ALLMÄN ANVISNING RÅ:2011:1 Dnr 16/31/11 Given I kraft 25.8.2011 1.9.2011 - tills vidare Upphäver RÅ:2008:1 Dnr 3/31/08 Den anmälningsskyldighet som tillkommer de lokala åklagarmyndigheterna Författningsgrund Enligt 7 2 mom. lagen om allmänna åklagare (199/1997) ska statsåklagarna i första hand sköta åklagaruppgifterna i sådana brottmål som ur samhällets synpunkt är betydelsefulla. Statsåklagarna ska dessutom utföra sådant åtal som justitiekanslern eller riksdagens justitieombudsman har beslutat väcka. Om något annat inte stadgas eller bestäms fungerar statsåklagarna som åklagare i ärenden som hovrätten behandlar som första instans. Enligt 13 förordningen om riksåklagarämbetet (209/1997) ska de lokala åklagarmyndigheterna utan dröjsmål och på det sätt som riksåklagaren förordnar, göra en anmälan till riksåklagarämbetet om de ärenden som avses i 7 2 mom. lagen om allmänna åklagare. Riksåklagaren kan besluta om anmälningsskyldighet också i fråga om andra ärenden. Förutom att riksåklagaren leder och utvecklar åklagarverksamheten ska riksåklagaren främja och övervaka lagligheten och enhetligheten i åklagarverksamheten samt se till att handläggningen av ärenden sker utan dröjsmål och på ett ekonomiskt och ändamålsenligt sätt (4 1 mom. lagen om allmänna åklagare, 1 2 förordningen om riksåklagarämbetet). FÖRESKRIFT OM ANMÄLNINGSSKYLDIGHETEN Ärenden som ska anmälas De lokala åklagarna ska till riksåklagarämbetet göra en anmälning om: 1) brottmål som är betydelsefulla ur samhällets synpunkt; 2) brottmål som kan antas väcka stor uppmärksamhet i offentligheten; 3) brottmål som kan ha allmän betydelse som prejudikat; 4) brott som en polisman eller en åklagare misstänks ha begått, med undantag för ärenden som behandlas som ordningsbotsärenden el-
2 ler i strafforderförfarandet; 5) brott och hot mot en åklagare på grund av dennes tjänsteutövning eller tjänsteställning, 6) LAVA-ärenden (RÅ s beslut 5.4.2011 Dnr 16/03/11; med benämningen LAVA-ärende avses omfattande och krävande brottmål) och 7) ärenden som det av någon annan än en i 1-6 punkterna angiven orsak är skäl att informera den högsta åklagaren om. Om den lokala åklagaren t.ex. genom en anmälan som görs i enlighet med 15.1 förundersökningslagen blir medveten om ett ärende som direkt med stöd av lag skulle ankomma riksåklagaren eller en statsåklagare (t.ex. ett brott mot yttrandefriheten eller ett ärende som hovrätten behandlar som första instans) ska riksåklagarämbetet omedelbart underrättas om ärendet. Förfarandet För ärenden som avses i punkterna 1-5 och 7 görs anmälningen genom att per fax eller per post tillställa riksåklagarämbetet en kopia av brottsanmälan eller en annan redogörelse över ärendet. I ett LAVA-ärende görs anmälningen per e-post till adressen lava.vksv@oikeus.fi. Bifogade följebrev ska användas vid varje anmälning. Riksåklagarämbetet arkivera anmälningarna på basen av följebrevet. I ett LAVA-ärenden ska vid behov en begäran om åtgärder samt tillräcklig information göras, så att det är möjligt att uppskatta vilka åtgärder ärendet ger anledning till. Om en skriftlig undersökningsplan har uppgjorts ska den bifogas till e-posten. En åtgärdsbegäran, t.ex. begäran om utseende av åklagarämbete som ska sköta ärendet eller förordnade om åklagarpar eller åklagargrupp, bör motiveras utförligt. Anmälningen ska göras omedelbart efter att åklagaren har fått kännedom om ärendet och konstaterat att det är av en sådan art som avses i punkterna 1-7. I anmälningen är det skäl att nämna vilken kategori det anmälda ärendet hör under. Den åklagare som har tilldelats ärenden antingen med anledning av av en anmälning som görs i enlighet med 15.1 förundersökningslagen eller som ett färdigt förundersökningsprotokoll, svarar i första hand för att anmälningen görs i ärenden som avses i punkterna 1-5 och 7. Den ledande häradsåklagaren ska övervaka att anmälningsförfarandet efterföljs. Han kan själv göra anmälningen redan i det skede då ärendena fördelas. De chefer som är ansvariga för ärendefördelningen vid åklagarämbetena svarar i första hand för att anmälning görs i ett LAVA-ärende. För att ledningen av åklagarverksamheten ska kunna ske med beaktande av krav som lagar och förordningar ställer samt de värderingar som åklagarväsendet har godkänt, förutsätts att Riksåklagarämbetet har uppdaterad information om LAVA-ärendena, som väsentligt på-
verkar åklagarväsendets verksamhet. 3 Syftet med anmälningsförfarandet är inte enbart att gallra de ärenden som enligt lag ska behandlas av riksåklagaren eller av statsåklagare, utan också att säkerställa förmedlingen av information inom åklagarväsendet. I fall att ett ärende stannar att handläggas hos den lokala åklagaren, utfärdas inte särskilt meddelande från riksåklagarämbetet. Om ärendet upptas till handläggning vid riksåklagarämbetet eller om riksåklagaren vidtar någon annan eventuell åtgärd, meddelas detta utan dröjsmål till den lokala åklagaren. Av dessa skäl ska den lokala åklagaren i normal ordning fortsätta att sköta åklagaruppgifter i ett ärende för vilket en anmälning gjorts. ANVISNING OM TILLÄMPNING AV FÖRESKRIFTEN 1) Brottmål som ur samhällets synpunkt är betydelsefulla En anmälning ska göras om brottmål som ur samhället synpunkt är betydelsefulla. De viktigaste av dessa överförs att behandlas av statsåklagarna. Ett brottmål kan på ett i föreskriften avsett sätt vara betydelsefullt ur samhällets synpunkt om det exempelvis är frågan om: - ett brott av grövre natur som har samband med den egentliga organiserade brottsligheten; - ett brott som orsakat exceptionellt stora person-, miljö- eller förmögenhetsskador eller en risk för att sådana uppkommer; - ett tjänstebrott som har begåtts av en tjänsteman som innehar en betydelsefull ställning inom samhället; - ett exeptionellt brott som riktar sig mot en tjänsteman på grund av dennes tjänsteutövning eller tjänsteställning (exempelvis ett brott mot rättsvården); - ett brott som har begåtts av en person som innehar en betydelsefull ställning inom samhället om det i ärendet ingår drag som kan rubba förtroendet för likställdheten mellan medborgarna eller det straffrättsliga systemets funktion; - ett brott som kan antas ha politiska eller rasistiska motiv; - en gärning som har ett särskilt samband med de grundläggande rättigheterna (t.ex. diskriminering, hets mot folkgrupp, annat hatbrott eller s.k. medborgarolydnad); - ett ärende som har en internationell anknytning eller tangerar internationell politik, eller; - en krigsförbrytelse eller ett brott mot humaniteten i enlighet med 11 kap. strafflagen eller ett brott mot politiska rättigheter i enlighet med 14 kap. strafflagen. 2) Brottmål som kan antas väcka stor uppmärksamhet i offentligheten Brottmål som väcker stor uppmärksamhet i offentligheten är ofta också betydelsefulla ur samhällets synpunkt. Genom en offentlig debatt kan de också bli sådana. Även om ett ärende inte är betydelse-
4 fullt ur samhällets synpunkt, bör riksåklagaren med tanke på kontakter från representanter för media redan på förhand vara medveten om ärenden som i stor utsträckning kommer upp i offentligheten. Ärenden som väcker stor uppmärksamhet i offentligheten, men som på ovan avsett sätt trots det inte är betydelsefulla ur samhällets synpunkt, kan utgöras t.ex. av särskilt grova, av någon orsak exceptionella eller sällsynta brott. 3) Brottmål som kan ha allmän betydelse som prejudikat Riksåklagaren företräder åklagarna i högsta domstolen. Riksåklagaren deltar vid behov i utvecklingen av den lagstiftning som berör åklagarverksamheten och arbetar för att avhjälpa missförhållanden i lagstiftningen. Det kan finnas behov att informera hela åklagarkåren om problem och lösningar som berör tillämpningen av lagen. Av dessa orsaker har riksåklagarämbetet ett behov av att få information om ärenden som har prejudikatnatur. Anmälningen ska göras omedelbart efter att åklagaren har noterat att ett ärende är av den här typen. Anmälningen ska innehålla en kort redogörelse över ärendets prejudikatfråga. Anmälning ska göras i ärenden som gäller tillämpning av nya och svårtolkade bestämmelser eller vid linjedragning av principiellt viktig tillämpningspraxis. Redan en märkbar oenhetlighet inom rättspraxisen utgör ett särskilt skäl att göra en anmälan. Det kan också vara fråga om ett ärende av prejudikatnatur när man är tvungen att pröva tillämpningen av gamla bestämmelser i anslutning till nya kriminella företeelser. Som exempel kan nämnas situationer där den tekniska omgivningen och kriminella metoder utvecklats eller händelser som ägt rum i ny virtuell omgivning. 4) Brott som en polisman eller en åklagare misstänks ha begått Ett brott som anges här och som misstänks ha blivit begått av en polisman berör den åklagare som fungerar som ledare för utredningen av ärendet. Åtalsprövningen av ärendet utförs av någon annan åklagare än den som har lett utredningen. Det är i regel den lokala åklagaren som sköter åtalsprövningen och utför åtalet i dessa fall. Om brottet misstänks ha blivit begått i det härad där den misstänkte polismannen tjänstgör, kan det vara befogat att förordna en åklagare som fungerar i något annat härad. Den anmälningsskyldighet som tillkommer den åklagare som fungerar som ledare för förundersökningen är reglerad särskilt i den föreskrift som riksåklagaren har utfärdat 24.2.2010 om utredningen av brott som en polisman misstänks ha begått (RÅ:2010:1). Det finns inga särskilda bestämmelser om förundersökning av ett brott som misstänks ha blivit begått av en allmän åklagare. Av samma orsaker som i de fall då ett brott misstänks ha blivit begått av en polisman, är det viktigt att trygga en opartisk förundersökning och åtalsprövning samt förtroendet hos allmänheten. Med anledning av
5 möjliga specialarrangemang ska riksåklagaren informeras om dessa ärenden. Riksåklagaren bör också i övrigt vara medveten om dem. Anmälningsskyldigheten gäller inte ärenden som behandlas som ordningsbotsärenden eller i strafforderförfarandet. 5) Brott och hot mot åklagare på grund av dennes tjänsteutövning eller tjänsteställning Ett brott som har riktats mot en åklagare kan från samhällets synpunkt vara betydelsefullt i den mening som avses i punkt 1. Det är emellertid skäl att uppfölja också smärre brott som riktas mot åklagarna, så att man inom organisationen har en korrekt och uppdaterad helhetsuppfattning om hur omfattande och allvarligt problemet är. Hotbilderna kan också förutsätta åtgärder som syftar på att säkerställa arbetsskyddet. Därför är det skäl att meddela alla här avsedda brott till riksåklagarämbetet. Anmälningen bör göras även om brotten inte blir föremål för brottsanmälan eller förundersökning. 6) LAVA-ärende LAVA-ärenden har definierats i arbetsgruppens betänkande 3.3.2011 dnr 030/34/10 i punkt 4.1. Ärendena är: 1. PTG-myndigheternas bekämpning av allvarlig brottslighet, dvs. regionala, nationella och internationella bekämpningsmål 2. Gränsöverskridande brottmål, för vilka en gemensam undersökningsgrupp JIT har grundats 3. Omfattande och krävande brottmål, vilka har en eller flera av nedan nämnda drag: a) ett ärende som är av ett viktigt samhällelig intresse, b) ett ärende som gäller en betydelsefull kriminell aktör, c) ett ärende som har anknytningar till organiserad brottslighet, d) en ärendehelhet som polisen serielagt och i vilken det finns flere gärningsorter (gärningar på flera åklagarämbetens verksamhetsområden). 4. Övriga brottmål som kräver uppföljning är a) betydande brottshelheter med flera gärningsorter, b) ärenden som kräver mångsidigt specialkunnande och c) särskilt arbetsdryga ärenden. 7) Ärenden som det av någon annan orsak är skäl att informera den högsta åklagaren om Det är inte möjligt att på förhand utselutande uppräkna de brott som riksåklagaren bör känna till. Åklagarna förväntas själva vara aktiva och överväga vad högsta åklagaren - med beaktande av de uppgifter, befogenheter och möjligheter att påverka som tillkommer honom- bör vara medveten om. Hela åklagarväsendet har nytta av ett sådant flöde av information. Den här föreskriften upphäver den föreskrift om informationsskyldigheten som tillkommer de lokala åklagarmyndigheterna som riksåklagaren har utfärdat 16.1.2008 (RÅ:2008:1).
6 Riksåklagare Matti Nissinen Statsåklagare Jukka Rappe