Socialförsäkringar Ersättning från socialförsäkringarna har inte alls hängt med i utvecklingen de senaste 20 åren. Det är ingen skillnad om det varit borgerligt eller socialdemokratiskt styre, enligt ISF (Inspektionen för Socialförsäkringen). Ersättningen har från 1992 2012 legat ganska stilla. Vad har hänt med reallöneutvecklingen under dessa 20 år? Det vet Ni! 50 % ökning för en familj, där båda förvärvsarbetar! För den person, som genom olyckshändelse eller kronisk sjukdom i unga år aldrig kommer in i arbetslivet eller endast kan arbeta deltid med mycket låg sjukersättning eller låg inkomstnivå. För personer med sjukersättning, som kan uppgå till 7.000:- per månad fram till ålderspensionen, som dessutom blir lägre vid pensioneringen. När kommer Du och Ditt parti ge oss med sjukersättning rätt till egen försörjning? Dessutom har inkomstskatten sänkts vid ett flertal tillfällen, vilket missgynnar oss. När kommer detta att justeras? Trots allt har vi arbetat 100 % av vår arbetsförmåga! Artikel 28 Tillfredsställande levnadsstandard och social trygghet Stat/landsting/kommun ska ombesörja att personer med funktionsnedsättning har en tillfredsställande levnadsstandard för sig och sin familj såsom tillräckligt med mat, kläder och en lämplig bostad, adekvat utbildning, rådgivning och avlastningsvård, samt vidta ändamålsenliga åtgärder för att trygga och främja att rättigheterna förverkligas utan diskriminering på grund av funktionsnedsättningen. Sida 1 av 11
Forts. Socialförsäkringar SD: Det är viktigt att man kan känna sig trygg och ha en bra ekonomisk grund att stå på därför vill de höja ersättningarna till 643 kr/dag. MP: Arbetar med frågor som rör diskriminering, tillgänglighet och en arbetsmarknads- anpassad rehabilitering. Även skattefrågan och ville ge en bastrygghet för alla. Ett bättre samarbete mellan myndigheter behövs så att ingen hamnar mellan stolarna. FP: De ville få tillbaka så många som möjligt på arbetsmarknaden och höja sjukersättningen på sikt. Funka bör ses över. S: De ville ha ett likformigt skattesystem på sikt och ansåg inte att ersättningarna var bra idag. V: De ville höja ersättning från 64% till 67% och har budgeterat för detta. Ville även sänka skatten med 500 kronor i månaden. C: Ansåg att det var bra frågor. Ville inte koppla frågorna till reallöner de bör följa prisutvecklingen. Ansåg också att man borde inför en samhällslön till de som aldrig kan bli arbetsföra M: Dels är en översyn på gång och man kan också ha rätt till hyresbidrag som kan förbättra den ekonomiska situationen 150 000 personer får ej hyresbidrag i nuläget. Kommuner och landsting bland annat i det här länet har höjt skatten vilket har en stor påverkan på den enskildes ekonomi. Sida 2 av 11
Rehabiliteringskedjan ska ge rätt rehabilitering i stället för indragen sjukpenning eller en påtvingad tidig pensionering med låg ersättning. Rehabiliteringskedjan innebär att den som blir sjukskriven efter 90 dagar ska prövas för nya arbetsuppgifter på sin arbetsplats och efter 180 dagar mot annat arbete på arbetsmark-naden. Efter 366 dagar upphör sjukpenningen (kan dock förlängas). Försäkringskassan har en mycket viktig roll att arbeta aktivt med rehabiliteringskedjan men tyvärr måste vi konstatera att de inte alltid lyckas med detta. Av deras egna rapporter: Svar på regeringsuppdrag: Arbetsgivares insatser i rehabiliteringskedja, 2012-05-11 och 2013-02-15, framgår bland annat följande: Det finns en upplevd otydlighet om Försäkringskassans roll i rehabiliteringsarbetet, varför det finns ett behov av att informera arbetsgivare om Försäkringskassans respektive arbetsgivarens ansvar för rehabilitering. Det framkommer också tydlig och statistiskt säkerställd samvariation mellan de sjukskrivnas ålder och avslutade anställningar. De sjukskrivna över 60 år har i mycket större utsträckning än yngre sjukskrivna avslutat sin anställning utan att ha funnit en annan arbetsgivare. Flertalet av dessa går i pension vid 62 till 64 års ålder. Av personer med nedsatt arbetsförmåga har 44 procent arbete. Detta kan jämföras med 75 procent i övrig befolkning. Av rapporter från arbetsförmedlingen framgår att det går mycket trögt att få ut personer med funktionsnedsättning i arbetslivet. Försämringen av sjukförsäkringen utan aktiva insatser för att möjliggöra arbete skapar mycket onödigt lidande! HSO vill därför att: Nationella riktlinjer skapas i syfte att garantera likvärdig rehabilitering oavsett var man bor. Rätten till aktiva rehabiliteringsinsatser kopplas till tidsgränserna inom rehabiliteringskedjan. Nationella regelverk skapas för hjälpmedelstilldelning. Vad har ni gjort och vad vill ni ytterligare göra för att komma till rätta med detta stora samhällsproblem? Artikel 26 Habilitering - Rehabilitering Staten ska vidta åtgärder för att göra det möjligt för personer med funktionsnedsättning att uppnå största möjliga oberoende för att få fullt inkluderande och deltagande på livets alla områden. Staten ska organisera, förstärka och utsträcka heltäckande habiliterings- rehabiliteringsstöd och rehabiliteringsprogram särskilt på områdena hälsa, sysselsättning, utbildning. Artikel 27 Arbete och sysselsättning Staten erkänner rätten till arbete för personer med funktionsnedsättning på lika villkor som för andra. Det innefattar rätten att kunna förtjäna sitt uppehälle genom fritt valt eller antaget arbete på arbetsmarknaden och i en arbetsmiljö som är öppen, som främjar integration och är tillgänglig för personer med funktionsnedsättning. Sida 3 av 11
Forts. Rehabiliteringskedjan ska ge rätt rehabilitering i stället för indragen sjukpenning eller en påtvingad tidig pensionering med låg ersättning. SD: Man skall inte behöva prövas mot en ny arbetsmarknad så fort som det idag krävs för att få behålla sin sjukpenning. Måste få ta den tid som behövs. Många riskerar genom detta att hamna utanför arbetsmarknaden. MP: Ingen skall behöva hamna mellan stolarna och speciellt inte ungdomarna. Inga tidsperioder. FP: Var tilltalad av HSO:s synpunkter och ansåg dessutom att Försäkringskassans försäkringsläkare borde ges befogenheter att direkt kontakta arbetsgivarna och åstadkomma möjligheter för sjukskrivna att återgå i arbete hos arbetsgivaren. Försvarar tidsgränserna. S: Ifrågasätter systemet med tidsgränser och anser att man inte blir friskare genom dem. Lyft bort arbetsgivaransvaret. Ser inte till individuella personliga problem. Krav på arbetsgivaren att förbättra miljön. V: Har budgeterat för en höjning av sjukersättningen flexibla procentsatser. Vill ha nationella riktlinjer för hjälpmedel och ett flexibelt system. Bötfälla arbetsgivare om de ej förbättrar miljön. Ej tvinga personer till en fiktiv arbetsmarknad. C: Vill ha fasta tidsgränser som är anpassade efter verkligheten och styra upp riktlinjerna för dessa. Bra att få prova annan arbetsplats. M: Kömiljarden är en åtgärd som man infört och som kan förbättra förutsättningarna för sjuka att få sådan hjälp att de kan återkomma i förvärvsarbete. Bra att få prova annat arbete. Sida 4 av 11
Rätten till försörjning för personer med nedsatt arbetsförmåga och förslagen i FunkAutredningen. En stor grupp i samhället kan och vill arbeta, men får inte arbeta, sysselsättningsgraden för personer med nedsatt arbetsförmåga har sjunkit sedan 1990-talet. År 1998 var sysselsätt-ningsgraden 56% och 2012 bara 44%. Motsvarande siffra för befolkningen i övrigt är 75%. De senaste åren har fler skrivit in sig vid arbetsförmedlingen. En anledning är förändrade sjukförsäkringsregler. De flesta har gått från sjukskrivning till arbetssökande. HSO borg upplever också att det övergripande ansvar och den samverkan som tidigare länsarbetsnämnder hade med Försäkringskassa och handikapprörelsen nu har gått förlorade genom förändringar i organisationen vilket innebar att länsarbetsnämnderna försvann. Alla människor har rätt att kunna försörja sig genom arbete, till 100 % av sin egen arbetsförmåga. Även 30 000 unga har idag aktivitetsersättning och få av dem övergår till arbete. Enligt regeringens uppfattning är risken mycket stor för utanförskap. De arbetsmarknadspolitiska programmen för personer med funktionsnedsättning har inte reformerats nämnvärt på decennier. Den så kallade FunkA-utredningen påtalade stora brister i den arbetslivsinriktade rehabiliteringen och lämnade en rad förslag på nödvändiga reformer. Handikappförbunden, liksom många andra stödjer merparten av utredningens förslag. Är Ni beredda att i regeringsställning efter valet 2014, att genomföra FunkA-utredningens förslag? Artikel 3 Allmänna principer Stat/landsting/kommun ska respektera och acceptera människors olikheter och behov för att uppnå full delaktighet i samhället och ges lika möjligheter. Artikel 27 Arbete och sysselsättning Staten erkänner rätten till arbete för personer med funktionsnedsättning på lika villkor som för andra. Det innefattar rätten att kunna förtjäna sitt uppehälle genom fritt valt eller antaget arbete på arbetsmarknaden och i en arbetsmiljö som är öppen, som främjar integration och är tillgänglig för personer med funktionsnedsättning. Sida 5 av 11
Forts. Rätten till försörjning för personer med nedsatt arbetsförmåga och förslagen i FunkAutredningen. C: Förslaget borde genomföras och en enig riksdag anser att det skall genomföras. Dålig kommunikation mellan myndigheter. V: FunkA-utredningen är jättebra och ersättningen skall höjas! S: Väntar på regeringens reaktion på FunkA. FP: Arbetsgivarna måste bearbetas trots FunkA. Brister hos offentliga arbetsgivare. M: Miljöskatter kan behövas för att få medel till att skapa förbättringarna. SD: Hur många grupper skall inkluderas var en frågeställning från SD. Men de ställer sig helt bakom att förslaget genomförs. MP: Framförde att det förelåg svårigheter att få erforderlig hjälp från arbetsförmedlingen. Sida 6 av 11
Rätten till utbildning och stöd Många elever klarar inte skolgången på grund av att deras särskilda behov inte tillgodoses. Svårast är det för barn med neuropsykiska funktionsnedsättningar. Nu ska alla barn gå i samma skola och på grundskolenivå kanske det kan fungera, men barn med särskilda behov kommer så småningom upp på gymnasienivå. Våra fattiga kommuner har stora problem att klara den ekonomiska biten, de går med mångmiljonunderskott samt har svårigheter att leverera den ordinarie undervisningen. Därför uppkommer frågan om skolan skall fortsätta att vara en kommunal angelägenhet eller om den skall förstatligas? För det fall ett förstatligande inte är aktuellt borde väl samma synsätt gälla som när LSS infördes. Då fann riksdagen att många kommuner inte själva kunde klara de höga kostnaderna som personlig assistans innebar och lagen om assistansersättning (LASS) infördes. Med motsvarande synsätt i skolan skulle det innebära att kostnaderna för specialpedagogiskt stöd till funktionshindrade elever skulle bestridas direkt av staten. De ekonomiska problemen för fattiga kommuner och bristande stöd till dessa elever skulle då försvinna. Vilken väg vill ni gå för att komma till rätta med problemet? Personer med funktionsnedsättning har generellt en lägre utbildningsnivå kvinnor dock högre än män. Vad vill ni göra för att förändra/förbättra situationen? Artikel 24 Utbildning Stat och kommun ska säkerställa ett sammanhållet utbildningssystem på alla nivåer och på lika villkor. För att förverkliga denna rätt ska stat/kommun säkerställa att barn med funktionsnedsättning inte utestängs från allmänna utbildningssystemet på grund av funktionsnedsättning och att man ges nödvändigt stöd anpassat utifrån personliga behov för att uppnå målet full inkludering. Staten ska säkerställa att personer med funktionsnedsättning får tillgång till allmän högre utbildning, yrkesutbildning, vuxenutbildning och livslångt lärande utan diskriminering. Sida 7 av 11
Forts. Rätten till utbildning och stöd M: Med fler lärarledda lektionstimmar och mindre klasser samt en tidig diagnostik men ingen ändring av organisationen. V: Skolan behöver mer resurser svårt få rätt till stöd - ta bort det privata vinstintresset. Skolan skall vara statlig! S: Inte förstatligad men med statligt stöd fler pedagoger och mindre klasser. Viktigt med tidig upptäckt av diagnoser. FP: Förstatligande för att undvika budgettak i kommunerna. MP: Särskolan har ett berättigande och det behövs fler speciallärare. De tycker att HSO:s finansieringsförslag för specialpedagogiskt stöd är intressant. Inget vinstintresse. SD: Tror att ett förstatligande av skolan skulle vara bra. Tidig undersökning av eventuella diagnoser. Sida 8 av 11
Ändring i diskrimineringslagen skall göras och beräknas träda i kraft den 1 januari 2015. Avsikten är då att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning. Förbudet mot diskriminering ska gälla inom alla samhällsområden som omfattas av diskrimineringslagen, exempelvis utbildning, hälso- och sjukvård samt varor och tjänster. - Att alla småföretag med mindre än 10 anställda undantas när det gäller varor och tjänster samt hälso- och sjukvård är vi besvikna över. Med det undantaget kommer stora delar av servicenäringen att vara undantagen och där tillåter man alltså fortsatt diskriminering. Det innebär konkret också att 92 procent av företagen inom handeln, 89 procent inom hotell och restaurang, 99 procent inom kulturen och 90 procent av transportföretagen kommer att undantas från diskrimineringsförbudet. Bland näringsidkare som bedriver hälso- och sjukvård, är 93 procent företag med färre än tio anställda. Det finns redan omfattande skälighetskriterier i lagen som tar hänsyn till varje enskild näringsidkares förutsättningar. Med ett generellt undantag för småföretag skulle det enligt lagstiftaren fortfarande vara accepterat att utestänga, och därmed diskriminera runt 1,8 miljoner människor utan skäliga grunder. Som lagen nu är utformad blir undantagen från denna så stora att lagändringen bara blir en papperstiger och diskrimineringen i all huvudsak kommer att bestå. Det väl ändå inte meningen med lagändringen att en så omfattande diskriminering som idag förekommer skall fortgå efter lagändringen och vi vill därför ha svar på vilka åtgärder som du anser måste vidtas för att funktionshindrade skall få full delaktighet i samhället? Artikel 5 Jämlikhet och icke diskriminering Stat/landsting/kommun erkänner alla människors likhet inför lagen och ska förbjuda all diskriminering på grund av funktionsnedsättning. Artikel 9 Tillgänglighet Stat/landsting/kommun ska vidta ändamålsenliga åtgärder och säkerställa att personer med funktionsnedsättning får tillgång på lika villkor som andra till hus, vägar, bilar, skolor, sjukhus, arbetsplatser, information av olika slag och att den som ger service till alla i ett samhälle ska tänka på att den också är tillgänglig för alla. Sida 9 av 11
Forts. Ändring i diskrimineringslagen skall göras och beräknas träda i kraft den 1 januari 2015. Avsikten är då att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning. SD: Anser att man måste kunna genomföra allt som innebär enkla rutiner. Ej bra med undantag. MP: Föreslagna undantag strider mot de mänskliga rättigheterna. FP: Man måste ta det i etapper och det måste få ta viss tid. Bra att det finns på lagtext. S: Ställer sig inte bakom undantagen utan anser att man skall ta bort dem. V: Ställer sig inte bakom undantagen. Fastighetsägarens ansvar. C: Det är en stor reform och det är många knappar att skruva på. Bra att det kommit till. M: Många företag skulle få stänga om man genomförde allt på en gång. Bra att det kommit till och i år är första gången vallokaler ska vara helt tillgängliga. Sida 10 av 11
Nedläggning hotar apotek i glesbygden Regeringen har inrättat ett glesbygdsstöd för att landsbygden inte skall drabbas av apoteksdöden. Men bidraget räckte inte för att apoteket i Lima skulle vara kvar. Det finns ytterligare 3 apotek i borgs län i riskzonen, nämligen Hedesunda, Kilafors och Färila samt ytterligare ett 20-tal apotek i landet. Citat från Apoteket Hjärtat: Om vi har apotek som uppfyller regeringens kriterier för glesbygdsstödet kommer vi att söka det och det rör sig om 15 20 apotek. Om apoteket i Hede i Härjedalen lades ned skulle befolkningen få resa 13 mil tur och retur för att få ut läkemedel. Vilka resurser och vilket uppdrag vill Du, som riksdagspolitiker, och Ditt parti ge till TLV (Tandvårdsoch läkemedelsförmånsverket), som har fått regeringens uppdrag att se över problemet? Artikel 9. Tillgänglighet Staten ska utveckla och övervaka tillgänglighet till anläggningar och service som är öppna för eller erbjuds allmänheten. Artikel 25. Hälsa Staten ska erbjuda hälso- och sjukvårdstjänster så nära personernas egna hemorter som möjligt, även på landsbygden. SD: Måste bakas in i en utredning, TLV får göra detta. MP: Staten kan inte i en utredning avhända sig samhällsansvaret för detta. Motståndare från början till detta. FP: Det skall finnas möjligheter i hela Sverige. S: När det gäller leveranstider och avstånd är det ansvarslöst att låta marknaden bestämma. Vi påpekade detta från början. V: Marknaden och vinstintressen skall inte få styra. Man måsta ställa hårda krav på privata för att få driva apotek och tillgänglighet till dessa. C: Man kan aldrig frånhända sig hela ansvaret för apoteken. Högre tillgänglighet. M: På alla orter finns apoteksombud och man kan dessutom prenumerera på medicinleveranserna. De är 330 st fler idag. Måste kunna leverera månadens vara. Sida 11 av 11