov som framkommit under landskapsplanläggningen och utreda: områden som är lämpliga för vindkraft revidering av landskapets trafiksystem - bedriva intressebevakning: projekt som är centrala för trafiksystemet landskapets prioriterade TEN-projekt ska tas med på EU:s lista över prioriterade TEN-projekt, som fastställs år 2010. 5.4 Kulturen bär och utvecklar År 2009 läggs tyngdpunkten i arbetet på att: - skapa ett samarbetsnätverk för barn- och ungdomskultur i landskapet - arbeta för landskapsöverskridande samarbete inom dans för att få till stånd ett gemensamt regionalt danscentrum. 6. Strategiska val för effektiv intressebevakning Österbottens förbund är landskapets viktigaste intressebevakare. Inom intressebevakningen har Österbottens förbund som mål att påverka de statliga besluten så att landskapet kan stärka sin konkurrenskraft. De viktigaste målgrupperna är Finlands riksdag, regeringen, de centrala ministerierna samt centralorganisationer för olika intressegrupper och näringslivet. Men det är samtidigt viktigt att förbundet stärker landskapets position nationellt i konkurrensen med andra landskap. Österbotten måste ges en tydligare bild i massmedia och tillmätas en större roll i den nationella politiken. Landskapsstyrelsens intressebevakningsgrupp fortsätter sin verksamhet år 2009. På det europeiska planet arbetar Österbottens förbund via Västra Finlands Europakontor i Bryssel och de regionala samarbetsorganisationerna CPMR och AEBR. 15

Inom intressebevakningen ligger tyngdpunkten åren 2009 2011 på följande frågor, vilka kräver ett långsiktigt och omfattande samarbete med olika parter i landskapet: Tryggande av resurser för utveckling och förbättring av vägnätet i landskapet: Northern Arc, som är ett gemensamt projekt med Sverige, med som nytt prioriterat TEN-projekt år 2010. Trafikkorridoren, som sträcker sig över hela västkusten och via hamnarna förbinder Finlands huvudbana med höghastighetsvattenvägen, omfattar: - Finlands huvudbana och dess anslutningsspår (hamnbanan i Jakobstad, Vasabanan och banavsnittet Seinäjoki Kaskö) - E8/rv 8, rv 19, E12/rv 3 ja rv 18 - hamnarna i Jakobstad, Vasa, Kaskö och Kristinestad * Viktigt är också att knyta samman trafikförbindelsen över Kvarken med Northern Arc. Förbättring av E8/riksväg 8 (Åbo Vasa Uleåborg) enligt följande: - Vasa Nykarleby med bygget av Vasa norra infartsväg (Smedsby omfartsväg) som viktigaste projekt (Korsholm, Vasa) - Grundförbättring av vägen mellan Björneborg och Vasa såsom breddning av vägen mellan Pjelax och Pörtom och mellan Vassor och Oravais Förbättring av hamnvägen i Jakobstad och stamväg 68 Alholmen Edsevö samt planering av Esse omfartsväg Utveckling av E12/riksväg 3 i dess nuvarande sträckning Helsingfors Tammerfors Vasa samt förbättring av E12/rv 3 och rv 18 i Laihela Förbättring av stamväg 63 och stamväg 67 Högre anslag för basväghållning till regionen. Utveckling av järnvägsförbindelserna: Elektrifiering av Vasabanan och i tätorter ombyggnad av plankorsningar till underfarter samt ägoregleringar i anslutning till detta Utveckling av snabb spårtrafik mellan Vasa och Helsingfors Utveckling av Jakobstadsregionens/Bennäs station jämte utökad Pendolinotrafik Förbättring av banavsnittet mellan Kaskö och Seinäjoki (samt installation av system för tågkontroll) Projektet Finlands huvudbana och byggande av dubbelspår på hela sträckningen. Tryggande av sjöfarten: Förbättring och muddring av farleden till hamnen i Jakobstad och farleden till Kaskö Tryggande av Kvarkentrafiken Utveckling av ett skyddssystem för sjöfarten i Kvarken. Utveckling av flygtrafiken i Kvarken - Etablering av Vaasa Airport Park som ett centrum för flyglogistik - Utveckling av Kronoby flygplats. 16

Tryggande av forsknings- och utbildningsresurser: Ökning av forsknings- och utbildningsresurser samt utbildningsplatser på alla utbildningsnivåer, särskilt viktigt är att säkerställa Vasa universitets ställning vid omstruktureringen av högskolorna trygga Svenska handelshögskolans ekonomutbildning i Vasa stärka den samhälls- och statsvetenskapliga utbildningen vid Åbo Akademi i Vasa trygga verksamhetsresurserna för Västra Finlands designcentrum MU- OVA, som är Konstindustriella högskolans (fr.o.m. 1.8.2009 Aaltohögskolan) och Vasa universitets gemensamma institution utveckla Helsingsfors universitets juristutbildning i Vasa trygga högskole- och universitetsutbildningen i Jakobstad. Regionalisering En rättvis andel av utlokaliseringen av statliga arbetsplatser som ger nya statliga arbetsplatser till landskapet. Viktigast är trygga starten för den planerade språkservicecentralen och den enhet inom miljötillståndsverket som eventuellt inrättas. Likaså är det viktigt att aktivt driva på en möjlig utlokalisering av delar av Statistikcentralen till Jakobstadsregionen. UNESCOs världsarv Säkerställande av resurser för förvaltning och utveckling av Kvarkens skärgård, som utnämnts till UNESCOs naturarv. Tryggande av tillgången på arbetskraft Aktivt arbete för Österbottens utveckling och t.ex. för förändringsprocesser som påverkar landskapet för att se till att regionen har den konkurrenskraft och attraktionskraft som gör den till en framstående och fin plats för boende och företagande. Plötsliga problem vid strukturomvandlingar Österbottens förbund verkar för att Sydösterbotten får specialstatus som område för plötsliga problem vid strukturomvandlingar, ifall Metsä-Botnias fabrik i Kaskö läggs ner. 7. Verksamheten år 2009 7.1 Samarbetet i landskapet Partnerskapet mellan olika aktörer, som är speciellt viktigt för landskapets konkurrenskraft, främjas genom bl.a. statsrådets särskilda program. Förbundet fortsätter att driva ett aktivt samarbete med de regionala utvecklingsbolagen, Teknologicentrum Oy Merinova Ab, högskolorna och övriga centrala aktörer. Skärgårds- och kustområdena utvecklas i samarbete med olika aktörer enligt principerna för en integrerad förvaltning. 17

KSSR-processen har varit svår för kommunerna i Österbotten, och ingen särskilt tydlig fördjupning och förbättring av samarbetet inom landskapet har kunnat skönjas. Kommunernas genomförandeplaner ska ändå utgöra grunden för hur det kommunala samarbetet ska ordnas. Det är därför viktigt att genomförandeplanerna omedelbart leder till åtgärder, så att samarbetet kan utvecklas och den kommunala servicen ges nya verksamhetsramar. Till skillnad från situationen i t.ex. Mellersta Österbotten och Södra Österbotten stärker de kommunsammanslagningar genomförs i Österbotten under KSSRprocessen inte landskapets centralort. Förbundets arbete med regional utveckling och landskapsplanläggning är till hjälp i kommunernas utredningar över sammanslagningar. Fyra samarbetsområden för primärvården och socialväsendet bildas i landskapet. Även samarbetsområdena står inför enorma utmaningar då det gäller att trygga fungerande social- och hälsovårdstjänster för befolkningen. I syfte att främja en balanserad regional utveckling och förbättra landskapets konkurrenskraft koncentrerar sig förbundet på att samarbeta med Vasaregionens Utveckling Ab (VASEK), Ab Jakobstadsregionens Näringscentral Concordia samt Ab Företagshuset Dynamo i Sydösterbotten. Förbundet har som mål att ytterligare befästa de ekonomiska regionernas och landskapets samarbete. Viktiga samarbetspartner i innovationsverksamheten är Teknologicentrum Oy Merinova Ab, forsknings- och högskoleorganisationerna och landskapets olika kluster. Samarbetet mellan de regionala utvecklingsbolagen och landskapsförbundet är viktigt bl.a. för att uppnå målen i statsrådets särskilda program och landskapsprogrammet. Österbottens förbund beviljar landskapsutvecklingspengar som basfinansiering till regioncentrumen, kompetenscentrumet och i Sydösterbotten till den regionala landsbygdsdelen inom det särskilda landsbygdspolitiska programmet. Också EU:s målprogram är viktiga när det gäller att driva på samarbetet i Österbotten. Både Jakobstadsregionens och Vasaregionens regioncentrumprogram fortsätter ännu år 2009 sitt utvecklingsarbete i enlighet med målen i det särskilda programmet. Enligt statsrådets beslut kommer dock det nationella programsystemet att förenklas och antalet särskilda program att minskas från början av år 2010. Åren 2010 2013 genomförs programmet för regional kohesion och konkurrenskraft (KOKO), som ersätter regioncentraprogrammet, den regionala delen inom det särskilda landsbygdspolitiska programmet och skärgårdsprogrammet Österbottens förbund arbetar för att de nuvarande regioncentrumen och Sydösterbotten ska komma med i KOKO-programmet. Kompetensklustren i kompetenscentraprogrammet fortsätter likaså sitt utvecklingsarbete år 2009. Österbottens förbund beviljar klusterprogrammet för energiteknologi, det marina klustret och klusterprogrammet för digitala innehåll ett anvisat anslag landskapsutvecklingspengar och finansierar kompetenscentrumprogrammet med ett ansenligt belopp budgetmedel. Det regionala samarbetet är av stor vikt också inom utvecklingen av kust- och skärgårdsområdena. Samordningen av skärgårdsfrågorna sker i arbetsgruppen för integrerad förvaltning av skärgårds- och kustområdena, som förbundet tillsatt för åren 2007 2010. Arbetet för att öka skärgårds- och kustområdenas livskraft genom att förbättra förutsättningarna för att bo och arbeta i skärgården fortsätter 18

år 2009. För att genomföra den nationella kuststrategin torde Österbottens förbund starta ett projekt för förvaltningsprocessen för integrerad förvaltning av skärgårds- och kustområdena i Österbotten; projektet finansieras delvis med landskapsutvecklingspengar. Den uppskattade kommunala andelen vore 19 500 euro. Även andra utvecklingsprogram och finansieringskällor utnyttjas för att genomföra den nationella kuststrategin. Inom utvecklingen av landskapets profil och intressebevakningen samarbetar förbundet intensivt med Österbottens handelskammare, de regionala utvecklingsbolagen, Österbottendelegationen och Västra Finlands Allians. Österbottens TE-central, Västra Finlands miljöcentral, Vasa vägdistrikt och länsstyrelsen i Västra Finlands län är förbundets närmaste samarbetsparter inom den regionala förvaltningen. Landskapets samarbetsgrupp och dess sekretariat arbetar aktivt med att genomföra landskapsprogrammet och andra program. Reservering i budgeten för år 2009: Regional finansiering till kompetenscentrumprogrammet 70 000 7.2 Genomförande och uppföljning av landskapsprogrammet och genomförandeplanen Förbundet fortsätter att genomföra landskapsprogrammet bl.a. med hjälp av EU-medel och nationell finansiering samt intressebevakning och följer med hur spjutspetsprojekten och utvecklingshelheterna i landskapsprogrammet framskrider. Genomförandet av Österbottens landskapsprogram med hjälp av bl.a. intressebevakning, nationell finansiering och EU-medel har förlöpt bra, och förbundet fortsätter sitt oförtrutna och målmedvetna arbete för att genomföra utvecklingshelheterna och åtgärderna. Inom intressebevakningen har förbundet hjälp av den årligen utarbetade genomförandeplanen till landskapsprogrammet, som nu bättre än tidigare fungerar som ett förslag till statlig finansiering för landskapet. När det gäller EU:s region- och strukturpolitik satsar landskapsförbundet på att genomföra Västra Finlands operativa program för EU:s mål för regional konkurrenskraft och sysselsättning, som finansieras ur Europeiska regionala utvecklingsfonden (ERUF), samt på mål 3-programmet Botnia-Atlantica. Bägge programmen omfattar åren 2007 2013. Förutom med medel från ovan nämnda EU:s målprogram finansierar förbundet också projekt med landskapsutvecklingspengar (inkl. basfinansiering till regioncentra- och kompetenscentraprogrammet och den regionala delen inom det särskilda landsbygdspolitiska programmet) och med egna budgetmedel. Uppföljning av landskapsöversiktens, landskapsprogrammets och genomförandeplanens utfall och konsekvenser främjar ett målmedvetet regionutvecklingsarbete i Österbotten. Genomförandet av landskapsprogrammet följs upp både med en rapport som görs våren 2009 utifrån genomförandeplanens utfall och en mellanutvärdering av landskapsprogrammet. Den lagstadgade bedömningen och utvärderingen av landskapsprogrammets betydelse görs i samarbete med landskapsförbunden inom Västra Finlands Allians. En arbetsgrupp med uppgift att 19

bedöma och utvärdera planers och programs miljökonsekvenser och övriga konsekvenser fortsätter sitt arbete under ledning av Österbottens förbund. Arbetsgruppen utnyttjas också inom landskapsplanläggningen. Reserveringar i budgeten för år 2009: bedömning och utvärdering av landskapsprogrammets 2007 2010 betydelse 15 000 7.3 Genomförande av EU-programmen och övrig projektverksamhet 7.3.1 Näringslivsutveckling och projektverksamhet Näringslivsutvecklingen stöds av ett brett spektra av samhällspolitiska åtgärder. Ett fungerande samarbetsnätverk är grunden för all näringslivsutveckling. Förbundet strävar efter en kontinuerlig dialog med näringsliv, utbildningsinstitutioner, kommun och stat för att kunna identifiera och stödja de viktigaste näringslivspolitiska utvecklingsinsatserna i landskapet. Det finns ett flertal forum där aktörerna kan komma fram till en gemensam syn och besluta om åtgärder; bl.a. landskapets samarbetsgupp (MYR) och dess sekretariat, branschkluster, regioncentrumprogrammen/ näringslivsbolagen, kompetenscentraprogrammen och förbundets näringslivsarbetsgrupp. Förbundets beslut om finansiering ur tillgängliga källor för utvecklingsprojekt är viktiga redskap inom näringslivsutvecklingen. Arbetet med en klusterbaserad utvecklingsmodell för näringslivsutveckling fortsätter. Det finns ett tudelat behov av nationell spetskompetens som utvecklas i klusterform samt ett behov av att upprätthålla ett brett och diversifierat näringsliv. Därtill kan i projektform ske satsningar på andra områden som är viktiga med tanke på sysselsättningen och landskapets särdrag. Klustren binds samman av tvärsektoriella satsningar på t.ex. utbildning, forskning och internationalisering. Särskild vikt fästs vid tillämpning av informations- och kommunikationsteknologi (ICT) inom andra branscher. För att följa med och förbättra branschutvecklingen, främja samarbetet mellan branscherna, stärka samarbetet mellan näringsliv och forskning och utbildning samt identifiera gemensamma utvecklingsinsatser fungerar ett näringslivsforum som koordineras av Österbottens förbund. Syftet med förbundets projektverksamhet är att garantera regionernas konkurrenskraft och välfärd genom att skapa förutsättningar för ekonomisk tillväxt, utveckling av näringsverksamhet samt förbättring av sysselsättningen. Målet är vidare att minska skillnaderna mellan regionernas utvecklingsnivåer, förbättra befolkningens levnadsförhållanden samt främja en balanserad utveckling av regionerna. Förbundet prioriterar därför projekt som på ett allmänt plan främjar utvecklingen av näringsliv, forskning och utbildning, välfärdsservice samt kultur och fritid. Projekten bör ha betydelse för den allmänna regionala utvecklingen och i första hand omfatta hela landskapet eller en ekonomisk region. 20

Landskapsprogrammet är projektverksamhetens strategiska referensram. Ett centralt mål är att komma fram till en övergripande handlingsmodell som fäster vikt vid strukturfonderna och de särskilda programmen. När det gäller att inrikta och samordna projektverksamheten utnyttjas i synnerhet sekretariatet vid landskapets samarbetsgrupp. Projektverksamheten bedrivs i nära samarbete med Södra Österbotten och Mellersta Österbotten. Dessutom samarbetar förbundet med hela Västra Finlands Allians (WFA) område. 7.3.2 Genomförande av EU-program och nationella program Tillsammans med övriga aktörer samordnar och utför Österbottens förbund det praktiska arbete som företrädesvis strukturfondsprogrammen under EU:s programperiod 2007 2013 medför. Ett särskilt ansvar har förbundet för koordineringen av verkställigheten av Västra Finlands målprogram för regional konkurrenskraft och sysselsättning samt landskapsutvecklingspengarna med vilka även regioncentra- och kompetenscentraprogrammen delfinansieras. Dessutom sköter förbundet uppgifterna i enlighet med regionutvecklingslagstiftningen. Stängningen av den gamla programperioden för med sig särskilda utmaningar för avslutningen av både projekt och program. Österbottens förbund samordnar och utför tillsammans med övriga aktörer det praktiska arbete som programmen under EU:s programperiod för 2007 2013 medför genom medverkan i regelbundna möten i landskapets samarbetsgrupp (MYR) och dess sekretariat samt i sekretariatet och övervakningskommittén för Västra Finlands målprogram för regional konkurrenskraft och sysselsättning. Österbottens förbund svarar på landskapsnivå för den uppföljning och rapportering som programarbetet medför och följer hur genomförandet av programmen fortlöper gentemot arbets-.och näringsministeriet samt de olika organ som nationellt ansvarar för programmens genomförande. Förbundet lägger särskild tyngdpunkt på att i dialog med olika samarbetspartners både inom och utanför landskapet identifiera centrala projekthelheter, säkerställa att förvaltningen fungerar samt att informera om finansieringsmöjligheter. Detta ställer i sin tur krav på en kontinuerlig utveckling av projektförvaltningen med tillräckliga personalresurser för att möta EU:s ständigt ökande krav på att beredning och granskning av projekt ska vara separerade samt för att kunna svara mot behovet av information, rådgivning och utvärdering. Till förbundets allomfattande projektförvaltning hör beredning av finansieringsbeslut, övervakning av finansierade projekt, verkställande av utbetalningar samt uppföljning och rapportering. En viktig del av genomförandet av programmet är likaså medverkan i de finansierade projektens styrgrupper. Parallellt med det nya uppföljningssystemet EURA 2007 används fortfarande FIMOS för slutuppföljning och -rapportering av projekt som hör till den föregående programperioden samt projekt finansierade med landskapsutvecklingspengar. 21

Förbundet fortsätter också att fungera som regional förvaltningsmyndighet för nationella landskapsutvecklingspengar samt kompetens- och regioncentrumprogrammen. Interreg-samarbetet med finansiering från Europeiska regionala utvecklingsfonden från de tidigare programperioderna fortsätter inom ramen för målet Europeiskt territoriellt samarbete. Österbottens förbund har genom avtal med landskapen Satakunta, Mellersta Österbotten och Södra Österbotten samt Österbottens TE-central och Västra Finlands miljöcentral av statsrådet getts i uppdrag att handha all statlig medfinansiering för Botnia-Atlanticaprogrammet. Medfinansiering beviljas projekt som anses uppfylla kriterierna för gränsöverskridande samarbete och möter de regionala behoven. Botnia-Atlanticaprogrammet utgör det viktigaste instrumentet för att utveckla det gränsregionala samarbetet. Samtidigt ställer detta utökade krav på beredning och projektförvaltning inom förbundet. Under programperioden 2007 2013 omfattas Österbotten av totalt tre program inom Europeiskt territoriellt samarbete, som även kan kallas Interregprogram: programmet Botnia-Atlantica för gränsöverskridande samarbete med Sverige och Norge, programmet för transnationellt samarbete i Östersjöregionen och det interregionala programmet för hela EU, Interreg IVC. För genomförande av programmet har en programförvaltning inrättats. Förvaltningsmyndigheten, huvudsekretariatet och den attesterande myndigheten är lokaliserade till Länsstyrelsen för Västerbotten. Sekretariatet har en lokal representant vid Österbottens förbund i Vasa med uppgift att informera kring programmet, handha beredning av projekten för beslut om EU-andelen samt delta i förverkligande och uppföljning av projekten och programmet. Programmet har en övervakningskommitté för uppföljning av programmets genomförande och en styrkommitté som förordar projekt till förvaltningsmyndigheten för godkännande. Österbottens förbund representeras i dessa. 7.3.2.1 Landskapets samarbetsgrupp och dess sekretariat samordnar strukturfondsprogrammen Under strukturfondsperioden 2007 2013 samordnar landskapets samarbetsgrupp och dess sekretariat genomförandet av strukturfondsprogrammen och övriga åtgärder som påverkar den regionala utvecklingen. Strukturfondsmedlen består av landskapets tilldelning av medel från Europeiska regionala utvecklingsfonden (ERUF) samt den regionala delen av medlen ur Europeiska socialfonden (ESF). För samordningen av de åtgärder som inverkar på den regionala utvecklingen beaktar samarbetsgruppen också de planer och åtgärder som är tänkta att finansieras genom landsbygdsfonden (EJFLU), fiskerifonden och den nationella delen av ESF-programmet. Österbottens förbund har tillsammans med övriga fyra landskap inom WFA-området ett särskilt ansvar för förverkligandet av Västra Finlands ERUF-program (Regional konkurrenskraft och sysselsättning). 22