RISK- OCH SÅRBARHETSANALYS Antagen av kommunfullmäktige den 15 maj 2014, 39
Risk- och sårbarhetsanalysen Denna risk- och sårbarhetsanalys utgör en revidering av analysen som genomfördes 2006 och vilken sedan reviderats 2011, 2012, och 2013. 2006 års analys utarbetades av Bildningsförvaltningen Socialförvaltningen Enheten för informationsteknik (gemensam med Hällefors kommun) Ljusnarsbergs Fastighetsaktiebolag Räddningstjänsten Västerbergslagen (gemensam med Ludvika kommun) Bergslagens Kommunalteknik (kommunalförbund, gemensamt med Hällefors, Lindes-bergs och Nora kommuner) Bergslagens Miljö- och Byggförvaltning (gemensam med Hällefors, Lindesbergs och Nora kommuner) Polisen Landstinget Länsstyrelsen Inga Carlsson Dunn, Car-Dun AB, Karlstad (Konsult metod och mall) Michael Björklund, Filipstad (Konsult GIS) Foto: Thomas Abrahamson, Ljusnarsbergs kommun Föreliggande mer genomgripande revidering har genomförts av beredskapssamordnare Anders I Andersson i samråd med dåvarande kanslisekreterare Maria Stenberg, webbredaktör Anders S Andersson, överförmyndarhandläggare Julia Sjöberg och Länsstyrelsen i Örebro län. 1
INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING... 4 2 BAKGRUND... 5 3 SYFTE OCH MÅL... 6 3.1 Syftet med risk- och sårbarhetsanalysen är att... 6 3.2 Mål... 6 4 DISPOSITION... 7 5 KOMMUNEN... 8 6 METOD... 9 6. 1 Bearbetning av underlag... 10 6. 2 Avgränsningar... 10 7 SAMHÄLLSVIKTIG VERKSAMHET I KOMMUNEN... 11 8 RISKER, SÅRBARHETER SAMT KRITISKA BEROENDEN... 12 8.1 Allmänt... 12 8.2 Riskvärdering... 12 8.3 Urval och prioritering... 12 8.4 Kommunens riskbild... 12 8.5 Riskidentifieringsförteckning... 13 8.6 Riskidentifieringsförteckning... 14 8.6.1 Extrema väderhändelser... 14 8.7 Olyckor... 15 8.7.1 Industriolycka... 15 8.7.2 Föroreningar... 15 8.7.3 Farligt gods... 17 8.7.4 Brand... 17 8.7.5 Trafikolycka... 18 8.7.6 Tågolycka... 18 8.7.7 Publika evenemang... 18 8.8 Teknisk infrastruktur och försörjningssystem... 19 8.8.1 Dricksvattenförsörjning... 19 8.8.2 Livsmedelsförsörjning... 19 8.8.3 Teleavbrott... 19 8.8.4 Elavbrott... 20 8.8.5 Värmeförsörjning... 20 8.8.6 Finansiella system... 20 8.8.7 IT-bortfall... 20 8.8.8 Drivmedelsbrist... 21 8.9 Antagonistiska hot och social oro... 21 8.9.1 Social oro... 21 8.9.2 Sabotage dataintrång... 211 8.10 Sjukdomar... 22 8.10.1 Pandemi... 22 8.10.2 Epizooti- zoonoser... 22 9 RISKMATRIS... 24 10 RESULTAT AV RISKVÄRDERING... 25 11 RESURSER VID EXTRAORDINÄRA HÄNDELSER... 26 12 IDENTIFIERADE RISKER OCH KOMMUNENS FÖRMÅGA ATT HANTERA DESSA... 7 12.1 Bedömningsnivåer... 27 12.2 Krishanteringsförmåga... 28 12.2.1 Indikatorer på krishanteringsförmåga... 28 12.2.2 Indikatorer på förmåga i samhällsviktig verksamhet att motstå allvarliga störningar... 29 12.2.3 Övergripande krishanteringsförmåga och förmåga att motstå allvarliga störningar i samhällsviktig verksamhet... 29 2
12.2.4 Elavbrott... 30 12.2.5 Värmebortfall... 31 12.2.6 Tele- och IT-bortfall... 31 12.2.7 Livsmedelsförsörjning... 31 12.2.8 Drivmedelsförsörjning... 32 13 DET FORTSATTA ARBETET MED RISKER OCH SÅRBARHETER... 33 13.1 Allmänt... 33 13.2 Riskhantering i samhällsutvecklingen... 33 13.3 Mål för säkerhetsarbetet... 33 13.3.1 Planering... 34 13.3.2 Ledning och information... 34 13.3.3 Samverkan och samordning... 34 13.3.4 Utbildning och övning... 34 13.4 Planerade och genomförda åtgärder samt behov av ytterligare åtgärder... 34 13.5 Uppföljning... 35 Bilagor Människors liv bilaga 1 2 Miljö bilaga 3 4 Egendom bilaga 5 Produktion bilaga 6 3
1. INLEDNING Nästan dagligen rapporterar medierna om hur såväl små som stora kriser inträffar och vilka konsekvenser dessa får för samhället. Kriserna berör oftast på ett eller annat sätt en kommun. Därför är det angeläget för samtliga kommuner att dels arbeta förebyggande med risker, dels ha en god förmåga 1 att hantera krissituationer utifrån de lokala förutsättningarna. Risk- och sårbarhetsanalysen utgör ett underlag för detta arbete. Enligt lagen (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap (LEH) med giltighet från och med den 1 september 2006, är kommunen skyldig att göra en risk- och sårbarhetsanalys och med beaktande av denna upprätta en plan för hur extraordinära händelser 2 skall hanteras. Ansvarsfördelningen mellan kommunerna, länsstyrelserna och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) regleras i Överenskommelse om kommunal krisberedskap daterad den 17 maj 2013 mellan Sveriges Kommuner. MSB har från och med den 1 januari 2011 utfärdat föreskrifter om innehållet i och framtagandet av riskoch sårbarhetsanalysen. Tillsammans med annat förebyggande arbete i kommunens handlingsprogram enligt lagen (2003:778) om skydd mot olyckor skapas förutsättningar för ett robustare och säkrare samhälle. Alltsammans är delar i begreppet samhällets krishanteringssystem. Genom att använda sig av Geografiska informationssystem (GIS) i risk- och sårbarhetsanalysarbetet skapas en tydlig och överskådlig bild av riskproblematiken. Riskerna och sårbarheterna blir synliga vilket underlättar för beslut huruvida de är acceptabla eller inte samt vilka alternativ som skall väljas för att reducera eller kontrollera dem. Med en risk- och sårbarhetsanalys får kommunen en bild av vad som kan orsaka en extraordinär händelse och vilka konsekvenserna blir för de olika verksamheterna. Analysen utgör ett viktigt underlag för kommunens krisledningsplan, förvaltningarnas handlingsplaner, handlingsprogrammet för skydd mot olyckor samt riskhanteringen i samhällsutvecklingen. Risk- och sårbarhetsanalysen skall fungera som mål- och styrdokument, öka riskmedvetenheten samt ligga till grund för krishantering när den extraordinära händelsen inträffar. Den ska även ligga till grund för samordning av det övergripande säkerhetsarbetet inom kommunen och med samverkande aktörer. 1 God planering, hög kunskap, informationskapacitet och god samordning med samverkande aktörer. 2 [ ] en sådan händelse som avviker från det normala, innebär en allvarlig störning eller överhängande risk för en allvarlig störning i viktiga samhällsfunktioner och kräver skyndsamma insatser av en kommun eller ett landsting. 4
2. BAKGRUND Samhället är i många avseenden sårbart. Hot och risker kan utlösas och skada människor och miljö eller orsaka ekonomisk skada. Det kan bland annat gälla naturolyckor, utsläpp i luft och vatten, bränder och explosioner, avbrott och störningar i vattenförsörjningen, elförsörjningen och teleförbindelserna samt smitta och sabotage. Risker och sårbarheter bör behandlas i ett helhetsperspektiv. När kommunen skall stärka sin krishanteringsförmåga är det angeläget att kommunens verksamheter och bolag samt samverkande myndigheter deltar i arbetet med risk- och sårbarhetsanalysen. Därför har det vid framtagandet av denna analys arbetats tvärsektoriellt och analyserats hur en händelse påverkar olika verksamheter i kommunen. Denna risk- och sårbarhetsanalys har sin grund i den som upprättades 2006, vilken sedan har reviderats 2011 och 2012. 2006 års version togs fram genom ett samarbete mellan bildningsförvaltningen, socialförvaltningen, IT- enheten, Ljusnarsbergs Fastighetsaktiebolag, Räddningstjänsten Västerbergslagen, Bergslagens Kommunalteknik, Bergslagens Miljö- och Byggförvaltning, polisen, landstinget och länsstyrelsen (i fortsättningen kallade aktörer). Beredskapssamordnaren har varit sammanhållande för arbetet. De revideringar som genomförts av risk- och sårbarhetsanalysen efter 2006 har utförts av kommunens beredskapssamordnare, vilken samrått med de aktörer den vid tillfället ansett vara relevant att involvera i revideringen. 5
3. SYFTE OCH MÅL 3.1 Syftet Syftet med risk- och sårbarhetsanalysen är att öka medvetandet och kunskapen hos kommunens beslutsfattare och verksamhetsansvariga om vilka hot och risker som finns inom det egna ansvars- eller verksamhetsområdet ge underlag för information till kommuninvånare och anställda ge underlag för planering och genomförande av åtgärder som minskar riskerna och sårbarheten samt ökar robustheten stödja den fysiska planeringen utveckla förmågan att hantera inträffade kriser bidra med åtgärder som långsiktigt ger en god ekonomi. Risk- och sårbarhetsanalysen skall besvara följande frågor: Vad kan hända? Varför kan det inträffa och hur ofta? Vilka blir konsekvenserna för samhället? Vilken förmåga finns för att bemöta konsekvenserna? 3.2 Mål Kraven på kommunen i samhällets krishanteringssystem anges bland annat i överenskommelsen mellan SKL och MSB av den 17 maj 2013 och kan sammanfattas i nedanstående målbild: Kommunen skall ha god kunskap om och en samlad bild av risker och sårbarheter som kan påverka kommunens verksamhet. Kommunen skall ha en planering för hur risker och sårbarheter skall undanröjas eller minskas. Kommunen skall ha en planering för hur den skall hantera konsekvenserna av en extraordinär händelse. Kommunen skall verka för samordning av den krishantering; såväl förebyggande som i ett akut skede, som varje berörd aktör inom dess geografiska område ansvarar för. 6
4. DISPOSITION Risk- och sårbarhetsanalysen följder den disposition som fastställs i MSB:s om kommuners och landstings risk- och sårbarhetsanalyser (MSBFS 2010:6). Enligt dessa föreskrifters 6 skall kommunernas risk- och sårbarhetsanalyser redovisa följande punkter: Övergripande beskrivning av kommunen. Övergripande beskrivning av arbetsprocess och metod. Övergripande beskrivning av identifierad samhällsviktig verksamhet inom kommunens geografiska område. Identifierade och värderade risker, sårbarheter samt kritiska beroenden inom kommunens geografiska område. Övergripande beskrivning av särskilt viktiga resurser som kommunen kan disponera för att hantera extraordinära händelser. Bedömning av förmågan i samhällsviktig verksamhet inom kommunens geografiska område att motstå och hantera identifierade risker som kan leda till en extraordinär händelse. Bedömning av kommunens förmåga att motstå och hantera identifierade risker som kan leda till en extraordinär händelse. Planerade och genomförda åtgärder samt en bedömning av behov av ytterligare åtgärder med anledning av risk- och sårbarhetsanalysens resultat. 7
5. KOMMUNEN Ljusnarsbergs kommun, med centralorten Kopparberg, ligger längst i norr i Örebro län i landskapet Västmanland och har ca 4 900 invånare. Historiskt har den präglats av en betydande gruvnäring som tillsammans med skogsbruket lade grunden till en lång bruks- och industriepok. Geografiskt kännetecknas den av kuperad terräng med bergåsar, sjöar och vattendrag i nord-sydlig riktning samt skog och mindre ytor brukad jord. Bebyggelsen följer i huvudsak en mittlinje från Kopparberg/Bångbro över Ställdalen och Ställberg till Hörken. Det som utmärker kommunen ur ett riskperspektiv är att riksvägarna 50 och 63 sträcker sig genom kommunen, varav framför allt den förstnämnda är tämligen frekvent olycksdrabbad. Genom kommunen går även järnvägslinjen Örebro- Falun-Borlänge eller Örebro-Gävle. Kommunen hyser ingen verksamhet av karaktären som medför förhöjda risker i förhållande till den generella riskbilden. 8
6. METOD Risk- och sårbarhetsanalysen är en sammansättning av, som namnet anger, två olika analyser. Riskanalysen definieras som en sammanvägning av sannolikheten för att en oönskad händelser skall inträffa och konsekvenserna av en sådan händelse. Riskanalysen består av fyra delar, riskidentifiering, bedömning av sannoliketer, bedömning av konsekvenser och riskutvärdering. Dessa delar presenteras närmare nedan. Riskidentifiering består i huvudsak av att identifiera scenarier via riskkällor, det vill säga försöka utröna vilka händelseförlopp som kan tänkas hända. I denna risk- och sårbarhetsanalys har berörda aktörer identifierat de övergripande risker och sårbarheter som finns i kommunen samt bedömts vilka skador och konsekvenser dessa kan medföra. Framtagna riskkällor har redovisats och beskrivits utifrån olika scenarier. Bedömning av sannolikhet innebär ett antagande av hur trovärdigt det är att det enskilda scenariot kommer att inträffa. I denna risk- och sårbarhetsanalys har detta genomförts genom en enkel matris med fem klassificeringar där 1 utgör liten sannolikhet; mindre än en gång per 1 000 år, för att scenariot skall inträffa. Klassificering 5 utgör mycket stor sannolikhet, mer än en gång per år. Bedömning av konsekvenser anger vad följden blir om det tänkta scenariot inträffar, vilken påverkan får det för samhället. Denna påverkan och konsekvens, bedöms utifrån fyra områden, människors liv och hälsa, miljö, egendom och produktion. För respektive område har sedan genomförts en bedömning utifrån fem konsekvensklasser; konsekvensklass 1 står för små konsekvenser och konsekvensklass 5 för katastrofala konsekvenser. Riskutvärdering innebär att en analys används för att bedöma om en risknivå är acceptabel eller inte. Riskvärderingen är därmed ett lämpligt underlag för planering och genomförande av riskreducerande åtgärder inom i första hand de områden som inte anses ha en acceptabel risknivå. Huruvida enskilda risknivåer är acceptabla eller ej är något för politisk bedömning inom den egna kommunen och i de fall risknivån anses inte vara acceptabel, kan riskbedömningen vara ett underlag för beslut om planer och åtgärder. Sårbarhetsanalysen syftar till att detaljerat analysera hur allvarligt och omfattande en specifik situation påverkar samhället eller den egna organisationen. I sårbarhetsanalysen ingår som en väsentlig del en förmågebedömning vars indikatorer är ledning, samverkan och information informationssäkerhet larm omvärldsbevakning materiella resurser personella resurser praktisk erfarenhet säkerhet och robusthet i samhällsviktig infrastruktur reservkraft möjlighet att flytta samhällsviktig verksamhet till annan plats samverkan 9
6.1 Bearbetning av underlag Riskunderlaget är framtaget som databaser 3 i Access och Excel digitala kartor 4 (framtagna genom GIS) scenarier. I och med att uppgifterna är inlagda i accessdatabaser är det enkelt att uppdatera och kvalitetssäkra enkelt att göra både små och stora register och olika samkörningar lätt att ta ut förteckningar och rapporter (varje aktör kan ta ut risker och sårbarheter inom sina respektive områden) lätt att koppla mot digitala kartor enkelt att sortera ut olika scenarier. Förteckningar och rapporter kan tas fram från accessdatabasen av respektive handläggare. Kartan som använts är kommunens digitala karta, GSD- Terrängkartan (GSD = Geografiska SverigeData). 6.2 Avgränsningar Nedanstående områden vad gäller risker och sårbarheter behandlas inte, eller i begränsad omfattning, i denna risk- och sårbarhetsanalys: Elförsörjning. Området omfattas av en specifik kommunal plan och en regional plan. Telefoni, det vill säga sårbarheten i telekommunikationer och beroendet av fungerande informationskanaler som radio och TV. Transportsäkerheten. Spridning av farlig smitta. Området omfattas av en specifik kommunal plan. Radioaktivt nedfall, tillhör inte kommunens ansvarsområde. Hot och sabotage i betydelsen risker för angrepp på samhällsfunktioner och befolkning genom hot, sabotage, terrorism och gisslantagande. Sociala risker och sårbarhet. Här avses upplopp, ryktesspridning, uppvigling, nätmobbning och dylikt. Inom detta område förekommer för närvarande ett försöksprojekt inom Örebro län då det på nationell nivå finns en osäkerhet om riskerna och sårbarheterna inom detta område. 3 Samling av data som innehåller en mängd uppgifter om ett visst objekt som var för sig eller tillsammans kan ge information. 4 Kartan är uppbyggd i skikt ovanpå varandra, t ex mark-, vatten- och vägskikt, som man kan tända och släcka för att illustrera risker och kunna ta ut den information som passar ändamålet. 10
7. SAMHÄLLSVIKTIG VERKSAMHET MSB definierar i MSBFS 2010:6, 2 samhällsviktig verksamhet sådan som uppfyller minst ett av följande villkor: Ett bortfall, eller en sådan svår störning i verksamheten som ensamt eller tillsammans med motsvarande händelser i andra verksamheter på kort tid kan leda till att en allvarlig kris inträffar i samhället. Verksamheten är nödvändig eller mycket väsentlig för att en redan inträffad kris i samhället skall kunna hanteras på det vis att skadeverkningarna blir så små som möjligt. Kommunen har det geografiska områdesansvaret på lokal nivå medan länsstyrelsen har det regionala områdesansvaret och regeringen det nationella ansvarsområdet. Den som har det geografiska områdesansvaret skall bland annat: ha ett relevant nätverk, ha tvärsektoriella risk- och sårbarhetsanalyser, kunna samordna informationen till allmänheten vid en kris, ha en kompetent krishanteringsorganisation, samt kunna prioritera resurser vid behov och efter särskilda beslut. Inom Ljusnarsbergs kommuns geografiska ansvarsområde bedrivs samhällsviktig verksamhet inom nedanstående områden: Dessa har identifierats i samband med kommunens arbete med styrning av el till prioriterade användare (Styrel). Äldreomsorg och funktionshindrade Sjukvård och medicin Mathållning och livsmedelsförsörjning Dricksvattensförsörjning Värmeförsörjning Information Bränsle och drivmedel Förskola Grundskola och övrig skolverksamhet Inkvartering Ledningsförmåga Ekonomisk service Räddningstjänsten Kommunikation Renhållning Polis Näringsliv 11
8. RISKER, SÅRBARHETER SAMT KRITISKA BEROENDEN Detta avsnitt behandlar riskidentifierade och värderade risker, sårbarheter samt kritiska beroenden inom kommunens geografiska område. 8.1 Allmänt Grundläggande för riskinventeringen har varit att berörda aktörer identifierat risker och sårbarheter som kan drabba kommunen i stort eller inom egen verksamhet och bedömt vilka skador och konsekvenser det kan medföra. Framtagna objekt har redovisats och beskrivits utifrån olika scenarier. De risker och sårbarheter som bedöms som de allvarligaste finns upptagna i bilagorna 1 6 och är inlagda i en databas som kopplats till GIS och som på ett enkelt sätt kan visualiseras på kartor. 8.2 Riskvärdering Med utgångspunkt i utvalda objekt har det gjorts en värdering av vilka konsekvenser en eventuell olycka kan få samt sannolikheten för skadehändelse. Fokus har lagts mera på konsekvens än sannolikhet. Vid beskrivna scenarier ligger värsta tänkbara fall som grund. Sannolikheten för att en olycka skall ske kan vara liten men konsekvenserna stora om den inträffar. I ett sådant fall redovisas olyckan som en risk i denna handling. Värderingen av konsekvenser och sannolikheter bygger på uppskattning och är endast ett verktyg. Objekten har indelats utifrån vad som kan drabba människors liv, miljö, egendom och produktion. 8.3 Urval och prioritering Från det framtagna riskunderlaget har varje aktör valt ut de allvarligaste riskerna inom respektive område (värsta scenariot). Vid en gemensam träff med aktörerna och kommunledningen har riskerna redovisats med hjälp av en riskmatris och gula lappar och därefter diskuterats. Syftet med denna del i processen har varit att dels tvinga aktörerna att fundera igenom den egna verksamhetens riskbild, dels locka fram associationer hos och synpunkter från de andra aktörerna. Objekt som en verksamhet bedömer som risker kan beröra andra verksamheter. Detta skapar en gemensam förståelse för risk- och sårbarhetsarbetet och ger en samlad bild av risker och sårbarheter i kommunen. Kunskapsspridning är en viktig del i arbetet. Med ledning av den första bilden av hur aktörerna ser på riskerna har prioriterade risker valts ut för vidare bearbetning och underlaget i övrigt sammanvägts och sammanställts för redovisning i analysen. 8.4 Kommunens riskbild Olyckor eller extraordinära händelser kan inträffa hastigt, oväntat och utan förvarning och få stora negativa konsekvenser. De kan orsakas genom handhavandefel, tekniska eller organisatoriska fel, kraftig väderpåverkan, 12
naturkatastrofer samt hot och våld eller annan avsiktlig påverkan. En olycka kan, även om den inledningsvis bedöms liten, starta en kedja av händelser som kommunen måste kunna hantera, också i samverkan med andra berörda aktörer. 8.5 Riskidentifieringsförteckning Förteckningen nedan anger identifierade riskkällor. Extrema väderförhållanden Olyckor Teknisk infrastruktur och försörjningssystem Antagonistiska hot och social oro Sjukdomar Stormar Klimatförändringar Dammbrott och översvämning Ras och skred Skogsbränder Industriolycka Föroreningar Farligt gods Brand Trafikolycka Flygolycka Publika evenemang Dricksvattenförsörjning Livsmedelsförsörjning Teleavbrott Elavbrott Värmeförsörjning Finansiella system IT-bortfall Drivmedelsbrist Social oro Sabotage via dataintrång Pandemi Epidemi Influensa Epizooti-zoonoser 13
8.6 Riskidentifieringsförteckning 8.6.1 Extrema väderhändelser Stormar Naturkatastrofer i form av stormar kan variera kraftigt gällande konsekvens och omfattning. För att kunna hantera dessa händelser måste kommunen ha en krisorganisation med tydliga roller och mandat. Generellt vid naturkatastrofer kommer trycket på informationssidan att vara stort likväl behovet av extra personal som snabbt kan hjälpa till. Klimatförändringar På uppdrag av Länsstyrelsen i Örebro län har SMHI under 2011 med hjälp av klimatscenarier från den senaste globala klimatforskningen modellerat framtida temperatur, nederbörd och vattenföring för länet. Resultaten visar på ett betydligt varmare klimat i slutet av seklet med ökade årsmedeltemperaturer på cirka 4-5 C jämfört med referensperioden 1961-1990. Nederbörden väntas också öka med cirka 10-20 procent. Temperatur- och nederbördsökningen blir troligtvis störst under vintern. Trenden visar alltså på varmare och blötare vintrar med mindre snö vilket innebär att vårflodens storlek minskar. Istället ökar vattenflödena under senhösten och vintern. Den minskade vårfloden kan innebära att extremvattenföringen minskar medan medelvattenföring istället ökar till följd av den ökade nederbörden. Det innebär att ras- och översvämningsriskerna troligtvis minskar under våren men ökar under höst och vinter. Under sommaren däremot förväntas ett torrare klimat och lokalt kan det bli vattenbrist under särskilt torra somrar. Med ökade temperaturer sommartid följer även kraftigare och fler skyfall vilket kan öka extremvattenföringen i mindre vattendrag och skapa problem för dagvattenhanteringen som redan idag har problem med avledningen vid skyfall. Modelleringen visar på långsiktiga trender och beskriver därför inte situationen under enskilda år, således kan det även i framtiden exempelvis bli kalla vintrar med stora snömängder under enskilda år till följd av lokala väderfenomen. Resultaten visar däremot entydigt att klimatet förändras i relativt snabb takt och att variationen av väder ökar vilket kräver en höjd beredskap för höga vattenflöden under framförallt vinter men även för skyfall och värmeböljor under sommaren. Dammbrott och översvämningsrisker Det finns flera fördämningar och regleringar av vattendrag för utvinning av elkraft med mera, Sågdammen i Ställdalen och Nya dammen vid Högfors är de största dammarna. Dammbrott i Ställdalen och Bångbro kan drabba bebyggelse och industriområden. Skogsbrand Skogsbränder kan inträffa på olika vis. Exempelvis vid extrem torka i samband med andra faktorer som åsknedslag, skogsavverkning eller med människans både medvetna och omedvetna hjälp. Om en skogsbrand inträffar och det råder kraftig vind kan branden snabbt sprida sig över stora områden. En sådan brand kan påverka boende i kommunen både genom den direkta faran av elden men även genom omfattande rökutveckling. Både räddningsinsatser och övriga insatser kan bli långvariga och mycket krävande. 14
Inom Ljusnarsbergs kommun finns många skogsområden och ett flertal befinner sig i närheten av bebyggelse, exempelvis Hörken, Yxsjöberg, Mossgruvan och Bastkärn, vilket ökar risken för att en skogsbrand sprider sig till att även medföra fara människors liv och hälsa. 8.7 Olyckor 8.7.1 Industriolycka Näringslivet i kommunen domineras av industriell verksamhet där de största företagen är Kopparbergs Bryggeri AB och Ahlstrom Ställdalen AB (fibertyg). Bångbro industriområde har karaktären av en enda fabrik genom att sammanhörande byggnader byggts samman. Industriområdet domineras dock av en stor byggnad, vilken innehåller olika mindre varuproducerande företag. Företagen hanterar farliga ämnen i begränsad omfattning. En brand kan bli särskilt svårbemästrad i Ställdalen och Bångbro genom bland annat byggnadssättet (stora takytor). Risk finns också för miljöpåverkande utsläpp, i luften vid brand och i vatten i samband med produktion. Reningsverket har emellanåt överbelastats av sådana utsläpp. Industribränder kan också innebära risker för människor i närområdet genom utsläpp i luften av giftiga eller på annat sätt hälsofarliga ämnen. 8.7.2 Föroreningar Förorenade områden kan innebära risk för negativ påverkan på både människors hälsa och miljön. Under årens lopp har mark på många ställen förorenats av verksamheters utsläpp. Verksamheter som kan innebära risk för föroreningar är till exempel industrier, skjutbanor, bensinstationer, deponier med mera. Deponier innehåller allt från ämnen som är vanliga i naturen till naturfrämmande ämnen som människan framställt. En olycka vid kemikaliehantering kan till exempel ge upphov till utsläpp, brand eller explosion. Föroreningarna kan dels orsakas av direkta utsläpp till luften eller marken/vatten och dels nedfallande, diffusa utsläpp till luften. Fordonstrafik kring sådana anläggningar kan också vara omfattande både dag- och nattetid. En riskkälla kan vara utökning/förändring av befintlig farlig verksamhet. Risker föreligger även vid leverans till verksamheten samt vid kemikaliehantering. Tänkbar olyckstyp är föroreningar, utsläpp, läckage, explosion eller brand. Spridningen av kemiska ämnen och föroreningar sker via luft, mark och vatten och kräver marksanering. Industrier, bensinstationer, deponier med mera kan orsaka föroreningar genom direkta eller nedfallande, diffusa utsläpp i luften. Bensin, diesel, oljeprodukter och släckvatten vid brand kan komma ner i dagvattenbrunnar eller avlopp och rinna ut i marken eller vattendrag. Ett antal anläggningar i kommunen klassas enligt miljöbalken som miljöfarliga verksamheter. Deras påverkan på miljön vid normal drift är relativt liten, men kan vid olyckor eller otillfredsställande skötsel ge stora miljöskador. 15
Vid Bångbro avloppsreningsverk kan det bli utsläpp av avloppsvatten genom exempelvis inläckage av förorening, processfel, strömavbrott eller översvämning. Ett eventuellt dammbrott kan medföra erosionsskador i förorenad mark och därmed orsaka att vatten förorenas. Deponianläggning finns i Skäret. Deponier innehåller allt från ämnen som är vanliga i naturen till naturfrämmande ämnen som människan framställt. Vid en brand kan miljöpåverkan bli stor genom brandrök och släckvatten. Enligt Länsstyrelsen i Örebro läns MIFO 5 -inventering september 2004 av förorenade områden ligger 17 objekt enligt MIFO-fas 1 i riskklass 1 och 2 (mycket stor och stor risk för människors hälsa och miljö). De 17 objekten är Östra Borns koppar- och blyhytta, Ahlstrom Ställdalen AB, Bastkärns gruvfält, Bergslagsstaket AB (Kopparberg), Kungsbergs bilskrot, sediment i sjön Björken, Dalskogens deponi (Bångbro), Ljusnarsbergs kopparhytta (Krokfors AB), Krokfors gjuteri (Ställdalen), Lilla Krigstjärnsfältet (gruva), Pärrabacken (gruva), Silverhyttefälten (gruva), Skött- och Mossgruvefältet (gruva), Stångfallsgruvan (Kummelälvsfältet), Stora Krigstjärnsfältet (gruva), Sundsgruvefältet (gruva) och Yxsjö kopparhytta. Bergslagens miljö- och byggförvaltning har upprättat en handlingsplan för förorenade områden i kommunen med förslag till resursinsatser. Under årens lopp har mark på många ställen förorenats av verksamheter och utsläpp som idag är nedlagda. Föroreningarna syns ofta inte och effekterna kan visa sig långt efter det att föroreningen uppkom. Förorenad mark är ett problem vid befintlig industriell verksamhet, vid expansion och nyexploatering men också vid byggande av bostäder etc. Ett annat problemområde är risken att markföroreningarna kan sprida skadliga ämnen med yt- och grundvatten till omgivande mark- och vattenområden och därigenom skada miljön för lång tid framöver. Ljusnarsbergsfältets gruvområde har genom två undersökningar visat på så kraftiga föroreningar att det fått den högsta riskklassningen, klass 1. Med anledning av detta har kommunen genomfört en huvudstudie av fältet. Området har mycket stora mängder varp som innehåller giftiga metaller och föroreningar genom tungmetallerna bly, koppar, zink och eventuellt kadmium. Risken att metallerna sprids i grundvattnet och ytvattnet är stor, vilket kan drabba närliggande bebyggelse. Finngruvan har upplag av vittrat gruvavfall som avger surt, metallrikt lakvatten som kan spridas i grund- och ytvatten. I Krokfors, vilket är ett centralt område i Kopparberg, finns föreoreningar i marken i form av bly, kadmium, koppar och zink från det sedan länge nedlagda företaget Kaveltorps koppar- och blyverk. För närvarande pågår en huvudstudie av området som beräknas klar till sommaren 2014. 5 Metodik för Inventering av Förorenade Områden 16
8.7.3 Farligt gods Genom kommunen transporteras farligt gods på väg och järnväg. Det finns ingen täckande information om vilka kemikalier det gäller. Om en olycka skulle inträffa där det finns bostäder, äldreboenden, skolor, förskolor, samlingsplatser etc, kan det få allvarliga konsekvenser. Från miljösynpunkt är det känsligt om utsläpp rinner ner i marken eller i vattendrag som mynnar i sjöar. Riksväg 50 och länsväg 233 är rekommenderade primära vägar för farligt gods och riksväg 63 och länsväg 792 sekundära vägar. Kopparberg och Ställdalen är de större samhällen som kan bli berörda av en olycka på både väg och järnväg. Beträffande skador på vatten går väg 50 i närheten av vattentäkten i Bastkärn. Väg 792 liksom järnvägen går förbi täkterna i Ställberg och Hörken. Vattentäkten i Finnhyttan passeras av såväl järnväg som vägen mot Skäret och deponin där. 8.7.4 Brand En brand kan, under olyckliga omständigheter, få förödande konsekvenser för samhället ur samtliga fyra perspektiv som redovisas i risk- och sårbarhetsanalysen, det vill säga människors liv och hälsa, miljö, egendom och produktion. Inom äldreomsorgen finns tre boenden, Koppargården och Treskillingen i Kopparberg samt Solgården i Bångbro. En risk som finns på dessa boenden ur ett brukarperspektiv är brandrisken; en brand vid ett äldreboende gör en utrymning svårare än vid andra verksamhetslokaler. Inom enheten för funktionshindrade finns boendena Bergsmansvägen i Kopparberg och Kata i Bångbro. Även inom denna enhet skulle en brand kunna få stora konsekvenser. Såväl inom äldreomsorgen som enheten för funktionshindrade finns en påtaglig risk med att brukare kan ha svårt att se allvaret i en krissituation samt svårt med rörelseförmågan på grund av fysiska problem. Vid brand i skollokal under verksamhetstid kan såväl barn/ungdomar som personal förolyckas. Lokalbehov uppstår och behov av sociala insatser för närstående, kamrater, kollegor och eventuellt övriga vilka känner sig berörda av händelsen. Informationsbehov kommer att uppstå. Brand i kulturbyggnader kan innebära att oersättliga historiska värden går till spillo. I kommunen finns kulturbyggnader som Hörkens kyrka, Kopparbergs kyrka, Stora Gården, Ställdals Gård, Svepartorp och Tingshuset vilka är omöjliga att ersätta. Därutöver finns förhöjd risk för brandspridning och ett snabbt förlopp vad gäller framför allt de ställen där det förekommer trähusbebyggelse och där husen står tätt. Sådan bebyggelse finns särskilt i kvarteren Västra och Östra Konstbacken i Kopparberg. En större brand är en av de allvarligaste händelser som kommunens fastighetsavdelning och dess hyresgäster kan drabbas av. En utrymning blir besvärlig, i synnerhet där det finns många äldre personer. Vidare kan snabbt ett stort behov uppstå av evakueringsbostäder och det kan ta avsevärd tid att återuppbygga bostäderna. En brand innebär även att stora värden går förlorade. 17
8.7.5 Trafikolycka I kommunen finns ett antal trafikintensiva vägar som medför potentiella olycksrisker. Den mest olycksdrabbade är riksväg 50 som går igenom kommunen i nord-sydlig riktning och vars standard är något bristfällig ur trafiksäkerhetssynpunkt samt är en rekommenderad primär väg för farligt gods. Vidare finns riksväg 63 vilken går igenom centralorten Kopperberg och därmed i direkt anslutning till såväl Kyrkbacksskolan, Garhytteskolan och förskolan Garhyttan. Länsväg 792 utgör en rekommenderad sekundär väg för farligt gods medan länsväg 233 är en rekommenderad primärväg för farligt gods. Vid skolskjutsolycka eller annan olyckshändelse där ett flertal barn/ungdomar och/eller personal verksamheterna är inblandad uppstår behov av sociala insatser för närstående, kamrater, kollegor och eventuellt övriga vilka känner sig berörda av händelsen och att informationsbehov uppstår. Därtill kan ett behov av alternativ skolskjutsorganisering bli aktuellt. 8.7.6 Tågolycka Farligt gods på järnväg transporteras genom kommunen i nord-sydlig riktning med stationer i Kopparberg och Ställdalen. Järnvägen i sig är givetvis också en risk för personer som exempelvis går över spåren eller genom att bilar kolliderar med tåg vid övergångar. Riskkällan i denna analys är transport av farligt gods. Tänkbara olyckstyper kan vara urspårning, kollision, dikeskörning, läckage, utsläpp av farliga ämnen, explosion eller brand. En möjlig konsekvens av detta kan vara eventuell evakuering av kringliggande områden, förorening av mark och vatten samt eventuellt även dödsfall och skadade människor. 8.7.7 Publika evenemang I kommunen arrangeras ett antal årliga evenemang med ett större antal besökare; Opera på Skäret, Kopparbergs marknad, Kulturglimtar, Ställbergs gruva, Guldrush samt Svenska sten- och mineralmässan. Vid dessa tillställningar finns en olycksrisk i form av exempelvis brand samt panik och trängsel utifrån att en oväntad situation uppstår. 18
8.8 Teknisk infrastruktur och försörjningssystem 8.8.1 Dricksvattenförsörjning Kommunala vattentäkter med vattenverk finns i Finnhyttan (Kopparberg), Ställberg, Hörken, Yxsjöberg, Bastkärn och Mossgruvan. Kapaciteten i Finnhyttan är många gånger större än de andra tillsammans. Reservvattentäkt finns i Ställdalen. Den stora föroreningsrisken för vattentäkterna är en olycka med farligt gods där kemikalier tränger ner i vattnet. Andra risker är sabotage, återströmmande vatten och processfel. Finnhyttan har skyddsområde, övriga saknar detta. Utöver de kommunala vattentäkterna finns det privata vid sommarstugeområden med mera. De kommunala vattenverken har beredskap för strömavbrott genom anslutningsmöjligheter för mobila reservkraftaggregat. Samtliga vatten- och avloppsanläggningar är känsliga för sabotage. Den allvarligaste konsekvensen uppstår om dricksvattnet förgiftas. Avbrott eller störningar i vattenförsörjningen är särskilt känsliga för äldre- och gruppboenden, centralköket, vårdcentralen och Kopparbergs Bryggeri. Den andra, utöver kommunen, stora arbetsgivaren med verksamhet i kommunen, Ahlstroms AB har egen vattenförsörjning. I kommunen finns inga verksamheter eller företag med sprinkleranordningar som betjänas direkt från kommunens vattennät. 8.8.2 Livsmedelsförsörjning Ofta är livsmedelsförsörjningen en privat verksamhet som är svår att fånga upp, beredskapen hos de privata aktörerna blir avgörande. I kommunens regi finns verksamheter med tillagningskök samt en upphandlad extern mattjänst som transporterar ut mat till människor i behov av hemtjänst. Logistikverksamheten är generellt mycket beroende av infrastrukturen, det vill säga i det aktuella fallet vägnätet, men förbrukar även stora kvantiteter drivmedel. Problem eller störningar av den karaktären skulle orsaka störningar som gör att livsmedelstransporter får svårare att ta sig fram. Livsmedelförsörjningen riskeras även av störningar eller avbrott i el- och vattenförsörjningen. Längre avbrott skulle innebära betydande risker för livsmedelsförsörjningen. 8.8.3 Teleavbrott Tekniska hjälpmedel som telefoni och IT gör att vardagen oftast fungerar enligt rutin. Ett långvarit avbrott i kommunikationsmöjligheterna som tele och IT erbjuder skapar problem för privatpersoner såväl som kommunens verksamheter. Utan kontakt med omvärlden blir kommunen avskärmad och får större svårigheter att kommunicera med verksamheter såväl innanför som utanför kommungränsen. Ett akut problem skulle vara möjligheten att vid behov nå räddningstjänsten, ambulans eller polisen Inom äldreomsorgen uppstår betydande problem vad gäller trygghetslarm och mobiltelefoner, vilket medför risker. 19