Svensk Byggtjänst Besparingsmöjligheter genom effektivare kommunikation i byggprocesser April 2014
INNEHÅLL 1. Bakgrund och metodik... 3 2. Möjligheter att minska kostnader... 5 3. Viktigaste effekterna som skulle kunna uppnås genom effektivare kommunikation... 8 4. Vanligaste problemen med informationsövervakning... 10 4.1 Planeringsskedet... 10 4.2 Upphandlingsskedet... 12 4.3 Produktionsskedet... 14 5. Aktörer som kan uppnå störst lönsamhetsförbättring... 17 6. Faktorer som leder till större kostnader än beräknat... 28 7. Miljörelaterade risker i samband med bristande kommunikation i byggprocessen... 31 8. Sammanfattande slutsatser... 33 2
1. BAKGRUND OCH METODIK Rapporten är en uppdatering av en motsvarande undersökning, som genomfördes 2007 med syfte att få en bild av kostnader och besparingsmöjligheter i samband med bristande kommunikation i byggprocesser. Frågeställningarna i de båda undersökningarna är identiska, men med en kompletterande fråga 2014 om miljörelaterade risker. Undersökningen avser både husbyggnad och anläggningsbyggande. Båda undersökningarna har genomförts med telefonintervjuer baserade på ett urval med 240 företag inom byggsektorn med likartad struktur och geografisk spridning. Urvalet är fördelat på totalt 10 olika typer av företag/verksamheter, men svaren från enskilda grupper i urvalet är inte statistiskt säkerställda. Undersökningen har genomförts under mars 2014 med följande urval: Kategori Antal intervjuer Byggherre, husbyggnad 30 Byggherre, anläggning 20 Entreprenör, husbyggnad 30 Entreprenör, anläggning 20 Teknikinstallatör, husbyggnad - Elteknik 20 - Värme/sanitet 20 - Ventilation 20 - Kylteknik 20 Teknikkonsult, husbyggnad 30 Arkitekt, husbyggnad 30 Totalt 240 Resultaten av intervjuerna redovisas i form av diagram med totala medelvärden per fråga och kommentarer till större avvikelser mellan kategorierna. Som bilaga finns tabeller med redovisning av samtliga kategorier och totala medelvärden. 3
Industrifaktas ansvar Uppdraget innebär att allt arbete och dess resultat har baserats på tillgänglig information. Industrifakta kan inte göras ansvariga för slutsatser eller rekommendationer som baseras på felaktig eller bristfällig information. Industrifakta eller dess medarbetare kan inte hållas ansvariga för eventuella konsekvenser till följd av användandet av rapporten. Allt material i denna rapport är skyddat enligt lagen om upphovsrätt. Kopiering eller presentation och distribution av materialet i rapporten får inte ske utan tillstånd från Industrifakta. Följande personer hos Industrifakta har varit involverade i analysarbetet Rolf Persson, senior advisor Magnus Johansson, projektledare Patrik Wikman, analys Magnus Klein, statistik Karin Ahlberg, administration 4
2. MÖJLIGHETER ATT MINSKA KOSTNADER Totalt bedömer de 240 intervjuade att det i genomsnitt skulle vara möjligt att minska kostnaden för ett normalt byggprojekt med ca 13 procent om beskrivningar och annan information i projektet fungerar optimalt. Detta är samma andel som vid motsvarande undersökning 2007. 55 procent av svaren finns i det lägre intervallet 1-10 procent 2014 jämfört med 60 procent 2007. I intervallet över 10 procent finns 35 procent av svaren 2014, vilket är samma som 2007. Det är fler svar i det lägsta intervallet 1-5 procent 2014 än 2007. Andelen svar vet ej är 10 procent 2014. 5
KOMMENTARER Minska upp till 5 procent - Totalt 29 procent. Störst andel som gör låga bedömningar finns bland byggherrar husbyggnad (47%), elteknikinstallatörer (45%) och entreprenörer husbyggnad (40%). Minska 6-15 procent - I detta intervall finns 40 procent av de intervjuade och särskilt stora andelar av ventinstallatörer (60%), arkitekter husbyggnad (56%) och entreprenörer anläggning (45%). Minska mer än 15 procent - I intervallet finns drygt 20 procent, vilket är samma som 2007. Utmärkande stora andelar har entreprenörer anläggning (35%), kylteknikinstallatörer (30%) och VS-installatörer (30%). De största genomsnittliga besparingarna finns hos kylteknikinstallatörer (17%), samt byggherrar anläggning, entreprenörer anläggning, tekniska konsulter och VS-installatörer, alla omkring 15 procent. Minsta besparingspotentialen finns hos byggherrar husbyggnad och elteknikinstallatörer, båda med omkring 8 procent. Dessa lämnade betydligt högre värden vid undersökningen 2007. 6
För att ge en indikation på vad de bedömda besparingarna på i genomsnitt 13 procent skulle innebära i minskade kostnader redovisas nedan en beräkning baserat på värdet av påbörjade husbyggnadsprojekt och löpande anläggningsprojekt 2013. BERÄKNING AV BESPARINGSPOTENTIAL GENOM EFFEKTIVARE KOMMUNIKATION I BYGGPROCESSER Påbörjade husbyggnadsprojekt/löpande anläggningsprojekt 2013 Bedömd genomsnittlig besparing är 13 procent. Typ av projekt Investering Mkr Besparing Mkr Flerbostadshus, nybyggnad 33.891 4.406 Flerbostadshus, ombyggnad 17.850 2.321 Kontor, handel m m, nybyggnad 16.713 2.173 Kontor, handel m m, ombyggnad 6.984 908 Industri och lager, nybyggnad 15.597 2.028 Industri och lager, ombyggnad 1.560 203 Offentliga lokaler, nybyggnad 52.045 6.766 Offentliga lokaler, ombyggnad 17.384 2.260 Anläggningar, ny- och ombyggnad (P) 82.400 10.712 Summa 244.424 31.775 Källor: Industrifakta/Byggfakta/SCB Småhusbyggande ingår inte p g a annan typ av byggprocess. 7
3. VIKTIGASTE EFFEKTERNA SOM SKULLE KUNNA UPPNÅS GENOM EFFEKTIVARE KOMMUNIKATION Samtliga presenterade svarsalternativ har fått höga totala medelvärden mellan 65 och 75 procent 2014 (60-70 % 2007), vilket indikerar att det fortfarande finns ett stort antal tänkbara positiva effekter av effektivare kommunikation mellan parterna i byggprocessen. Samtliga svarsandelar är högre än 2007 och liksom då är skillnaderna mellan de olika svarsalternativen relativt marginella. Det är därför svårt att dra slutsatser av rangordningen av faktorer. Det är däremot tydligt att fler företag är medvetna om de positiva effekterna idag än man var 2007. De grupper som ser allra störst fördelar 2014 är konsulter husbyggnad och VS-installatörer. 8
KOMMENTARER Bättre tidhållning och minskad risk för störningar - Förutses av totalt 76 procent (68% 2007) - VS-installatörer och konsulter husbyggnad är mest positiva - Elteknikinstallatörer och byggherrar husbyggnad är något mer tveksamma än övriga. Bättre samarbetsklimat inom projektet - Förutses av totalt 75 procent (60% 2007) - VS-installatörer, byggherrar anläggning och konsulter husbyggnad har utmärkande höga värden. - Ventinstallatörer har påtagligt lägre värde än övriga grupper. Ökad lönsamhet för de inblandade - Förutses av totalt 75 procent (63% 2007) - Mest positiva är VS-installatörer, kylteknikinstallatörer och entreprenörer anläggning. - Arkitekter har det utmärkande lägsta värdet och elteknikinstallatörer, byggherrar anläggning samt entreprenörer husbyggnad något lägre än genomsnittet. Minskad risk för byggfel och skador på grund av missförstånd - Förutses av totalt 73 procent (60% 2007) - Konsulter husbyggnad har utmärkande högre värde än genomsnittet. - Elteknikinstallatörer har utmärkande lågt värde. Högre och jämnare kvalitetsnivå totalt sett - Förutses av 67 procent (60% 2007) - VS-installatörer, kylteknikinstallatörer och konsulter husbyggnad har påtagligt höga värden. Lägre kostnad totalt för byggherren - Förutses av totalt 65 procent (60% 2007) - Konsulter husbyggnad har påtagligt högre värde. - Ventinstallatörer och elteknikinstallatörer har markant lägre värden. 9
4. VANLIGASTE PROBLEMEN MED INFORMATIONSÖVERFÖRING 4.1 Planeringsskedet Två svarsalternativ har fått höga värden omkring 60-65 procent att alla inblandade inte får samma information och att konsult får otillräckligt eller otydligt underlag, vilket även gällde 2007. Att alla förutsättningar inte blir dokumenterade har fått ett lägre totalt medelvärde på 40 procent (48% 2007), men även detta kan uppfattas som ett fortsatt vanligt problem. 10
KOMMENTARER Alla inblandade parter får inte samma information - Totalt 65 procent (62% 2007) ser detta som ett problem. - Ingen grupp har utmärkande höga eller låga värden, men entreprenörer husbyggnad har ett något lägre värde på 50 procent. Konsult får otillräcklig eller otydlig information - Totalt 58 procent (59% 2007) ser detta som ett problem. - Arkitekter husbyggnad har påtagligt högre värde än övriga. - Ingen grupp har utmärkande låga värden. Alla förutsättningar blir inte dokumenterade - Totalt 40 procent (48% 2007) ser detta som ett vanligt problem. - Byggherrar anläggning och arkitekter har något högre värden än övriga. - Elteknikinstallatörer och VS-installatörer har utmärkande låga värden. 11
4.2 Upphandlingsskedet Att lämnade anbud baseras på otydligt underlag får det högsta totala medelvärdet på 61 procent (58% 2007) och hamnar högst upp liksom 2007. Att tilläggsarbeten blir nödvändiga i senare skeden samt att kvalitets- och funktionskrav uppfattas olika av konkurrerande anbudsgivare får något lägre värde på 58 procent (48% 2007), men kan ändå betraktas som ett vanligt problem. Även att kvalitets- eller funktionskrav uppfattas olika får ett högre värde än 2007, 52 procent jämfört med 45. 12
KOMMENTARER Lämnande anbud baseras på otydligt underlag - 61 procent av samtliga intervjuade ser detta som ett vanligt problem, vilket är något högre än 2007. - Flera grupper har höga värden jämfört med 2007. Både husbyggnadsentreprenörer, anläggningsentreprenörer och VSinstallatörer har värden omkring 70 procent eller högre, vilket kan betyda att problemet blivit vanligare. - De lägsta värdena har elteknikinstallatörer och kylteknikinstallatörer ned mot 40 procent. Tilläggsarbeten blir nödvändiga i ett senare skede - 58 procent (48% 2007) ser detta som ett vanligt problem. - Kylteknikinstallatörer har ett påtagligt högre värde på 80 procent, vilket är en kraftig ökning från 2007. - Elteknikinstallatörer har liksom 2007 ett utmärkande lågt värde, vilket gäller även ventinstallatörer. Kvalitets- eller funktionskrav uppfattas olika av konkurrerande anbudsgivare - 52 procent (45% 2007) anser att det tillhör de vanligaste problemen. - Utmärkande höga värden kommer från elteknikinstallatörer och entreprenörer anläggning. - Påtagligt låga värden finns hos byggherrar inom både husbyggnad och anläggning. 13
4.3 Produktionsskedet I samband med produktionsskedet finns det liksom 2007 tydliga skillnader mellan svarsalternativen. Ett stort problem verkar fortfarande vara att brister i underlag leder till ändringsarbeten, vilket bekräftas av mer än tre fjärdedelar av alla intervjuade vid båda undersökningstillfällena. Att olika information till aktörerna leder till störningar och att underentreprenörer missförstår sina åtaganden nämns i båda undersökningarna av väsentligt färre, mellan 35-40 procent med marginell förändring mellan undersökningarna. 14
KOMMENTARER Brister i underlag leder till ändringsarbeten - 79 procent (77% 2007) ser detta som ett vanligt problem och samtliga grupper utom byggherrar husbyggnad ligger över 70 procent. - Byggherrar husbyggnad har ett lägre värde på 60 procent, vilket även detta är en stor andel. - Extremt höga värden finns hos entreprenörer anläggning med 100 procent, byggherrar anläggning med 95 procent och kylteknikinstallatörer med 95 procent. Olika information till aktörerna leder till störningar - 38 procent (40% 2007) ser detta som ett vanligt problem. - Två grupper ligger på 50 procent eller högre värden VSinstallatörer och entreprenörer husbyggnad. - Två andra grupper har utmärkande låga värden omkring 25 procent konsulter husbyggnad och elteknikinstallatörer. Underentreprenörer missförstår sina åtaganden - 38 procent (35% 2007) upplever detta som ett problem, men det finns i båda undersökningarna stora skillnader mellan grupperna. - Ett värde som fortfarande avviker tydligt uppåt är arkitekternas, där 57 procent anser att problemet är vanligt, vilket sannolikt innebär att deras intentioner inte alltid når igenom till alla berörda parter. - Elteknikinstallatörer har fortfarande ett mycket lågt värde med 10 procent (25% 2007) medan övriga teknikinstallatörer ligger i intervallet 30-35 procent. 15
KOMMENTARER FRÅN DE INTERVJUADE TILL FRÅGORNA 4.1-4.3 Planeringsskedet: - Beställarna vet inte vad de vill ha. - Det finns brist på engagemang. - Brist på tid. - Bristande kunskaper. - Dålig informationskvalitet. - Informationsflödet är för stort mejl, telefonsamtal o s v. Det är svårt att sålla ut det som är viktigt. - Rollfördelningen, hur man delar upp ansvaret för olika aspekter. - Hela byggandet är organiserat med målsättningen att tjäna pengar inte att göra en hållbar byggnation. - Tidshållningen, man hinner inte bli klar innan man ska påbörja det. - Vi får inte tillräckligt med tider i spår. - Ändringar tillkommer ofta efteråt. Upphandlingsskedet: - Beställarna lämnar otydliga anvisningar till konsulter. - Bristande kunskaper. - Det stora problemet är att det alltid baseras på timpriser och inte på kompetens. - Det är bättre att ge rätt pris från början istället för att göra tilläggsarbeten i efterhand. Produktionsskedet: - Bristande kunskaper är vanligt. - Missförstånd mellan beställare och underentreprenörer. - Ändrade förutsättningar under byggtiden. 16
5. AKTÖRER SOM KAN UPPNÅ STÖRST LÖNSAMHETSFÖRBÄTTRING De totala medelvärdena visar fortfarande stora skillnader när det gäller vem som kan få den största förbättringen av sin lönsamhet genom effektivare kommunikation i byggprocessen. Det är dock fortfarande tydligt att det främst handlar om två grupper drygt två tredjedelar nämner byggherren och drygt hälften av samtliga intervjuade nämner byggentreprenören. Samtidigt nämner nästan 30 procent teknikinstallatörerna, som ofta påverkas avsevärt av brister i planering och underlag eller tillkommande ändringar i sena skeden. Arkitekter, konsulter och materialleverantörer nämns fortfarande av en fjärdedel eller färre och anses inte ha lika stora möjligheter att påverka sin lönsamhet som andra grupper. Totalt sett är svaren mycket stabila jämfört med 2007 års undersökning. 17
KOMMENTARER Byggherre, 67 procent (76% 2007) - Byggherrarna nämner sig själva med frekvenser omkring 55 procent både inom husbyggnad och anläggning. - Högsta värdet finns bland entreprenörer anläggning, där inte mindre än 85 procent nämner byggherren. Även båda grupperna konsulter ligger över det totala medelvärdet. - Inga utmärkande låga värden finns bland grupperna. Byggentreprenör, 52 procent (51% 20007) - Husbyggnadsentreprenörer ligger fortfarande nära genomsnittet och anläggningsentreprenörer har fortsatt högre värde med 70 procent. - Arkitekter har det näst högsta värdet med 67 procent och även VSinstallatörer ligger över medelvärdet med 60 procent. - Konsulter husbyggnad och elteknikinstallatörer har de lägsta värdena med 23 respektive 40 procent när det gäller byggentreprenörens möjligheter att förbättra lönsamheten. Teknikinstallatörer, 28 procent (33% 2007) - VS-installatörer (55%) och kylteknikinstallatörer (60%) ser störst möjligheter att förbättra sin egen lönsamhet, medan både elteknikföretagen och ventinstallatörerna ligger närmare genomsnittet på samma sätt som 2007. - Konsulter husbyggnad och anläggningsentreprenörer har utmärkande låga värden på 10 procent. Även husbyggnadsentreprenörer har ett lågt värde på 17 procent. Teknisk konsult, 26 procent (25% 2007) - 13 procent av teknikkonsulterna själva tror på goda möjligheter till bättre lönsamhet, vilket är en halvering sedan 2007. - Större andelar finns bland kylteknikinstallatörer (50%), byggherrar husbyggnad (37%) samt VS-installatörer (35%). Arkitekt, 21 procent (25% 2007) - 37 procent av arkitekterna själva ser möjligheter att förbättra sin lönsamhet genom effektivare kommunikation, vilket är exakt samma andel som 2007. - Andra grupper över genomsnittet är VS-installatörer (40%), byggherrar husbyggnad (30%) och kylteknikinstallatörer (35%). - Mest tveksamma är entreprenörer husbyggnad, elteknikinstallatörer och konsulter, alla med andelar på 10 procent. 18
Materialleverantörer, 15 procent (18% 2007) - Denna grupp ingår inte i urvalet, men det är främst kylteknikinstallatörer (35%) och VS-installatörer (30%) som ser möjligheter att förbättra lönsamheten för denna kategori. - Svaren tyder på att materialleverantörerna fortsätter att vara en grupp med pressade marginaler, vilket ligger i linje med entreprenörernas ambitioner att sänka sina kostnader. Motiv för skillnader mellan olika typer av aktörer Det starkaste motivet för att enskilda aktörer ska kunna förbättra sin lönsamhet genom effektivare kommunikation mellan parterna anses fortfarande vara att de får möjlighet att effektivisera sitt eget arbete och främst verkar detta gälla entreprenörer anläggning. 2007 fick entreprenörer husbyggnad det högsta värdet. 19
Som framgår av diagrammet nedan är det 2014 en mycket större andel av de intervjuade (32% jämfört med 13%) som anser att vissa aktörer ofta får ofullständig information och av detta skäl kan förbättra sin lönsamhet. Man verkar däremot fortfarande inte anse att det finns någon grupp som har utmärkande svag lönsamhet. 20
KOMMENTARER - Den mest markanta förändringen sedan 2007 verkar vara att det är fler som anser att man får ofullständig information. Detta kan tyckas märkligt mot bakgrund av att det idag är en större andel byggprojekt som styrs med BIM, vilket borde innebära att fler grupper i byggprocessen får en mer fullständig och uppdaterad information. - Som framgår av diagrammen nedan bedöms samtliga grupper främst få möjlighet att förbättra sin lönsamhet genom möjligheter till effektivisering. - Samtidigt verkar alla grupper idag uppleva att man oftare får ofullständig information och framförallt gäller detta teknikinstallatörerna. Byggherren får av naturliga skäl ett lägre värde på denna fråga. - Det går inte att se tecken på att någon enskild grupp skulle ha sämre lönsamhet än genomsnittet. - Inga spontana kommentarer har lämnats av de intervjuade. 21
KOMMENTARER FRÅN DE INTERVJUADE Byggherrar - De är först in i skedet och har därför störst möjlighet att påverka slutresultatet. - Finns ofta brister i kommunikation och kunskaper. - De äger processen och får därför störst lönsamhetsförbättring. - De drabbas mindre av tilläggskostnader. - Byggkostnaden blir lägre. - Mindre tilläggskostnader med anbud. - De står för hela projektet och har huvudansvaret. 22
KOMMENTARER FRÅN DE INTERVJUADE Byggentreprenörer - De brukar klanta till det för sig själva. - De vinner tid. - De har flest beröringspunkter och är beroende av alla. Därför får dom större förbättring av lönsamheten. - De är målmedvetna. 23
KOMMENTARER FRÅN DE INTERVJUADE Teknikinstallatörer - Inga kommentarer 24
KOMMENTARER FRÅN DE INTERVJUADE Arkitekter - De kommer in i ett tidigt skede och har möjlighet att påverka slutresultatet. - Att man får lägga mer tid på det man ska göra i stället för att lägga tid på att reda ut saker. - De är med i för liten del av processen. 25
KOMMENTARER FRÅN DE INTERVJUADE Byggnadstekniska konsulter - Deltar bara i ett tidigt skede av processen. - Skulle ha mer kvalitetstid i stället för att lösa problem. 26
KOMMENTARER FRÅN DE INTERVJUADE Materialleverantörer - Inga kommentarer 27
6. FAKTORER SOM LEDER TILL STÖRRE KOSTNADER ÄN BERÄKNAT Diagrammet visar medelvärden av totalt 240 intervjuer på en tiogradig värdeskala och dessa följer med ett undantag samma rangordning som 2007. Samtidigt har det skett en väsentlig förändring genom att samtliga medelvärden är högre 2014 än 2007. Undantaget är otillräcklig kompetens hos inblandade leverantörer, där det totala medelvärdet har ökat med 1,2 enheter från 4,6 2007 till 5,8 2014. Det högsta värdet får fortfarande brister i projektering/planering med en ökning från 7,0 till 7,6 på den tiogradiga skalan. Att denna faktor är avgörande för projektkostnaden är logiskt. Även brister i informationsöverföring mellan involverade, som hamnar på andra plats i rangordning, har ökat sitt medelvärde från 6,1 till 6,5, vilket bekräftar att detta fortsätter att vara avgörande för kostnaderna. De två lägsta värdena som avser logistik/hantering och brister hos material/komponenter har påtagligt lägre värden, men även dessa har ökat sina medelvärden från 2007 till 2014. 28
KOMMENTARER Brister i projektering/planering (7,6) - En tydlig ökning har skett mellan undersökningarna från 7,0 till 7,6. - Alla grupper har medelvärden i intervallet 7,1-8,1, vilket visar stor samstämmighet och tyder på att problemet är vanligt förekommande. - Det högsta medelvärdet har entreprenörer anläggning med 8,1 och det lägsta finns bland byggherrar husbyggnad med 7,1. Brister i informationsöverföring (6,5) - Värdet har ökat från 6,1 till 6,5 mellan undersökningarna 2007 och 2014. - Flertalet grupper visar marginella avvikelser från det totala medelvärdet på 6,5. - Undantag är entreprenörer anläggning med 5,7 och även byggherrar anläggning har ett något lägre medelvärde på 6,1. - De som ligger något högre än genomsnittet är ventinstallatörer med 7,0 och entreprenörer husbyggnad med 6,9. Otillräcklig kompetens hos inblandade aktörer (5,8) - Medelvärdet har ökat relativt kraftigt från 4,6 till 5,8 mellan undersökningarna. - Över medelvärdet ligger främst kylteknikinstallatörer med 6,8 och byggherrar anläggning med 6,2. - Inget medelvärde ligger under 5,1, vilket tyder på god samstämmighet mellan olika grupper. Problem i samband med logistik och hantering (5,1) - Medelvärdet har ökat måttligt från 4,7 till 5,1 mellan undersökningarna. - Grupper med de högsta medelvärdena är ventinstallatörer med 5,9 samt entreprenörer husbyggnad och byggherrar husbyggnad, båda med 5,5. - Något lägre medelvärden finns hos arkitekter och VS-installatörer, båda med 4,7. 29
Brister hos material och komponenter (4,4) - Medelvärdet har ökat från 4,0 till 4,4, men är fortfarande lågt och tyder på att det inte finns särskilt omfattande kvalitetsbrister hos material och komponenter. - Medelvärden över genomsnittet har främst byggherrar husbyggnad med 5,1 samt entreprenörer husbyggnad och arkitekter, båda med 4,9, inte heller detta någon tydlig indikation på kvalitetsbrister. - Lägst medelvärden har konsulter husbyggnad och byggherrar anläggning, båda med 3,9 samt VS-installatörer med 3,7. 30
7. MILJÖRELATERADE RISKER I SAMBAND MED BRISTANDE KOMMUNIKATION I BYGGPROCESSEN (Tillkommande fråga 2014) En faktor särskiljer sig tydligt från övriga med nästan två tredjedelars svarsfrekvens brister i utfört arbete p g a tidspress eller feltolkad information. Övriga faktorer får relativt jämnt fördelad svarsfrekvens i intervallet 30-40 procent, vilket tyder på att dessa uppfattas som väsentligt mindre miljöpåverkande. Sist i rangordningen med endast 16 procents svarsfrekvens hamnar felaktigt monterade material och komponenter, som inte verkar vara av särskilt stor betydelse i detta sammanhang. 31
KOMMENTARER Brister i utfört arbete p g a tidspress eller feltolkad information (64%) - Störst svarsandel bland kyltekniska installatörer (80%), byggherrar husbyggnad (77%) och arkitekter (70%). - Minst svarsandelar har anläggningsentreprenörer (45%), byggherrar anläggning (55%) och VS-installatörer (55%), men även dessa ligger på en hög nivå. Extra transporter och resor (39%) - Störst svarsandel bland anläggningsentreprenörer (60%), VSinstallatörer (50%) och elteknikinstallatörer (45%). - Minst svarsandelar bland byggherrar husbyggnad (23%) och arkitekter (30%). För korta torktider för betong, spackel mm (34%) - Störst svarsandel bland konsulter (53%) och byggnadsentreprenörer (50%). - Minst svarsandel bland byggherrar anläggning (15%) och VSinstallatörer (20%). Att material lagras onödigt länge utomhus (30%) - Störst svarsandel bland konsulter (47%), byggherrar husbyggnad (40%) och arkitekter (37%). - Minst svarsandel bland elteknikinstallatörer (5%), VS-installatörer (15%) och anläggningsentreprenörer (20%). Tekniska installatörer har troligen begränsad erfarenhet av denna fråga. Felaktigt monterade material och komponenter (16%) - Förefaller vara ett relativt marginellt problem jämfört med övriga faktorer. - Störst svarsandel bland ventinstallatörer (25%) och arkitekter (23%). - Minst svarsandel bland elteknikinstallatörer (0%), anläggningsentreprenörer (5%) och entreprenörer husbyggnad (10%). 32
8. SAMMANFATTANDE SLUTSATSER De nedan sammanfattade slutsatserna baseras på de totalt 240 genomförda intervjuerna med 10 olika typer av aktörer, som är verksamma i olika delar av byggprocessen. Observera att slutsatser om skillnader mellan olika grupper i urvalet inte är statistiskt säkerställda och därför bör användas med försiktighet. - De totala resultaten av undersökningarna från 2007 och 2014 visar mycket god samstämmighet både när det gäller bedömd besparingspotential genom förbättrad kommunikation och de olika faktorer som på olika sätt påverkar byggkostnaderna och kvaliteten på den färdiga byggnaden. - Den genomsnittliga besparingspotentialen för ett normalt byggprojekt bedömdes vid undersökningen 2007 ligga i intervallet 10-15 procent och 2014 års undersökning bekräftar detta genom samma genomsnittliga bedömning av de intervjuade på ca 13 procent. Detta skulle baserat på påbörjade husbyggnadsprojekt och löpande anläggningsinvesteringar 2013 innebära en möjlig total besparing på i storleksordningen 32 miljarder kronor. Av detta kan 21 miljarder hänföras till husbyggnadsprojekt och 11 miljarder till anläggningsprojekt. - Den oförändrade genomsnittliga bedömningen av besparingspotential på ca 13 procent tyder på att det inte har skett några större förbättringar av kommunikationen mellan parterna i byggprocessen under perioden 2007-2013. Snarare pekar intervjuresultaten på att vissa påverkande faktorer har försämrats ytterligare under de mellanliggande åren. - Av de sex presenterade tänkbara positiva effekterna av förbättrad kommunikation mellan parterna har samtliga fått påtagligt större svarsandelar vid undersökningen 2014. Ett intressant exempel är bättre samarbetsklimat inom projektet, som ökat sin svarsandel från 60 till 75 procent av samtliga 240 intervjuade. Detta skulle kunna innebära att det har skett en försämring av samarbetsklimatet vid många byggprojekt under den aktuella perioden. 33
- Man kan alltså inte utläsa några positiva effekter av BIM av undersökningsresultaten, men detta kan förklaras av att BIM endast används i begränsad omfattning vid större projekt och att erfarenheter från dessa inte får genomslag totalt. - Bedömningarna av möjlig kostnadsminskning vid ett normalt byggprojekt visar en intressant avvikelse mellan olika typer av byggherrar. De som arbetar med anläggning tror att det går att uppnå en dubbelt så stor kostnadsminskning som byggherrarna inom husbyggnad ca 15 procent jämfört med knappt 8 procent. Samtidigt anser anläggningsentreprenörer att det finns en större besparingspotential än entreprenörer inom husbyggnad. Detta pekar på att den kan finnas större behov av att effektivisera kommunikationen mellan parterna inom anläggningsbyggandet. - En tydlig avvikelse inom husbyggnadssektorn är att både tekniska konsulter och arkitekter ser möjlighet till en ungefär dubbelt så stor kostnadsminskning som byggherrarna. Detta har troligen samband med att arkitekterna ser problemet med att konsulten får otillräckligt eller otydligt underlag som väsentligt mycket större än alla övriga grupper. I anslutning till detta kan man också konstatera att samtliga tio grupper i undersökningen anser att brister i projektering/planering har störst betydelse för att kostnaderna för ett projekt blir större än beräknat. - Sammantaget kan man dra slutsatsen att de starkaste incitamenten för att effektivisera kommunikationen i byggprocesser finns hos byggherre och huvudentreprenör och att kompetensen hos dessa har avgörande betydelse för den slutliga kostnaden och kvaliteten hos ett genomfört projekt. - En viktig fråga är vem som kan uppnå störst förbättring av lönsamheten genom effektivare kommunikation. Svaren på denna fråga pekar entydigt på byggherre och byggentreprenör, men samtidigt tror alla grupper på en generell lönsamhetsförbättring för inblandade aktörer. 34
(Ny fråga om de största miljörelaterade riskerna i samband med bristande kommunikation i byggprocessen) - Troligen är det svårt för många att göra en saklig bedömning av dessa, vilket betyder att svaren bör tolkas med försiktighet. En förklaring till svårigheterna är troligen att det oftast saknas metoder för att mäta dessa risker i samband med miljöfaktorer. - En generell slutsats är att brister i utfört arbete på grund av tidspress eller feltolkad information har störst betydelse bland de presenterade svarsalternativen och visar också relativt stor samstämmighet mellan de olika grupperna. Man kan också anta att det ofta är flera samverkande brister, som leder till att det uppstår miljörelaterade risker och skador. Det är också troligt att en del av dessa upptäcks först längre fram i förvaltningsskedet, som t ex i samband med felaktigt konstruerade fasader. 35