5. RÄTTSVÄSENDETS ANSVAR 5. 1 Aktuell lagstiftning Brottsbalken Brottsbalkens 3:e, 4:e och 6:e kapitel innehåller bestämmelser om olika former av våldsbrott och brott mot frihet och frid samt sexualbrott. From 1 juli 1998 skärptes lagstiftningen gällande brott mot kvinnor och nya bestämmelser om grov kvinnofridskräkning och grov fridskränkning infördes. Vid bedömningen av straffvärdet för grov kvinnofridskränkning skall särskild hänsyn tas till det upprepade och systematiska i mannen beteende. Våldtäktsbrottet utvidgades 1.7.1998 i den nya lagstiftningen så att samlag jämställs med annat sexuellt umgänge om gärningen med hänsyn till kränkningens art och andra omständigheter är jämförligt med påtvingat samlag. Med våld jämställs att försätta någon i vanmakt eller annat sådant tillstånd. Andra sexualbrott bl a sexuellt utnyttjande, sexuellt ofredande, sexuellt tvång och sexuellt utnyttjande av underårig. Utdrag ur BrB 3 kap 1 Den som berövar annan livet, dömes för mord till fängelse i tio år eller livstid. Preskriptionstid 25 år 2 Är brott som i 1 sägs med hänsyn till de omständigheter som föranlett gärningen eller eljest att anse som mindre grovt, dömes för dråp till fängelse, längst sex och högst tio år. Preskriptionstid 15 år 5 Den som tillfogar en annan person kroppsskada, sjukdom eller smärta eller försätter honom eller henne i vanmakt eller något annat sådant tillstånd, dömes för misshandel till fängelse i högst två år eller, om brottet är ringa, till böter eller fängelse i högst sex månader. Lag (1998:393) Preskriptionstid 5 år 6 Är brottet som i 5 sägs att anse som grovt, skall för grov misshandel dömas till fängelse, lägst ett och högst 10 år Preskriptionstid 15 år Utdrag ur BrB 4 kap 2 Den som i annat fall än som sägs i 1 för bort eller spärrar in någon eller på annat sätt berövar honom eller henne friheten, döms för olaga frihetsberövande till fängelse, lägst ett och högst 10 år. Preskriptionstid 10 år Är brottet mindre grovt, döms till böter eller fängelse i högst två år. Preskriptionstid 5 år
4 Den som genom misshandel eller eljest med våld eller genom hot om brottslig gärning tvingar annan att göra, tåla eller underlåta något, dömes för olaga tvång till böter eller fängelse i högst två år. Om någon med sådan verkan övar tvång genom hot att åtala eller angiva annan för brott eller att om annan lämna menligt meddelande, dömes ock för olaga tvång, såframt tvånget är otillbörligt. Preskriptionstid 5 år Är brottet som aves i första stycket grovt, dömes till fängelse, lägst sex månader och högst sex år. Vid bedömande huruvida brottet är grovt skall särskilt beaktas om gärningen innefattat pinande till bekännelse eller annan tortyr. Preskriptionstid 10 år 4 a Den som begår brottsliga gärningar enligt 3, 4 eller 6 kap mot en närstående eller tidigare närstående person, döms, om var och en av gärningarna utgjort led i en upprepad kränkning av personens integritet och gärningarna varit ägnade att allvarligt skada personens självkänsla, för grov fridskräkning till fängelse, lägst sex månader och högst sex år. Har gärningar som anges i första stycket begåtts av en man mot en kvinna som han är eller har varit gift med eller som han bor eller har bott tillsammans med under äktenskapsliknande förhållanden, skall i stället dömas för grov kvinnofridskränkning till samma straff. Lag (1999:845) Preskriptionstid 10 år 5 Om någon lyfter vapen mot annan eller eljest hotar med brottslig gärning på sätt som är ägnat att hos den hotade framkalla allvarlig fruktan för egen eller annans säkerhet till person eller egendom, döms för olaga hot till böter eller fängelse i högst ett år. Preskriptionstid 2 år Är brottet grovt, döms till fängelse, lägst sex månader och högst fyra år. Lag (1993:207) Preskriptionstid 2 år 6 Den som olovligen intränger eller kvarstannar där annan har sin bostad, var sig det är rum, hus, gård eller fartyg, dömes för hemfridsbrott till böter. Preskriptionstid 2 år Intränger eller kvarstannar någon eljest obehörigen i kontor, fabrik, annan byggnad eller fartyg, på upplagsplats eller på annat dylikt ställe, dömes för olaga intrång till böter. Är brottet som i första eller andra stycket sägs grovt, dömes till fängelse i högst två år. Preskriptionstid 5 år 7 Den som handgripligen antastar eller medelst skottlossning, stenkastning, oljud eller annat hänsynslöst beteende eljest ofredar annan, döms för ofredande till böter eller fängelse i högst ett år. Lag (1993:207) Preskriptionstid 2 år 10 För försök, förberedelse eller stämpling till människorov, olaga frihetsberövande eller försättande i nödläge och för underlåtenhet att avslöja sådant brott döms till ansvar enligt vad
som sägs i 23 kap. Detsamma gäller för försök eller förberedelse till olaga tvång som är grovt eller till dataintrång som om det fullbordats inte skulle ha varit att anse som ringa. Lag (1998:206) 11 Hemfridsbrott eller olaga intrång som ej är grovt, olovlig avlyssning som icke förövats å allmän plats eller förberedelse till sådant brott, ofredande som icke förövats å allmän plats eller intrång i förvar må åtalas av åklagare allenast om målsägande angiver brottet till åtal eller ock åtal finnes påkallat ur allmän synpunkt. Detsamma skall gälla olaga tvång genom hot att åtala eller angiva annan för brott eller att om annan lämna menligt meddelande samt försök eller förberedelse till sådant brott. Lag (1975:239) Utdrag ur BrB 6 kap 1 Den som genom våld eller genom hot som innebär eller för den hotade framstår som trängande fara tvingar någon annan till samlag eller till annat sexuellt umgänge, om gärningen med hänsyn till kräkningens art och omständigheterna i övrigt är jämförlig med påtvingat samlag, döms för våldtäkt till fängelse, lägst två och högst sex år. Med våld jämställs att försätta någon i vanmakt eller annat sådant tillstånd. Preskriptionstid 10 år Är brottet med hänsyn till våldets eller hotets art och omständigheterna i övrigt att anse som mindre allvarligt, döms till fängelse i högst fyra år Är brottet grovt, döms för grov våldtäkt till fängelse, lägst fyra och högst tio år. Vid bedömande av om brottet är grovt skall särskilt beaktas, om våldet var livsfarligt eller om den som har begått gärningen till fogat allvarlig skada eller allvarlig sjukdom eller, med hänsyn till tillvägagångssättet eller offrets låga ålder eller annars, visat särskild hänsynslöshet och råhet. Preskriptionstid 15 år 12 För försök till våldtäkt, grov våldtäkt, sexuellt tvång, grovt sexuellt tvång, sexuellt utnyttjande, grovt sexuellt utnyttjande, sexuellt utnyttjande av underårig, grovt sexuellt utnyttjande av underårig, koppleri och grovt koppleri döms till ansvar enligt vad som föreskrivs i 23 kap. Detsamma gäller ifråga om förberedelse och stämpling till våldtäkt, grov våldtäkt, grovt sexuellt utnyttjande av underårig och grovt koppleri samt underlåtenhet att avslöja sådant brott. Lag (1998:393) Annan viktig lagstiftning Könsstympning av kvinnor och flickor betraktas enligt svensk lag som ett allvarligt brott och har därför och av hänsyn till internationellt språkbruk ersatt begreppet kvinnlig omskärelse i den nya skärpta lagstiftningen från 1.7.1998. På grund av brottets allvar har böter tagits bort ut straffskalan. Straffmaximum har höjts från två år till fyra år för brott av normalgraden. För grovt brott är straffskalan lägst två år och högst tio år. Försök, förberedelse och underlåtelse att avslöja könsstympning är straffbart.
Köp av sexuella tjänster bestraffas sedan 1.1.1999 Den som betalar för sexuella tjänster kan dömas till böter eller fängelse i högst sex månader. Förbudet gäller överallt, vare sig köpet sker på gatan, på bordeller eller på annan plats. Förbudet ska ses som en markering från samhällets sida mot prostitutionen och som ett komplement till sociala insatser för de prostituerade. I jämställdhetslagen har 1.7.1998 införts begreppet sexuella trakasserier. Med detta avses sådant ovälkommet uppträdande av sexuellt natur eller annat ovälkommet uppträdande grundat på kön som kränker arbetstagarens integritet i arbetet. Arbetsgivaren har skyldighet att utreda uppgifter om sexuella trakasserier och vidta åtgärder. I annat fall kan arbetsgivaren bli skadeståndsskyldig. 5.2 Brottsutredningen 5.2.1 Vem kan göra en polisanmälan? Kvinnomisshandel faller under allmänt åtal. Polisanmälan kan göras av den misshandlade eller hotade kvinnan själv men även av andra, som polis, grannar, anhöriga eller vänner. Tjänstemän som socialsekreterare, förskollärare, kuratorer m fl kan hjälpa till med polisanmälan men får inte anmäla mot kvinnans vilja. Handlingar, som kan styrka hennes uppgifter och rättsintyg får inte heller lämnas till polisen utan medgivande från kvinnan. I sekretesslagen finns vissa undantag från regeln att inte anmäla mot kvinnans vilja. Det gäller minderåriga under arton år som utsatts för t ex misshandel, olaga frihetsberövande, våldtäkt, otuktsbrott och koppleri. Där ska anmälan göras. Vid misstanke om brott där lägsta strafftiden är två år har personal i hälso- och sjukvård och socialtjänst rättighet men inte skyldighet att polisanmäla och att lämna ut handlingar. Exempel på sådana brott är mord, dråp, våldtäkt, människorov, grovt koppleri och mordbrand. Vid tveksamhet om vad som gäller skall polis eller åklagare rådfrågas. 5.2.2 Var gör man en polisanmälan? En polisanmälan kan göras på vilken polisstation som helst i Sverige. Anmälan bör göras personligen för att förhör skall kunna hållas om vad som hänt. En annan möjlighet är att inge en skrivelse till någon polismyndighet. Av skrivelsen skall framgå vem som utsatts för brott, vad som hänt, var det hänt och vem som misstänks. Det bör även framgå vem som ingett skrivelsen. 5.2.3 Hur gör man i akuta fall eller vid nyligen inträffad misshandel? Om en person blir misshandlad ringer man SOS, 112 och begär polis. En polispatrull skickas då till platsen. Tänk på att lämna adressuppgift, eventuell portkod och andra upplysningar som är viktiga t ex om vapen används.
5.3 Polisens ansvar 5.3.1 Arbetsuppgifter, metoder och rutiner I rättegångsbalken framgår att när ett misshandelsbrott kommer till polisens kännedom skall anmälan upptas och förundersökning inledas. Eftersom kvinnomisshandel faller under allmänt åtal är det inte kvinnan som avgör om brottet skall utredas. Då anmälan om kvinnomisshandel inkommer till polisen skall den behandlas med förtur. Vid misstanke om brott skall anmälan göras av patrullen. Utredningar om misshandel och sexuella övergrepp Utredningar om misshandel och sexuella övergrepp görs numera av Polisens Familjevåldsenhet. De handlägger anmälningar om våld eller hot inom familjen, både mot vuxna och barn samt de besöksförbud som är knutna till dessa ärenden. Vidare utreder de sexualbrott, både mot vuxna och mot barn. Familjevåldsenheten är i första hand en utredningsavdelning och inte en avdelning som tar upp anmälningar. Dessa utredningar leds normalt av en åklagare. När det gäller anmälningar upprättas dessa av polispatruller eller på Centraljouren, som är en avdelning med dygnet runt bemanning. Både Familjevåldsenheten och Centraljouren finns i polishuset i Kristianstad. I utredningen skall förhör hållas med kvinnan, mannen och eventuella vittnen. Uppgifter från andra myndigheter och berättelsen som kvinnan lämnat vid tidigare besök som visar på upprepat våld skall samlas in. Bevis skall säkras. Noggrann dokumentation skall ske. Att göra en utredning är ofta svårt kvinnan är ofta rädd för att berätta vad som hänt och i regel saknas vittnen. Dokumentera skador - Det är viktigt att eventuella skador bli dokumenterade av en läkare antingen på en Vårdcentral eller Akutmottagning. Detta är viktigt även om en polisanmälan inte görs eftersom det i framtiden kan bli aktuellt att gå tillbaka och kontrollera journaler. - De myndighetspersoner t ex inom socialtjänsten som ser skador bör också dokumentera dessa och notera vilken dag och vad som sades om skadans uppkomst. Detta är viktigt med tanke på eventuellt vittnesmål i en rättegång. Medverka till stöd och skydd i rättsprocessen se under 5.6 Utredarens ansvar för barn Barn som utsatts för brott eller varit vittne till våld har rätt till stöd och hjälp. Barn som utsatts för sådana händelser är i en mycket svår situation och de är i ordets rätta bemärkelse offer.
Brott mot barn är svåra att utreda bl a därför att barn inte har samma möjligheter som vuxna att påtala brott. Det är därför viktigt att så långt som möjligt uppmärksamma barnen då man kommer i kontakt med brott inom familjen. Polispatrull som kommer till platsen tar upp en anmälan om brott mot en kvinna om det finns skäl att misstänka att det begåtts ett sådant brott. I samband med detta dokumenteras även i anmälan hur familjebilden ser ut, hur många barn som finns i familjen, ålder på barnet etc. Vid misstanke om att barn far illa skall detta anmälas till socialnämnden enligt 71 socialtjänstlagen. Finns det konkret anledning att misstänka att brott även förövats mot barn i familjen t ex våld eller hot, skall anmälan tas upp och förundersökning inledas även för brottet mot barnet. Varje polisman skall bemöta de inblandade parterna med stöd och hjälp samt ha kunskap om vilka samverkande myndigheter och frivilliga organisationer som kan lämna stödjande åtgärder. Försök om möjligt att tala med barnen enskilt så att de får ge sin bild av situationen. Dokumentera vad som sägs. Är inte detta möjligt beskriv omständigheterna på platsen. Det är viktigt för en eventuell fortsatt brottsutredning att man inte diskuterar detaljer med barnet inför en eventuell gärningsman. Låt barnen känna att vi är till för dem och för att se till att de har det bra. Dokumentera eventuella skador på barnet eller ta barnet till läkarundersökning. Fotografera eller videofilma. När en anmälan kommer till Familjevåldsenheten kontaktas omedelbart åklagarmyndigheten som utser en ansvarig åklagare (förundersökningsledare). Denne ger direktiv om hur förundersökningen skall bedrivas. Syftet med förundersökningen är att utreda om brott begåtts, vem som skäligen kan misstänkas för brottet och om det föreligger tillräckliga skäl för åtal. På Familjevåldsenheten hålles förhör med olika inblandade samt säkras bevis m m. Ifråga om barnutredningar är det viktigt att höra den eller de personer som barnet berättat det för först. Förhör med barn under femton år videodokumenteras. Genom den förhörsledare som håller förhöret med barnet får även den misstänktes försvarare tillfälle att ställa frågor till barnet. Vägrar en förälder/vårdnadshavare, som är misstänkt för brott mot barn, att låta barnet medverka i förundersökningen, såsom vid förhör, läkarundersökning m m kan tingsrätten efter en begäran från åklagaren utse en särskild företrädare för barnet att tillvarata dess rätt. Brott med barn handläggs med förtur.
Får annan myndighet kännedom om brott mot barn och anmäler detta med en skrivelse till polisen skall den adresseras till Polisområde Nordöstra Skåne, Östra Kaserngatan 1, 291 25 Kristianstad, som upprättar anmälan för vidare befordran till Familjevåldsenheten. Det är viktigt att andra myndigheter som kommer i kontakt med barn som utsatts för brott dokumenterar samtal, iakttagelser av skador m m. Finns den misstänkte inom familjekretsen eller i barnets närvaro, i övrigt skall om möjligt samtalet med barnet hållas utan den vuxnes närvaro. Resultatet av samtalet skall inte delges de vuxna i detalj, endast att det föreligger misstanke om barnmisshandel eller annat övergrepp.
5.4 Åklagarmyndighetens ansvar 5.4.1 Mål och handlingsprogram Åklagarmyndigheten i Skåne och Blekinge har antagit en handlingsplan och åtgärdsprogram för Kvinnofrid med målsättning att: - genom utbildning öka kunskaperna om orsaker och mekanismer bakom våld mot kvinnor - utveckla och effektivisera handläggningsrutinerna för brott som innefattar våld mot kvinnor - samverka med andra myndigheter i kunskapsutveckling och handläggning av ärenden om våld mot kvinnor - öka andelen lagförda brott som innefattar våld mot kvinnor i nära relationer 5.4.2 Åklagarmyndighetens ansvar och uppgifter Brott som avser våld eller hot mot kvinnor samt våldtäkt och andra sexualbrott faller under allmänt åtal. Åklagaren ansvarar för förundersökningen och kan när det finns skäl för detta anhålla mannen. Har mannen anhållits måste åklagaren senast tredje dagen efter anhållandet lämna in häktningsframställning till tingsrätten. Inom 96 timmar efter gripandet måste häktningsförhandling hållas i tingsrätten. För anhållande eller häktning krävs att minst ett av följande kriterier är uppfyllda: - risk för att mannen avviker eller på annat sätt undandrar sig lagföring eller straff - risk för att mannen undanröjer bevis eller på annat sätt försvårar utredningen - risk för fortsatt brottslighet Vid kvinnomisshandel är det oftast det andra kriteriet som används risken för att manen försöker påverka kvinnan eller vittnen och därmed utredningen. Om förundersökningen leder till att åklagaren anser att brott kan styrkas väcks åtal. Målsägandens skadeståndskrav, talan om enskilt anspråk, kan då tas upp samtidigt med brottmålsättegången. 5.5 Rättegång Rättegång hålls i tingsrätten och, om domen överklagats, även i högre rätt. Om den huvudsakliga bevisningen utgörs av målsägandens uppgifter är det nödvändigt att målsäganden hörs vid rättegången, så att den åtalade/hans försvarare får möjlighet att ställa frågor till henne. Om kvinnan känner så stor rädsla för mannen att hon inte kan berätta om vad hon utsatts för i hans närvaro, kan tingsrätten besluta att förhöret med henne skall äga rum utan att han är närvarande i rättssalen. Han får då lyssna till förhöret i ett särskilt medhörningsrum och hon kan slippa att möta honom. Polisförhör med kvinnan och hennes skador skall om möjligt dokumenteras med video. För närvarande finns lagligt stöd för att i rättegången sekretessbelägga en videofilm, som visar målsägandens skador och spela upp bakom stängda dörrar.
5.6 Stöd och skydd i rättsprocessen Rättsprocessen är krävande och tiden kan bli lång från anmälan till målet är färdigt. När en kvinna berättar att hon blir hotad eller misshandlad måste det göras en bedömning av om det finns skyddsbehov. Utifrån kvinnans egen uppfattning och beskrivning av situationen skall hon alltid informeras om vilka möjligheter till skydd och stöd som finns. Det är viktigt att hon får veta vilka begränsningar som finns, annars kan man utsätta henne för fara. Åklagare och polis har att bevaka kvinnans intressen, behov av målsägandebiträde, besöksförbud, trygghetspaket och annan hjälp i den juridiska processen men det är också viktigt att socialarbetare, kuratorer och andra som möter misshandlade kvinnor känner till och informerar misshandlade kvinnor om deras rättigheter. 5.6.1 Målsägandebiträde Ett målsägandebiträde är en juridiskt kunnig person i regel advokat. Även andra personer kan vara lämpliga som målsägandebiträde. Det viktigaste är att målsägandebiträdet har god kännedom om brottsmålsprocessen och kvinnan har förtroende för biträdet. Den som har utsatts för brott har möjlighet att få målsägandebiträde i följande fall: - Sexualbrott om det inte är uppenbart att målsäganden saknar behov av sådant biträde - Brott mot liv och hälsa som kan leda till fängelsestraff - Annat brott som kan leda till fängelsestraff om det finns omständigheter som talar för att ett särskilt starkt behov av ett sådant biträde föreligger Ett målsägandebiträde ersätts med statliga medel och kostar inget för kvinnan. Kvinnan kan begära att få målsägandebiträde redan när hon anmäler brottet. Polis och åklagare har skyldighet att upplysa målsäganden om möjligheten till målsägandebiträde. Tackar kvinnan ja till detta erbjudande gör åklagaren en framställning till tingsrätten, som beslutar i frågan. Målsägandebiträdet ska ge en misshandlad kvinna information, stöd och hjälp samt tillvarata hennes intressen i målet både under förundersökningen och vid en eventuell rättegång. Målsägandebiträdet bör också informera kvinnan om att hon kan vända sig till Kvinnojouren, Brottsofferjouren och sjukvården för hjälp. Biträdet skall också hjälpa till att föra en eventuell skadeståndstalan. Om kvinnan inte har något målsägandebiträde kan i de flesta fall åklagaren föra hennes talan. Målsägandebiträdets arbetsuppgifter avslutas i och med rättegången. 5.6.2 Särskild företrädare för barn Om brottsoffret är under 18 år har han eller hon rätt att få en särskild företrädare för barn förordnad av domstolen om dessa förutsättningar är uppfyllda: brottet kan ge fängelse, samt en vårdnadshavare kan misstänkas för brottet eller det kan befaras att en vårdnadshavare p. g. a. av sitt förhållande till den som kan misstänkas för brottet inte kommer att ta tillvara brottsoffrets rätt. Enligt lagen (1999:997) om särskild företrädare för barn ska den särskilda företrädaren, istället för vårdnadshavaren, som ställföreträdare ta tillvara brottsoffrets rätt under förundersökningen och rättegången. Den särskilda företrädaren har samma rätt som målsägandebiträdet att vara med under ett förhör under förundersökningen. Domstolen får till
särskild företrädare förordna en advokat, en biträdande jurist på advokatbyrå eller någon annan som p. g. a. sina kunskaper, erfarenheter och personliga egenskaper är särskilt lämplig. Ett av motiven för att införa lagen var att det i vissa fall finns ett behov för åklagare och polis att vid framför allt misstanke om sexuella övergrepp av närstående kunna göra vissa inledande utredningsåtgärder utan vårdnadshavaren vet om det. Om misstankarna initialt inte kan utredas närmare inblandning av den som misstänkts för övergreppet finns det risk för att brott mot barn i stor utsträckning förblir outredda och inte lagförda och att pågående övergrepp fortsätter. 5.6.3 Stödperson (20 kap 15 23 kap 10 rättegångsbalken) En stödperson fungerar som personligt stöd för kvinnan under förundersökning och rättegång. Kvinnan bestämmer själv om hon vill ha en stödperson och utser själv denna. Stödpersonens viktigaste uppgift är att genom sin närvaro under förundersökning och rättegång ge målsäganden trygghet och stöd. Stödpersonen kan även hjälpa målsäganden i kontakt med t ex sjukvård, socialtjänst och försäkringsbolag. Det enda krav som ställs på stödpersonen är att tingsrätten skall bedöma denna som lämplig och tillåta stödpersonen att vara med under rättegången som personligt stöd för målsäganden. Det kan vara en god vän eller annan närstående men även en socialarbetare, utredningsmannen eller en kurator. Kvinnan kan ha både stödperson och målsägandebiträde under processen. En stödperson får inte någon ersättning för sitt arbete. En stödperson får inte heller ingripa i rättegången. Behovet av stöd efter rättegång och dom kan också vara mycket stort, särskilt om gemensamma barn leder till behov av fortsatt kontakt mellan makarna. 5.6.4 Besöksförbud Besöksförbud innebär att den man som hotar, förföljer eller trakasserar eller riskerar att utsätta en kvinna för brott förbjuds att besöka henne, ta kontakt med henne, ringa eller skriva. I samban med att kvinnan anmäler att hon blivit hotad eller misshandlad kan hon ansöka om besöksförbud. Åklagaren fattar normalt beslut inom en vecka och detta gäller högst tolv månader i taget. Besöksförbudet kan förlängas om det behövs. I äktenskapsskillnadsmål kan domstol besluta om besöksförbud. Bestämmelserna om besöksförbud regleras i lagen (1988:688) om besöksförbud. En ansökan om besöksförbud kan göras på vilken polisstation som helst. När ansökan gjorts utreder polisen om det finns förutsättningar att besluta om besöksförbud. Den som besöksförbudet skall gälla mot kontaktas och får yttra sig. Beslutet om ett eventuellt besöksförbud fattas sedan av åklagare. Ett besöksförbud börjar gälla när den som det avser delgetts beslutet. 5.6.5 Trygghetspaket Trygghetspaket innehåller en mobil och en fast enhet samt en telefonsvarare. Trygghetspaketet är direktkopplat till polisens ledningscentral. Polisen beslutar om tilldelning av trygghetspaket, efter risk och hotbildsbedömning.
5.6.6 Spärrmarkering Folkbokföringssekretess (SekrL 7:15) innebär att en markering införs i skattemyndighetens folkbokföringsregister. Markeringen innebär att de myndigheter som har tillgång till uppgifter om den hotades eller den hotades närståendes personnummer, namn, adress, civilstånd och barn inte får lämna ut dessa utan att en speciell prövning sker. Ansökan om folkbokföringssekretess görs hos den lokala skattemyndigheten. 5.6.7 Kvarskrivning Kvarskrivning jml folkbokföringslagen (1991:481) 16 beslutas av lokal skattemyndigheten och innebär att t ex en misshandlad eller hotad kvinna och hennes familj kan skrivas kvar på sin gamla adress och att den nya adressen inte får lämnas ut till någon. Efter beslut om kvarskrivning är den förföljde folkbokförd på den gamla adressen i högst tre år. När de inte längre finns skäl för kvarskrivning skall den upphöra. 5.6.8 Ny identitet Ny identitet enligt (1991:483) lagen om fingerade personuppgifter är ett skydd som används synnerligen restriktivt och beslutas av Stockholms tingsrätt efter ansökan av Rikspolisstyrelsen. Beslutet gäller i högst fem år och därefter får den skyddade tillbaka sin ursprungliga identitet.