: Det goda mötet folkbildning, migration och delaktighet Den 13 september 2016 hölls i Stockholm Folkbildningens forskningsdag, för fjärde året i rad. Forskningsdagen hade fokus på folkbildningens roll och utmaningar när det gäller migration, inkludering och delaktighet. Kenneth Abrahamsson var projektledare för forskningsdagen och även moderator under dagen, som samlade ett nittiotal folkbildare, forskare och praktiker från andra områden. Under dagen hölls tre panelsamtal och sju sessioner med olika teman. Dagen avslutades med en personlig betraktelse av Sara Lövestam. Här ges korta sammanfattningar av de delar som främst handlade om migration och delaktighet. Deltagarna hälsades välkomna till forskningsdagen av David Samuelsson, generalsekreterare för en av medarrangörerna, bransch- och intressseorganisationen Studieförbunden i samverkan. Han pekade på släktskapet mellan folkbildning och forskning och betonade då främst den frihet som båda dessa kunskapsbildande aktiviteter präglas av. Han passade på att efterlysa mer forskning om migration och folkbildning i skenet av den mycket omfattande verksamhet med nyanlända som framför allt studieförbunden i allt ökande utsträckning nu står för. Föreningen för folkbildningsforskning informerar 1 (13)
Ett par forskningsfrågor som David hoppades att dagens tema Det goda mötet folkbildning, migration och delaktighet skulle ge impulser att belysa, är de möjligheter en struktur som folkbildningens ger, med professionella krafter i förening med idéella, ofta i nätverk, samt även att belysa de effekter som uppstår och då inte minst i termer av verksamhetens betydelse ur ett individoch samhällsperspektiv. Flyktingmottagandet i kommunerna en nationell utmaning Det första panelsamtalet belystes av tre medverkande. Först var statssekreteraren i arbetsmarknadsdepartementet Erik Nilsson, som gav ett regeringsperspektiv på arbetet med nyanlända med betoning på de utmaningar som det stora inflödet hösten 2015 gett upphov till. Migrationsverket handlägger prövning av 160 000 asylansökningar. Handläggningstiderna går upp mot ett år men beräknas börja bli kortare under 2017. Mellan 50 och 60 procent får bifall, däribland alla från Syrien. De många avslagen riskerar skapa ett skuggsamhälle många återvänder inte och även där behövs det insatser med civilsamhället, inklusive studieförbunden, som viktiga aktörer. Redan i väntan på asyl är policyn att tidigt skapa samordning kring aktiviteter med inriktning på arbete och egen försörjning, och då till att börja med genom att skapa en grund i färdigheter i svenska språket. Länsstyrelserna ska ha en koordinerande funktion (t.ex. för aktiviteter i civilsamhället, folkbildning, kyrkor, biståndsorganisationer), landstingen ansvara för hälsoundersökningar, arbetsförmedlingen för beskrivning av kunnande och kompetens. Vad gäller boende är den omfattande egenbosättningen, ofta i stora hushåll med släkt och vänner, inte kartlagd, men anses motverka integrationsmöjligheter. Tillgång till bostäder och arbete är i obalans; kommuner med tillgång till boende, anläggnings- och annat, är ofta mindre med begränsad arbetsmarknad. I större städer med mer dynamisk arbetsmarknad är bostäder få och dyra. En styrning eftersträvas nu mot att integrera nyanlända i resursstarka områden genom ökat boende i storstäder och universitetsstäder. Detta utifrån policyn att integration skapas genom arbete och egen försörjning, direkt eller via utbildning. Utbildningsdepartementet har den stora utmaningen att mitt i en omfattande nationell lärarbrist, där det fattas 60 000 lärare, verka för en skola för integration, där den största uppgiften visat sig vara att få de sent anlända elever som uppnått högstadieåldern och inte kan svenska att via gymnasiet kunna komma in i arbetslivet. En utmaning också för folkbildningen, inte minst folkhögskolan. Slutligen tog Erik Nilsson upp arbetsmarknadsfrågor rörande kvinnors sysselsättning, en viktig faktor för försörjning, jämställdhet och barnens utveckling (inte minst genom språket). Invandrade kvinnor har en sysselsättningsgrad som är 20 procent lägre än etablerade svenska kvinnors låt vara att den Föreningen för folkbildningsforskning informerar 2 (13)
senare är jämförelsevis hög i ett internationellt perspektiv. Insatser måste göras för att nå en bättre balans. Med Kristof Tamas, kanslichef på Delmi, Delegationen för migrationsstudier, vreds blicken från politik- till forskningsperspektivet. Delmi försöker bidra till att ge en saklig grund i debatten om invandring och integration som annars präglas av stora känsloladdningar, där fakta ofta åsidosätts. Han gav exempel på forskning som bekräftade det redovisade politiska perspektivet, t.ex. statistiskt grundade grafer som belyste de mycket stora variationer som finns i kommunerna när man ställer omfattningen av mottagandet i relationen till kommunernas storlek. I kvalitativa studier med SKL förtecknas goda exempel av skilda slag på strategier och verksamheter i kommunerna, bl.a. i Sunne, Storuman och Botkyrka. Tre studier som förutom Delmi och SKL även RRV genomfört visar hur kommuner klarar sina åtaganden olika väl. Det kan kopplas till antal nyanlända (vistelsetiden, mottagandet, etablering och faserna i processen), till utbildningsnivåer (matchning individ-företag och grad av diskriminering) samt till förekomsten av sociala nätverk, boendeintegration och hur trösklarna in i arbetsmarknaden ser ut. Det nämndes att förekomsten av tillverkningsindustri tillsammans med andra faktorer gjort Gnosjö kommun framgångsrikt som exempel. Den tredje medverkande, Maureen Hoppers från stiftelsen Axfoundation, hade senare ett eget fördjupande miniseminarium, och gav därför en mer kortfattad översikt över hur stiftelsen utifrån tron på värdet av möten mellan nya och etablerade svenskar stöder mindre och lokala initiativ (se nedan under Öppna Dörren). Folkbildning med asylsökande Kerstin Mikaelsson och Göran Hellmalm, från Studieförbunden i samverkan, presenterade en rapport om de tio studieförbunden och folkbildning med asylsökande 2016. I rapporten summerades följande tio förslag från studieförbunden: Det måste ske omfattande satsningar på tidiga insatser för att tillvarata asyltiden för att på sikt påskynda etablering. Det behövs flexibla former för deltagande för att möjliggöra jämlikt deltagande oavsett individens olika förutsättningar och behov. Föreningen för folkbildningsforskning informerar 3 (13)
Språkutveckling är en central del i etableringsprocessen och Svenska från dag ett behöver fortsätta utvecklas i takt med behoven hos deltagarna. De asylsökande borde få delta i studiecirklar i svenska från den första till sista dagen i asylprocessen. Det behövs extra insatser för att stötta cirkelledare och personal i verksamheten med asylsökande. Det behövs en dubbel folkbildande insats. Etableringen är inte något som är ett ansvar bara för en part och därför är det viktigt att etableringspolitik utformas både för etablerade och nya svenskar. Räkna upp det riktade statsbidraget för Svenska från dag ett för 2016 och flera år framöver. Det behövs strategier för att verksamheten med asylsökande ska kunna fortgå och att strukturen som byggts upp under andra delen av 2015 och under 2016 tas tillvara. Det behövs ekonomiska strukturer för studieförbundens verksamhet med asylsökande som värnar långsiktighet och kontinuitet. Studieförbunden föreslår att de tio studieförbunden kan ingå i liknande satsning som folkhögskolornas etableringskurser och utveckla arbetssätten för att vara ett gott komplement. Som ett steg innan eller efter för att öka insatsen. Behov av att genomföra kunskapsökande insatser på Migrationsverket och Arbetsförmedlingen om de tio studieförbunden och folkbildning. Förståelse för studieförbunden som resurs i att nå målgruppen och folkbildningen som metod behöver öka hos nationella och regionala beslutsfattare. Det är relevant att samordning och samverkansmodeller mellan länsstyrelser och de tio studieförbunden formuleras redan nu för att minska risken för att goda exempel försvinner i och med det nya samordningsuppdraget 2017. Samverkan och kommunikationen mellan myndigheter och de tio studieförbunden behöver utvecklas. De tio studieförbunden bör på ett bättre sätt än nu nyttjas som resurser av Arbetsförmedlingen i arbetet med att påskynda etablering. Här behövs tydliga direktiv från regeringen. Inkludera mera! Om folkhögskolor och inkluderande samhälle Ingegerd Akselsson Le Douaron, RIO (Rörelsefolkhögskolornas intresseorganisation), och Lars Igeland, Färnebo folkhögskola, presenterade projektet Inkludera mera vi vill och vi kan! med FOLAC (Folkbildning Learning for Active Citizenship) som projektsamordnare. Projektets syfte är att utveckla metoder för folkhögskolor att tillsammans med organisationer i det civila samhället bidra till ett mer inkluderande samhälle. Genom ett drygt trettiotal folkhögskolor över hela landet har 14 000 personer i Sverige deltagit i satsningen. Skolornas insatser varierar från utåtriktat arbete i lokalsamhället och verksamhet tillsammans med nyanlända asylsökande och EUmigranter till att folkhögskolorna varit en mötesplats för samverkan med civilsamhället. Man har dessutom arbetat såväl med kunskapsutveckling och lärande bland skolornas deltagande som med erfarenhetsutbyte skolorna emellan men även opinionsbildning utåt i samhället. Visionen var att Fler vaccineras mot, och fler slipper drabbas av, vardagsrasism och främlingsfientlighet Fler vill som aktiva medborgare i Sverige, men även som EU- och världsmedborgare, bidra till att skapa ett mer inkluderande samhälle. Föreningen för folkbildningsforskning informerar 4 (13)
I grunden handlade det om att se människor som möjligheter, inte problem! Resultatet var bland annat att samarbete har genomförts med 41 olika lokala organisationer. Man har omfattat ca 6 000 aktiva kursdeltagare vars engagemang för ett mer inkluderande samhälle ökat. Alla medverkande folkhögskolor utom en vill fortsätta arbetet. En metodhandledning med 66 exempel samt beskrivningar av mål, metoder aktiviteter, effekter och lärdomar, har producerats. Metodhandledningen är utgiven av FOLAC. Erfarenheterna visar att det folkhögskolorna kan är bland annat att skapa möjligheter för människor att ta sig in i det svenska samhället genom att skapa möten och skräddarsy kurser efter behov. Skolorna kan även vara en positiv aktör både i lokalsamhälle, nationellt och på EU-nivå. Det gäller bara att skolorna vågar testa! Ett arbetssätt där kursdeltagarna fick lära göra lära mer göra lära mer osv ledde till att de fick större möjlighet att ta makten över sina egna liv, aktivt påverka samhällsutvecklingen och inte minst hitta sin roll i ett hållbart inkluderande samhälle. De svårigheter man stött på i projektet har handlat om Hur få med sig hela skolan? Hur få till ett kontinuerligt arbete över läsårsskiften? Hur skapa långsiktigt hållbara samarbeten med det civila samhället och myndigheter? Hur skapa jämlika möten i ojämlika kontexter? Lars Igeland berättade om erfarenheterna från Färnebo folkhögskola och Gysinge. Lars menar att opinionsläget ofta är att 20 procent på en ort är rädda för vad det kan innebära när det kommer flyktingar och asylsökande till orten. Lika många tycker att det ska bli kul och spännande medan 60 procent vacklar mellan dessa två ståndpunkter. Därför gäller det att snabbt ta kommandot för att få med de tveksamma över till den positiva gruppen. Man kallade därför tidigt till möte med lokala föreningar och organisationer och organiserade en utvecklingsgrupp som bland annat anordnat prova-på-aktiviteter, bjudit in till lokal gemenskap som midsommarfirande etc. Resultatet blev bättre service för alla i samhället, en nedläggningshotad högstadieskola fick nya elever, förskolan byggdes ut, nya busslinjer kommer och butiken får bättre möjlighet att finnas kvar. Föreningen för folkbildningsforskning informerar 5 (13)
Lars Igelands tips är: Ge plats för självorganisering Jobba med utåtriktat opinionsarbete och kontakta media Lyssna på de nyanlända Ge inte utrymme för de som enbart fokuserar på problemen -man fastnar lätt i diskussioner som inte är fruktsamma Se skolans kursdeltagare som en resurs i t.ex. språkcaféer. Det blev en ny roll för svenska kursdeltagare. De avsatte två timmar per vecka. På språkcaféerna samlades totalt 120 personer runt tio bord. Ta initiativ till erfarenhetsutbyte mellan t.ex. Länsstyrelse Migrationsverket kommuner osv. Se även: http://inkluderamera.se/ och http://folac.se/ samt http://oed-network.eu/doc/oedmethodological-guidelines-en.pdf Öppna Dörren arbete genom nya nätverk Maureen Hoppers har arbetat på Södertörns högskola, Svenska Institutet och Mångkulturellt Centrum. Nu är hon anställd på Öppna Dörren, som drivs av Axfoundation (Antonia Ax:son Johnson Foundation for Sustainable Development) en fristående stiftelse som startade 1993 och som är en helfinansierad verksamhet över hela Sverige som vill skapa social hållbarhet. Målsättningen med Öppna Dörren, som kom igång för cirka ett år sedan, är att hjälpa etablerade och nya svenskar att mötas. Sju av tio jobb förmedlas i dag via kontakter och en av fyra av utlandsfödda är överkvalificerad för sitt nuvarande jobb. Då är nätverk avgörande. Verksamheten består av fyra delar: Svenska med baby sammanför föräldralediga och barn med ursprung från hela världen (finns idag i 20-30 kommuner) Invitationsdepartementet gör det enkelt att bjuda hem någon med annan bakgrund på middag. Föreningen för folkbildningsforskning informerar 6 (13)
Kompis Sverige är ett sätt att bli kompis med människor som har olika bakgrund (träffar under sex timmar per månad) Yrkesdörren matchar ihop etablerade och nya svenskar för att bygga jobbrelaterade nätverk (t.ex. lunchträff under en timma) Yrkesdörren, som funnits i cirka 10 månader och riktar sig till allmänheten, har under 2016 hittills nått 6 500 personer. För att vara med registrerar man sig på Yrkesdörren.se och anger om man är dörröppnare (etablerade svensk) eller deltagare (ny svensk). Därefter matchas man ihop för att sedan själv bestämma ett möte. Ett viktigt syfte med mötet är att ge deltagaren två nya kontakter, som i sin tur kan öppna fler dörrar. Diskussionen efteråt rörde bl.a. frågan om vad som krävs för att nya och etablerade organisationer i civilsamhället ska finna varandra. Hur kan det ofta kortsiktiga mötet/intresset i nya sociala rörelser bli en brygga över till ett mer långsiktigt engagemang i civilsamhällets etablerade organisationer? Förorterna som Moder Svea glömde Det andra panelsamtalet inleddes av Jan Edling (www.flexicurity.se) som pekade på att det inte räcker med skola om man tänker integration och inkludering man måste se på hela samhällets infrastruktur och också på familjebakgrund. Intressanta kommentarer från Peter Waara kommunalråd i Haparanda som berättade om när tusen irakier per dag sökte sig över gränsen mot Finland. Nina Larsson, chef för Studieförbundet vuxenskolan gav exempel på studieförbundens roll att skapa meningsfulla dagar i väntans tider. Några bilder ur Jan Edlings presentation som belyser situationen för förorterna som Moder Svea glömde : Andelen med utrikes bakgrund resp. utrikes födda i 38 förorter jämfört med hela riket. Föreningen för folkbildningsforskning informerar 7 (13)
Genomsnittlig disponibel inkomster i de 38 förorterna jämfört med hela riket. De som bor i de 38 förorterna har klarat arbetslösheten sämre än riksgenomsnittet. Föreningen för folkbildningsforskning informerar 8 (13)
Jan Edlings slutsats är att medelklassen i allt större utsträckning har utformat en politik som gagnar arbetsmarknadens insiders och som samtidigt utesluter outsiders från gemenskap och välfärd. Det livslånga lärandet är t.ex. förbehållet dem som har bra avtal medan andra grupper inte får chansen att hänga med i strukturomvandlingen. Kort sagt, Sverige har utvecklats till ett vi och dom - samhälle, ett samhälle av kelgrisar och tillbakasatta. Det behövs en samlad integrationspolitik, menar Jan Edling: Politiken måste föras på alla politikområden: t.ex. boende, förskola, skola, livslångt lärande, arbetsmarknad, hälsa, transfereringar, politisk delaktighet. Politiken måste föras på alla nivåer: stat, region, stadsdel, föreningsliv m.m. Politiken måste sluta att betrakta de 38 förorterna som avstjälpningsplatser för nyanlända migranter. Det gagnar varken förorternas eller de nyanländas möjligheter till integration. Migrationen kan leda till stora fördelar för ett land med en åldrande befolkning eftersom fler kan arbeta och försörja barn som studerar och gamla. Men om migrationen inte åtföljs av integration riskerar vi i stället att få ytterligare stora grupper som ska försörjas, vilket försvårar de ungas utbildning och de äldres välfärd. Invandring och språkundervisning så började det Leif Kindblom, som under många år var verksam inom Studiefrämjandet, har skrivit en bok, Invandring och språkundervisning Så började det. Sfi som folkbildningsuppgift, som han presenterade. Sverige har haft en utlänningslag sedan 1914. 1927 års lag handlade om skydd mot utlänningar. Vissa lättnader infördes 1941. 1954 antogs en ny utlänningslag för att kanalisera utländsk arbetskraft till svensk industri. 1960 års arbetsmarknadsutbildning visade på en ny attityd; det handlade även om behovet av personliga kontakter och vikten av föreningslivet. Betrakta inte utlänningar som en Föreningen för folkbildningsforskning informerar 9 (13)
grupp. De är individer som kommer på olika premisser sa Olof Palme 1965. Fortfarande fanns dock en stark koppling till arbetsmarknadens behov och mottagandet anpassades till det. Studieförbundens verksamhet inom området började 1965. Då fanns 13 studieförbund varav fem satsade på Sfi (Svenska för invandrare). ABF var överlägset störst och hade 1978/79 drygt hälften av verksamheten. Folkhögskolorna kom med 1968. AMS hade ansvaret för Sfi, via studieförbunden, på flyktingförläggningarna fram till 1979. För studieförbunden innebar Sfi-verksamheten ett nytt sätt att nå ut vidare än de vanliga deltagargrupperna. Man skapade en informell och uppsökande struktur. Språk-lab introducerades vilket var bara ett exempel på den nydanande metodik som utvecklades. Verksamheten innebar även att man fick ett betydande resurstillskott vilket ledde till att man hade lokaler som dagtid kunde användas till Sfi och på kvällarna till ordinarie studieförbundsverksamhet. Man fick även möjlighet att bygga ut verksamheten på olika platser: Det var som ett uppfriskande nytt saltvattensinsläpp i Östersjön. Några debattörer ansåg samtidigt att Sfi befann sig i folkbildningens utmarker, läroplaner och lagbundna krav var något nytt och ibland obekvämt. Den diskussionen fördes dock mest centralt och var inte levande i lokal verksamhet. Likaså innebar verksamheten fackliga krav som ej gick att negligera. Läroplan för Sfi på 70-talet handlade om undervisningsmetodik. Kursplan kom senare att beskriva vad man ska uppnå i olika nivåer för att kunna ge betyg. Målen för Sfi har förändrats genom åren. Från att under 1960-talet ha handlat om att kunna klara sig i samhället, till att under 70-talet handla om att bli en del av samhället och under 80-talet även handla om både individens rättigheter och skyldigheter. Idag är målet att ge språkliga redskap för kommunikation och ett aktivt deltagande i vardags-, samhälls- och arbetsliv. Nu syns få tecken på samling för ett nationellt utvecklingsarbete. Förr var Sfi uppsökande verksamhet. Nu söker sig deltagarna till Sfi. Idag finns en lång rad olika utförare och det är andra utförare av förstainsatser. Man styr själv över hur man fördelar bidrag, om kommunen vill göra själv eller lägga ut. Exempelvis Eskilstuna genomför själv Sfi medan Västerås samverkar med 15 olika utförare. Deltagargrupperna är idag större än tidigare. Samtidigt kan konstateras att ämnet Sfi numera är etablerat med både lärarutbildning och fasta tjänster, kursplaner och betyg. Föreningen för folkbildningsforskning informerar 10 (13)
Folkbildningens forskningsdag 2016 Normkritisk kompetens Det tredje panelsamtalet handlade om innebörden av ett normkritiskt perspektiv i folkbildningen med en inledande översikt av Eva Schömer, professor i rättsvetenskap vid Linnéuniversitet. Eva förklarade innebörden i bl.a. begreppet normkritik. Samtalet leddes av Rebecka Lennartsson, forskningschef vid Stockholms Stadsmuseum. Inlägg gavs också av Emilia Liljefors, Socialfonden, och Erik Nylander, lektor i vuxenpedagogik i Linköping. Att vara normkritisk är att kunna, våga och vilja ställa frågor om varför något är såsom det är, dvs att inte bara acceptera ett svar. Den normkritiska rättssociologiska forskningen kan beskrivas som möjlighet att analysera konsekvenser av hur regler och normer i samhället samverkar och påverkar kvinnor och män med skild bakgrund såväl religion, tro, sexualitet, etnicitet, ras, ursprung som ekonomiska, politiska och sociala förutsättningar och möjligheter. Den analys som görs är beroende av den teoretiska förståelseram som används. Ur Eva Schömers översikt om normkritik (equality = jämlikhet, equity = rättvisa). Föreningen för folkbildningsforskning informerar 11 (13)
Sara Lövestam om bland annat vikten av korrekt uttal Dagen avslutades med en personlig berättelse av Sara Lövestam om sin egen uppväxt, livsresa och författarskap. Det blev en berikande och mycket öppen bild av att leva i marginalen när det marginella blir det centrala och det normala blir det perifera. I marginalen kan också tolkas som de anteckningar utlandsfödda gör i sina böcker när det ska lära sig svenska något som Sara Lövestam jobbat med i över tio år. Vad Sara bl.a. poängterade är hur stor roll uttalet i svenska spelar för hur man blir bedömd av andra: Ju mer korrekt svenska jag lär mina elever inom Sfi desto bättre verktyg får de att klara sig i samhället. Sara Lövestams inlägg gav också eftertankar om hur språket ändras över tid samtidigt som det inte är bra med alltför många förändringar eftersom vi då tolkar verkligheten på olika sätt. Sara som sa sig älska grammatik mer än något annat ämne gick också igenom några av sina böcker, inklusive hennes bok om verbens betydelse i språket. Dessutom Andra programpunkter under forskningsdagen var: Gunilla Lundgren, författare: Bilder, böcker och barn möten i Stockholm och Bukarest. Kajsa Johansson, Linnéuniversitetet: Mobiliserande folkbildning i Mozambique. Linus Salö, Stockholms universitet: Tar engelskan tar över i akademin? Om folkbildande forskning och språkpolitik. Till sist Med Folkbildningens forskningsdag riktar vi i Föreningen för folkbildningsforskning oss till företrädare för studieförbund, folkhögskolor, bibliotek och andra arenor i det civila samhället. Årets konferens tog upp folkbildningens roll och utmaningar när det gäller migration, inkludering och delaktighet. Därmed vill vi lyfta fram praktiknära exempel från folkhögskolor och studieförbund om Föreningen för folkbildningsforskning informerar 12 (13)
mötet med migranter och analysera behov av forskning om den omvandling som folkbildning i Sverige står inför i en alltmer globaliserad värld. Hur kan folkbildningen bli en väg in i det svenska samhället ett möte som inte bara ger kunskaper utan också stärker socialt kapital, nätverk och tillit? Vad betyder begreppen migration, inkludering och delaktighet i detta sammanhang? Vilket roll har språket som en väg in i samhället och hur gestaltas mötet i storstad, förort, mindre kommuner och i glesbygd? Se även föreningens hemsida, www.folkbildningsforskning.se, där ett antal powerpointpresentationer från forskningsdagen finns att hämta. Forskningsdagen 2016 arrangerades av Föreningen för folkbildningsforskning i samarbete med Studieförbunden i samverkan, Mimer, RIO (Rörelsefolkhögskolornas intresseorganisation) och Studiefrämjandet. Text: Kenneth Abrahamsson, Stellan Boozon, Mats Myrstener, Tore Persson, Lisbeth Stenberg, Torvald Åkesson och Eva Önnesjö. Bilder: Kenneth Abrahamsson. Föreningen för folkbildningsforskning informerar 13 (13)