Media, kommunikation och avtal 15 p vt 2013 Kursutvärdering Allmänt om kursvärderingen. Eftersom kursen var ny ställdes enbart två frågor till studenterna nämligen vad är ditt allmänna omdöme om kursen samt vad tycker du kan förbättras med kursen. 1. Kursens innehåll Kursen var juridiskt interdisciplinär och rörde elektronisk kommunikation i vid bemärkelse och de regler som gäller då. Det rör sig alltså om ett kommunikationsperspektiv. Viktiga regelverk var lagen om elektronisk kommunikation, radio- och tv-lagen samt olika avtalsrelaterade regler men också grundlagsregleringen, personuppgiftslagen, upphovsrättslagen och marknadsföringslagen. Flera problemfrågor berördes under kursen. Det gällde till en början reglerna för nät och överföring av signaler etc. i form av internet, telefoni samt radio och tv. Det gällde vidare regler rörande kommunikation av sådana budskap som opinionsbildning, underhållning, upphovsrättsligt skyddade alster, personuppgifter och marknadsföring, vilka benämns symboliska meddelanden. Det gällde slutligen innehållskontrollen av dylika budskap. Den marknad som i första hand fokuserades var den mellan näringsidkare och konsumenter vilket gjorde att konsumentskyddsregler kunde vara relevanta. Studenterna har överlag varit mycket positiva till kursens innehåll, såväl när det gäller nya medier som kommunikationsperspektivet. Någon ändring avses därför inte ske inför vt 2014. 2. Kursens uppbyggnad Kursen anslöt i sin uppbyggnad till innehållet och bestod av fem huvuddelar. Under en kort introducerande period togs några allmänna frågor om kommunikation upp inom ramen för dels en mer utvecklad introduktionsföreläsning, dels konstitutionella regler kring i synnerhet överföringen av i synnerhet radio- och tv. Perioderna 2-4 rörde överföringen av elektroniska signaler i elektroniska kommunikationsnät, överföringen av symboliska meddelanden, dvs. budskap av olika slag via tv etc enligt de olika regelverken samt innehållskontrollen av radio- och tv, marknadsföring samt avtal. Under den introducerande delen berördes därför allmänna frågor om kommunikation samt vissa konstitutionella regler rörande överföring av signaler och symboliska budskap. Den femte perioden omfattade olika former för examination i form av dels redovisningsseminarier, dels hemtentamen. Av kursutvärderingen framgår att kursen allmänt sett mottagits väl från studenterna. Kursens uppbyggnad överensstämmer i allt väsentligt med kursens innehåll. Några ändringar planeras därför inte.
3. Kursens mål Det allmänna målet med kursen var att studenterna skulle få en grundläggande förståelse för europeisk och svensk rätt när det gäller media, kommunikation och avtal. Av särskild betydelse är regleringarna rörande elektronisk kommunikation, audiovisuella tjänster samt regelverken rörande ingående av accessavtal och innehållsavtal när det gäller konsumenter men också andra. Men också andra regelverk är av intresse, såsom konstitutionellrättsliga regler samt reglerna om marknadsföring, konkurrens och personuppgifter. Efter genomgången kurs ska studenterna ha förmåga att identifiera juridiska problem på området, att finna relevanta regelverk och tekniskt sett tänkbara lösningar på de angivna problemen, att se samspelet mellan rätt och samhälleliga mål såsom ekonomisk effektivitet, mänskliga rättigheter, konsumentskydd, samt en god folkhälsa och allmän ordning, att tillämpa det svenska rättssystemet mot den europeiska bakgrunden, att självständigt ta ställning i juridiska frågor på området genom att bedöma styrkan hos olika argument och väga dem mot varandra, samt att i muntlig såväl som skriftlig form presentera juridiskt material, med särskild tonvikt på presentation av och argumentation för lösningar på juridiska problem. Målen förefaller vara väl avvägda. Någon ändring i sak planeras därför inte. Ett förtydligande planeras dock. Kursens fokus på kommunikation framgår allmänt men nämns inte bland att-satserna. Det kan vara värdefullt att det framgår också där. 4. Kursens bärande pedagogiska idéer Kursen byggde på de idéer om problemorienterad inlärning (POI) som är dominerande vid Juridiska institutionen i Uppsala. Detta inverkade på undervisningens uppläggning så att undervisningen så gott som uteslutande var upplagd som seminarier vilka i sin tur har avsetts vara problemorienterade till sin natur snarare än enbart beskrivande. Några föreläsningsinslag fanns dock dels i samband med introduktionsföreläsningen, dels inom ramen för de studiebesök som anordnades vid Post- och telestyrelsens samt Telekområdgivarna. Några seminarier ändrades också i sista stund till att bli föreläsningar. Seminarierna bygger på förberedelser i basgrupperna. Den grundläggande pedagogiska idén har stöd i studenternas värdering av kursen och ligger därför fast. En synpunkt som framkommit från studenterna är dock att vissa seminarier snarare gått ut på att ange lagrum snarare än att diskutera problemen. En översyn av seminariematerialet planeras därför för att göra seminarierna mer problemorienterade och därmed mer effektiva utifrån ett utbildningsperspektiv. 5. Examination och betygspåverkande faktorer Undervisningen ägde rum i form av främst seminarier och basgruppsarbete. All undervisning var obligatorisk. Vid frånvaro som översteg två undervisningstillfällen skulle studenten inge skriftliga presentationer av samtliga tillfällen som bortovaron gällde. Varje student skulle vidare skriva en pm om 8-10 sidor, muntligen presentera uppgiften samt opponera på annans presentation.
För att bli godkänd på kursen krävdes att samtliga obligatoriska moment fullgjorts. Vid kursens slut anordnades vidare en hemtentamen. Betyg på kursen sätts på grundval av tentamen samt poäng givna för pm vad gäller innehåll. Poäng erhölls också för PMpresentationen samt oppositionen men bara med 1 p för vardera prestationen. För den som underkänts erbjöds möjlighet till omtentamen. I det stora hela fungerade obligatoriska moment och poängsättningen väl och några studenter framhöll i kursvärderingen särskilt att systemet med examination av pm, hemtenta och redovisning var ett bra sätt att examinera. Kursplanen har dock visat sig vara oklar på några punkter. Systemet bör därför behållas men förtydligas. 6. Basgruppsverksamheten i undervisningen Som framgått byggde seminarierna på att förberedelse ägde rum i basgrupperna. Basgruppsindelningen skedde i början av kursen och samma indelning behölls genom hela kursen. Basgruppsarbetet och indelningen förefaller ha fungerat bra och kommenteras inte särskilt av studenterna. Några ändringar är därför inte planerade. 7-9. Inslag av skrivträning, muntligt framförande och rättsteknik Skrivträningen skedde främst genom författande av promemorior om ca 8-10 sidor. Muntligt framförande tränades dels inom ramen för seminarierna där ordet i görligaste mån fördelades så att samtliga deltar i diskussionen, dels i samband med presentationen av pm där det också kan ha betydelse för den totala poängsättningen och därmed betyget, dels slutligen vid oppositionen. Någon särskild rättsteknisk träning ordnades inte utan förväntas ske i samband med arbetet på pm respektive i samband med oppositionen. De skilda formerna för färdighetsträning har av allt att döma fungerat väl och några ändringar i kursen i den delen planeras inte för närvarande. 10. Värdering av de olika undervisningsformerna Man kan tänka sig ett mer varierat utbud vad gäller undervisningsformerna. Dels rör det sig enbart om 15 p. Dels förefaller inte studenterna mena att detta är ett problem. Studiebesöket var uppskattat. Något liknande besök planeras också inför våren.
11. Kurslitteraturen Ca en månad in på kursen fick studenterna tillgång till en stencilupplaga av boken Kommunikationsrätt i det elektroniska medielandskapet som var huvudsaklig kurslitteratur, även om delar i annan litteratur nämndes i studieplanen se vidare bland bilagorna. Det hade självklart varit bra om den huvudsakliga kurslitteraturen utkommit tidigare från förlaget. Till kursen vt 2014 finns den däremot. I kursvärderingen framkom synpunkten att viss litteratur inte aktualiserades i samband med undervisningen. Däremot beaktades den i samband med tentamen. Vid den förnyade genomgången av seminarierna ska bl.a. också övervägas om litteraturen inom respektive område används på ett adekvat sätt eller om litteraturen av något skäl bör ändras eller kompletteras. 12. Internationalisering Allmänt sett är litteraturen ojämn när det gäller beaktandet av motsvarande EU-rätt. För att stärka den sidan innehåller flera seminarier frågeställningar som anknyter till EU-rätten. Ambitionen är att EU-rätten, som allmänt sett utgör bakgrunden till nästan all lagstiftning på området, ska beaktas mer. I samband med den genomgång av seminarierna som planeras ske fram till kursstart är detta en av de aspekter som ska uppmärksammas. 13. Hållbar utveckling Kursen innehöll inte under vt 2013 några sådana moment 14. Genus och andra kritiska perspektiv Dylika perspektiv beaktades inte under kursen vt 2013. 15. Former för kursvärdering Kursen gavs för första gången i ett mer genomarbetat skick med adekvat lärobok vt 2013. Som framgått utformades kursvärderingen på ett förenklat sätt. Den lämnades ut i samband med redovisningsseminariet och studenterna hade sålunda inte möjlighet att ta upp problem som rörde tentamen tentamen. Å andra sidan har samtliga lämnat in. I samband med kursen 2014 är avsikten att använda en vid institutionen allmänt använd kursvärdering vid samma tillfälle. 16. Lärargruppens sammansättning och kompetens En stor del av lärarna var vt 2013 anställda som domare, advokat eller annan befattning utanför universitet. Flera av lärarna är också medförfattare i den huvudsakliga boken på kursen och har ett
särskilt intresse av utbildningen på området. Medverkande lärare är, förutom kursföreståndaren själv, följande personer: Andreas Dahlqvist Tidigare lärare vid Juridiska institutionen i Uppsala inom andra kurser. Vid tiden för undervisningen - jurist vid Post- och telestyrelsen. Jens Forzelius Advokat vid Hannes Snellman Advokatbyrå. Särskilt specialiserad på IT-frågor. Medförfattare till läroboken. Anna Hammarén - Lektor vid Högskolan väst och medförfattare till läroboken. Helene Hillerström Miksche Advokat vid Com advokatbyrå. Har undervisat på en tidigare variant av kursen. Magnus Larsson Generaldirektör vid Myndigheten för radio och tv och medförfattare till läroboken. Har även undervisat på en tidigare variant av kursen. Anna-Sara Lind Lektor vid Juridiska institutionen, Uppsala. Tord Pettersson Rådman vid Södertörns tingsrätt och medförfattare till läroboken. Har undervisat vid en tidigare variant av kursen. Hälften av lärarna är kvinnor och hälften är män. Nästan samtliga studenter framhöll lärarnas kompetens och verklighetsförankring som något mycket positivt. Man vill också att detta behålls. Utifrån ett ämnesperspektiv ter det sig under överskådlig tid omöjligt att ersätta de nu i frågavarande lärarnas kompetens. Utifrån universitetets synvinkel kan ett problem med externa lärare vara att dessa inte så samma sätt som universitetslärare är medvetna om institutionens pedagogiska inriktning. Kursföreståndaren och lärargruppen är medveten om problemet och arbetar med frågan. Bland annat ska frågan diskuteras i samband med ett lärarmöte under hösten. Någon förändring av lärarstaben planeras därför inte. 17. Kursens timtilldelning 45 timmar