BILAGA 2. Roma vattentäkt REGION GOTLAND JÖNKÖPING VATTEN OCH MILJÖ TEKNISK BESKRIVNING UPPDRAGSNUMMER

Transkript

1 REGION GOTLAND Roma vattentäkt UPPDRAGSNUMMER TEKNISK BESKRIVNING PÅ UPPDRAG AV REGION GOTLAND JÖNKÖPING VATTEN OCH MILJÖ NIKLAS EKSTRAND HÅKAN WENNERBERG MARIA FORSGÅRD KARIN ALENIUS UPPDRAGSLEDARE HANDLÄGGARE HANDLÄGGARE GRANSKARE repo001.docx

2 repo001.docx Sweco Järnvägsgatan 3 Box 1062 SE Jönköping, Sverige Telefon +46 (0) Fax +46 (0) Sweco Environment AB Org.nr Styrelsens säte: Stockholm Håkan Wennerberg Civilingenjör Miljö- och vattenteknik Jönköping Vatten & Miljö Telefon direkt +46 (0) Mobil +46 (0) hakan.wennerberg@sweco.se

3 LEGAL# v2 Innehållsförteckning 1 Inledning Bakgrund Systemkoncept i översikt 1 2 Beskrivning av området Lokalisering Geologi Topografi, avrinning och grundvattenbildning Hydrogeologi Vattenkvalitet 8 3 Vattenanläggningens utformning Brunn Vattenverk Styr- och övervakningssystem Nuvarande och framtida vattenuttag 10 4 Undersökning Brunn Utförande av undersökningen Resultat av undersökningen 11 5 Bedömning av hydraulisk omgivningspåverkan 13 6 Tidplan och kostnader 15 7 Referenser 15 Bilaga: 2.1. Fältrapport

4 repo001.docx

5 1 Inledning 1.1 Bakgrund Region Gotland ( Regionen ) nyttjar i sin vattenförsörjning av Roma, Dalhem och Lövsta en bergborrad brunn på fastigheten Roma Kloster 1:37 ( Brunn 5 ) som tillsammans med två andra, sedan tidigare tillståndsgivna, brunnar står för råvattenproduktionen. Bortledning av grundvatten är, enligt bestämmelser i miljöbalken, så kallad vattenverksamhet, för vilken det krävs tillstånd. Denna tekniska beskrivning utgör en rapport över den tekniska utredning som Regionen har genomfört avseende bortledning av grundvatten från Brunn 5 och bifogas ansökan om tillstånd för nämnda verksamhet. 1.2 Systemkoncept i översikt Råvatten till vattenverket i Roma uttas från totalt tre brunnar. Två av brunnarna ( Br 1 och U2 ) är lokaliserade ca 4 km nordväst om Roma samhälle. Den tredje brunnen är den aktuella Brunn 5 för vilken tillstånd ska sökas. Vattenverket är beläget i centrala Roma samhälle och försett med en reservoar på 160 m 3. Råvattentillförseln styrs av nivån i reservoaren. Vid sjunkande nivå startar pumparna i brunnarna och reservoaren fylls på. 2 Beskrivning av området 2.1 Lokalisering Brunn 5 är belägen på fastigheten Roma Kloster 1:37 i Roma, ca 15 km sydost om Visby (Figur 1). Fastigheten ligger centralt i Roma och ägs av Hemsö Häggen Kommanditbolag. Roma Kloster 1:37 och platsen för Brunn 5 omfattas av detaljplan för Roma Kloster 1:214 m.fl., vilken vann laga kraft Marken där Brunn 5 är lokaliserad är enligt gällande detaljplan planlagd som kvartersmark för bostäder, kontor, skola, vårdinrättning eller s.k. centrumbebyggelse. Vattentäkten med tillhörande vattenledningar skyddas med servitut belastande Roma Kloster 1:37. Servitutet omfattar även angöring till vattentäktsområdet. Vattenverket ligger på fastigheten Roma Kloster 2:6 vilken ägs av Region Gotland. 1 (15) repo001.docx

6 Figur 1: Regional orienteringskarta med ungefärligt läge för Roma vattentäkt. Lantmäteriverket. Ärende nr MS2011/ Lokalisering av Brunn 5 respektive vattenverket framgår av Figur 2. Inom fastigheten Roma Kloster 1:202 har AB Gotlandshem två huslängor med bostadslägenheter i ett plan. På fastigheten Roma Kloster 1:37 ligger det nya äldreboendet som togs i bruk 2010 med plats för ca 50 boende. På Roma Kloster 1:214 ligger den numera nedlagda Klostergården (tidigare äldreboende) som avses säljas. Byggnaden fungerar i nuläget som tillfällig förskola och framtida användning är oklar, men regleras av detaljplan. 2 (15) repo001.docx

7 Figur 2: Lokal orienteringskarta med Brunn 5 utmärkt. Lantmäteriverket. Ärende nr MS2011/ Geologi Den övre berggrunden på Gotland är uppbyggd av olika typer av sedimentära bergarter bildade under kambrium till silur. De sedimentära bergarterna överlagrar urberget och har en total mäktighet på knappt 500 m i Romaområdet (Erlström, M., m.fl., 2009). De övre sedimentära bergarterna i Romaområdet tillhör den stratigrafiska enheten som kallas Slitegruppen (Figur 3) och är avsatta under silur. Slitegruppen utgörs av flera enheter vilka främst består av olika typer av kalksten. Inom Romaområdet förekommer märgelsten och märgel (Erlström, M., m.fl., 2009) som den ytligaste bergarten. Denna är relativt lättvittrad och det är därför Romaområdet är relativt låglänt och flackt. I nordväst övergår Slitegruppen till att utgöras av mer kristallina bergarter. Dessa är relativt svårvittrade och utgör därför ett höjdområde i nordväst. Gränsen går ungefärligt nordväst om en linje mellan Träkumla och Follingbo. Sydost om Roma gränsar Slitegruppen mot den så kallade Hallaformationen. Denna gräns går ungefärligt längs linjen Atlingbo Roma Kloster. 3 (15) repo001.docx

8 Figur 3: De olika stratigrafiska enheterna i området kring Roma. Roma är markerat med röd ring. SGU Borrprotokoll från Brunn 5 i Roma, som är 28 m djup, visar att sedimentberget är mest uppsprucket i dess övre delar för att sedan övergå till medelhård kalksten. Av studerade borrprotokoll från brunnar inne i Roma Kloster framgår att jordlagermäktigheten generellt uppgår till omkring 4 m och att jordlagren utgörs av lera och morän. Av borrprotokoll från Brunn 5 framgår dock att jordlagren är 6 meter mäktiga. Sannolikt är det moränmärgel och lermärgel som avses i borrprotokollen. I vissa fall har även sand ovanpå de täta jordarterna dokumenterats. Av jordartskartan (Figur 4) framgår att områden med moränlera eller lermorän dominerar och att områden med sand, torv och lera förekommer. Sand, torv och lera förekommer huvudsakligen öster om Roma, i ett stråk längs Atlingbo Roma Kloster. Dessa jordarter är företrädelsevis postglaciala och sannolikt förekommer därför morän (moränmärgel eller lermärgel) under dessa. I området förekommer ett fåtal områden med hällmark. 4 (15) repo001.docx

9 Figur 4: Redovisning av förekommande jordarter i anslutning till Roma vattentäkt (röd cirkel). SGU 2.3 Topografi, avrinning och grundvattenbildning Markytan ligger på ca +30 m (RH00) och området är flackt. Topografiskt lutar markytan svagt mot öster i riktning mot Gothemsån. Gothemsån avrinner mot nordost ca 400 meter öster om Brunn 5 och bedöms, baserat på topografin, att vara dränerande för grundvatten i jordlager. Möjligen påverkas även grundvattnets trycknivåer i berg, men detta är inte fastställt. Ån är recipient för ytvattenavrinningen och sannolikt delar av grundvattenavrinningen från området. I områden med berg i dagen eller genomsläppliga ytjordarter kan grovt sett hela nettonederbörden antas bilda grundvatten. I områden med täta jordarter bildar endast en del av nettonederbörden grundvatten. Nettonederbörden är den del av nederbörden som är tillgänglig för grundvattenbildning. Enligt SGU uppgår nettonederbörden i Visbyområdet till ca 150 mm/år (SGU, 2005). Enligt Rodhe m.fl. uppgår grundvattenbildningen i Romaområdet till mm/år eller 4,8 7,1 l/s och km 2 (Rodhe m.fl., 2006). Uppgiften baseras på beräkningar. Baserat på en provpumpning 1977 av en brunn i Busarve (ca 4 km nordväst om Roma samhälle) bedömdes grundvattenbildningen till grundvattenmagasinen i sedimentberget att vara i storleksordningen 15 mm/år (VBB Viak, 1991). Uppgiften baserades på bedömd 5 (15) repo001.docx

10 storlek av influensområdet relativt ett teoretiskt vattenuttag på 30 l/s i Romaområdet. Orsaken till den relativt lågt bedömda grundvattenbildningen var att täta ytjordarter, mindre vattenförande berglager (lersten) och lerstick i lagerföljden reducerar grundvattenbildningen successivt med ökat djup. Flera olika faktorer gör att den verkliga grundvattenbildningen varierar både geografisk och över tiden. Variationer i grundvattenbildning beror på förekomsten av områden med genomsläppliga jordlager direkt på berggrunden, blottad berggrund, hydraulisk kontakt mellan olika grundvattenmagasin, ev. kontakt med ytvatten och ytlig karstvittring samt den rådande vädersituationen. Med grundvattenbildning avses fortsättningsvis i texten den s.k. nettogrundvattenbildningen, d.v.s. det totala tillskottet av vatten till det aktuella grundvattenmagasinet. 2.4 Hydrogeologi Den regionala grundvattenströmningen i Romaområdet sker i stort från NV (nordväst) mot SO (sydost) (VBB Viak, 1991). Den bedömda gradienten är i storleksordningen ca 1. Tidigare undersökningar har konstaterat att flera brunnar i området har artesiskt vatten, d.v.s. grundvattenytans trycknivå är högre än markytan (Viak, 1978). Detta orsakas av att grundvattenmagasinen i Romaområdet är av sluten karaktär och står i hydraulisk kontakt med höjdområdena i NV där blottad berggrund medger högre grundvattenbildning. Tillrinningsområdet för vattentäkten i Roma Kloster begränsas av vattentäktens influensområde (balansen mellan uttag och grundvattenbildning), grundvattenmagasinets gränser samt av topografin. Sydost om Roma begränsas grundvattenmagasinet av Hallaformationen vilken har sämre hydrauliska egenskaper. Denna gräns går ungefärligt längs linjen Atlingbo Roma Kloster, och är sannolikt ingen skarp hydraulisk gräns (Viak, 1978). I nordväst avgränsas grundvattenmagasinet mot höjdområdena längs en linje ungefärligt längs Träkumla Follingbo. Nordväst om denna gräns förekommer sedimentberglager med andra hydrauliska egenskaper. Som beskrivits ovan finns sannolikt hydraulisk kontakt mellan grundvattenmagasinet i Romaområdet och höjdområden i nordväst. Mot nordväst antas därför att tillrinningsområdet avgränsas av ytvattendelare uppe på höjdområdena. Det är dock mycket svårt att avgöra om och var yt- och grundvattendelare sammanfaller i detta höjdområde. Tillrinningsområdet för vattentäkten är stort och svårdefinierat, ett översiktligt förslag visas i Figur 5. 6 (15) repo001.docx

11 Figur 5: Bedömt ungefärligt tillrinningsområde för Brunn 5. Förklaring till färgerna (jordarterna) framgår av Figur 4. SGU Sedimentbergets spricksystem, där grundvattentransporten sker, kan delas in i ett antal huvudspricksystem som huvudsakligen är horisontella och vertikala. De vertikala sprickorna är främst orienterade i riktningarna NV-SO samt NO-SV (VBB Viak, 1991). De nordostliga spricksystemen är dominerande med större och mer ihållande sprickor. De nordvästliga spricksystemen ansluter till det nordostliga och är inte lika ihållande (SGU, 2005). I det horisontella spricksystemet förekommer vidgade sprickor vilka har stor betydelse för vattentransporten mellan de vertikala spricksystemen (VBB Viak, 1991). Enskilda sprickor eller spricksystem kan ha stor effekt på vattenföringen i denna typ av grundvattenmagasin. Karstbildning, d.v.s. kemisk vittring som ger upphov till håligheter, förekommer i spricksystemen. Ytlig karstbildning har stor betydelse för infiltration och grundvattenbildning samt grundvattenflöde både med avseende på kvantitet och på kvalitet. Karstvittring kan ge upphov till öppna vertikalsprickor och s.k. slukhål där ytvatten kan ledas ned i berggrunden. Förekomst av slukhål i området kring Roma är inte känt, men kan förekomma. 7 (15) repo001.docx

12 Enligt SGU kännetecknas grundvattenmagasinen i berggrunden på Gotland av låg porositet, men hög hydraulisk konduktivitet (genomsläpplighet) (SGU, 2005). Detta innebär att grundvattenmagasinen har låg förmåga att magasinera vatten samtidigt som vattenföringen kan vara hög till t.ex. brunnar. Man kan därför förvänta sig att grundvattennivåer varierar relativt kraftigt under året och att grundvattenuttag får stor omgivningspåverkan. Den effektiva porositeten som anger hur stor del av den totala porvolymen som är tillgänglig för rörligt grundvatten är inte känd men kan antas variera kraftigt, även inom samma grundvattenmagasin. Undersökningar och beräkningar av effektiv porositet i området vid File Hajdar på Gotland, där liknande geologiska förhållanden råder som i Roma, visar att den effektiva porositeten kan variera från några promille till flera procent (T. Fagerlind, L. Nordberg, 1973). Brunn 5 korttidsprovpumpades i juni 2015 (Sweco, 2015). I avsnitt 4 redovisas utförande och resultat av denna undersökning. I närområdet till Brunn 5 förekommer inga kända större konkurrerande vattenuttag från sedimentberget. Två privata geoenergianläggningar förekommer där grundvatten nyttjas för energiutvinning. Grundvatten uttas från en brunn och återförs i en annan, s.k. grundvattenbaserat tvåbrunnssystem. Dessa är belägna på ca 100 m respektive ca 500 m från Brunn 5. Då det inte rör sig om nettouttag av grundvatten och då dessa försörjer mindre bostäder bedöms den hydrauliska påverkan vara begränsad. 2.5 Vattenkvalitet Enskilda analyser har utförts på råvatten (obehandlat vatten) från Brunn 5 under år 2009, 2013 och delvis även 2014 och Vattenkemin i Brunn 5 indikerar sannolik påverkan av relikt saltvatten (gammalt havsvatten från tiden efter den senaste nedisningen då stora områden täcktes av hav), men höga halter av klorid och sulfat kan även indikera påverkan från deponiverksamhet. Vid flera provtagningstillfällen har vattnet varit otjänligt eller tjänligt med anmärkning med avseende på koliforma bakterier och e-coli. Halterna av bakterier antyder påverkan från fekalier eller avloppsvatten. Vid ett provtagningstillfälle i november 2015 detekterades spår tetrakloretylen i råvattnet. Detta kan vara ett tecken på påverkan från den konstaterade grundvattenföroreningen vid f.d. Roma kemtvätt. I vattenverket blandas råvattnet från Brunn 5 med råvatten från brunnarna i Busarve och behandlas för att uppnå dricksvattenkvalitet. 8 (15) repo001.docx

13 3 Vattenanläggningens utformning 3.1 Brunn 5 Råvatten till vattenverket i Roma uttas från totalt tre brunnar. Två av brunnarna är lokaliserade till fastigheten Roma Busarve 1:37 som är belägen ca 4 km nordväst om Roma samhälle. Den tredje brunnen är den aktuella Brunn 5 för vilken tillstånd ska sökas (Figur 6). Brunnen mättes in i plan och höjd Inmätta höjder: markyta vid brunnsläge: m (RH00) röröverkant, foderrör: m (RH00) Figur 6: Översikt brunnslägen i Busarve och Romakloster samt VA-verksamhetsområde. Brunn 5 borrades 2008 i syfte att ersätta en äldre brunn som var belägen på platsen för nuvarande äldreboende. Den ersatta brunnen nyttjades av Regionen från ca 1970 när vattenbehovet sommartid inte kunde tillgodoses från övriga dåvarande brunnar i Roma. Huvudanledningarna till valet av plats av Brunn 5 var att infrastruktur i form av ledningar till och från vattenverket fanns dragna samt att Region Gotland hade rådighet över fastigheten där den nya brunnen borrades. 9 (15) repo001.docx

14 10 (15) Brunn 5 är 28 meter djup, varav de nedersta 16 metrarna utgör öppet hål i kalksten. Foderröret är 157 mm i innerdiameter, det öppna borrhålet i kalkstenen är ca 140 mm i diameter. Brunnens kapacitet anges, enligt borrprotokollet, till l/h (drygt 2,7 l/s) (se fältrapport i bilaga 2.1). Brunnen är försedd med en dränkbar pump som har kapaciteten ca 1,4 l/s. Brunnen saknar överbyggnad och inhägnad. 3.2 Vattenverk Vattenverket, beläget på fastigheten Roma Kloster 2:6 är försett med en reservoar på 160 m 3. Råvattnet från brunnarna i Busarve leds i en gemensam ledning till vattenverket. Före processtegen i vattenverket blandas råvatten från Busarve med råvatten från Brunn 5 via ventiler. Råvattnet genomgår desinficering med monokloramin och UV-ljus innan det släpps till reservoaren. I skrivande stund pågår upphandling av utökad process i vattenverket i form av ett ultrafilter (ytterligare barriär mot bakterier), utrustning för ph-justering efter ultrafilter samt nytt UV-ljus. Vattenverket saknar inhägnad. 3.3 Styr- och övervakningssystem Råvattentillförseln styrs av nivån i reservoaren i vattenverket. Vid sjunkande nivå startar pumparna i brunnarna och reservoaren fylls på. Pumpningen i Brunn 5 sker därmed inte kontinuerligt, utan i intervaller. Sammanlagd drifttid för brunnen uppskattas till timmar per dygn. Summerande vattenmätare saknas för Brunn 5. I vattenverket finns möjlighet att ta ut separat vattenprover från Brunn 5 via en kran. 3.4 Nuvarande och framtida vattenuttag Den totala vattenförbrukningen från vattenverket är i snitt ca 300 m 3 /dygn. Maximal dygnsförbrukning under åren var 380 m 3 /dygn. Ur Brunn 5 kan kontinuerligt uttas ca 5 m 3 /h eller 1,4 l/s (maximal pumpkapacitet). Detta uttag ger en avsänkning på ca 3,6 meter enligt vad som framkom vid provpumpningen (se vidare kapitel 4). Nuvarande sammanlagd drifttid för Brunn 5 per dygn uppskattas till ca timmar. Vanligen går pumpen med lägre kapacitet än den maximala, vilket ger en avsänkning på någon meter. Det årliga uttaget uppgår som mest till mellan m 3 /år och m 3 /år baserat på uppgifter för åren , 2012 och Detta motsvarar omkring 30 m 3 /dygn. Då vattenmätare saknas för Brunn 5 är uppgifterna om uttag baserade på totalt inkommande råvatten till vattenverket i Roma och uttagen vattenmängd enbart från brunnarna i Busarve (Br 1 och U2). Det är sedan tidigare känt att den för det normala vattenbehovet i Roma erforderliga vattenmängden kan erhållas från brunnarna Br 1 och U2. Men med hänsyn till perioder repo001.docx

15 med större vattenförbrukning (dom för Busarve begränsar uttagsmöjligheterna från Br 1 och U2), föroreningsrisk, ledningshaverier m.m. så vill Regionen dock även fortsättningsvis kunna utnyttja Brunn 5. Driften av Brunn 5 är likartad och jämn under året med relativt lågt flöde. Enligt Region Gotlands långsiktiga prognos bedöms nuvarande totala uttag från Brunn 5 och Br 1 och U2 i Busarve att vara tillräckligt för de kommande 30 årens vattenbehov. 4 Undersökning Brunn 5 För att beskriva det nuvarande vattenuttagets omgivningspåverkan har Regionen genomfört en undersökning bestående av en korttidsprovpumpning av Brunn 5 och utvärdering av denna. Nedan sammanfattas kort den genomförda undersökningen tillsammans med resultat och slutsatser. För en fullständig redogörelse hänvisas till bilaga Utförande av undersökningen Korttidsprovpumpningen utfördes från förmiddagen till eftermiddagen Provpumpningens längd uppgick till ca 30 timmar. Brunnen hade varit vilande (pump avstängd) sedan kvällen Pumpningen utfördes med ett konstant flöde av ca 5 m 3 /h (1,4 l/s). Detta är pumpens maxflöde och normalt kommer pumpen att gå för lägre flöden, vilket innebär att påverkan är mindre. Två observationspunkter i berg var, tillsammans med pumpbrunnen, försedda med automatiska tryckgivare och datalogger. Manuella nivåmätningar utfördes inledningsvis i pumpbrunnen samt i en av observationspunkterna. Vattnets elektriska konduktivitet i samtliga observationspunkter har uppmätts med hjälp av ljus- och ljudlodet. Efter pumpstopp registrerades återhämtningen fram till pumpen åter sattes i drift Resultat av undersökningen Ingen av observationsbrunnarna visade en utvärderingsbar respons (avsänkning) p.g.a. pumpningen i Brunn 5. Utvärdering har därför endast skett av mätdata från pumpbrunnen (Brunn 5). Baserat på provpumpningsresultaten så utvärderades berggrundens transmissivitet (T (m 2 /s) till ca m 2 /s i brunnens närområde. Transmissiviteten är ett mått på bergets vattenförande förmåga. En hög transmissivitet innebär förenklat att vattenuttag från en brunn kan göras med ett relativt sett högre flöde. Hur stora vattenuttag som kan göras beror även på hur mycket vatten som finns tillgängligt i grundvattenmagasinet och hur stor nybildningen av grundvatten till detta är. Utvärderingen utfördes enligt Jacobs approximationsmetod (Gustafsson, 1984). 11 (15) repo001.docx

16 Provpumpningen resulterade i en stabil avsänkning på drygt 3,6 m vid provpumpningens slut. Avsänkningsförloppet var snabbt vilket indikerar en liten magasinskoefficient (lagringsegenskap hos grundvattenmagasinet). Stationära eller nära stationära förhållanden rådde i pumpbrunnen vid slutet av provpumpningen. Brunnens specifika kapacitet (qs) beräknades till ca 0,4 l/(s m) i slutet av provpumpningen. Detta värde innebär teoretiskt att brunnen kan ge 0,4 l/s för varje meter trycksänkning i brunnen (avsänkning). Brunnens specifika kapacitet är en brunnsegenskap och antyder en något högre transmissivitet än den som utvärderats enligt Jacobs metod (knappt m 2 /s). Skillnaden kan bero på att brunnen har en hydraulisk radie som är större än den verkliga brunnsradien, d.v.s. brunnen har kontakt med spricksystem som verkar som en del av brunnshålet, s.k. negativt inströmningsmotstånd. Utvärderingen av transmissivitet enligt Jacobs approximationsmetod bedöms som mest tillförlitlig vad gäller grundvattenmagasinets egenskaper. De erhållna värdena på specifik kapacitet och transmissivitet visar att brunnen har god kapacitet relativt aktuella uttag. Värdena bedöms också som representativa för de aktuella hydrogeologiska förhållandena. Tillgången och nybildningen av vatten till grundvattenmagasinet är inte begränsande för det aktuella uttaget från Brunn (15) repo001.docx

17 5 Bedömning av hydraulisk omgivningspåverkan Ett grundvattenuttag från berg, likt uttaget från Brunn 5, orsakar en lokal sänkning av grundvattennivåerna i berggrunden. Sänkningen är störst närmast uttagsbrunnen och avtar med avståndet från brunnarna. Att exakt bedöma influensområdet eller avsänkningstrattens form kring uttagsbrunnen, vid grundvattenuttag ur berg, är i praktiken omöjligt. Detta beror på att grundvattenmagasinet i berg inte är homogent då grundvattnet förekommer i sprickor i berggrunden. Influensområdets form blir därför sällan eller aldrig cirkulärt i berg utan beror på framförallt sprickförekomsten men också på grundvattenytans lutning och om andra grundvattenuttag förekommer i närheten. Storleken på en vattentäkts influensområde beror av grundvattenbildning, vattenuttag, grundvattenytans naturliga lutning och grundvattenmagasinets hydrauliska egenskaper. För vattentäkten i Roma Kloster har det totala influensområdet och influensavståndet uppskattats baserat på vattenbalansberäkningar. Medelvattenuttaget under 1 år ska balanseras av den årliga grundvattenbildningen. Den naturliga grundvattenytans lutning är flack och därför har influensområdet approximerats till ett cirkulärt influensområde. Beräkningar av influensområde och influensavstånd avser påverkan från årsmedelvattenuttaget. Pumpningen sker i praktiken i intervaller och under kortare tidsperioder. Därför kan påverkan på grundvattennivåerna lokalt och tillfälligt vara annorlunda. Ekvation 1 beskriver vattenbalansen mellan kontinuerligt uttag och grundvattenbildningen över en viss area. 2 Q R W (1) 0 Där: Q W R 0 = Vattenuttagets storlek (m 3 /s) = Grundvattenbildning (m/s). = Influensområdets radiella avstånd från pumpbrunnen (m). Grundvattenbildningen till sedimentberget har tidigare bedömts utifrån den provpumpning som gjordes av en brunn i Busarve (ca 4 km nordväst om Roma Kloster) på 1970-talet (Viak, 1978 och Viak 1980). Grundvattenbildningen beräknades då till 15 mm/år för de undre delarna av grundvattenmagasinet. Vidare angavs att grundvattenbildningen skulle kunna vara högst 100 mm/år och då i de ytligaste berglagren. Brunn 5 i Roma Kloster är inte lika djup som brunnarna i Busarve och antas ta sitt vatten från ytligare grundvattenmagasin. Borrprotokoll anger också att de övre delarna av berget är uppspruckna och vattenförande. Dock är de ytliga spricksystemen i Brunn 5 tätade med foderrör. Mot bakgrund av dessa uppgifter och utifrån vad som är känt i Busarve har grundvattenbildningen i Roma Kloster ansatts till 30 mm/år. Detta värde har ansatts strängt, d.v.s. snarare underskattats än överskattats. Eftersom en kort provpumpning inte 13 (15) repo001.docx

18 ger beräkningsunderlag för grundvattenbildning så har ett värsta scenario undersökts, i syfte att inte underskatta påverkan. Årsmedeluttaget har i denna ansökan ansatts till 35 m 3 /dygn, vilket också utgör det uttag som Region Gotland ansöker om tillstånd för. Den beräknade influensradien blir då 370 meter. Påverkan är störst i uttagsbrunnens närhet och avtar, teoretiskt, till opåverkade förhållanden vid 370 m. Vid normal drift är avsänkningarna i brunnens närhet i storleksordningen ca 1 meter. Figur 7: Bedömt teoretiskt influensområde i sedimentär berggrund, baserat på årsmedeluttag från Brunn 5 samt uppskattad grundvattenbildning. Avsänkningen av grundvattennivåerna i jordlager, till följd av planerad verksamhet, bedöms vara mycket liten, bland annat p.g.a. att grundvattenuttaget inte sker i jord, att uttaget är relativt litet, att grundvattenbildningen i jord är större än i berg och att det finns närliggande ytvattendrag. Det beräknade teoretiska influensområdet bedöms ge marginal mot de osäkerheter som finns. Osäkerheter är framförallt avsänkningar längs vissa sprickriktningar, variation i grundvattenbildning, andra vattenuttag och effekt från lutande grundvattenyta. Region Gotland har valt att ansöka om tillstånd för ett lägre uttag än det som presenterades i samrådet inför ansökan. Detta har fått till följd att påverkansområdet och 14 (15) repo001.docx

19 därmed också kretsen enskilda sakägare blivit mindre. Provpumpningens resultat visar därmed att Brunn 5 har en högre kapacitet än ansökt uttagsmängd. 6 Tidplan och kostnader Bortledningen av grundvatten kräver inga ytterligare åtgärder/investeringar, eftersom brunn med tillhörande pumputrustning och vattenledningar finns. Regionen planerar dock att förse brunnen med en låst överbyggnad. Kostnaderna för vattenanläggningen, avseende bergborrad brunn och ledningsdragning, uppskattas till ca kr i dagens penningvärde. Huvuddelen av denna kostnad är redan tagen, då brunnen jämte tillhörande anläggningar redan har anlagts. 7 Referenser Carlsson, L., Gustafsson, G. (1984). Provpumpning som geohydrologisk undersökningsmetodik. Stockholm: Byggforskningsrådet. Erlström, M., m.fl. (2009). Beskrivning till regional berggrundskarta över Gotlands län. SGU, Serie K nr 221. Uppsala: Sveriges Geologiska Undersökning Rodhe, A., m.fl. (2006). Grundvattenbildning i svenska typjordar-översiktlig beräkning med en vattenbalansmodell. Uppsala universitet, Serie A nr 66. SGU, (2005). Revidering av skyddsområde för Visby Vibble vattentäkter. Dnr /2003. SGU, (2013). Bedömningsgrunder för grundvatten. SGU-rapport 2013:01. Sweco, (2015). Roma vattentäkt Fältrapport Provpumpning Brunn 5. Jönköping, VBB Viak, (1991). Ansökan om lagligförklarande av grundvattentäkt för Roma samhälles gemensamma vattenförsörjning m m allt i Gotlands kommun och län Viak, (1978). Gotlands kommun. Grundvatten Romaområdet. PM geohydrologiska undersökningar inom Romaområdet Viak AB, Malmö, Viak (1980): Gotlands kommun. Grundvattenundersökning inom Romaområdet , Fagerlind, T., Nordberg, L., Variation of groundwater levels and calculation of the effective fissure porosity at File Hajdar, Gotland 15 (15) repo001.docx