VATTENFÖRSÖRJNING HÖGESTAD Provpumpning av Centralborran Arbetsmaterial Malmö 2003-12-19 SWECO VIAK AB Södra regionen Granskad Claes Regander Johan Landberg Uppdragsnummer 1240289 SWECO VIAK Geijersgatan 8, 216 18 Malmö Telefon 040-16 70 00 Telefax 040-15 43 47
Innehåll 1 Sammanfattning 1 2 Bakgrund 2 3 Geologi och hydrogeologi 2 3.1 Berggrund 2 3.2 Jordlager 2 3.3 Hydrogeologiska förhållanden 3 4 Provpumpning 3 4.1 Genomförande 3 4.2 Observationspunkter 4 4.3 Utvärdering av grundvattenmagasinets hydrauliska egenskaper 5 5 Vattenbeskaffenhet 6 6 Prognos för framtida grundvattenuttags inverkan på omkringliggande områden 6
1 Sammanfattning Vattenförsörjningen för Högestads Gods och Högestads by baseras på grundvatten från den underliggande berggrunden. Vattnet tas enligt uppgift ut via två brunnar, Centralborran respektive Stallborran, anlagda under 1960-1970 talet. Som ett underlag för en eventuell framtida tillståndsansökan till Miljödomstolen har en grundvattenundersökning utförts. Syftet var att klarlägga de nuvarande grundvattenförhållanden i och kring det aktuella täktområdet, samt att bedöma vilka effekter den befintliga täkten kan ha på omgivningen. Berggrunden i området består huvudsakligen av kalksten eller sandsten, men även lersten förekommer. Jordlagren vid Högestads by består av en lerig morän. Jordlagrens mäktighet är inte känd i anslutning till Högestads by, men aktuella brunnsdjup indikerar på en betydande jordlagermäktighet, sannolikt överstigande 20 meter. För att bestämma brunnarnas och grundvattenmagasinets hydrauliska egenskaper har en provpumpning av Centralborran utförts. Provpumpningen startade 2003-10-20 och avslutades 2003-11-13. Vattenuttaget skedde med befintlig pump och flödet konstanthölls till 5,9 l/s (510 m 3 /d). Under den tid som provpumpningen pågick försöjdes Högestads by med vatten från Stallborran. Vattenuttaget från denna uppgick under denna tid till maximalt ca 15 m 3 per dygn. För att erhålla bästa möjliga information om grundvattenuttagets påverkan på omgivningen utnyttjades ett flertal bergborrade och grävda brunnar som observationspunkter. Provpumpningen fortgick under 24 dygn, vilket motsvarar ca 35 000 minuter. Något fortvarighetstillstånd uppnåddes inte under denna tid. Dock uppvisade mätdata tydliga indikationer på att uttaget skett från ett stort grundvattenmagasin utan inverkan av hydrauliska gränser. Grundvattennivåmätningarna i de grävda brunnarna under provpumpningen visade inte på någon påverkan på grundvattenförhållandena i jordlagren. Mätdata från de bergborrade brunnarna, visar på att påverkan på grundvattennivån i berggrunden vid pumpningens slut understeg 0,3 m på ett avstånd mer än 300 m från uttagsbrunnen. Ett beräknat praktiskt influensområde för detta uttag, baserat på ett förväntat fortvarighetstillstånd samt på kriteriet att avsänkningen skall vara mindre än 0,3 m, utgörs av en cirkel kring Centralborran med radien ca 350 m, se bilaga1. Förutsätts ett förväntat framtida 1 (7)
uttag av ca 150 m 3 /d och med i övrigt ovanstående förutsättningar erhålls en avsänkning i Centralborran på ca 0,3 m och ett beräknat praktiskt influensområde med en radie, som understiger storleksordningen 100 m. 2 Bakgrund Vattenförsörjningen för Högestads Gods och Högestads by baseras på grundvatten från den underliggande berggrunden. Vattnet tas enligt uppgift ut via två brunnar, Centralborran respektive Stallborran, anlagda under 1960-1970 talet. Kapaciteten hos dessa brunnar har angivits till 300 respektive 160 l/min motsvarande 18 respektive 9.6 m 3 /h. Det uttagna grundvattnet nyttjas såväl för djurproduktion som konsumtionsvatten för ett antal bostadsfastigheter. Någon jordbruksbevattning förekommer för närvarande inte. Något formellt tillstånd till uttag av grundvatten i enlighet med Miljöbalkens 11 kapitel föreligger ännu inte. har övervägt att låta pröva den nuvarande vattenverksamheten enligt 11 kap. Miljöbalken. Som ett underlag för en eventuell framtida tillståndsansökan till Miljödomstolen har en grundvattenundersökning utförts. Syftet var att klarlägga de nuvarande grundvattenförhållanden i och kring det aktuella täktområdet, samt att bedöma vilka effekter den befintliga täkten kan ha på omgivningen. 3 Geologi och hydrogeologi 3.1 Berggrund Det finns ingen detaljerad karta i skala 1: 50 000 över det aktuella området, men enligt översiktskartan över Skånes berggrund (SGU Ser. Ba nr 43, skala 1:250 000) består berggrunden i området av sedimentbergarter från kritaperioden. Dessa sedimentbergarter består flerstädes av kalksten eller sandsten, men även lersten förekommer. 3.2 Jordlager Jordlagren vid Högestads by består av en lerig morän. Omedelbart väster om byn återfinns ett större område med sandiga jordarter 2 (7)
(glacifluviala avlagringar). Mindre områden med sandiga jordarter förekommer även söder om och nordöst om byn. Jordlagrens mäktighet är inte känd i anslutning till Högestads by, men aktuella brunnsdjup indikerar på en betydande jordlagermäktighet, sannolikt överstigande 20 meter. 3.3 Hydrogeologiska förhållanden Området kring Högestads by karakteriseras av mäktiga jordlager, vars övre delar vanligtvis utgörs av moränmaterial. I jordlagren kan lokalt ytliga grundvattenförekomster av begränsad omfattning påträffas i vattenförande linser. På något större djup kan mera vattenförande sediment ställvis påträffas. Under jordlagren förekommer sedimentär berggrund av varierande sammansättning med varierande vattenförande egenskaper. Det ytliga grundvattnet i jordlagren dräneras lokalt ut i topografiskt betingade utströmningsområden och sänkor. Huvudsaklig dräneringsriktning är här sannolikt österut mot Fyledalssänkan. Grundvattnet i sedimentberggrunden har en huvudsaklig flödesriktning söderut, ut mot kusten i närheten av Ystad. I stora drag är grundvattnet i ständig rörelse från områden med högre tryckpotential i riktning mot områden med lägre tryckpotential. Detta gäller såväl vattnets rörelse i jordlagren som i berggrunden och transporten av vatten mellan jordlager och berggrund. Lokalt innebär detta att det i området, under naturliga förhållanden, kan förekomma delområden med artesiskt tryck där grundvatten läcker från berggrunden upp i jordlagren. Normalt är dock vattnets rörelse riktad från markytan genom jordlagren ner i berggrunden. 4 Provpumpning 4.1 Genomförande För att bestämma brunnarnas och grundvattenmagasinets hydrauliska egenskaper har en provpumpning av Centralborran utförts. Den uttagna vattenmängden avleddes under pumpningen till en närbelägen dagvattenbrunn. Dagvattenledningen mynnade i en sk poleringsdamm ca 300 meter från Centralborran (se bilaga 1). Jordlagren runt poleringsdammen består av en lerig morän med relativt låg 3 (7)
vattengenomsläpplighet. Vattennivån i poleringsdammen steg markant under provpumpningen. Det bortledda vattnet bedöms därför inte i någon betydande utsträckning ha stört provpumpningen genom återinfiltration under provpumpningen. Provpumpningen startade 2003-10-20 och avslutades 2003-11-13. Vattenuttaget skedde med befintlig pump och flödet konstanthölls till 5,9 l/s. Under de knappt 24 dygn provpumpningen pågick bortleddes totalt ca 12 100 m 3 grundvatten. Under den tid som provpumpningen pågick försöjdes Högestads by med vatten från Stallborran. Vattenuttaget från denna uppgick under denna tid till maximalt ca 15 m 3 per dygn. 4.2 Observationspunkter För att erhålla bästa möjliga information om grundvattenmagasinets uppbyggnad och grundvattenuttagets påverkan på omgivningen utnyttjades ett flertal bergborrade brunnar som observationspunkter. Även grävda jordlagerbrunnar i området övervakades för att kunna klarlägga ett eventuellt samband mellan vattenmagasinet i berggrunden och överliggande jordlager. Lägen för samtliga obsbrunnar framgår av bilaga 1. Följande observationspunkter ingick i provpumpningsprogrammet: Uttagsbrunnen: Centralborran Observationsbrunnar i berggrunden: Stallborran, Prästbostaden, Bostället, 2380 och 2415 Observationsbrunnar i jordlagren: Affären, 2381, 2408 och 2410 Under provpumpningen registrerades trycknivåförändringarna i Centralborran och Stallborran både manuellt med kabelljuslod och och med automatiska tryckgivare, sk divers. I övriga obspunkter registrerades nivåförändringarna endast manuellt. Mätningarna redovisas i diagramform i bilaga 2. Väsentliga data för observationpunkterna finns samlade i tabell 3.1. Tabell 3.1 Data rörande observationspunkter 4 (7)
Brunn Brunnstyp Brunnsdjup (m) Avstånd till uttagsbrunn Avsänkning vid (m) (m) Centralborran borrad 38,00-0,66 Stallborran borrad 35,00 280 0,31 Prästbostaden borrad 52,00 290 0,23 Affären grävd 6,80 310 0,05 Bostället borrad 34,00 330 0,17 2380 borrad 28,30 1000 0,17 2410 grävd 5,05 1120-0,05 2381 grävd 5,95 1310-0,13 2384 grävd 6,10 1400-0,02 2415 borrad 23,00 1500 0,12 4.3 Utvärdering av grundvattenmagasinets hydrauliska egenskaper 4.3.1 Avsänkningsförlopp Provpumpningen fortgick under 24 dygn, vilket motsvarar ca 35 000 minuter. Något fortvarighetstillstånd uppnåddes inte under denna tid. Dock uppvisade mätdata tydliga indikationer på att uttaget skett från ett stort grundvattenmagasin utan inverkan av hydrauliska gränser. Med utgångspunkt från avsänkningsförloppen i uttagsbrunnen och de omgivande observationspunkterna kan berggrundens vattengenomsläpplighet (transmissivitet uttryckt som T-värde) och magasinsegenskaper (uttryckt i form av magasinskoefficient, S-värde) i brunnarnas omgivning bestämmas. Beräknade värden på ovannämnda egenskaper redovisas i tabell 3.2. Tabell 3.2 Beräknade värden avseende transmissivitet och magasinskoefficient Brunn Avstånd till uttagsbrunn T-värde (m 2 /s) S-värde x (m) x 10-3 10-4 Centralborran - 9,4 - Stallborran 280 9,8 6 Prästbostaden 290 16 2,3 Bostället 330 15 4,9 2380 1000 16 1,4 2415 1500 16 14 5 (7)
4.3.2 Omgivningspåverkan Grundvattennivåmätningarna i de grävda brunnarna under provpumpningen visade inte på någon påverkan på grundvattenförhållandena i jordlagren. En sammanställning över mätdata från de bergborrade brunnarna, som funktion av avståndet till uttagsbrunnen, redovisas i bilaga 3. Diagrammet i denna bilagan visar på att påverkan på grundvattennivån i berggrunden vid pumpningens slut understeg 0,3 m på ett avstånd mer än 300 m från uttagsbrunnen. 5 Vattenbeskaffenhet Vattnet från såväl Centralborran som Stallborran provtas regelbundet för analys. Det kan konstateras att halterna xxxxx ( analysresultat ännu inte erhållna) 6 Prognos för framtida grundvattenuttags inverkan på omkringliggande områden En bedömning av framtida grundvattenuttags påverkan på omgivningen baseras på en prognos över framtida vattenförbrukning. Med utgångspunkt från ett befolkningsunderlag på ca 200 personer i Högestads by och en normal vattenförbrukning på ca 250 l/pe och dygn kan behovet beräknas till i medeltal 50 m 3 /dygn. Tas hänsyn till Högestads AB lokala förbrukning till övriga ändamål kan den samlade förbrukningen beräknas till ca 150 m 3 /d, motsvarande ca 1,75 l/s. Vid den den genomförda provpumningen uppnåddes inte något fortvarighetstillstånd. Med de aktuella hydrogeologiska förutsättningarna kan dock erfarenhetsmässigt ett sådant förväntas erhållas efter 6-8 månaders pumpning, ( 260 000 350 000 minuter). Extrapoleras avsänkningstrenden för uttagsbrunnen till denna tid erhålls en avsänkning i Centralborran på ca 0.75 m. Motsvarande extrapolering för övriga observationspunkter indikerar en ökad avsänkning på i storleksordningen 0,1 m. Det praktiska influensområdet för detta uttag, baserat på kriteriet att avsänkningen skall vara mindre än 0,3 6 (7)
m, utgörs av en cirkel kring centralborran med radien ca 350 m, se bilaga1. Ett förväntat framtida uttag av ca 150 m 3 /d ger med ovanstående förutsättningar en avsänkning i Centralborran på ca 0,3 m och ett influensområde med en radie som understiger storleksordningen 100 m. 7 (7)