Bilaga 1 1. Avsnitt 4 Resurseffektiva kretslopp

Bilaga 1 1 Avsnitt 4 Resurseffektiva kretslopp 1. Förebyggande av avfall Förslaget väntas leda till ökad resurshushållning och ökad resursanvändning. Förslaget innebär en större helhet. Undersökningar visar att det inte är säkert att ökad återanvändning medför att uppkomst av nytt avfall förebyggs. Det vill säga att det inte är säkert att den som köper en begagnad produkt undviker att köpa en ny. Nya affärsmöjligheter öppnas när det gäller resurshantering. Förslaget har inte någon inverkan på avfallshanteringens ekonomi. Nyförsäljningen av produkter och komponenter kan komma att minska. Avfall Sverige utgår från att kommunerna inte ska vara skyldiga att ställa mark till förfogande för verksamhet som syftar till återanvändning varför förslaget inte väntas ha någon inverkan på den kommunala ekonomin. 2. Förberedelse för återanvändning Ur miljösynpunkt är ett kommunalt ansvar för att kontrollera och sortera hushållsavfall som kan förberedas för återanvändning positivt. Kontroll och sortering sker redan inom ramen för kommunens nu gällande skyldigheter i miljöbalken avseende återvinning och bortskaffande. Konsekvensen av utredarens förslag blir att i de fall det inte finns någon marknad kommer det inte heller att kunna utföras någon reparation. Detta skulle få negativa konsekvenser för miljön då hushållsavfallet istället för att förberedas för återanvändning skulle behöva återvinnas eller bortskaffas. Även ur medborgarens perspektiv är ett kommunalt ansvar för att kontrollera och sortera hushållsavfall positivt, då det blir en del av kommunernas helhetsansvar. 1 REMISSVAR: Mot det hållbara samhället resurseffektiv avfallshantering, Betänkande av avfallsutredningen SOU 2012:56. Avfall Sverige, Avfall Sverige AB, Prostgatan 2, 211 25 Malmö, Telefon 040-35 66 00, Fax 040-35 66 26 E-post info@avfallsverige.se, Hemsida www.avfallsverige.se, Bankgiro 985-9877, Organisationsnummer 556260-8553

Kommunalt ansvar för förberedelse för återanvändning skapar ett effektivt och trovärdigt system för allt hushållsavfall. Genom att marknaden, genom utredarens förslag, skulle få ansvar för reparation av hushållsavfall skapas nya affärsmöjligheter för olika marknadsaktörer. För marknaden kommer det att uppstå kostnader för avfallshantering för de produkter och komponenter som har reparerats inom ramen för förberedelse för återanvändning, men som inte får någon marknad. När en marknadsaktör vill göra sig av med produkterna eller komponenterna uppstår ett avfall, som utgör annat avfall än hushållsavfall. Det blir således marknadsaktörens ansvar i egenskap av avfallsinnehavare att hantera detta avfall på ett miljö- och hälsomässigt godtagbart sätt. Kommunens ekonomi: Med ett kommunalt ansvar för att kontrollera och sortera hushållsavfall som kan förberedas för återanvändning uppstår nya kostnader för kommunen. Eftersom kommunen uteslutande finansierar hanteringen av hushållsavfall genom avfallsavgifter är det nödvändigt att åtgärderna kan finansieras genom sådana avgifter och utredarens förslag med den innebörden är därför lämpligt. Däremot blir situationen problematisk när det gäller överföringen till annan aktör än kommunen av det hushållsavfall som har kontrollerats och sorterats för förberedelse för återanvändning. Det hushållsavfall som av kommunen har bedömts kunna repareras i syfte att bli en fungerande produkt eller komponent har ett monetärt värde. Överlåtelsen av hushållsavfallet måste därför ske på affärsmässiga grunder där kommunen kompenseras för den monetära värdeförlust som annars skulle kommit kommunens taxekollektiv till godo i slutändan. Om det inte finns en marknad eller om kostnaden för reparation bedöms oskälig förs avfallet till återvinning eller bortskaffande. Samhällsekonomin: Högre kostnader för förberedelse för återanvändning påverkar samhällsekonomin. Ett kretslopp av produkter och komponenter som cirkulerar från att vara produkter och komponenter till att bli hushållsavfall till att åter bli produkter och komponenter kan möjligtvis komma att påverka samhällsekonomin negativt om nyförsäljningen minskar. Samtidigt är en förutsättning för ökad återanvändning av produkter och komponenter att de håller en hög kvalitet. Hög kvalitet brukar betyda ett högre pris och därmed är det möjligt att samhällsekonomin inte påverkas negativt. Förberedelse för återanvändning försämrar inte heller förutsättningarna för sedvanlig reparationsverksamhet av produkter och komponenter. Exempel: Om någon går med sin trasiga cykel till cykelhandlaren för reparation handlar det om reparation av en trasig 2 (10)

produkt. På samma sätt handlar försäljning av en trasig cykel om försäljning av en bristfällig produkt, som alltjämt har ett marknadsvärde. Strategiska investeringar Förberedelse för återanvändning förutsätter ett av samhället organiserat system. Kommunala återvinningscentraler (ÅVC) och motsvarande sådana platser är därför lämpliga för sådan hantering. ÅVC utgör en viktig funktion i kommunens grundläggande ansvar för hushållsavfall. Legala aspekter LOU Någon upphandling av reparationstjänster av kommunen kan inte bli aktuell eftersom det med utredarens förslag inte är kommunen som är behörig att hantera den del av förberedelse för återanvändning som utgörs av reparation. Det blir däremot aktuellt för kommunen att bjuda ut det hushållsavfall som har sorterats och kontrollerats för föreberedelse för återanvändning till den marknadsaktör som är beredd att betala mest för avfallet. En parallell kan göras till det så kallade kommunskrotet där kommunen säljer det avfall i form av metallskrot till marknaden för återvinning. En intäkt som sedan kan bidra till att reducera kommunens kostnader för avfallshanteringen utifrån självkostnadsprincipens styrning av kommunens avgiftsuttag. Internationell jämförelse Vid en jämförelse med andra EU-länder framkommer att andra länder har implementerat förberedelse för återanvändning som en enhet. Avfall Sverige har inte sett några exempel där man har valt att fragmentera ansvaret för förberedelse för återanvändning. Avsnitt 5 Hushållens avfall 1. Kommunalt insamlingsansvar - Utredarens huvudförslag insamling i kommunal regi Utredarens förslag är positivt ur miljösynpunkt. Utredarens förslag möjliggör samordning av transporter och bedöms leda till ökad återvinning. Kommunen agerar både som beställare och utförare, vilket säkerställer en hög insamlingsgrad. Kommunen förfogar över plan- och byggprocessen vilket ger klara fördelar när det gäller avsättning av ytor för insamlingssystemet. Ett kommunalt ansvar för insamlingen möjliggör teknikutveckling av insamlingen och användning av till exempel miljöbästa fordonsbränslen vid insamlingen. Den av entreprenörer och kommuner utvecklade fastighetsnära insamlingen infogas i kommunernas helhetssystem. 3 (10)

Större möjligheter att etablera olika insamlingssystem och lösningar. Utredarens förslag innebär ett system som är begripligt för medborgaren. En huvudman kan utkrävas ansvar för eventuella brister i insamlingssystemet. Det blir en tydlig rollfördelning mellan kommuner och producenter, vilket ökar systemets legitimitet. Lokalpolitikerna blir ytterst ansvariga för utformningen av systemet och beslut om utformning av systemen hamnar alltså närmare medborgarna än i dagens system. Förslaget bedöms leda till att fastighetsnära insamling efter hand blir utgångspunkten. Utredarens förslag ger utrymme för nya innovationer på marknaden. Genom en clearing-funktion ges fler aktörer tillträde till återvinningsmarknaden. Utredarens förslag innebär färre valmöjligheter för fastighetsägarna när det gäller insamlingen. Kommunen - konkurrens Med utredarens förslag kommer kommunen att bidra till ökad konkurrens på insamlingsmarknaden eftersom kommunen blir en betydelsefull beställare av insamlingstjänster. Utredarens förslag möjliggör marknadstillträde för fler insamlingsentreprenörer och även mindre sådana. Utredarens förslag medför större omsättning inom ramen för kommunens uppdrag. Kommunens fasta kostnader kommer att kunna spridas på fler områden. Samhällsekonomi Ur samhällsekonomiskt perspektiv borde det vara positivt med en huvudman, men det kan leda till högre kostnader då servicenivån ökar. Värdeutvecklingen på insamlat material styr och med höga materialvärden och ökad förväntad återvinning uppstår ett positivt tillskott. Värdet av gjorda investeringar i återvinningsledet tas tillvara. Andelen entreprenader för insamling kommer sannolikt att öka jämfört med andelen entreprenader för insamling av restavfall (cirka tre fjärdedelar). Legala aspekter Till följd av ett lagreglerat kommunalt ansvar för insamlingen kommer inte kommunen att bedriva någon offentlig säljverksamhet och konkurrensen kommer inte att snedvridas. 4 (10)

Omfattningen av kommunens uppdrag ökar. Detta för med sig att upphandlingen av tjänster ökar. Internationell jämförelse Det finns positiva erfarenheter när det gäller ett kommunalt ansvar för insamling, vid en internationell jämförelse. 2. Alternativt förslag Producenternas ansvar för insamling av förpacknings- och tidningsavfall kvarstår, kompletterat med FGI Utredarens alternativa förslag innebär inte någon garanterad fördel ur miljösynpunkt. Samordningen uteblir och det kommer inte att finnas någon drivkraft för ökad återvinning. Ett fragmenterat ansvar för insamlingen möjliggör inte nödvändig samordning avseende användning av bästa möjliga teknik, som till exempel miljöbästa fordonsbränslen vid insamlingen. För medborgaren innebär ett fortsatt delat ansvar ett även fortsättningsvis obegripligt system. Utvecklingen av nya systemlösningar gynnas inte genom utredarens förslag. Tendens att nuvarande producentansvar gör att systemen optimeras för producenterna och inte för medborgaren. Det finns risk för urholkning av servicen. Olika aktörer kan komma att gynna sina egna lösningar och fragmentering av insamlingen kan bli en konsekvens, där olika aktörer samlar in olika fraktioner. Kommunens ekonomi: Den kommunala ekonomin påverkas negativt på grund av att kommunen tar kostnader som är hänförlig till producenten. Ingen aktör vågar ta på sig nyutveckling. Systemet riskerar att konkurreras sönder med risk för att nödvändiga strategiska lösningar uteblir. Konkurrens Egen regi-organisationer förbjuds agera producentföreträdare, vilket skulle minska konkurrensen jämfört hur det ser ut i dagsläget. 5 (10)

3. Insamling av matavfall Utredarens förslag är positivt ur miljösynpunkt. En samordning av tillhandahållande av insamlingssystem för hushållsavfall som utgörs av matavfall säkerställs genom kommunen. Utredarens förslag är lämpligt i syfte att säkerställa hälsoaspekter när det gäller matavfallet. Vidare bidrar utredarens förslag till måluppfyllelsen när det gäller etappmålet för matavfall. Utredarens förslag borgar för hög trovärdighet hos medborgarna och innebär ett enkelt system som kommer att tillhandahållas genom fastighetsnära insamling. Utredarens förslag innebär en tydlig rollfördelning ur medborgarens perspektiv. Kravet på tillhandahållande av insamlingssystem bidrar till efterfrågan på nya system, vilket gynnar marknaden genom utveckling av produkter och tjänster. Utredarens förslag innebär en trygg finansieringsbas för exempelvis existerande och nya biogassatsningar. Indirekt innebär utredarens förslag en subventionering av gödsel och fordonsgas. Konkurrensen påverkas inte eftersom kommunen har ett legalt ansvar för insamling av matavfall. Kommunernas ekonomi Högre kostnader för kommunerna när det gäller tillhandahållande av insamlingssystem medför en högre samhällskostnad. Utredarens förslag bidrar till minskad säkerhet för viktiga strategiska investeringar i insamlings- och behandlingssystem. Kommunernas roll Utredarens förslag bidrar till att kommunernas roll tydliggörs. 4. Insamling av grovavfall - Utredarens huvudförslag Utredarens förslag innebär inte några påvisade fördelar ur miljösynpunkt. 6 (10)

Förslaget medför ökade transporter och användning av större fordon. Förslaget ger inte förutsättning för användning av optimerade bränslen vid insamlingen. Utredarens förslag innebär etableringen av två parallella insamlingssystem. Oklarheter gentemot andra producentansvar riskerar att uppstå, till exempel insamlingen av elavfall. Risk att till exempel farligt avfall och elavfall inte når en miljö- och hälsomässigt godtagbar hantering. Oklart hur det säkerställs att fungerande produkter och komponenter inte körs till energi- eller materialåtervinning. yttan riskerar att motverkas. Fokus riskerar att hamna på att tjäna pengar på ökad insamling istället för ökad sortering och återvinning. Det finns inte några exempel, vid en internationell jämförelse, där en avreglering av kommunernas ansvar för grovavfall har gjorts och därmed inte några positiva effekter att luta sig mot när det gäller en sådan avreglering. En till synes ökad valfrihet för medborgaren, men förutsättningarna för att skapa ett bättre system för alla rycks undan. Medborgarna får parallella system med olika huvudmän, vilket skapar oklarhet. kan inte värdera innebörden av sin tjänst med olika huvudmän. Trovärdigheten för hela systemet kan urholkas. Osäkerheter uppstår när det gäller transport av farligt avfall. I förlängningen riskerar medborgaren höjda avgifter för insamlingen av grovavfall eftersom man tvingas betala för uppbyggnaden och bibehållandet av parallella system. Nya affärsmodeller kan skapas samtidigt som förutsättningarna för kommunen att utveckla sitt system minskar. Kommunen kommer vara hänvisad till att fokusera insamlingen till ÅVC. Samhällsekonomin Utredarens förslag skapar ett ur samhällsekonomisk synvinkel icke önskvärt system. De nya affärsmöjligheter som kan skapas för entreprenörer medför samtidigt sannolikt en dålig affär för enskilda. I praktiken handlar det om en jämförbar problematik som för förpackningar och returpapper (där kommunen och i förlängningen abonnenterna - får ta kostnaderna för de förpackningar och det returpapper som hamnar i restavfallet). När det gäller utredarens förslag om grovavfall handlar det om att abonnenterna tvingas finansiera en bibehållen kommunal service för insamling av grovavfall, som samtidigt får mindre mängder att hantera och därmed mindre skalfördelar, eftersom kommunens 7 (10)

övergripande ansvar för grovavfall kvarstår. Legala aspekter Ingen påverkan när det gäller LOU och inte heller när det gäller konkurrensregler. En central frågeställning är om en annan del av kommunen än avfallssidan kan erbjuda tjänsten insamling av grovavfall, som marknadsaktör. Kommunen kan då riskera att konkurrera med sig själv i de fall insamlingen av grovavfall bedrivs i egen regi. 5. Insamling av grovavfall alternativt förslag Bättre förutsättningar för hantering av grovavfall säkerställs genom det alternativa förslaget. En ökad likriktning när det gäller servicenivå och en godtagbar minimistandard säkerställs. Kommunens grunduppdrag för hushållsavfall urholkas inte utan förstärks. Utvecklingskraften ökar. Avfall Sveriges förslag säkerställer en tydlighet i rollfördelningen. Avsnitt 6 Verksamheternas avfall 1. En tydligare ansvarsfördelning mellan kommuner och verksamhetsutövare Utredarens förslag är negativt ur miljösynpunkt då det leder till fler transporter och ingen påvisbar ökad återvinning, kanske tvärtom. Oklart hur utsorterat matavfall från verksamheter ska kunna säkerställas biologisk återvinning. Ej rimligt att förbränning av matavfall är ett alternativ om biologisk återvinning finns inom rimligt avstånd. Förutsättningarna för att uppnå etappmålet för matavfall försvåras. Om detta förslag kombineras med förslag om verksamheternas förpackningar riskerar en kraftigt minskad återvinning på grund av att ingen aktör tar ett helhetsansvar. Hälso- och miljöaspekter berörs troligtvis inte. Bristfällig tillsyn och illegal hantering kan leda till ökade nedskräpningsproblem. Marknad Nya affärsmodeller blir möjliga. Det finns en risk för ökad konsolidering inom marknaden och därmed mindre konkurrens. 8 (10)

Bilden blir mer splittrad. Färre vill investera i nya anläggningar. Kostnaderna för särskilt de mindre företagens hantering av hushållsavfall kan öka dramatiskt. För några större verksamheter kan sannolikt kostnaderna komma att minska. Kommunens ekonomi: För kommunen blir det mindre intäkter att fördela kostnaderna på. Det leder till avfallsavgifterna som betalas av medborgarna kommer att öka. Det uppstår en osäkerhet om framtida investeringar. Samhällsekonomin som helhet: Det blir ett mindre effektivt system än det som finns i dagsläget. Den prissänkning som kan bli fallet för vissa verksamhetsutövare kommer att ätas upp av riskpremien. Kostnaderna för tillsyn kommer att öka markant. Legala aspekter LOU Kommunens andel minskar. Förutsättningarna för att uppfylla verksamhetskriteriet i Teckal-kriterierna minskar. Frågan uppstår om samlastning av avfall kommer att vara tillåtet. Hur ska det göras och av vem. Ansvarsfördelning Värdet av de investeringar som kommunen har gjort i infrastruktur för jämförligt hushållsavfall riskerar att gå förlorade. På vilket sätt kommer kommunen tillåtas att vara en aktör och hur ska kommunen kompenseras för värdelösa investeringar? Avgränsningen av kommunens ansvar till bostäder för med sig en tillämpningsproblematik då det inte är entydigt vad som innefattas i begreppet bostad. Hur ska till exempel verksamheter i bostadshus hanteras? Kommunen bör ges någon form av grundansvar även för verksamheternas hushållsavfall. Internationell jämförelse Vid en internationell jämförelse finns det näraliggande exempel att jämföra med, när det gäller avreglering av med hushållsavfall jämförligt avfall, men de avregleringarna 9 (10)

innehåller också andra moment och är därför inte direkt jämförbara med utredarens förslag. Inga direkta miljöfördelar har hur som helst kunnat påvisas. 2. Verksamheternas ansvar för insamling av förpackningar och förpackningsavfall Ett dåligt förslag ur miljösynpunkt. Svårt att driva på utsortering av förpackningar från verksamheter och svårt att följa upp återvinningsmålen. Det finns ingen huvudman för verksamheternas förpackningsavfall. Priskonkurrens och inte miljöbästa hantering riskerar att bli konsekvensen. Hela principen om producentansvar raseras. En ny otydlighet tillskapas. Trovärdigheten i hela systemet minskar. Marknad Nya affärsmodeller, men ett enhetligt system kan inte tillskapas när producentansvar inte längre råder för verksamheternas förpackningar. Kommunernas ekonomi: Påverkas inte av förslaget. Ansvarsfördelning Ansvaret för förpackningar från verksamheter förs till avfallsinnehavaren precis som beträffande det jämförliga avfallet. Om detta förslag genomförs borde konsekvensen bli att även kommunerna ges ansvar för återvinning av förpackningar och returpapper, varvid producentansvaret upphör att existera. 10 (10)