LINKÖPINGS UNIVERSITET BESLUT Dnr LiU 423/03-60 Nämnden för utbildningsvetenskap 2003-10-07 Underlag till universitetets forskningsstrategi för perioden 2005-2008 Omvärldsanalys Utbildningsvetenskap är en ny organisation inom universitetet, samtidigt som dess forskning har en över hundra år gammal historia. Universitetet har varit mycket framgångsrikt med att erhålla medel från den utbildningsvetenskapliga kommittén och också från andra finansiärer. Området är likaså prioriterat av universitetsstyrelsen. Inom området bedrivs både tvärvetenskaplig och ämnesbaserad forskning. Mycket av forskningen är praxisnära. Det innebär att forskarna utgår från det som faktiskt händer i exempelvis skolor istället för att skapa testsituationer eller konstruera experiment. Praxisnära forskning syftar till att leda till teorier som är användbara för dem som arbetar i de studerade miljöerna. Den utbildningsvetenskapliga forskningen tjänar flera syften. Förutom att tillföra ny, viktig kunskap till de områden som beforskas, har den en stor uppgift i att skola framtidens lärare vid högskolor och universitet. Den svenska lärarutbildningen genomgår, likt flera andra yrkesutbildningar, sedan 1970-talet en omvandlingsprocess från att vara normerande till att vara analytisk. Morgondagens lärarutbildare vid universiteten förväntas förmedla kunskap som vilar på vetenskapens och inte bara på erfarenhetens grund. Den utbildningsvetenskapliga forskningen och forskarutbildningen är grunden för att högskolan ska kunna rekrytera den här typen av kompetens. Förutom att kraven på lärarutbildarna har ändrats, är behovet av dem större än tidigare. Lärarutbildningen är en av Sveriges största högskoleutbildningar och stora delar av lärarkåren kommer att gå i pension under den närmaste tiden. Detta gäller för övrigt även andra lärare inom såväl högskolan som ungdomsskolan. Det finns med andra ord många goda skäl att satsa på utbildningsvetenskaplig forskning. Forskningsverksamhet och framtida strategier Området utbildningsvetenskap ska ses i ljuset av den nya lärarutbildning som trädde i kraft hösten 2000. I samband med reformen förändrades styrningen av såväl grundutbildning som forskning som är relevant för området. Universitetet hade redan innan den nationella styrningen ändrades, påbörjat ett omfattande reform- och förnyelsearbete av lärarutbildningen. Några för forskningens och forskarutbildningens viktiga förändringar var att samtliga studenter vid den nya Grundskollärarprogrammet vid Campus Norrköping blev behöriga att söka forskarutbildning. Tidigare hade det stora flertalet av lärarstudenterna inte varit formellt behöriga. Genom att skapa fyra nya universitetsämnen lyckades universitetet att lösa problemet med att ge en utbildning som både var en yrkesutbildning och samtidigt gav behörighet till forskarutbildning. Lärarutbildningen i Linköping reformerades i slutet av 1990-talet. En väsentlig förändring blev att samtliga studenter med hjälp av det nya ämnet Pedagogiskt arbete, blev behöriga till forskarutbildning. Det är ännu för tidigt att dra några slutsatser om dessa förändringar av grundutbildningen kommer att ge utslag i sökbilden till forskarutbildningarna.
Det återstår en del reformarbete för att göra utbildningsvetenskap till en självständig aktör inom forskning och forskarutbildning. En viktig förändring som nämnden ställer sig bakom, är att inrätta utbildningsvetenskap som eget vetenskapsområde. Lärande på högskolenivå utgör, i många avseenden, en förlängning av ungdomsskolan. Idag är önskemålet att hälften av ungdomskullarna fortsätter sin utbildning på högskolan efter gymnasiet och de flesta utbildningar har en längd på minst 3 år. Dessutom tillhör den största delen av studenterna en ungdomskategorin, dvs gränsen till ungdomsskolan blir mycket diffus. Detta tillsammans innebär att lärande på högskola nu fått en delvis annan innebörd och blir en betydelsefull miljö med hög angelägenhetsgrad för utbildningsvetenskaplig forskning. Denna typ av forskning bedrivs bl.a. inom FontD:s verksamhet och inom forskarskolan för Vuxnas lärande. Lärande i arbetslivet, varav ungdomsskolan och andra utbildningsinstitutioner utgör en viktig del, är ett område som ligger mycket väl framme vid Linköpings universitet och som uppmärksammas av flera av forskningsmiljöerna. Anställdas lärande i företag och offentliga institutioner har uppmärksammats i flera studier, liksom lärprocesser hos skolpersonal. Forskningen har ändrat fokus. Tidigare fanns ett intresse för hur myndighetsbeslut genomfördes på ett lokalt plan. Detta perspektiv har ersatts med forskning om lokalt lärande grundat på interaktiva processer i vardagen. Förskola, grundskola, vuxenutbildning samt gymnasieskolan med sina yrkesinriktade program, inklusive dess arbetsplatsförlagda inslag, är institutioner som beforskas av flera framstående forskargrupper. Ett annat centralt område är den läs- och skrivinriktade forskningen. Universitetet har troligtvis fler disputerade forskare inom området än något annat lärosäte i landet. Det pågår forskning inom flera stora och välfinansierade projekt inom universitetet och i samarbete med andra universitet. Det finns därför anledning att inrätta ett Center för läs- och skrivforskning. Forskarutbildning Forskarutbildningen sker inom fyra forskningsmiljöer. Totalt bedriver över 70 doktorander forskarstudier inom utbildningsvetenskap. Inom pedagogikämnet finns Pedagogik och skola: processinriktad skolforskning. De övriga tre miljöerna är tvärvetenskapliga till sin karaktär: Pedagogiskt arbete, Vuxnas lärande och FontD. I alla tre finns ett nationellt samarbete i form av forskarskolor. I fokus för forskningen i pedagogik är elevers och studenters arbete i skola och utbildning men också livet i klassrummet. Flera projekt handlar om inflytandeoch demokratifrågor och skolans normer, roller och värdegrund. Forskningen kännetecknas av en öppenhet för tvärvetenskapliga angreppssätt. I forskningsmiljön Pedagogiskt arbete problematiseras skolan som institution ur ett historiskt, samtida och framtida perspektiv. Kunskap om elevers och lärares arbete och om barns och ungdomars socialisation och lärande i och utanför skolan kommer att utvecklas. Forskningen handlar också om skolans och skolarbetets omvandling, olika lärandesituationer och klassrummets mikroprocesser, och om politiska, kulturella och sociala betingelser. Forskarskolan i Vuxnas lärande studerar den vuxnas relation till lärandets innehåll och sammanhang, t.ex. vuxenutbildning, folkbildning, högskoleutbildning
och personalutbildning. Av intresse för forskarna är också det informella lärande som sker i arbetsliv och vardagsliv. Kopplingen till livssituation och erfarenhet är central. Inom den Nationella forskarskolan i naturvetenskapernas och teknikens didaktik handlar forskningen om hur barn, ungdomar och vuxna lär sig och förstår naturvetenskap och teknik, hur undervisningen sker och hur goda miljöer för lärande och undervisning skapas. Här är det de innehållsliga frågorna som speciellt fokuseras och forskningen får därmed en disciplinär förankring. FontD är en unik satsning i ett internationellt perspektiv och verksamheten har kommit att bli den kvantitativt mest omfattande ämnesdidaktiska forskningsmiljön inom naturvetenskap och teknik i Sverige med sina 30 doktorander. En stor del av forskningen rör barns och ungdomars uppväxtvillkor och lärande, men det finns också forskning som handlar om det som i samhällsdebatten kallas livslångt lärande. Ett exempel är forskningsmiljön Vuxnas lärande som har en dominerande ställning i Sverige och utgör internationellt en av de största forskningsmiljöerna inom området. Intresset för utbildningsvetenskaplig forskarutbildning är stort. Exempelvis var det 137 personer som sökte de åtta platserna i den nationella forskarskolan i vuxnas lärande och mellan 6-7 sökande per plats till de två antagningsomgångarna till FontD. Även andra forskarutbildningar är översökta. Det finns dock anledning att kommentera svårigheter med att rekrytera yrkesverksamma lärare till forskarutbildning. Trots intensiva insatser från bland annat forskarskolan i Pedagogiskt arbete, har det visat sig vara svårt att finna lösningar som gör det möjligt för erfarna lärare att påbörja forskarutbildning. Flera lämpliga kandidater har tvingats att tacka nej till forskarutbildning på grund av de för dem dåliga finansiella villkoren. Det här är inte bara ett individuellt utan också ett strukturellt problem. Praxisnära forskning behöver den erfarenhet som verksamma lärare i grund- och gymnasieskola har. Det finns anledning att försöka skapa utbildningsvägar som gör det möjligt för sådana sökande att påbörja forskarutbildning utan att för den skull göra en allt för stor ekonomisk förlust. En möjlighet skulle kunna vara att likt medicinarna kombinera forskarutbildning med yrkesverksamhet. Kvalitén på forskarutbildningen får dock inte äventyras. Rekrytering samt lärarnas arbete inom forskning Området står inför stora pensionsavgångar och inom nämndens verksamhetsområde finns i dag ett stort antal doktorander och yngre forskare som bör kunna fylla de luckor som uppstår. Redan under forskarutbildningen slussas doktoranderna in i grundutbildningen och får på så sätt undervisningserfarenhet, samtidigt som grundutbildningen får ta del av den spetskompetens som doktoranderna har. Såväl företrädare för grundutbildningsprogrammen som för forskningsmiljöerna vittnar om hur viktigt det är för alla parter att studenter har doktorander som lärare. Idag saknar ett av de stora lärarprogrammen (Campus Norrköping) en tydlig anknytning till forskarutbildning. Doktorander från forskningsmiljöer inom filosofisk fakultet (främst tema Barn) och Pedagogiskt arbete har varit verksamma som lärare i Norrköping för att kompensera för denna brist. FontD har sedan sin verksamhetsstart arrangerat en lång rad forskningsseminarier och de doktorander inom forskarskolan som är anställda vid Linköpings universitet tar del i grundutbildningen, vilket givetvis är en förstärkning. Inom den närmaste framtiden finns det också goda förutsättningar för att även vissa delar inom doktorandernas forskningsprojekt kommer att bedrivas i samarbete med grundutbildningen. Trots detta finns det anledning att betona
vikten av att det bedrivs utbildningsvetenskaplig forskning och forskarutbildning i nära anknytning till all grundutbildning. De flesta lärare inom forskningsmiljöerna har sin arbetstid fördelad mellan forskning och undervisning men fördelningen av lärarnas arbetstid varierar mycket beroende på olika grad av extern finansiering. Dessutom tillämpas arbetstidsavtalet på olika sätt vid tjänsteplanering. Universitetet har ingen gemensam policy i fallet utan ansvaret är delegerat. Således finns universitetslektorer utan forskning i anställningen om extern finansiering saknas. Frågan ingår i det strategiska arbete som pågår inom området. Det finns en självklar strävan att alla lärare inom området också ska ha forskning i sin tjänstgöring. I det här sammanhanget är PiUs ett gott exempel, där samtliga lärare ägnar sig åt forskning. Jämställdhet Idag är de flesta av doktoranderna kvinnor, medan samtliga professorer är män. Det finns såväl kvinnliga som manliga docenter inom området. Området arbetar aktivt med frågan om jämställdhet exempelvis i rekryteringsarbetet. Genom nationella utlysningar av doktorandanställningar och antagning som föregås av intervjuer ökar förutsättningarna för blandade intressegrupper och en rättvis bedömning av förutsättningar oavsett kön. En miljö som är värd att lyfta fram i det här sammanhanget är FontD där idag femton av doktoranderna är män och femton är kvinnor. Bedömningsgrupperna sammansättning skall vara könsneutrala så långt det går både vid antagning av doktorand och vid anställning. Likaså eftersträvar området blandad sammansättning av betygsnämnder. För de anställda sker jämställdhetsbefrämjande åtgärder främst på institutionsnivå. Institutionen för beteendevetenskap driver frågan om att fler av de disputerade kvinnorna ska bli docentkompetenta. Institutionen försöker att skapa så goda strukturella villkor som möjligt för att kvinnor ska nå höga akademiska positioner. Ett sätt är att ge kvinnliga docenter handledningsansvar inom forskarutbildningen. Forskningsinformation Flera av forskningsmiljöerna har ett väl utvecklat system för forskningsinformation. Förutom traditionella former som populärvetenskaplig publicering och föreläsningar vid exempelvis studiedagar och andra typer av fortbildning, har exempelvis PiUs-gruppen drivit forskarcirklar för lärare och rektorer. Samverkan med det omgivande samhället Det finns ett tätt samarbete med skolor av olika slag (grundskola, gymnasieskola och KOMVUX). Likaså finns det ett nära samband med Vuxenutbildarcentrum och Östsam. Beslut i detta ärende har fattats vid sammanträde med Nämnden för utbildningsvetenskap den 7 oktober 2003. I beslutet har deltagit ledamöterna Anward (ordförande), Boozon, Hultman, Lindström, Reimers, Torstenson-Ed, Fejes, Wahlström och Carlgren. Tjänstgörande suppleant var Abrandt Dahlgren. Närvarande var även kanslichef Cederberg, sekreterare Kelly, personalföreträdare
Plymoth samt utbildningsledare Ernestam, Henmark, Magnusson och Sundkvist, den sistnämnda föredragande. Jan Anward Ordförande Maria Sundkvist Utbildningsledare