För en ny mediapolitik

VALMANIFEST

För en ny mediapolitik Är journalistiken i kris? Nej, det är en överdrift. Men landets tidningar och tidskrifter är hårt pressade ekonomiskt. Resultatet: redaktionerna krymper och delar av landet ligger i medieskugga. Samtidigt går mediepolitiken på tomgång. I den ekonomiska krisens efterdyningar har nödvändiga reformer uteblivit. Men snart är det val. Vår förhoppning är att en ny regering oavsett färg inser allvaret och tar ett helhetsgrepp om mediepolitiken. För sanningen är att journalistikens villkor skulle kunna förbättras avsevärt med ganska enkla medel. Det handlar om att verka i EU för uppdaterade europeiska momsregler, så att också digitala utgåvor kan omfattas av den reducerade momsen på tidningar, tidskrifter och böcker. Det handlar om att värna upphovsrätten i den digitala tidsåldern. Det handlar om att avskaffa den orättvisa tidningsskatten, eller reklamskatten, en reform som blir allt billigare att genomföra i takt med att skatten skrämmer bort annonsörer från tidningarna (till medier som inte betalar reklamskatt ). Det handlar om att tillåta annonser från utländska spelbolag. Det du håller i din hand är Tidningsutgivarnas och Sveriges Tidskrifters valmanifest - våra viktigaste förslag för att stärka svensk journalistik. Men på sätt och vis är det också riksdagspartiernas valmanifest, eftersom vi bett dem redogöra för sin ståndpunkt på respektive område. Trevlig läsning!

Digitala Publikationer

I Sverige, liksom i de flesta EU-länder, omfattas tidningar, tidskrifter och böcker av en reducerad momssats, för att främja läsande, kvalitetsjournalistik och debatt. I Sveriges fall är momsen sex istället för 25 procent. Dessvärre gäller den lägre momssatsen bara tryckta tidningar och tidskrifter. Momsen på digitala versioner av samma publikationer är 25 procent. I praktiken innebär detta att momsen på tidningar och tidskrifter fyrdubblas i takt med att läsandet flyttar ut på nätet. Digitaliseringen av journalistiken medför en straffskatt på 19 procent. Anledningen till att digitala publikationer på detta sätt straffbeskattas är EU:s momsregler, som förbjuder medlemsstaterna att tillämpa reducerad moms på så kallade digitaliserade produkter. Dessa regler håller dock på att ses över av EU-kommissionen. Europaparlamentet har tagit ställning för teknikneutrala momsregler. Frågan drivs också aktivt av flera medlemsländer, däribland Tyskland, Frankrike och Italien. En straffskatt på digitala publikationer rimmar illa med målsättningen i Sveriges digitala agenda om att vi ska vara bäst på att använda digitaliseringens möjligheter. Därtill har ett enigt skatteutskott uppmanat regeringen att verka för teknikneutrala momsregler i EU. Tidningsutgivarna och Sveriges Tidskrifters syn på digitalmomsen Reducerad moms på tidningar och tidskrifter ska främja läsandet och det demokratiska samtalet, inte pappersindustrin. Digitala publikationer bör därför också omfattas av den reducerade momssatsen. Kostnaden för detta skulle vara 14,5 miljoner kronor per år, enligt Riksdagens utredningstjänst. Tidningsutgivarna och Sveriges Tidskrifter anser att regeringen tydligt och aktivt ska verka för teknikneutrala momsregler i EU, samt så fort det blir möjligt sänka momsen på digitala tidningar, tidskifter och böcker till 6 procent.

SÅ TYCKER riksdagspartierna OM DIGITALMOMS Idag förbjuder EU:s momsregler medlemsländerna att införa reducerad moms på digitaliserade produkter, till exempel digitala utgåvor av tidningar (tryckta tidningar omfattas av reducerad moms i nästan samtliga EU-länder). Regelverket håller dock på att ses över och riksdagen har enats om att Sveriges ståndpunkt är att lika produkter ska beskattas lika, och att EU därför bör tillåta medlemsländerna att införa reducerad moms på digitala tidningar, tidskrifter och böcker. FRÅGA: Förutsatt att EU:s momsregelverk ändras så att det blir tillåtet, anser ditt parti att Sverige bör sänka momsen på digitala tidningar, tidskrifter och böcker till 6 procent alltså samma reducerade momssats som gäller tryckta tidningar, tidskrifter och böcker? Moderaterna, Cecilia Magnusson Vi eftersträvar enkla och rättvisa momsregler där en ökad harmonisering är en viktig del. Harmonisering av momsregler innebär dock i likhet med detta exempel att den lägsta momssatsen blir normgivande vilket innebär kostnader för staten. Varje sådan harmonisering måste därför finansieras krona för krona och ställas mot andra viktiga behov i samhället. Kristdemokraterna, Andreas Carlson Det ska vara samma momssats på alla publikationer, oavsett kanal. Det ger teknikneutrala förutsättningar för våra medier. Folkpartiet, Ulf Nilsson Ja.

Centerpartiet, Anders Åkesson Ja. Centerpartiet vill att e-publikationer ska synkroniseras med tryckta saker i större utsträckning. Digitala forum bör på många sätt kunna jämställas med tryckta forum. Socialdemokraterna, Helene Pettersson Vi vill verka för att EUs momsregelverk ändras så att det möjliggör att momsen för elektroniska publikationer blir densamma som för tryckt media. Miljöpartiet, Tina Ehn Ja. Allt annat är orimligt och ett hinder för spridningen av det fria ordet och åsiktsbildningen. Vänsterpartiet, Wiwi-Anne Johansson Vänsterpartiet menar det är olyckligt att momsen på digitala produkter är högre jämfört med tryckta tidningar, tidskrifter och böcker. Det missgynnar en utveckling mot exempelvis webbaserade tidningar. Svaret är således ja, Sverige bör sänka momsen på digitala tidningar, tidskrifter och böcker. Sverigedemokraterna, Margareta Larsson Kort och gott ja.

UPPHOVSRÄTT

En stark och väl fungerande upphovsrätt är en förutsättning för att ge skydd åt och incitament till skapandet av upphovsrättsliga verk. Upphovsrätten måste dock balanseras mot informationsfriheten. Så sker också genom de undantag som finns från upphovsmannens ensamrätt, vilket möjliggör att andra i viss utsträckning kan få ta del av och nyttja det som skyddas av upphovsrätt. Men upphovsrätten är i en digital miljö ifrågasatt. En del vill försvaga upphovsrättsskyddet på olika sätt och tycker att material i större utsträckning ska få användas fritt. Sökmotorer och söktjänstföretag levererar tjänster med material som framställts av andra. Och de växande problemen med upphovsrättsintrång blir allt större. Nu ska EU:s upphovsrättsdirektiv ses över. Det finns en påtaglig risk att det kommer att leda till ytterligare försvagningar av upphovsrättsskyddet. En sådan utveckling vore mycket olycklig och skulle riskera att få negativa konsekvenser för såväl enskilda upphovsmän som för medieföretag som investerar i skapandet av innehåll. Tidningsutgivarna och Sveriges Tidskrifters syn på upphovsrätten Upphovsrätten är fundamental för att säkerställa skapandet av såväl litterärt innehåll som konstnärliga verk. Det är viktigt att balanspunkten mot informationsfrihetsintresset inte rubbas, så att upphovsrätten försvagas. Tidningsutgivarna och Sveriges Tidskrifter förutsätter att upphovsrätten i det kommande arbetet med EU:s upphovsrättsdirektiv inte försvagas utan ges ett starkt och väl fungerande skydd också i en digital miljö.

SÅ TYCKER riksdagspartierna OM UPPHOVSRÄTT Upphovsrättslagstiftningen är ibland ifrågasatt. Den ger ett skydd för upphovsrätten och den som investerat i upphovsrättsliga framställningar, men detta balanserar också mot informationsfriheten, så att en del av det som skyddas av upphovsrätt ändå kan få utnyttjas av andra. Det här är en balanspunkt. Sökmotorer och söktjänstföretag utnyttjar nu detta för att leverera tjänster med material som framställts av andra. FRÅGA: EU:s upphovsrättsdirektiv ska ses över. Tycker ditt parti att upphovsrätten bör stärkas för att förhindra sådan användning - eller bör det vara ett status quo? Moderaterna, Cecilia Magnusson Vi tycker i grunden att det är positivt med gemensamma regler inom detta område, då det bidrar till att skapa en digital inre marknad där upphovsmännens rätt till ersättning säkerställs. Detta ska alltid vägas mot viktiga frågor kopplat till människors personliga integritet. Kristdemokraterna, Andreas Carlson Vi anser att upphovsmännen har rätt till sina verk, även om de finns tillgängliga på internet. Att börja reglera sökmotorerna och söktjänstföretag är dock ett för långtgående förslag. Folkpartiet, Ulf Nilsson Upphovsrätten är troligen ett av de rättsliga områden som hanteras på EU-nivån som berör flest kulturskapare. Att se till att det finns goda möjligheter att sprida sin kultur och leva av sitt skapande, inte bara i Sverige utan på hela EU:s inre marknad, är en viktig kulturfråga. Folkpartiet vill värna upphovsrätten. En fungerande balans mellan den och informationsfriheten måste hittas. Det är inte rimligt att söktjänster publicerar andras upphovsrättsliga material, däremot att de gör den information som finns publicerad på nätet sökbar. Det är en svår gränsdragning. Men det är kanske ett än större problem att det är oklart var och hur överträdelser kan hanteras.

Centerpartiet, Anders Åkesson Centerpartiet tycker att skaparnas rättigheter ska respekteras oavsett hur deras verk sprids till allmänheten. Utan ett tillräckligt rättighetsskydd för den som skriver böcker och skapar musik tror vi att intresset hos kreativa människor att skapa nya verk skulle minska. Det vore inte bra för någon. Vi vill ha en översyn av upphovsrättsreglerna så att de anpassas efter ny teknik. Socialdemokraterna, Helene Pettersson Digitaliseringen och upphovsrätten ger oss både möjligheter och problem att lösa. Vår uppfattning är att upphovsrätten fortsatt ska skyddas så att upphovsmännen kan leva på frukten av sitt arbete. Det pågår en utveckling på internet som gör att vi måste vara vaksamma så att inte upphovsrätten urholkas. Samtidigt måste informationsfriheten värnas och det måste vara enkelt att finna information. Vi kommer noga att följa utvecklingen för att se hur balansen mellan å ena sidan upphovsrätten och å andra sidan informationsfriheten informationsfriheten kan balanseras. Miljöpartiet, Tina Ehn Miljöpartiet anser att det ska vara lagligt att ladda ner upphovsrättsskyddat material för privat bruk. Däremot ska det vara olagligt att sprida ett material i kommersiella syften utan lov från upphovspersonen. Vänsterpartiet, Wiwi-Anne Johansson Vänsterpartiet förespråkar ett s.k. digitalt bibliotek, vilket ska ses som ett sätt att stärka upphovsrätten och ge upphovsrättspersonen betalt för upphovsrättsskyddade verk. Exakt utformning bör utredas i samarbete med företrädare för branschen. Sverigedemokraterna, Margareta Larsson Förändringar av upphovsrätten är komplicerade och som påpekas i frågan är det en delikat balansgång. Partiets utgångspunkt är generellt att upphovsrätten kanske vuxit sig lite för stark i dag, i synnerhet vad avser skyddstider. Man kan dock anse att utifrån ett ekonomiskt skydd framstår det som rimligt att avkastningen av investeringen bör tillkomma investeraren. Specifikt vad avser det problem som tas upp i frågeställningen, beroende på hur det utformas, lutar partiet åt en avtalslicenslösning. För att inte hindra framtagandet av nya tjänster och innovationer på mediaområdet.

T T A K S REKLAM

Drygt hälften av morgontidningarnas intäkter kommer från annonsering. Också kvällspressen får en betydande del av sina intäkter från reklam. Mellan 2000 och 2012 minskade de tryckta morgontidningarnas annonsintäkter med nästan 29 procent. Detta trots att den samlade upplagan bara minskade med 17,6 procent. Och trots att den totala reklamkakan vuxit med 41,6 procent. Mellan år 2000 och 2012 halverades de tryckta morgontidningarnas andel av reklamkakan. Kvällspressens andel minskade med nästan 27 procent. Reklamskatten snedvrider konkurrensen på annonsmarknaden, genom att driva upp priset för just tidningsannonser. Istället söker sig annonsörerna till medier som är befriande från reklamskatt, till exempel radio och internet. Reklamskatten infördes i början av 1970-talet som en skatt på tidningsannonser. Än idag är reklamskatten huvudsakligen en tidningsskatt. TV-, radio och internetreklam, som inte förekom i Sverige på 70-talet, har alltid varit undantagen. Sedan 1999 är också direkreklamen, den man får hem i brevlådan, undantagen från reklamskatt. Den reklamskatt som tidningarna betalar är tre procent. Sedan 2007 betalar man ingen reklamskatt alls på annonsintäkter upp till 50 miljoner per år. Därför kommer 90 procent av de cirka hundra miljoner som tidningsbranschen betalar i reklamskatt varje år från ett tiotal större tidningar. Också mindre tidningar drabbas dock då de ofta ägs och är ekonomiskt beroende av större tidningskoncerner vars större publikationer betalar reklamskatt. Av dessa skäl rekommenderade redan 1996 års reklamskatteutredning att reklamskatten avskaffas. 2002 uppmanade också riksdagen regeringen att avskaffa reklamskatten, så fort statsfinansiellt utrymme uppstod. Tolv år senare finns reklamskatten fortfarande kvar, vilket motiveras med hänvisning till bristande reformutrymme. Detta trots att regeringen sänkt skatter för 140 miljarder netto, alltså medräknat vissa skattehöjningar, sedan 2006. Tidningsutgivarna och Sveriges Tidskrifters syn på reklamskatten Den summa tidningarna betalar i reklamskatt varje år motsvarar över 200 heltidsanställda journalister, nästan två redaktioner på några av landets större kvalitetstidningar. Tar man hänsyn till reklamskattens snedvridande effekter rör det sig förstås om ännu fler journalisttjänster. I en tid när dagspressens redaktioner krymper är det angeläget att förbättra tidningarnas ekonomi. I januari 2014 konstaterade den blocköverskridande presstödsutredningen i bred partipolitisk enighet att avskaffad reklamskatt är en av de viktigaste frågor där åtgärder på kort sikt kan vidtas för att förbättra nyhetsförmedlingens situation. Tidningsutgivarna och Sveriges Tidskrifter anser därför att reklamskatten snarast bör avskaffas.

SÅ TYCKER riksdagspartierna OM reklamskatten Reklamskatten är en särskild skatt på annonser i till exempel tidningar. Reklam i radio, på TV, på internet samt direktreklam är undantagna. Många menar att reklamskatten är omodern och snedvrider konkurrensen på annonsmarknaden. FRÅGA: Tycker ditt parti att reklamskatten ska avskaffas? Om ja, vad kommer ditt parti göra för att detta ska bli verklighet? Moderaterna, Cecilia Magnusson Det är i dagsläget inte aktuellt för oss att avskaffa reklamskatten. Ett avskaffande av reklamskatten kan dock bli aktuellt när statsfinanserna så tillåter och finansieras krona för krona. Kristdemokraterna, Andreas Carlson Ja. Kristdemokraterna vill ta bort reklamskatten. Framför allt skulle det gynna ideella föreningar och i synnerhet idrottsföreningar. De skulle få mer pengar till sin verksamhet för barn och unga, samtidigt som administrationen skulle minska. När det gäller tryckt media är det orimligt att kvalitetsprodukter som tidningar är belagda med reklamskatt medan reklamblad inte är det. Folkpartiet, Ulf Nilsson Ja. Inom riksdagen och inom Alliansregeringen kommer Folkpartiet att driva att reklamskatten, som redan en majoritet vill avskaffa, avskaffas. Centerpartiet, Anders Åkesson Vi kommer att argumentera för och arbeta för att hitta ekonomiskt utrymme för detta.

Socialdemokraterna, Helene Pettersson Vi har principiellt tagit ställning för avskaffande av reklamskatten och det kan ske när samhällsekonomin så tillåter, med hänsyn tagen till andra samhällsekonomiska prioriteringar. Miljöpartiet, Tina Ehn Enskilda riksdagsledamöter från Miljöpartiet har motionerat i riksdagen om både ett avskaffande och ett utökande av reklamskatten. Vi noterar att regeringen också under de två senaste mandatperioderna har velat fram och tillbaka i frågan. I grunden är det olyckligt att olika medier beskattas olika för samma sak. Det bidrar inte till en bättre fungerande mediebransch. Vänsterpartiet, Wiwi-Anne Johansson Vänsterpartiet vill avskaffa reklamskatten men vi har i dagsläget inget skarpt krav för detta. Vi tycker senaste utredningen om presstöd, Presstödskommittén, som kom med sitt slutbetänkande i september 2013, tyvärr inte lyckades hantera frågan tillräckligt och vi ser gärna en ordentlig genomlysning av ett framtida stöd för originaljournalistik med nya direktiv kring bl.a. reklamskatten. Sverigedemokraterna, Margareta Larsson Ja, reklamskatten träffar inte riktigt rätt och kan uppfattas som orättvis. Det är dock även en finansieringsfråga. Vi är beredda att stödja ett avskaffande av reklamskatten om regeringen kan visa att det finns finansiering till det.

I slutet av 2012 fastslog Högsta Domstolen att Expressen och Aftonbladets före detta chefredaktörer Otto Sjöberg och Anders Gerdin inte kunde straffas för att de under flera år publicerat spelannonser för utländska spelbolag. Spelannonser utgör idag en betydande intäktskälla för många av landets dagstidningar. Trots HD-domen har regeringen tillsatt en utredning för att stärka spelannonsförbudet. Ett förstärkt förbud med viten för tidningar som publicerar spelannonser kommer dock inte påverka tv-kanaler som sänds från utlandet, som exempelvis TV3, TV6 eller Viasats spelreklamtunga sportkanaler. Inte heller webbsidor med sina servrar utomlands påverkas av ett stärkt spelannonsförbud. Tidningsutgivarna och Sveriges Tidskrifters syn på spelannonser Det finns ingen anledning att tro att ett stärkt spelannonsförbud kommer leda till ett minskat spelande på utländska spelbolag. Däremot skulle ett stärkt spelannonsförbud innebära ett rejält slag mot en redan hårt ansatt tidningsbransch. Tidningsutgivarna och Sveriges Tidskrifter anser därför att det ska vara tillåtet att publicera spelannonser från utländska spelbolag.

SÅ TYCKER riksdagspartierna OM SPELANNONSERNA Annonser från utländska spelbolag utgör idag en betydande intäktskälla för svenska medier. Men nyligen tillsatte regeringen en utredning med syfte att stärka främjandeförbudet och göra det straffbart att publicera dessa annonser. TV-kanaler som sänds från utlandet, som TV3 och Viasats sportkanaler, eller webbsajter med servrar utomlands kommer dock inte beröras av förbudet. FRÅGA: Anser ditt parti att det är rätt att förbjuda svenska printmedier från att publicera annonser från utländska spelbolag? Moderaterna, Cecilia Magnusson Alliansregeringen har tillsatt en utredning för att se över spelfrågan i dess helhet kopplat till frågor om monopol, det digitala spelandet, främjandeförbudet och frågor om ökat spelmissbruk. Vi vill avvakta utredningens förslag innan vi tar ytterligare ställning i frågan. Kristdemokraterna, Andreas Carlson Kristdemokraterna vill öppna upp en svensk licensmarknad för spel på Internet, där fler aktörer kan söka licens i Sverige. De bolag som uppfyller krav gällande exempelvis marknadsföring, åtgärder mot spelmissbruk ska efter ansökan kunna ges licens att verka i Sverige. Det som är viktigast för Kristdemokraterna är att det sociala ansvaret tas. Där ser vi att det brister när de privata aktörerna kan ha spel helt utan kontroll och helt utan ansvar för spelarna. Folkpartiet, Ulf Nilsson Det är förbjudet att främja olovliga spel i Sverige och spel som anordnas utomlands. Men lagstiftningen är olyckligt utformad och kan innebära att främjande av olovligt spel i Sverige straffas mildare än spel utomlands vilket strider mot EU-rätten. Främjandeförbudet har inte kunnat tillämpas som det var tänkt och regeringen har tillsatt en utredning som ska rätta till detta. Folkpartiet vill avreglera delar av spelmarknaden och ge andra än staten tillstånd att bedriva spelverksamhet. Men vi anser inte att det ska vara tillåtet att publicera annonser eller på annat sätt främja spel som inte har tillstånd i Sverige.

Centerpartiet, Anders Åkesson Med respekt för den pågående utredningen konstaterar vi att främjandeförbudet inte är en framgångsrik väg att gå för att uppnå konkurrensneutralitet i fråga om spelbolag. Det är svårt att hävda det svenska spelmonopolet i en värld med internet. Socialdemokraterna, Helene Pettersson Så länge vi har nuvarande spellagstiftning blir detta konsekvensen. Vi har föreslagit att se över en licensering av spelbolag, vilket skulle reglera nuvarande förhållanden. Miljöpartiet, Tina Ehn Så länge vi har ett nationellt spelmonopol bör främjandeförbudet vara starkt. Vänsterpartiet, Wiwi-Anne Johansson Vänsterpartiet har ännu inte tagit ställning i frågan. Sverigedemokraterna, Margareta Larsson Ja, med anledning av att partiet inte är för att utländska spelanordnare vänder sig till den svenska marknaden är vi inte heller för att media ska få göra reklam för utländska lotterier och dylikt.

PUBLIC SERVICE

Public service är en viktig del av det svenska medieutbudet, och SR, UR och SVT utgör en stor del av den mediala infrastrukturen. Public service finansieras av statliga medel och behöver därför inte söka vare sig individuella prenumeranter eller annonsintäkter. Konkurrenssituationen gentemot de fria mediehusen har ökat på senare tid. Inte minst på grund av den strukturomvandling som dagspress och tidskrifter genomgår. Ett exempel är SR:s agerande med utvecklandet av hemsidan från att ge och tillgängliggöra information om programutbudet till en traditionell nyhetssajt. Ett annat exempel är SVT:s nyhets-app som i praktiken är utformad som en digital tidning. Det innebär det att den statligt finansierade radion konkurrerar med prenumerant- och annonsberoende medier. EU-kommissionen ställer krav på medlemsstaterna när det gäller public service-bolagen. I praktiken innebär det en förhandsprövning av vilka marknadseffekter public service-bolagens verksamhetsutveckling får: innebär en ny verksamhet att den statligt finansierade verksamheten snedvrider konkurrensen med de privata mediehusen? Regeringen har alltså en skyldighet att - i enlighet med Kommissionens s k Meddelande - se till att public service-verksamheten inte bedrivs på ett sätt som står i strid med statsstödsreglerna. Gränserna för public service-uppdraget måste därför förtydligas av regeringen. Det kan inte, som i dag, vara upp till public service-företagen att själva tolka vad som är kärnverksamhet respektive kompletterande verksamhet, liksom om nya tjänster av större karaktär ska anmälas för förhandsprövning. Tidningsutgivarnas syn på public service Public service-bolagen bedriver i dag en verksamhet som snedvrider konkurrensen med de privata mediehusen. Tidningsutgivarna anser att public service-uppdraget måste förtydligas så att verksamheten inte riskerar att hamna i konflikt med EU:s statstödsregler

SÅ TYCKER riksdagspartierna OM public service I takt med att de digitala kanalerna har utvecklats har Sveriges Radio och Sveriges Television börjat konkurrera med de privata mediehusen. FRÅGA: Vill ditt parti se en tydligare reglering av public service-bolagens möjligheter att konkurrera med de privata mediehusen? I så fall hur? Moderaterna, Cecilia Magnusson Dessa regler slås fast i public servicepropositionen som antogs i juni 2013. Moderaterna står bakom det som slås fast i denna proposition. Kristdemokraterna, Andreas Carlson Public Service-utredningen tyckte sig inte kunna identifiera några konkurrenssituationer på kort sikt, utvecklingen på den digitala marknaden har dock gått väldigt snabbt och aktualiserat konkurrensproblem, vi kan därför inte utesluta att vi behöver titta på det igen. Folkpartiet, Ulf Nilsson Nej, men vi har infört en regel om förhandsgranskning som innebär att nya programtjänster ska anmälas till Myndigheten för radio och tv för analys av eventuell marknadspåverkan. Det är viktigt för demokratin med en oberoende TV och radio, som erbjuder ett brett, kvalitativt utbud och som kan granska makten. Det är också viktigt för yttrandefriheten och mångfalden att det även produceras program som inte är kommersiellt lönsamma. Att SVT, SR och UR deltar i teknikutvecklingen är naturligt. Det vore märkligt om de inte gjorde det, utan fortsatte att sända sina program bara via traditionell TV och radio. Vi följer nu hur regeln om förhandsgranskning kommer att tillämpas i praktiken.

I ett framtida medielandskap har både public service och privatägda media sina olika konkurrensfördelar och utmaningar. Public service är mindre beroende av inkomster och försäljning, men övriga media har genom reklamintäkter större möjligheter att bevaka till exempel dyra arrangemang. Mångfalden i medielandskapet är en viktig förutsättning för dynamisk utveckling. Därför måste självklart kommersiella media ha goda möjligheter att konkurrera. Folkpartiet har lyft fram ett antal reformer som skulle förbättra olika medias möjligheter. Det är dags att avskaffa reklamskatten på dags- och veckopress. När medielandskapet förändras finns en risk att undersökande journalistik, som slukar mycket tid och pengar, trängs undan. Därför bör möjligheterna till att finansiera grävande journalistik förbättras. En möjlighet för att garantera sådan journalistik även i framtiden kan vara att en fristående fond eller stiftelse tillförs resurser för att ge journalister stipendier för fördjupande och grävande arbete under en längre period. Det måste dock finnas mycket starka garantier för en sådan stiftelses oberoende i förhållande till den politiska makten. Centerpartiet, Anders Åkesson Vi tror inte att det skulle vara bra att reglera public service-bolagens möjligheter att konkurrera med de privata mediehusen. Centerpartiet anser att public service ska bibehållas med ett brett programutbud, säkerställt politiskt och kommersiellt oberoende. Det är viktigt att public service når ut brett och att det har ett brett utbud. Det viktiga är att medierna är noga med att ange källor så att de som har gjort arbetet får erkännande för det. Socialdemokraterna, Helene Pettersson Den reglering som uttrycks i de, av en enig riksdag, nyligen antagna sändningstillstånden, anser vi vara en rimlig reglering av programföretagens verksamheter i förhållande till de privata mediebolagen.

Miljöpartiet, Tina Ehn SR, SVT och UR uppfyller sitt uppdrag i allmänhetens tjänst. Detta bedöms utifrån om villkoren för sändningstillstånden är uppfyllda. Yttrandefrihetsgrundlagens regler om etableringsfrihet leder till att programföretagens verksamhet på internet inte kan regleras i sändningstillstånden, därför kan inte detta utbud som är en betydande del av public service-företagens sammanlagda utbud inte heller beaktas vid bedömningen om hur bolagen sköter sitt uppdrag. Internet är ett utmärkt forum att driva public servicetjänster eftersom möjligheterna till interaktivitet och tillgänglighet är överlägsen markbundna sändningar. Därför måste programföretagen uppmuntras att satsa på webben. Med nuvarande ordning skapas incitament att material, som syftar till att uppfylla public service-uppdraget, istället sänds genom markbundna sändningar, ofta på udda tider och utan möjlighet till interaktivitet, och med väsentligt sämre tillgänglighet. Det får den olyckliga konsekvensen att grupper och individer för vilka public service-uppdraget delvis är utformat, till exempel minoriteter och människor med funktionsnedsättning, får sämre tillgänglighet till public service i jämförelse med om materialet hade publicerats på webben. Om public service-företagen ska uppmuntras att även fortsättningsvis publicera material via internet, måste webbpublicering stimuleras. Den enda rimliga slutsatsen är att aktiviteten på webben måste räknas då Granskningsnämnden bedömer hur företagen uppfyller villkoren i sändningstillstånden. Om en sådan förändring kommer till stånd får programföretagen mycket tydligare incitament att utveckla sina webbtjänster. Vänsterpartiet, Wiwi-Anne Johansson Vänsterpartiet ser inte att ökad reglering av public service gynnar den fria och obundna journalistiken och önskan snarare mindre reglering av public service. Vi vill t.ex. ta bort den nyligen införda förhandsgranskningen av nya programformat. Sverigedemokraterna, Margareta Larsson Nej, egentligen inte. Riksdagen ger public service ett uppdrag inom ramar som Riksdagen bestämmer. Även finansieringen bestäms av Riksdagen i slutändan. Som partiet ser på saken är det inte en konkurrensfråga, utan om att public service uppfyller sitt uppdrag på ett för allmänheten uppskattat sätt.

VI SES! Det är med glädje som vi konstaterar att samtliga partier i riksdagen delar Tidningsutgivarnas och Sveriges Tidskrifters uppfattning när det gäller momsen på digitala publikationer: det är orimligt att momsen på digitala utgåvor är fyra gånger så hög som momsen på samma publikationer i tryckt form. Här ser vi fram emot att den kommande regeringen - oavsett färg - verkar inom EU för ett uppdaterat regelverk som inte diskriminerar modern teknik. På samma sätt gläder det oss att samtliga partier - åtminstone i princip - ställer sig bakom ett avskaffande av reklamskatten, när statsfinanserna tillåter. Samtidigt: det är idag över tio år sedan riksdagen beslutade att reklamskatten skulle bort. Vår oro är att reformen även fortsättningsvis kommer att prioriteras ner till förmån för andra skattesänkningar eller utgiftsökningar. Frågan om spelannonser bottnar i en större fråga om regleringen av hela spelmarknaden och våra beslutsfattare tycks ha svårt att ta ställning i den isolerade frågan om annonserna. Majoriteten vill på sikt verka för att andra spelbolag ska få agera och därmed också få annonsera. När det gäller upphovsrätten ser vi goda möjligheter till konstruktiv dialog med de flesta partier. Däremot får vi hemläxa på public service-området. Här måste vi i branschen bli bättre på att belysa vilka problem som den nuvarande utvecklingen medför. Vi medger att frågan är komplicerad. Samtidigt måste grundprincipen vara densamma inom media som på andra områden: skattefinansierade verksamheter ska inte konkurrera med kommersiell verksamhet. Till mediepolitiker i alla partier säger vi: tack för att ni lyssnar - vi ses på barrikaderna!

KONTAKT Tidningsutgivarna Per Hultengård, VD 08-692 46 46 per.hultengard@tu.se Sveriges Tidskrifter Kerstin Neld, VD 08-545 298 94 kerstin.neld@sverigestidskrifter.se