Regionalt tillväxtprogram för Örebro län 2008 - Arbetsmaterial

Regionalt tillväxtprogram för Örebro län 2008 - Arbetsmaterial

Disposition Inledning Revideringen. Regionförbundets samordningsuppdrag Erfarenheter från RTP hittills. Sammanfattande analys. Strategisk inriktning Varför vi landar i de insatsområden vi gör. Viktiga stödkriterier: näringslivets deltagande, internationalisering, jämställdhet, miljö, integration Övergripande mål. Insatsområden Entreprenörskap och företagande Innovation och förnyelse Kompetensförsörjning. Tillgänglighet och regionförstoring Samordning med andra utvecklingsprogram Hur RTP är avgränsat mot andra program. Hur RTP kan komplettera andra program. Genomförande av program Hur finansieras programmet? Hur når vi resultat? Råd kopplade till insatsområden. Uppföljning, kommande revideringar. Indikatorer

Inledning Revidering av tillväxtprogrammet De regionala tillväxtprogrammen har sitt ursprung i den regionalpolitiska propositionen En politik för tillväxt och livskraft i hela landet (prop. 2001/02:04). De regionala tillväxtprogrammen fastslog en ny riktning inom regionalpolitiken. Dels angavs tydligt att fokus är regional tillväxtpolitik snarare än regional fördelningspolitik. Där politiken tidigare syftade till att skapa en regional likhet, lyfts nu regional olikhet och specialisering fram. Dels innebär dem en förskjutning från det nationella till det regionala. Där tillväxtpolitiken tidigare i hög grad sågs som en fråga för nationell nivå, ses den här i stor utsträckning som en regional angelägenhet. Från och med den 1 januari 2008 gäller en ny förordning för regionalt tillväxtarbete (Förordning om regionalt tillväxtarbete, SFS 2007:714). I denna anges att den Nationella strategin för konkurrenskraft, entreprenörskap och sysselsättning 2007-2013 ska vara vägledande för det regionala tillväxtarbetet. På regional nivå ska den regionala utvecklingsstrategin utgöra en samlad strategi för länets tillväxtarbete. Utvecklingsstrategin binder samman planeringsprocesser med betydelse för en hållbar regional utveckling och underlättar samverkan mellan länen. Den regionala utvecklingsstrategin ligger till grund för regionala strukturfondsprogram, regionala tillväxtprogram samt andra relevanta regionala program om insatser. Med anledning av den nya förordningen samt att den första programperioden löpte ut år 2007, initierade därför regionförbundet en revidering av tillväxtprogrammet. Revideringen tar hänsyn till de erfarenheter som framkommit av de första fyra åren med det regionala tillväxtprogrammet. Revideringen innebär också att programmet tar ett nytt avstamp i de förändringar som skett i samhället under de gångna fyra åren. Revideringen är samordnad av regionförbundet i bred samverkan med näringslivet och andra aktörer som på olika sätt arbetar med tillväxtfrågor. Erfarenheter från tillväxtprogrammets första fyra år Det regionala tillväxtprogrammet avsåg, enligt programformuleringen, under perioden 2004-2007 att vara inriktat mot insatser som tydligt kan motiveras som viktiga hållbara tillväxtförutsättningar för näringslivets utvecklingskraft. Programmet har haft två insatsområden: den regionala jordmånen med de fem tillhörande handlingsprogrammen Företagsklimat, Entreprenörskap, Kompetensförsörjning, Infrastruktur och Boende med livskvalitet, samt de fördjupade satsningarna med de fem tillhörande handlinsprogrammen Avancerad tillverkningsindustri, Logistik, trafiksäkerhet och transporter, Miljöteknik, Måltid och upplevelse samt Nya dynamiska miljöer. Nedan följer en kort sammanfattning av hur detta fallit ut i praktiken 1.!"# $"$% #"&'()

När det gäller den regionala jordmånen kan det konstateras att en majoritet av medlen lagts inom åtgärden entreprenörskap. Endast fyra procent av medlen har satsats inom företagsklimat, men det finns här anledning att tro att detta område ligger mycket nära angränsande till entreprenörskap, varvid många av de projekt som genomförts inom entreprenörskap även bidragit till att skapa ett bättre företagsklimat. Mindre än en procent av medlen har allokerats till boende med livskvalitet. Tanken med att ha fyra branschområden inom de fördjupade satsningarna är förstås att ytterligare snäva av programmet, och därmed öppna för att lägga mer resurser på de delar av näringslivet som bedömts har störst utvecklingspotential i länet. I praktiken har dock över hälften av medlen satsats inom åtgärden nya dynamiska miljöer, vilken har till syfte att lämna en öppning för nya potentiella styrkeområden i näringslivet. Programformuleringarna i de övriga fördjupade satsningarna har också en brett innehåll, vilket begränsar möjligheten att med programmets hjälp allokera utvecklingsmedel till några få men starka områden. Med anledning av de erfarenheter som kunnat dras av programgenomförandet så långt, är ambitionen att i denna revision ändra programinriktningen på några punkter: Tydligare tillväxtperspektiv: Fokusera på de åtgärder som motiveras som viktigast när det gäller att skapa tillväxtförutsättningar. Åtgärder som mer indirekt antas kunna skapa förutsättningar för tillväxt lyfts lämpligen upp till den regionala utvecklingsstrategin, som antas kunna utgöra en bättre plattform för dessa frågor. Detta innebär att åtgärderna Boende med livskvalitet och Infrastruktur lyfts ut ur tillväxtprogrammet. Öka näringslivets deltagande: För att de satsningar som genomförs inom ramen för tillväxtprogrammet i största möjliga mån ska gå i linje med näringslivets behov, bör man hitta bättre metoder för att öka näringslivets deltagande i programframtagande och programgenomförande. Utveckla handlingsprogramsgruppernas funktion: Under de första fyra åren av programgenomförandet har det funnits en handlingsprogramsgrupp knuten till respektive åtgärd. Dessa grupper har i vissa fall haft en betydelsefull funktion, medan de i andra fall fungerat sämre. Om vi bygger vidare på de goda exemplen, så torde motsvarigheten till dessa grupper i framtiden kunna fungera som någon sorts diskussions- och samrådsforum inom sina respektive områden. Sammanfattning av analysen Länet har inte på några genomgripande sätt förändrats sedan ursprungliga analysen togs fram 2003 (Utvecklingsrådet i Örebro län, 2003, Nulägesbeskrivning och analys). Mycket har utvecklats mot det bättre, men i huvudsak är problembilden densamma idag som för fyra år sedan. Sammanfattningsvis skulle två grundförutsättningar kunna urskiljas som nödvändiga för att skapa tillväxt i länet. För det första behövs en väl fungerande arbetskraftsförsörjning som motsvarar näringslivets behov. Analysen visar här att utvecklingen på arbetsmarknaden varit god de senaste åren, men att andelen sysselsatta fortfarande kan öka, främst bland unga, äldre och människor med utländsk bakgrund. Detta torde kunna ske effektivast genom insatser inom kompetensområdet, exempelvis att skapa utbildningar efter näringslivets behov, att

fortsätta arbetet med validering av invandrares utbildning, etc. Högutbildad arbetskraft är i större utsträckning sysselsatt, samtidigt som den högutbildade arbetskraften bidrar till högre produktivitet inom näringslivet. Mot bakgrund av att länets befolkning inte ökar i någon större omfattning (och minskar i vissa delar av länet), samtidigt som en allt större del av befolkningen kommer att stå utanför arbetsmarknaden till följd av åldersskäl, behövs ett ökat inflöde av arbetskraft till länet. Detta kan i första hand förväntas ske genom en fortsatt regionförstoring. Analysen visar att pendlingen fortsätter att öka, och att en hållbar ökning tillgängligheten för Örebro läns del i första hand kan ske genom fortsatta förbättringar och ökad samordning inom kollektivtrafiken. Arbetskraftsförsörjningen kan således förbättras dels genom en bättre tillgänglighet på arbetsmarknaden, dels genom att fler har en kompetens som motsvarar näringslivets behov. För det andra står det klart att om länets näringsliv i längden ska klara en allt hårdare internationell konkurrens, krävs en ständig förnyelse. I den alltjämt pågående strukturomvandlingen, krävs att nya företag etableras då mindre konkurrenskraftiga verksamheter slås ut eller flyttas från regionen. Analysen visar att nyföretagandet ökat kraftigt i länet, men alltjämt ligger på en låg nivå i jämförelse med riket. De redan etablerade företagen är förstås också beroende av förnyelse och lärande. För att underlätta denna omvandling behövs fortsatta satsningar på entreprenörskap och bättre system för att underlätta införande av nya innovationer i företagen. (Regionförbundet Örebro, 2008:01, Revidering av det regionala tillväxtprogrammet. Erfarenheter, förbättringsförslag och nulägesbeskrivning).

Programmets strategiska inriktning Revidering av det regionala tillväxtprogrammet utgår således från den uppdaterade analysen, erfarenheter från den första programperioden samt från den nationella strategins prioriteringar. På regional nivå utgör den regionala utvecklingsstrategin en samlad plattform för länets tillväxtarbete. Den regionala utvecklingsstrategin har dock ett bredare perspektiv på tillväxtens förutsättningar än det regionala tillväxtprogrammet. Framtagningen av den regionala utvecklingsstrategin pågår parallellt och i nära samverkan med revideringen av tillväxtprogrammet. Detta möjliggör att tillväxtprogrammets intentioner i hög grad överensstämmer med den regionala utvecklingsstrategins målsättning. Mot bakgrund av den uppföljning och analys som gjorts och med avsikt att ge programmet största möjliga tillväxtfokusering, inriktas programmet mot de insatser som i största möjliga mån bidrar till näringslivets förnyelse. Regionen behöver fler nya företag. Mycket tyder också på att företags internationella konkurrenskraft och överlevnadsförmåga på lång sikt är beroende av deras förmåga till förnyelse, ständiga lärande och en kontinuerlig uppgradering av företagets olika verksamhetsområden. Fler och livskraftigare företag En allt mer global ekonomi innebär en hårdnande konkurrens för våra regionala företag. Företag som inte klarar konkurrensen slås ut. Samtidigt finns det idag få hinder för att flytta verksamheter utomlands. Det kan antingen ske genom att svenska företag köps upp av utländska företag, eller att svenskägda företag väljer att flytta sin verksamhet utomlands. Detta kan betraktas som en naturlig process i en dynamisk ekonomi, och bör knappast motarbetas. Samtidigt krävs det dock att nya företag startas eller etableras för att ersätta de som läggs ned eller på andra sätt försvinner från regionen. Nyföretagande och nyetableringar är en mycket central del i den förnyelseprocess som är nödvändig för det regionala näringslivet. Nyföretagandet antas inte minst ha en betydande roll för introduktion av innovationer och en ökad produktivitet, men även för sysselsättningen och den ekonomiska tillväxten i stort. Oavsett om den handlar om att öka nyföretagandet eller få befintliga företag att expandera, är ett gott klimat för företagande och entreprenörskap den kanske viktigaste regionala egenskapen. I detta sammanhang bör tillväxtprogrammet fokusera i riktning för att stödja entreprenörer att våga pröva sina idéer. Samverkan, lärande och kunskapsuppbyggnad I den verklighet där ständig förnyelse, lärande och uppgradering av verksamheter är en nödvändighet för att upprätthålla den långsiktiga konkurrenskraften inom företag, lyfts också kunskap och kompetens fram som centrala faktorer bakom företags framgångar. Det har i många sammanhang påvisats att företagens strävan att följa med i, eller till och med leda, kunskapsutvecklingen inom sitt område i hög grad sker genom samverkan med andra företag och organisationer. Under gynnsamma förhållande kan detta växa fram till något som ofta omnämns som kluster eller innovationssystem. Det handlar om samspelet med kunder och leverantörer, men också om kopplingar och relationer till FoU-verksamheter och andra kunskapsgenererande aktörer, konkurrenter, branschorganisationer, institutioner på arbetsmarknaden, näringslivsorganisationer etc. När det gäller att förstå och på bästa sätt kunna stödja denna process, finns det skäl att fokusera på system av ömsesidigt beroende och

relaterade företag och organisationer, snarare än det enskilda företaget i sig. Tillväxtprogrammet har här en konkret funktion när det gäller att stärka kopplingen mellan företag, FoU-aktörer och andra offentliga aktörer, för att på så sätt utveckla kunskapsinnehållet i företagandet. Det regionala tillväxtprogrammets roll blir därtill än tydligare då den geografiska arenan och geografisk närhet tillmäts en nyckelroll när det gäller att underlätta för lärande och kunskapsuppbyggnad. I detta avseende kan tillväxtprogrammet ha en funktion som regional kraftsamlare. Väl fungerande arbetskraftsförsörjning Slutligen krävs för att företagen ska kunna utvecklas på bästa sätt, en väl fungerande arbetskraftsförsörjning. Detta kan ses som en matchningsprocess, där företagens behov av arbetskraft ska kunna matchas med kompetensutbudet. För att detta ska fungera behöver företagen tillgänglighet till en viss mängd av arbetskraft ju större utbud av arbetskraft, desto bättre är förutsättningarna för en väl fungerande matchning. Ett ökat utbud av arbetskraft dels underlättas genom åtgärder för en fortsatt regionförstoring, genom åtgärder för att slussa in människor som står utanför arbetsmarknaden men som skulle vilja arbeta. Ett större arbetskraftsutbud är i många fall dock inte tillräckligt. Utöver ett större arbetskraftsutbud är det också nödvändigt att företagen har tillgång till rätt kompetens. I detta sammanhang är det viktigt att utbildningsutbudet väl överensstämmer med näringslivets förväntade behov. En del av detta är den grundläggande långsiktiga utbildningen, från gymnasieskolans inriktning till val av högskole- eller universitetsutbildning. En annan del är den snabbare omställningen av arbetskraft, dvs. olika former av vuxenutbildning samt uppdatering och validering av invandrares utbildning. Sammantaget kan tillväxtprogrammet stödja matchningen på arbetsmarknaden dels genom hållbara satsningar på ökad tillgänglighet, dels genom satsningar på kompetensförsörjning. Prioritera rätt satsningar Det ovan förda resonemanget leder över till att programmet inriktas mot tre (fyra) insatsområden: a. Entreprenörskap och företagande b. Innovation och förnyelse c. Kompetensförsörjning d. Tillgänglighet och regionförstoring Detta innebär att det reviderade tillväxtprogrammet kommer att fokuseras mot färre områden. Den tidigare åtgärden Företagsklimat kan närmast ses som en bred sammansättning av många regionala egenskaper, som alla antas vara viktiga för att företag på bästa sätt ska kunna etableras och utvecklas. En bedömning som görs här är att det i första hand är klimatet för entreprenörskap som bör förbättras. Företagsklimat är ett mångsidigt område som fortsättningsvis bedöms kunna tillgodoses i programmet inom ramen för de kvarstående insatsområdena. Den tidigare åtgärden Infrastruktur inryms delvis inom insatsområdet Tillgänglighet. Mot bakgrund av näringslivets ständiga förnyelsebehov fokuseras insatsområdet tillgänglighet dock i första hand mot ökad tillgänglighet till arbetskraft för näringslivets behov, medan

godstrafiken prioriteras lägre. Länets strategiska infrastrukturarbete inryms i övrigt inom ramen för Länstransportplanen. Den tidigare åtgärden Boende med livskvalitet är förvisso ett viktigt område när det gäller att skapa grundförutsättningar för länets tillväxt. Att genom attraktiva boendemiljöer attrahera inflyttare och på så sätt öka arbetskraftsutbudet, antas dock vara en långsam process, och för näringslivets nytta bedöms här förbättrade pendlingsmöjligheter vara en verkfullare åtgärd. Boende med livskvalitet är därför inte ett prioriterat område inom det reviderade tillväxtprogrammet. på rätt sätt! Det är inte tillräckligt att fastslå att tillväxtprogrammet ska inriktas mot ovan angivna områden. För att programmet ska få största möjliga effekt krävs därtill att åtgärderna genomförs på rätt sätt. Ett antal kriterier anger vad rätt sätt är i detta avseende: Regionala satsningar framför lokala. Tillväxtprogrammet ska ha funktionen som en regional kraftsamlare. Satsningar som spänner över flera kommuner bedöms vara effektivare och bidrar till att binda samman länet till en väl fungerande arbetsmarknadsregion. Satsningar med näringslivet i fokus. Programmet prioriterar satsningar som tydligt efterfrågas av näringslivet. Detta bör återspeglas i näringslivets engagemang i form av satsad tid eller finansiering. Jämställdhet. Svag jämställdhetsintegrering är idag ett hinder på flera håll i tillväxtarbetet, exempelvis startas endast en minoritet av de nya företagen av kvinnor. Genom att prioritera tillväxtsatsningar som samtidigt förbättrar jämställdheten stärks förutsättningar för en hållbar tillväxt i länet. Integration. Ett väl fungerande integrationsarbete är en av de viktigaste frågorna när det gäller att på lång sikt lösa problemet med arbetskraftsförsörjning i länet. Länets befolkning växer idag tack vare invandringen, och det är därför ett stort hinder för tillväxten om kompetent arbetskraft underutnyttjas eller inte utnyttjas alls beroende på etniskt ursprung. Tillväxtprogrammet prioriterar därför satsningar som förbättrar integrationen av människor med utrikes bakgrund på arbetsmarknaden. Miljö. På längre sikt, och allt tydligare även på kort sikt, står det klart att det inte är hållbart att genomföra satsningar för den ekonomiska tillväxten som samtidigt har en negativ miljöpåverkan. Sådana satsningar medför i förlängningen stora merkostnader för regionen. Tillväxtprogrammet prioriterar satsningar som medverkar till att uppfylla de nationella och de regionala miljömålen. De viktigaste strategierna för att uppnå dessa mål handlar om effektigare energianvändning, giftfria kretslopp samt hushållning med mark, vatten och bebyggd miljö. Internationalisering. Den ekonomiska verkligheten blir alltmer globaliserad. Kunder, leverantörer och konkurrenter till vårt regionala näringsliv finns allt större utsträckning i andra länder. Tillväxtprogrammet prioriterar satsningar som på olika sätt bidrar till internationalisering av det regionala näringslivet.

Regionförbundet Örebro 701 83 Örebro Tfn: 019-602 63 00 Fax: 019-18 98 29 Besöksadress: NetCity, Forskarvägen 1 702 18 Örebro. www.regionorebro.se regionorebro@regionorebro.se