Patientsäkerhetsberättelse Skolhälsovården Borlänge Kommun

Relevanta dokument
Patientsäkerhetsberättelse för Skolhälsovården i Vansbro kommun

Patientsäkerhetsberättelse för medicinska insatser i elevhälsan. Gymnasieskolan Gymnasiet Gymnasie-och vuxenutbildningen Eslövs kommun

Patientsäkerhetsberättelse för små vårdgivare

Patientsäkerhetsberättelse för den medicinska delen inom elevhälsan.

Patientsäkerhetsberättelse för skolhälsovården vid Alléskolan

Patientsäkerhetsberättelse Elevhälsans psykologiska insats 2017 Bromölla kommun

Patientsäkerhetsberättelse för elevhälsans medicinska insatser

Patientsäkerhetsberättelse för den medicinska delen inom elevhälsan

Patientsäkerhetsberättelse för elevhälsans medicinska insats i Skellefteå kommuns grundskolor

Patientsäker hets berättelse

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare 2016 UTBILDNING

Patientsäkerhetsberättelse för elevhälsans psykologiska insatser

Patientsäkerhetsberättelse

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Patientsäkerhetsberättelse för Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd

Patientsäkerhetsberättelse för Centrala elevhälsans medicinska insatser 2016

Patientsäkerhetsberättelse för elevhälsans medicinska insats i Tyresö kommun

Patientsäkerhetsberättelse för Elevhälsans medicinska insats i Skellefteå kommuns grundskolor

Skolhälsovårdens Patientsäkerhetsberättelse för VIP Gymnasiesärskola

Patientsäkerhetsberättelse

Patientsäkerhetsberättelse för elevhälsans medicinska insats

Patientsäkerhetsberättelse. för. Hälsocentralen i Näsum

Tjänsteskrivelse Patientsäkerhetsberättelser för vårdgivare

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete SOSFS 2011:9

Patientsäkerhetsberättelse för den medicinska delen inom elevhälsan

Patientsäkerhetsberättelse för medicinska insatser i elevhälsan. Gymnasiet Barn och ungdom Eslövs kommun

Patientsäkerhetsberättelse

Patientsäkerhetsberättelse

PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE ELEVHÄLSANS MEDICINSKA INSATS 2014 ÄLVKARLEBY KOMMUN

Barn- och ungdomsnämndens arbetsutskott

Patientsäkerhetsberättelse för

Patientsäkerhetsberättelse för den medicinska delen av elevhälsan i Trelleborgs kommun för 2016

Patientsäkerhetsberättelse för de medicinska insatserna i Elevhälsan

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Patientsäkerhetsberättelse för Kattens läkargrupp och BVC i Trelleborg

Utbildningsnämndens arbetsutskott

Patientsäkerhetsberättelse för medicinska insatser i elevhälsan. Grundskolan Barn och ungdom Eslövs kommun

Patientsäkerhetsberättelse för Tallbohovs äldreboende

Patientsäkerhetsberättelse 2013 Elevhälsans medicinska insatser [EMI] 1

Patientsäkerhetsberättelse Hagavägens Gruppbostad

Patientsäkerhetsberättelse för Runby gruppbostad

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Nymilen

Hur ska bra vård vara?

Riktlinje. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete

Patientsäkerhetsberättelse Elevhälsans medicinska insats 2016 Bromölla kommun

Patientsäkerhetsberättelse Elevhälsans medicinska insats Danderyds kommun

Patientsäkerhets-berättelse för Solklart Vård i Bjuv. Avser Vårdenhet, BVC och BMM.

Patientsäkerhetsberättelse Västravägens Stödboende

Patientsäkerhetsberättelse Hélène Stolt Psykoterapi & Ledarskap AB

Patientsäkerhetsberättelse

Patientsäkerhetsberättelse, elevhälsans medicinska insats 2016 Älvkarleby kommun

Patientsäkerhetsberättelse för Fysiocenter Odenplan / Praktikertjänst AB 2012

Denna patientsäkerhetsberättelse utgör en bilaga till vårdgivarens Patientsäkerhetsberättelse.

Patientsäkerhetsberättelse för. Skolhälsovård. Kramfors Kommun

Patientsäkerhetsberättelse för medicinska insatser i elevhälsan. Grundskolan Barn och ungdom Eslövs kommun

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare elevhälsans medicinska insats

Patientsäkerhetsberättelse för Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd

Patientsäkerhetsberättelse för Hälsoringen Osby/Lönsboda

Handläggare Tjänsteskrivelse Diarienummer Karin Jonsson Bäckström Datum UN-2016/ Utbildningsnämnden

Mallen är anpassad av Ambea AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings mall. Patientsäkerhetsberättelse för Morkullevägens gruppbostad.

LEDNINGSSYSTEM FÖR DE MEDICINSKA INSATSERNA INOM SALA KOMMUNS SKOLORS ELEVHÄLSA

Patientsäkerhetsberättelse för psykologer verksamma inom elevhälsan, bildningsförvaltningen Trelleborgs kommun 2016

2015 års patientsäkerhetsberättelse för Rapsvägens gruppbostad, Solhaga, Sörbygården och Brålanda Hemsjukvård.

Patientsäkerhets-berättelse för Solljungahälsan. Avser Vårdenhet, BVC och BMM.

Patientsäkerhetsberättelse Hélène Stolt Psykoterapi & Ledarskap AB

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Patientsäkerhetsberättelse för Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd

Patientsäkerhetsberättelse Ledarskapsutveckling i Norden AB

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

År Ansvarig för innehållet: Margaretha Zetterlund, verksamhetschef, skolchef Marianne Karlsson, medicinskt ledningsansvar för skolhälsovården

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Herrgårdsvägens gruppboende

Patientsäkerhetsberättelse för den medicinska insatsen av elevhälsan År 2016

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Lenagården HVB

Patientsäkerhetsberättelse Karlstad Hemtjänst Renée Månson Verksamhetschef, hemtjänst Karlstad

Kvalitets-och Patientsäkerhetsberättelse

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Vendelsögården

Patientsäkerhetsberättelse för Elevhälsans psykologiska insats i Ale kommun. År Datum och ansvarig för innehållet

Patientsäkerhetsberättelse

TÄBY KOMMUN PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE FÖR VÅRDGIVARE ÅR Datum och ansvarig. Britta Svensson

Ledningssystem för skolhälsovård/skolläkare, skolsköterska

Patientsäkerhetsberättelse för

Riktlinjer för hälso- och sjukvård inom Stockholms stads särskilda boenden, dagverksamheter och dagliga verksamheter. Läkemedelshantering

Patientsäkerhetsberättelse

Patientsäkerhetsberättelse för den medicinska delen av elevhälsan 2015

LAGAR OCH FÖRFATTNINGAR SOM STYR KOMMUNERNAS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD, AVSEENDE ANSVARSFÖRHÅLLANDEN MELLAN VÅRDGIVARE (NÄMND), VERKSAMHETSCHEF OCH MAS/MAR

2017 års patientsäkerhetsberättelse och plan för för Onsjövägens Gruppboende i Svalöv

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Utredning av vårdskador Rapportering av avvikelser, utredning av händelser och anmälan enligt lex Maria

SOSFS 2011:9 (M och S) Föreskrifter och allmänna råd. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. Socialstyrelsens författningssamling

Norrtälje är värdkommun för Tiohundraprojektet, ett unikt samarbete med Stockholms läns landsting inom hälsa, sjukvård och omsorg.

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Lillälvsgården.

Patientsäkerhetsberättelse Silkeborg gruppbostad

Övergripande ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom vård och omsorg i Malmö stad

MAS Riktlinje Utredning och anmälan enligt Lex Maria

Herman Pettersson Inspektör / Jurist. Karin Dahlberg Inspektör / Nationell ämnessamordnare för elevhälsa på IVO

Patientsäkerhetsberättelse för. Daglig Verksamhet, Nytida AB. År Ewa Sjögren

Patientsäkerhetsberättelse 2016 Rådans Äldreboende

Patientsäkerhetsberättelse - Ungdomsmottagningen

Transkript:

Borlänge kommun 2015-02-02 Patientsäkerhetsberättelse Skolhälsovården Borlänge Kommun År 2014 Datum 2015-02-02 Leg. sjuksköterska Marie Kindström Ohlson Verksamhetschef och Medicinskt ledningsansvar Leg läkare Lennart Persson Delegation: Lex Maria och avvikelse hanteringen. Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting

Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Övergripande mål och strategier 4 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet 4 Struktur för uppföljning/utvärdering 4 Uppföljning genom egenkontroll 5 Hur patientsäkerhetsarbete har bedrivits samt vilka åtgärder som genomförts för ökad patientsäkerhet 5 Samverkan för att förebygga vårdskador 5 Riskanalys 6 Hälso- och sjukvårdspersonalens rapporteringsskyldighet 6 Hantering av klagomål och synpunkter 6 Sammanställning och analys 6 Samverkan med patienter och närstående 6 Övergripande mål och strategier för kommande år 7 Patientsäkerhetsberättelsen ska ha en sådan detaljeringsgrad att det går att bedöma hur det systematiska patientsäkerhetsarbetet har bedrivits i verksamhetens olika delar, och att informationsbehovet hos externa intressenter tillgodoses. SOSFS 2011:9 7 kap. 3 4 2

Sammanfattning Med patientsäkerhet avses patientsäkerhetslagen skydd mot vårdskada (Patientsäkerhetslagen 1 kap 6 3 kap : Vårdgivaren ska planera, leda och kontrollera verksamheten på ett sätt som leder till att kravet på god och säker vård i hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) upprätthålls (Patientsäkerhetslagen 3 kap 1 ). 1/1-2011 trädde den nya patientsäkerhetslagen (2010:659) i kraft. Denna lag ger vårdgivaren ett tydligare ansvar att bedriva ett systematiskt patientsäkerhetsarbete och arbeta förebyggande för att förhindra vårdskada. Vårdgivaren ska senast 1/3 varje år upprätta en patientsäkerhetsberättelse av vilken det ska framgå: - hur patientsäkerhetsarbetet bedrivits under föregående kalenderår - vilka åtgärder som vidtagits för att öka patientsäkerheten - vilka resultat som uppnåtts Borlänge skolhälsa ingår i den centrala elevhälsan från år 2010 och har en verksamhetschef och en utsedd medicinskt ledningsansvarig skolläkare, som har haft delegation fram till terminslut sommaren 2013. Därefter har verksamhetschef det medicinska ledningsansvaret och endast delegerat Lex Maria och avvikelsehanteringen till en skolläkare En gång/månad har skolhälsovården haft skolhälsovårdsmöten. I samband med detta har avvikelser tagits upp, nyheter diskuterats och tilllämpats i vår verksamhet, rutiner gåtts igenom, fortbildning samt erfarenhetsutbyte. Utskick har gjorts till gruppen kontinuerligt via mail med nyhetsbrev och andra nyheter som kommit till medicinskt ansvarigs kännedom. I gruppen pågår kvalitetssäkringsarbeten i olika mindre grupper för att ytterligare höja patientsäkerheten samt höja kvalitén på vår verksamhet. Vår Metodbok för skolhälsovård har uppdaterats så att den varit aktuell, men det finns ett stort behov av en generell uppdatering då flera dokument behöver skrivas om. Det är av stor vikt att metodboken är aktuell då den utgör grunden för arbetet inom skolhälsovården. Borlänge kommun har sedan 2010 haft journalsystemet PMO. Utvecklingsarbetet görs av våra två systemadministratörer som kontinuerligt arbetar för att få till det med rutiner, sökord, blanketter och andra frågor vad gäller vår journalföring för att underlätta och upprätta patientsäkerheten. Systemansvariga gör också loggkontroller kontinuerligt och har information ansvar till verksamhetschef. 4 3

Övergripande mål och strategier SFS 2010:659,3 kap. 1 och SOSFS 2011:9 3kap.1 Målen för skolhälsovården i Borlänge kommun formuleras i det mål och strategier som Barn o Bildnings-nämnden beslutat om. Huvudmålet är att bidra till utvecklingen av goda lärprocesser och arbetsmiljöer inom skolan. Allt för att främja högre måluppfyllelse hos eleverna. Skolhälsovården, den medicinska delen i elevhälsan, strävar alltid efter ett helhetsperspektiv utifrån elevens hälsa, välmående och att ha ett gott samarbete med vårdnadshavarna och övrig personal i skolan. I strategin en elevhälsa helhetsperspektiv ligger också att arbeta utifrån det tvärprofessionella synsättet i samverkan med övriga aktörer inom elevhälsa, rektor och skolans övriga personal. Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet SFS 2010:659,3 kap. 9 och SOSFS 2011:9, 7 kap. 2, p 1 Det organisatoriska ansvaret för patientsäkerhetsarbetet ligger enligt ovan på vårdgivaren. I detta fall är det Barn o bildnings-nämnden i Borlänge. Marie Kindström Ohlsson är verksamhetschef för den centrala elevhälsan och har det medicinska ledningsansvaret för den medicinska delen från hösten 2013. Tidigare var det delegerat till en skolläkare. Från HT 2013 har skolläkaren Lennart Persson Lex Maria och avvikelse hanteringen delegerat endast. Verksamhetschefen har till sin hjälp en medicinsk ledningsgrupp, bestående av skolläkare och tre arbetslagsledare från skolsköterska gruppen. Verksamhetschefen planerar, leder, kontrollerar, dokumenterar och redovisar resultat för verksamheten. Patientsäkerhetsarbetet för skolhälsovården grundar sig på vår Metodbok för skolhälsovård för Borlänge kommun. I den finns PM och rutiner för vårt arbete. Struktur för uppföljning/utvärdering SOSFS 2011:9 3 kap. 2 Vårdskador inom vår skolhälsovård mäts kontinuerligt via rapporter och avvikelsesystem. Dessa följs upp av verksamhetschef och skolläkare. De avvikelser som inkommer diskuteras också alltid på nästkommande kategoriträff.. 4 4

Hur patientsäkerhetsarbete har bedrivits samt vilka åtgärder som genomförts för ökad patientsäkerhet SFS 2010:659, 3 kap. 10 p 1-2 Arbetet med dessa frågor är ständigt aktuella och ligger till grund för en stor del av vårt arbete och vi ser nu att det är av stor vikt att revidera vår metodbok. Arbetet med att förbättra vår journaldokumentation pågår kontinuerligt. Ärenden till elevhälsans medicinska del tas omhand ute i elevhälsateamen eller via mottagningsverksamheten som bedrivs av varje skolsköterska ute på skolenheten. Uppföljning genom egenkontroll SOSFS 2011:9, 5 kap. 2, 7 kap. 2 p2 2011 införde ett nytt journalsysten inom skolhälsovården, PMO journalen innebär mycket arbete, men ger också många fördelar med säkerhet och mycket utvecklingsarbete som fortsatt under detta året. Vi har två skolsköterskor med sammanlagd tid, 30tim/vecka för att arbeta med PMO. Vi har ett väl strukturerat arbete som säkerställer rutinerna i vår journalföring för att öka patientsäkerheten. Vi arbetar för att uppnå en säker och liktydig journalföring inom gruppen. Varje månad har verksamhetschef avstämningsmöten med PMO ansvariga skolsköterskor. Under hösten infördes HSA id, för att underlätta och säkra vaccinationsregistreringen i nationellt system. Vår metodbok som ligger till grund för vårt arbete uppdateras och revideras kontinuerligt. Samverkan för att förebygga vårdskador SOSFS: 2011:9,4 kap. 6, 7 kap. 2 p 3 Vi har ett stort behov av ett fungerande samarbete med externa resurser som SOC, BUP, habiliteringen och andra kliniker inom landstinget. Detta arbete är bitvis mycket svårt och önskvärt vore ett smidigare samarbete. Centrala elevhälsan har en strategi att arbeta för som säger att vi skall strukturera arbetet i bättre samverkan med socialtjänst och externa partners. Arbete pågår, delvis genom en samverkans arbetsgrupp/chefer från samtliga delar, samverkansberedning mellan kommun och LT Dalarna, men också ge- 4 5

nom träffar mellan elevhälsa och de andra externa parterna. Verksamhetscheferna som ingår i ledningsgrupp och arbetsgruppen Oriongruppen ( Barn Ungdom Landsting Kommun) möts i dessa grupper. Riskanalys SOSFS: 2011:9, 5 kap. 1 Rektor, skolsköterska och skolläkare ansvarar för att rapportera till skolchef och verksamhetschef elevhälsa, vid förändringar i verksamheten som kan innebära risk för negativ händelse eller tillbud. Rektor och elevhälsachefen ansvarar för att tillsammans med berörda professioner göra en bedömning/riskanalys. Hälso- och sjukvårdspersonalens rapporteringsskyldighet SFS 2010:659, 6 kap. 4 och SOSFS 7 kap. 2 p 5 Avvikelser Skolsköterskor och skolläkare skriver avvikelse på händelse som medfört skada eller hade kunnat medföra skada för elev i samband med vård och omhändertagande. Skoläkaren elevhälsa med delegation, ansvarar för uppföljning och eventuell vidare åtgärd. Skolläkaren med delegation sammanställer och återför resultat samt åtgärder till verksamhetschef elevhälsa och skolsköterska gruppen. Avvikelser inom Elevhälsans medicinska verksamhet 2014 Under året har det inkommit åtta avvikelserapporter. Sex rör avvikelser inom Elevhälsans verksamhet och två berör andra verksamheter. Interna: Vaccin har givits i samma arm inom 3 mån efter BCG-vaccination (rek ej inom 3 mån) Vaccination med fel vaccin. Infanrix Hexa istället för Engerix (dos 2). (Ordinerat 1 Hexa och 2 Engerix). Onödig Hep B-vaccination. Felläsning av doseringsintervall i BVCjournal gjorde att komplettering bedömdes initierad. Olika referensmaterial utifrån ålder vid spirometriundersökning (riktad hälsokontroll) gjorde att resultatet feltolkades. Eleven borde ha hindrats från att påbörja utbildning (riskarbete med härdplastexponering). Dokumentation i fel journal. Fördröjd dokumentation av vaccination fördröjde planerad vaccination. 4 6

Externa: Rererensmaterial vid spirometriundersökning (Borlänge hälsan). Avsaknad av vaccinationsplanering och kompletterande vaccination för elev från Ludvika kommun. Åtgärder: Diskussion kring rutiner för kontroll av vaccins hållbarhet, ordination m.m. vid kategoriträff. Tydligare ansvarsfördelning vid samarbete kring vaccinationer. Dokumentation ska ske i snar anslutning till given vårdinsats. Signering ska lämpligen ske vid annat tillfälle, men inte med för lång eftersläpning. Brev till Solsidans VC och Elevhälsan i Ludvika med påpekande att det verkar finnas brister i rutiner kring vaccinationskomplettering för invandrade elever. Kontrakt med företagshälsovården. Problemet påtalas så att samma referensmaterial används oavsett ålder vid framtida spirometrier. Kommentar: Det förefaller som att tröskeln för att skriva avvikelserapporter varierar. Antalet avvikelser torde inte spegla antalet egentliga avvikelser. Mång uppskattar diskussionerna på kategoriträffarna, medan andra tycker att man inte lär sig något av att diskutera dessa små avvikelser och exempel på den mänskliga faktorn Borlänge 150116 Lennart Persson Skolläkare, Ansvarig för avvikelsehantering inom Elevhälsans medicinska verksamhet Klagomål och synpunkter SOSFS 2011:9, 5 kap. 3, 7 kap 2 p 6 Verksamhetschef tar emot och utreder klagomål och synpunkter. Sammanställning och analys SOSFS 2011:9, 5 kap. 6 7kap. 2 Verksamhetschef och skolläkare med delegation går regelbundet igenom aktuella, negativa händelser. Dessa sammanställs och återkopplas till verksamheten. Samverkan med patienter och närstående SFS 2010:659 3 kap. 4 Skolhälsovården strävar alltid efter ett bra samarbete med vårdnadshavare. 4 7

Eleven involveras alltid utifrån ålder och mognad. Övergripande mål och strategier för kommande år Fortsatt arbete med att utveckla våra möten vad gäller innehåll och struktur. Fortsatt arbete med helhetsperspektivet för elevhälsa gruppen i tvärprofessionellt arbetssätt gentemot rektor och skolan. Utveckla journaldokumentation. Utveckla kompetensen i gruppen. Lyfta fram intresseområden hos enskilda skolsköterskor. Arbeta vidare med ständig utveckling av metodboken. Fortsätta arbeta för bättre samverkan med externa partners. Samverka med skolhälsovård med andra kommuner i länet. Sträva efter ändamålsenliga lokaler för vår verksamhet. Fortsatt arbete med att förbättra struktur och rutiner inom skolhälsovården, både vad gäller administration och praktiskt arbete. Allt detta bidrar på sikt också till en höjd patientsäkerhet. Målet är att åstadkomma kvalité och säkerhet inom vår skolhälsovård genom en uppdaterad och evidensbaserad verksamhet där rutiner kontinuerligt analyseras och omprövas. Datum 2015-02-20 Marie Kindström Ohlsson Lennart Persson Verksamhetschef central elevhälsa medicinskt ledningsansvarig Delegation Lex Maria och avvikelsehantering 4 8