Samrådsredogörelse. Inför ansökan om avledning av grundvatten på fastigheten Roma Kloster 1:37

Transkript

1 Teknikförvaltningen Ärendenr TN 2015/2018 Handlingstyp Rapport Samrådsredogörelse Inför ansökan om avledning av grundvatten på fastigheten Roma Kloster 1:37 Visby den 11 december 2015 Ann-Sofi Lindskog Avdelningschef Claudia Castillo Projektledare Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress Visby Telefon vxl E-post Webbplats Org nr

2 Teknikförvaltningen 2 (4) Innehåll 1 Inledning 2 Tillvägagångssätt 2.1 Samråd med berörda myndigheter 2.2 Samråd med enskilda 3 Framförda åsikter Bilagor Bilaga A1 E-post om samråd med länsstyrelsen Bilaga A2 Samrådsunderlag Bilaga A3 Borrbevis Bilaga A4 Avsänkningsförlopp Bilaga A5 Fältrapport rev Bilaga B1 Presentation samrådsmöte med länsstyrelsen Bilaga B2 Mötesprotokoll samrådsmöte med länsstyrelsen Bilaga C1 Sändlista fastighetsägare m. fl. Bilaga C2 Inbjudan till enskilda Bilaga C3 Annons Bilaga C4 Hemsida Bilaga D1 Presentation samrådsmöte med enskilda Bilaga D2 Mötesprotokoll samrådsmöte med enskilda Bilaga D3 Deltagarlista samrådsmöte med enskilda Bilaga E1 Skrivelse Telia Sonera 1. Inledning Region Gotland nyttjar i sin vattenförsörjning av Roma och Dalhem (inkl Lövsta) en bergborrad brunn på fastigheten Roma Kloster 1:37 ( Brunn 5 ) som tillsammans med två andra brunnar står för råvattenproduktionen. Bortledning av grundvatten är, enligt bestämmelser i miljöbalken (1998:808), så kallad vattenverksamhet, för vilken det krävs tillstånd. Region Gotland har därför för avsikt att lämna in en ansökan om tillstånd enligt 11 kap. miljöbalken till mark- och miljödomstolen under början av Enligt 6 kap. 4 Miljöbalken skall verksamhetsutövaren i tidigt skede samråda med berörda myndigheter samt med enskilda sakägare. Resultatet av samrådet skall sedan redovisas till Länsstyrelsen. I detta dokument redovisas översiktligt resultatet från genomförda samråd, från vilka även protokoll bifogas. 2. Tillvägagångssätt 2.1 Samråd med berörda myndigheter Kallelse till samråd med underlag skickades via e-post till representant för Länsstyrelsen i Gotlands län. Utskickad e-post samt underlag framgår av bilagorna A1-A5.

3 Teknikförvaltningen 3 (4) Samrådsmöte hölls i länsstyrelsens lokaler. Från länsstyrelsen deltog Frida Eklund, Peter Landegren och Marielle Sundström. Från Region Gotland, teknikförvaltningen, deltog Rikard Widén, Magnus Jönsson och Claudia Castillo. Uppkopplade via Lync var Håkan Wennerberg, Niklas Ekstrand och Maria Forsgård för SWECO samt Caterina Carreman för Foyens Advokatfirma. Vid samrådsmötet lämnades information om den planerade verksamheten, dess lokalisering och förutsedda miljöpåverkan utifrån underlag översänt Presentationen som visades under mötet finns i bilaga B1. Protokoll fördes och återfinns som bilaga B2. I samrådsunderlag har ett ungefärligt influensområde på 500 m radie beräknats utifrån ett medeluttag på 100 m 3 /dygn. Under samrådsmötet angavs att medeluttaget inte kommer att öka från nuvarande uttag på 65 m 3 /dygn. En ny beräkning skulle därför göras av influensområdet utifrån ett medeluttag på 65 m 3 /dygn. Influensområdet bedömdes kunna minska. Vid samrådet framgick att länsstyrelsen ansåg att samråd ska ske förutom med berörda inom beräknat influensområde även med Björke bevattningssamfällighet, dikningsföretag Gothem samt vattenrådet för Gothemsån. Länsstyrelsen återkom därefter med kontaktuppgifter för dikningsföretag (Roma Store myrar) samt Gothemsåns vattenråd. Vidare ansågs att Klosterfastigheter Gotland AB skulle höras då de äger f. d. sockerbrukets dammar. Handläggare vid enhet för miljö- och hälsoskydd inom samhällsbyggnadsförvaltningen har tillfrågats om behov av samråd. Inget behov ansågs dock finnas. 2.2 Samråd med enskilda Efter förnyade beräkningar med ett lägre flöde har SWECO ändå ansett att beräknat influensområde ska vara 500 m radie kring brunn 5. Samtliga fastigheter som ligger inom eller delvis inom 500 m radie från brunn 5 har därför ingått i samrådskretsen. Vidare har även andra rättighetshavare på dessa fastigheter tagits med. Slutligen har de särskilda intressenter som länsstyrelsen lämnat uppgifter om tagits med i samrådet. Samtliga som har fått en skriftlig inbjudan till samråd redovisas i bilaga C1. Inbjudan redovisas i bilaga C2. Inbjudan till samråd, daterad , skickades ut per post I inbjudan framgår att skriftliga synpunkter på samrådsunderlaget kan lämnas senast den 1 december För att även informera potentiella sakägare som inte erhållit skriftlig information via post sattes en annons in i Gotlands Allehanda samt Gotlands Tidningar , se bilaga C3. Samrådsunderlaget (samma underlag som lämnades till länsstyrelsen) har hållits tillgängligt på regionens hemsida tillsammans med information om ärendet, se bilaga C4. Några kopior av samrådsunderlaget har även funnits tillgänglig på Roma bibliotek.

4 Teknikförvaltningen 4 (4) Samrådsmöte med enskilda hölls på Lövsta i Roma. Presentationen som visades under mötet finns i bilaga D1. Protokoll fördes och återges i bilaga D2 liksom en närvarolista bilaga D3. 3. Framförda åsikter Vid genomförda samråd har åsikter framförts kring vattenverksamheten. Dessa finns nedtecknade i respektive protokoll, se bilaga B2 och D2. Framförda synpunkter vid samrådsmöte för enskilda handlar främst om huruvida vattenverksamheten påverkar effekten hos de energibrunnar som ligger i närområdet Enbart ett skriftligt yttrande har lämnats in, se bilaga E1. Telia Sonera Sverige Net Fastigheter AB (TSSNFAB) såsom ägare till fastigheten Roma Kloster 1:181 har lämnat in en skrivelse som registrerades (denna är dock daterad ). På fastigheten finns en telestation och TSSNFAB menar att det inte helt framgår om telestationen kommer att påverkas av bortledningen av vatten. I det fall telestationen kommer att påverkas vill TSSNFAB att deras intressen tillgodoses. TSSNFAB:s fastighet ligger ca 250 m från brunn 5 vilket innebär att den ligger inom beräknat influensområde för brunnen. Region Gotland, Teknikförvaltningen avser att beakta inkomna åsikter/ yttranden i kommande tillståndsansökan och miljökonsekvensbeskrivning.

5 Bilaga A1 Från: Claudia Maretic Castillo Till: Kopia: Ann-Sofi Lindskog; CaterinaCarreman; Magnus Jönsson; Pia Pehrson; Rikard Widén; Wennerberg Håkan Datum: :44 Ärende: Samrådsunderlag Roma vattentäkt Bifogade filer: Samrådsunderlag pdf; Fältrapport_rev_ pdf; Bilaga 1 Borrbevis.pdf; Bilaga 2 Avsänkningsförlopp Brunn 5.pdf; Claudia Maretic Castillo.vcf Hej! Härmed skickar TN/TKF in underlag för samråd för den kommunala vattentäkten på Roma Kloster 1:37. För kännedom bifogas även fältrapport efter provpumpning. Tid för samråd har tidigare bokats till måndagen den 14 september 2015 kl 09:00 på länsstyrelsen. Vi har önskemål om uppkoppling via Lynk för våra konsulter. mvh/claudia Castillo

6 RAPPORT REGION GOTLAND Roma vattentäkt UPPDRAGSNUMMER UNDERLAG FÖR SAMRÅD PÅ UPPDRAG AV REGION GOTLAND SWECO ENVIRONMENT AB JÖNKÖPING VATTEN OCH MILJÖ NIKLAS EKSTRAND HÅKAN WENNERBERG MARIA FORSGÅRD repo001.docx

7 Innehållsförteckning 1 Inledning Bakgrund Administrativa uppgifter Gällande beslut och tillstånd 2 2 Lokalisering, plan- och ägarförhållanden 2 3 Verksamhetens utformning och omfattning 4 4 Beskrivning av området Allmänt Geologi och hydrogeologi Jordlager Berggrund och hydrogeologiska förhållanden Skyddade områden Förorenade områden 7 5 Resultat av förundersökningar 8 6 Förutsedd miljöpåverkan Påverkan på grundvattennivåer Påverkan i övrigt Miljökvalitetsnormer Miljökvalitetsmål Grundvatten av god kvalitet Motstående intressen särskilt berörda Miljökonsekvensbeskrivning Alternativ och miljövinster 15 7 Tidplan 15 8 Referenser 15 repo001.docx RAPPORT ROMA VATTENTÄKT C g:\sbf\infrastruktur\vatten & avfall\va\verksamhetsområden\vattenskyddsområden\cc roma\tillstånd brunn 3\underlag\samrådsunderlag\rev \samrådsunderlag docx

8 1 Inledning 1.1 Bakgrund Region Gotland nyttjar i sin vattenförsörjning av Roma, Dalhem och Lövsta en bergborrad brunn på fastigheten Roma Kloster 1:37 ( Brunn 5 ) som tillsammans med två andra brunnar står för råvattenproduktionen. Bortledning av grundvatten är, enligt bestämmelser i miljöbalken, så kallad vattenverksamhet, för vilken det krävs tillstånd. Region Gotland har därför för avsikt att lämna in en ansökan om tillstånd enligt 11 kap. miljöbalken till mark- och miljödomstolen i slutet av Ansökan om tillstånd kommer att innehålla en teknisk beskrivning och en miljökonsekvensbeskrivning. Detta dokument utgör underlag för samråd med berörda myndigheter och enskilda fastighetsägare, samt innehåller information om planerade åtgärder och den kommande processen. 1.2 Administrativa uppgifter Verksamhetsutövare Tekniska nämnden Region Gotland Organisationsnummer Adress Region Gotland Visborgsallén VISBY Telefonnummer (vxl) E-post claudia.castillo@gotland.se Kontaktperson Claudia Castillo Rikard Widén Internetadress Juridiskt ombud Teknisk konsult Foyen Advokatfirma KB Sweco Environment AB Fastighetsbeteckning Roma Kloster 1:37 Fastighetsägare Region Gotland Tillsynsmyndighet Länsstyrelsen Gotlands län 1 (16) repo001.docx RAPPORT ROMA VATTENTÄKT C g:\sbf\infrastruktur\vatten & avfall\va\verksamhetsområden\vattenskyddsområden\cc roma\tillstånd brunn 3\underlag\samrådsunderlag\rev \samrådsunderlag docx

9 1.3 Gällande beslut och tillstånd Vattenförsörjningen i Roma tillgodoses av tre brunnar, varav uttaget från två av brunnarna (lokaliserade på fastigheten Roma Busarve 1:37) legaliserades via en dom från Stockholms tingsrätt (Dom nr DVA 34, mål nr VA 2/91). Övriga brunnar som legaliserades i denna dom har stängts av på grund av föroreningspåverkan och används inte i den regionala vattenförsörjningen. 2 Lokalisering, plan- och ägarförhållanden Brunn 5 är belägen på fastigheten Roma Kloster 1:37 i Roma, ca 15 km sydost om Visby (figur 1). Fastigheten ligger centralt i Roma och ägs av Region Gotland. Ungefärlig lokalisering av Brunn 5 framgår av figur 2. Fastigheten Roma Kloster 1:37 och platsen för Brunn 5 omfattas av detaljplan för Roma Kloster 1:214 m.fl., vilken vann laga kraft Marken där Brunn 5 är lokaliserad är enligt gällande detaljplan planlagd som kvartersmark för bostäder, kontor, skola, vårdinrättning eller s.k. centrumbebyggelse. Enligt detaljplanen skall det bildas en ny fastighet för den regionala vattentäkten på Roma Kloster 1:37. Till vattentäkten hörande vattenledningar skall skyddas med servitut. För angöring till den nybildade fastigheten skall servitut upprättas belastande Roma Kloster 1:37. 2 (16) Figur 1. Regional orienteringskarta med ungefärligt läge för fastigheten Roma Kloster 1:37. Lantmäteriverket. Ärende nr MS2011/ repo001.docx RAPPORT ROMA VATTENTÄKT C g:\sbf\infrastruktur\vatten & avfall\va\verksamhetsområden\vattenskyddsområden\cc roma\tillstånd brunn 3\underlag\samrådsunderlag\rev \samrådsunderlag docx

10 Figur 2. Lokal orienteringskarta med brunnslägen. Lantmäteriverket. Ärende nr MS2011/ Inom fastigheten Roma Kloster 1:202 har AB Gotlandshem två huslängor med bostadslägenheter i ett plan. På fastigheten Roma Kloster 1:37 ligger det nya äldreboendet som togs i bruk 2010 med plats för ca 50 boende. På Roma Kloster 1:214 ligger den numera nedlagda Klostergården som nu avses säljas. Det nya äldreboendet byggdes på platsen för den dåvarande regionala vattentäkten, en brunn som kopplades in på det regionala nätet runt år 1970 när vattenbehovet sommartid inte kunde tillgodoses. Byggplanerna föranledde att en ny brunn borrades, varvid Brunn 5 installerades Huvudanledningarna till valet av plats för ny vattentäkt var att infrastruktur i form av ledningar till och från vattenverket fanns dragna samt att Region Gotland har rådighet över fastigheten där den nya brunnen borrades. 3 (16) repo001.docx RAPPORT ROMA VATTENTÄKT C g:\sbf\infrastruktur\vatten & avfall\va\verksamhetsområden\vattenskyddsområden\cc roma\tillstånd brunn 3\underlag\samrådsunderlag\rev \samrådsunderlag docx

11 3 Verksamhetens utformning och omfattning Råvatten till vattenverket i Roma uttas från totalt tre brunnar. Två av brunnarna är lokaliserade till fastigheten Roma Busarve 1:37 som är belägen ca 4 km nordost om Roma samhälle. Den tredje brunnen är den aktuella Brunn 5 för vilken tillstånd ska sökas. Vattenverket, beläget på fastigheten Roma Kloster 6:1 är försett med en reservoar på 160 m 3. Råvattentillförseln styrs av nivån i reservoaren. Vid sjunkande nivå startar pumparna i brunnarna och reservoaren fylls på. Råvattnet genomgår desinficering med monokloramin och UV-ljus innan det släpps till reservoaren. Det har diskuterats behov av ytterligare barriärer. Utgående dricksvatten kloreras för skydd av ledningsnätet. Den totala vattenförbrukningen från vattenverket är i snitt ca 300 m 3 /dygn. Maximal dygnsförbrukning under uppgår till 380 m 3 /dygn. Ur Brunn 5 kan kontinuerligt uttas ca 5 m 3 /h eller 1,4 l/s (pumpkapacitet). Nuvarande sammanlagd drifttid för denna brunn per dygn uppskattas till timmar. Detta innebär att dygnsuttaget från Brunn 5, vid normal drift i vattenverket, uppgår till i snitt m 3 /dygn. 4 Beskrivning av området 4.1 Allmänt Brunn 5 är belägen i tätbebyggt område, sydost om ett större bostadsområde. Markytan ligger på ca +30 m.ö.h. Topografiskt lutar markytan i stort mot öster i riktning mot Gothemsån. Gothemsån avrinner mot nordost ca 400 meter öster om Brunn 5 och bedöms, baserat på topografin, att vara styrande för den regionala grundvattenströmningen i jord. Möjligen påverkas även grundvattnets trycknivåer i berg, men detta är svårt att bedöma. Ån är recipient för ytvattenavrinningen och sannolik delar av grundvattenavrinningen från området. Dricksvattenbehovet i hela Roma och Dalhems samhälle tillgodoses av det kommunala dricksvattennätet. 4.2 Geologi och hydrogeologi Jordlager Jordlagrens mäktighet uppgår i allmänhet till 2-3 m. De består i huvudsak av moränmärgel med inslag av lermärgel. I mindre utsträckning förekommer även grovsediment och torvavlagringar ovanpå moränmärgeln (VIAK, 1991). repo001.docx Studerade borrprotokoll från brunnar i Romas närområde stämmer relativt väl med dessa uppgifter och visar att jordlagren utgörs av ca 4 m mäktiga jordlager, framförallt lera (vilket kan tolkas som moränlera) och morän. I vissa fall förekommer även postglacial sand och grus ovanpå leran. En översikt av jordarterna presenteras i figur 3. 4 (16) RAPPORT ROMA VATTENTÄKT C g:\sbf\infrastruktur\vatten & avfall\va\verksamhetsområden\vattenskyddsområden\cc roma\tillstånd brunn 3\underlag\samrådsunderlag\rev \samrådsunderlag docx

12 Figur 3. Redovisning av förekommande jordarter i anslutning till Roma vattentäkt. SGU Berggrund och hydrogeologiska förhållanden Den övre berggrunden på Gotland är uppbyggd av olika typer av sedimentära bergarter bildade under kambrium till silur. De sedimentära bergarterna överlagrar urberget och har en total mäktighet på knappt 500 m i Romaområdet (Erlström, M., m.fl., 2009). De övre sedimentära bergarterna i Romaområdet tillhör den stratigrafiska enheten som kallas Slitegruppen och är avsatta under silur. Slitegruppen utgörs av flera enheter vilka består av olika typer av kalksten. Inom Romaområdet förekommer märgelsten och märgel (Erlström, M., m.fl., 2009) som den ytligaste bergarten. Sydost om Roma gränsar Slitegruppen mot den så kallade Hallaformationen, som har andra geohydrologiska egenskaper. Sammanfattningsvis är sedimentberget mycket varierande i sin uppbyggnad och har olika hydrauliska egenskaper. I borrbevis för ett flertal bergborrade brunnar i närområdet kring Brunn 5 anges att kalkstenens överyta (2-6 meter) är uppsprucken och vattenförande. Kalkbergets spricksystem, där vattentransporten sker, kan normalt indelas i ett antal huvudspricksystem som huvudsakligen är horisontella och vertikala. De vertikala sprickorna är främst orienterade i riktningarna NV-SO samt NO-SV (VIAK, 1991). De nordostliga spricksystemen är dominerande med större och mer ihållande sprickor. De nordvästliga spricksystemen ansluter till det nordostliga och är inte lika ihållande (SGU, 5 (16) repo001.docx RAPPORT ROMA VATTENTÄKT C g:\sbf\infrastruktur\vatten & avfall\va\verksamhetsområden\vattenskyddsområden\cc roma\tillstånd brunn 3\underlag\samrådsunderlag\rev \samrådsunderlag docx

13 6 (16) 2005). I det horisontella spricksystemet förekommer vidgade sprickor vilka har stor betydelse för vattentransporten mellan de vertikala spricksystemen (VIAK, 1978 och 1980). Enskilda sprickor eller spricksystem kan ha stor effekt på vattenföringen. Karstbildning, d.v.s. kemisk påverkan genom att kolsyrehaltig nederbörd löser upp kalk och ger upphov till håligheter, förekommer i spricksystemen. Ytlig karstbildning har stor betydelse för infiltration och grundvattenbildning både med avseende på kvantitet och kvalitet. Karstvittring kan ge upphov till öppna vertikala sprickor och s.k. slukhål där ytvatten kan ledas ned i berggrunden. Förekomst av slukhål i området kring Roma är inte känt, men kan förekomma. Tidigare borrningar och provpumpningar i Roma (VIAK, 1978 och 1980) har visat att berggrunden innehåller ett flertal olika grundvattenmagasin på olika nivåer och med olika karaktär och utsträckning. I Busarve (där två av kommunens tre råvattenbrunnar finns) visar borrningar att lersten och lerstick förekommer, vilka delvis förklarar uppdelningen i olika akvifärer med dålig vertikal hydraulisk kontakt sinsemellan. I stort ses ett grundvattenflöde från NV mot SO i området. Den regionala grundvattengradienten är i storleksordningen ca 0,001. Enligt SGU kännetecknas grundvattenmagasinen i berggrunden på Gotland av låg porositet, men hög hydraulisk konduktivitet (genomsläpplighet) (SGU, 2005). Detta innebär att grundvattenmagasinen har låg förmåga att magasinera vatten samtidigt som vattenföringen kan vara hög till t.ex. brunnar. Baserat på detta kan man förvänta sig att grundvattennivåerna varierar relativt kraftigt under året. Den effektiva porositeten som anger hur stor del av den totala porvolymen som är tillgänglig för rörligt grundvatten kan grovt ansättas till 1 %. Tätare lager har lägre effektiv porositet och områden med hög sprickförekomst kan ha betydligt högre effektiv porositet. Grundvattenbildningen till har vid tidigare undersökningar och utredningar i Romaområdet (VIAK, 1978 och 1980) uppskattats till maximalt 100 mm/år eller mer i de övre jord och berglagren. I det vattenförande berglager där brunnarna i Busarve tar huvuddelen av sitt vatten har grundvattenbildningen beräknats till så låg som ca 15 mm/år baserat på utförd provpumpning (VBB VIAK, 2002). Detta visar att täta ytjordarter och förekomsten av lera och täta bergarter i lagerföljden kraftigt reducerar grundvattenbildningen i djupare grundvattenmagasin. Grundvattenbildningen är som störst där jordlagren är tunna och/eller består av genomsläppliga jordarter som t.ex. sand- och grusavlagringar. 4.3 Skyddade områden Inom närområdet kring vattentäkten saknas områden med skydd enligt Natura 2000, natur- och kulturreservat. Närmaste naturreservat, Klosterängs naturreservat (artskyddsområde), är lokaliserat ca 2 km sydost om vattentäkten. Region Gotland avser att, i en parallell process, ansöka om fastställande av vattenskyddsområde kring vattentäkten. Ett större område av riksintresse för kulturmiljövården i Gotlands län återfinns öster om Roma samhälle, med början ca 100 meter öster om vattentäkten. Området är benämnt repo001.docx RAPPORT ROMA VATTENTÄKT C g:\sbf\infrastruktur\vatten & avfall\va\verksamhetsområden\vattenskyddsområden\cc roma\tillstånd brunn 3\underlag\samrådsunderlag\rev \samrådsunderlag docx

14 Roma och Halla socknar och består enligt beskrivningen av en centralbygd och klostermiljö av mycket stor betydelse som gotländskt maktcentrum från förhistorisk tid till talen. 4.4 Förorenade områden Det finns inga kända förorenade områden i direkt anslutning till Brunn 5. I brunnens närhet (se figur 4) konstateras följande potentiellt förorenade områden: - Drygt 200 meter åt nordost finns sockerbrukets f.d. slamdammar belägna. - Två bensinstationer (objekt 1 och 2). - F.d. Roma kemtvätt (objekt 3). - F.d. sockerfabrik (objekt 4). - F.d. vägstation med saltlador (objekt 5). - Deponi (objekt 6). - Plasttillverkning och verkstadsindustri (objekt 7 och 8). - Station för mellanlagring och sortering av avfall (objekt 9). - Bilvårdsanläggning (objekt 10). - Textilindustri och garveri (objekt 11 och 12). - SPIMFAB (objekt 13). - Avloppsreningsverk (objekt 14). - Industrideponi (objekt 15). - Förbränningsanläggning (objekt 16). - Skjutbana (objekt 17). 7 (16) repo001.docx RAPPORT ROMA VATTENTÄKT C g:\sbf\infrastruktur\vatten & avfall\va\verksamhetsområden\vattenskyddsområden\cc roma\tillstånd brunn 3\underlag\samrådsunderlag\rev \samrådsunderlag docx

15 Figur 4. Potentiellt förorenade områden i området kring Roma vattentäkt. Lantmäteriverket. Ärende nr MS2011/ Resultat av förundersökningar 8 (16) En korttidsprovpumpning av Brunn 5 har utförts i juni Baserat på provpumpningsresultaten beräknades berggrundens transmissivitet (T (m 2 /s) till ca 1, m 2 /s. Detta värde är ca en storleksordning (en tiopotens) lägre jämfört med de värden som beräknats i samband med tidigare utförda provpumpningar i Busarve (nordväst om Roma) och stämmer väl med de slutsatser som drogs av undersökningen (Viak, 1978 och Viak 1980). Brunnarnas kapacitet beror på hur många sprickor eller spricksystem som man lyckats borra igenom. Skillnader i transmissivitet mellan relativt närbelägna brunnar i berg är därför inget anmärkningsvärt. Enligt utredningarna i slutet av 1970-talet så är det förväntat med en succesiv övergång mot tätare berggrund mot öster. Givet en vattenförande och medverkande mäktighet i samma storleksordning som det öppna brunnsdjupet i berg (28 m) så kan den hydrauliska konduktiviteten i medeltal beräknas till samma storleksordning som de av SGU angivna värdena på hydraulisk repo001.docx RAPPORT ROMA VATTENTÄKT C g:\sbf\infrastruktur\vatten & avfall\va\verksamhetsområden\vattenskyddsområden\cc roma\tillstånd brunn 3\underlag\samrådsunderlag\rev \samrådsunderlag docx

16 konduktivitet (10-5 m/s) (SGU, 2001). Enligt brunnsprotokollet för Brunn 5 är dock den övre delen av berget (6-9 m) mest uppsprucket och har högst vattenföring. Detta skiljer mot brunnarna i Busarve (nordväst om Roma) som är ca 50 m djupa och har högst vattenföring i den nedre delen av det genomborrade berget. Provpumpningen utfördes med ett flöde på ca 1,4 l/s vilket resulterade i en stabil avsänkning på drygt 3,6 m vid provpumpningens slut. Avsänkningsförloppet var snabbt vilket indikerar en liten magasinskoefficient (lagringsegenskap hos grundvattenmagasinet). Stationära eller nära stationära förhållanden rådde vid slutet av propumpningen. Brunnens specifika kapacitet (q s ) beräknades till ca 0,4 l/(s m) i slutet av provpumpningen. 6 Förutsedd miljöpåverkan 6.1 Påverkan på grundvattennivåer Ett grundvattenuttag från berg, likt uttaget från Brunn 5, orsakar en lokal sänkning av grundvattennivåerna i berggrunden. Sänkningen är störst närmast uttagsbrunnen och avtar med avståndet från brunnarna. Att exakt bedöma influensområdet vid grundvattenuttag ur berg är i praktiken omöjligt. Detta beror på att grundvattenmagasinet i berg inte är homogent då grundvattnet förekommer i sprickor i berggrunden. Influensområdes form blir därför sällan eller aldrig cirkulärt i berg utan beror på framförallt på sprickförekomsten men också på grundvattenytans lutning och om andra grundvattenuttag förekommer i närheten. Omgivningspåverkan i berget till följd av grundvattenuttaget bedöms inledningsvis utifrån den enklare provpumpning som genomförts av samt uppskattats genom teoretiska överslagsberäkningar. Beräkningsmetoderna förutsätter en plan grundvattenyta samt ett oändligt och homogent grundvattenmagasin. I området finns en svag gradient på grundvattenytan men eftersom denna är relativt liten bedöms metoderna ge en grov uppskattning av påverkansområdets storlek och utbredning. Jacob-semilog (avstånd-avsänkning) Avsänkningen i Brunn A vid provpumpningen av Brunn 5 plottades som funktion av avståndet från pumpbrunnen i ett semilogaritmiskt diagram. Genom denna metod erhölls ett influensområde på ca 150 m från uttagsbrunnen. Noteras bör att detta gäller ett uttag om 120 m 3 /dygn. De teoretiska metoderna beräknas utifrån uttaget 100 m 3 /dygn som är det tänka uttaget i ansökan. Vattenbalans influensavstånd Ett teoretiskt influensområdet har beräknats baserat på en vattenbalans mellan grundvattenuttag och bedömd grundvattenbildning i området. Grundvattenbildningen har ansatts utifrån tidigare utredningar rörande de hydrogeologska förhållandena i Romaområdet (Viak, 1978 och Viak 1980). 9 (16) repo001.docx RAPPORT ROMA VATTENTÄKT C g:\sbf\infrastruktur\vatten & avfall\va\verksamhetsområden\vattenskyddsområden\cc roma\tillstånd brunn 3\underlag\samrådsunderlag\rev \samrådsunderlag docx

17 10 (16) För ett uttag på 100 m 3 /dygn ges ett influensområde på ca 40 ha respektive 240 ha vilket motsvarar ett cirkulärt influensområde med en radie på emellan ca 350 m och 900 m. Dessa influensområden motsvarar en grundvattenbildning på mellan 15 mm/år respektive 100 mm/år. Optimering av influensradie Ett tredje sätt att bedöma influensavståndet är att göra en s.k. vattenbalansoptimering med hjälp av ett beräkningsprogram (i detta fall Excel med tilläggsprogrammet Solver). Vid denna optimering beräknas influensavståndet med hjälp av ekvationer för vattenbalans och Thiems formel som då ska ge samma resultat vid stationära förhållanden. Vid beräkningarna betraktas uttaget och avsänkningen i uttagsbrunnen som kända, medan värden på transmissivitet och grundvattenbildning tillåts att variera i ett större intervall. En optimering av uttaget på 100 m 3 /dygn med parametrar angivna i ovanstående avsnitt ger en influensradie på 480 meter. Den optimerade transmissiviteten beräknas till drygt m 2 /s och den optimerade grundvattenbildningen beräknas till ca 50 mm/år. Resultatet antyder att grundvattenbildningen kan vara större än de 15 mm/år som ansatts som ett konservativt värde. Sammanfattning: Beräkningen enligt Jacobs metod baserat genomförd provpumpning antyder ett relativt litet influensområde. Resultatet är osäkert då observationer gjorts endast i en punkt, Brunn A. Även observationen i sig är något osäker då pumpning pågick intermittent i observationsbrunnen. Sedimentberget är heterogent och då man inte vet hur väl Brunn 5 och Brunn A står i hydraulisk kontakt är det vanskligt att uttala sig om avsänkningen i övriga riktningar kring Brunn 5. Vattenbalansberäkningen ger ett stort intervall för influensområdet p.g.a. att man inte känner den verkliga grundvattenbildningen. Det verkliga influensområdet bedöms dock finnas inom det beräknade intervallet. Optimeringen av influensradie ger ett influensområde och en grundvattenbildning som inte motsäger vattenbalansberäkningen. Transmissiviteten är dock något högre än den som utvärderats vid provpumpningen. Metoden är mycket teoretisk men antyder ändå att grundvattenbildningen är högre än 15 mm/dygn. Att grundvattenbildningen är högre än 15 mm/dygn är rimligt med tanke på att vattenföringen enligt borrprotokollet är högst i de övre delarna av berget. Grundvattenbildningen kan antas att minska mot djupet i berget p.g.a. ev. förekomst av tätare berglager eller s.k. lerstick. Sammantaget bedöms influensradien i nuläget att uppgå till omkring 500 meter för ett uttag på 100 m 3 /dygn. Påverkan är dock störst i uttagsbrunnens närhet. I ansökan kommer det att anges ett praktiskt influensområde som definieras som det område inom vilket påverkan på grundvattennivåerna till beloppet är större än 0,3 m. Avsänkningen av grundvattennivåerna i jordlager, till följd av planerad verksamhet, bedöms vara mycket liten, bland annat p.g.a. att grundvattenuttaget inte sker i jord, att repo001.docx RAPPORT ROMA VATTENTÄKT C g:\sbf\infrastruktur\vatten & avfall\va\verksamhetsområden\vattenskyddsområden\cc roma\tillstånd brunn 3\underlag\samrådsunderlag\rev \samrådsunderlag docx

18 uttaget är relativt litet, att grundvattenbildningen i jord sannolikt är större än i berg och att det finns närliggande ytvattendrag. 6.2 Påverkan i övrigt Bortledningen av vatten från Brunn 5 bedöms inte ha någon påverkan vad gäller: - Risk för sättningar på byggnader/konstruktioner. - Emissioner och lukt. - Buller - Estetisk påverkan - Riksintressen och kulturmiljö - Påverkan på växt- och djurliv - Inverkan på grundvattenkemi - Bakteriologisk påverkan på grundvattnet - Kontaminering av grundvattnet 6.3 Miljökvalitetsnormer EU:s ramdirektiv för vatten har implementerats i svensk lagstiftning genom 5 kap. miljöbalken. I enlighet med dessa bestämmelser har vattenmyndigheterna under år 2009 tagit beslut om miljökvalitetsnormer för i princip alla yt- och grundvattenresurser. Ett område som omfattas av miljökvalitetsnormer för vatten kallas vattenförekomst. Roma vattentäkt, Brunn 5, är belägen inom en grundvattenförekomst i den sedimentära berggrunden som enligt VISS (Vatteninformationssystem Sverige) har benämningen Mellersta Gotland-Roma. Enligt VISS är förekomsten 928 km2 och ingår i Gothemsåns avrinningsområde. Grundvattenbildningen på formationen är inte bedömd. Enligt VISS klassas den kemiska statusen för denna grundvattenförekomst som god (2009). Klassificeringens tillförlitlighet bedöms dock som låg eftersom förekomsten är mycket stor till ytan. Det fastställda kravet är att den goda kvalitativa statusen skall bibehållas (2015). Grundvattenförekomstens kvantitativa status bedöms vara otillfredsställande. Uttagsmöjligheterna har bedömts till liter/timme. De största dokumenterade problemen med vattentillgångarna återfinns längs kusterna och Östergarnslandet, där uttagskapaciteterna generellt sett är relativt låga. Kravet är att den goda kvantitativa statusen skall bibehållas (2015). En revidering av statusklassningarna pågår. 11 (16) repo001.docx RAPPORT ROMA VATTENTÄKT C g:\sbf\infrastruktur\vatten & avfall\va\verksamhetsområden\vattenskyddsområden\cc roma\tillstånd brunn 3\underlag\samrådsunderlag\rev \samrådsunderlag docx

19 6.4 Miljökvalitetsmål Det nationella miljökvalitetsmål som bedöms ha mest relevans för den sökta verksamheten är Grundvatten av god kvalitet. Till miljökvalitetsmålet hör sex nationella preciseringar. Länsstyrelsen har det regionala ansvaret för miljömålen på Gotland, i samverkan med både Region Gotland, ideell sektor och näringslivets organisationer. Länsstyrelsen ska därtill även utveckla sitt arbete med att integrera miljömålen i det regionala tillväxtarbetet. Länsstyrelsen i Gotlands län och Region Gotland har tillsammans beslutat att anta de nationella preciseringarna som regionala. I och med det togs de gotländska delmålen slutgiltigt bort Grundvatten av god kvalitet Nationellt miljökvalitetsmål Grundvatten ska ge en säker och hållbar dricksvattenförsörjning samt bidra till en god livsmiljö för växter och djur i sjöar och vattendrag. Miljökvalitetsmålet innebär bl.a. att grundvattnets kvalitet inte ska påverkas negativt av mänskliga aktiviteter som markanvändning, uttag av naturgrus, tillförsel av föroreningar m.m., att det utläckande grundvattnets kvalitet ska vara sådant att det bidrar till en god livsmiljö för växter och djur i sjöar och vattendrag och att grundvattnet ska ha så låga halter av föroreningar orsakade av mänsklig verksamhet att dess kvalitet uppfyller kraven för god dricksvattenkvalitet enligt gällande svenska normer för dricksvatten och kraven på god grundvattenstatus enligt EG:s ramdirektiv för vatten (2000/60/EG). Preciseringar Varje miljökvalitetsmål har preciseringar. Preciseringarna förtydligar målet och används i det löpande uppföljningsarbetet av målet: Grundvattnets kvalitet Grundvattnet är med få undantag av sådan kvalitet att det inte begränsar användningen av grundvatten för allmän eller enskild dricksvattenförsörjning. God kemisk grundvattenstatus Grundvattenförekomster som omfattas av förordningen (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön har god kemisk status. Kvaliteten på utströmmande grundvatten Utströmmande grundvatten har sådan kvalitet att det bidrar till en god livsmiljö för växter och djur i källor, sjöar, våtmarker, vattendrag och hav. God kvantitativ grundvattenstatus Grundvattenförekomster som omfattas av förordningen (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön har god kvantitativ status. 12 (16) repo001.docx RAPPORT ROMA VATTENTÄKT C g:\sbf\infrastruktur\vatten & avfall\va\verksamhetsområden\vattenskyddsområden\cc roma\tillstånd brunn 3\underlag\samrådsunderlag\rev \samrådsunderlag docx

20 Grundvattennivåer Grundvattennivåerna är sådana att negativa konsekvenser för vattenförsörjning, markstabilitet eller djur- och växtliv i angränsande ekosystem inte uppkommer. Bevarande av naturgrusavlagringar Naturgrusavlagringar av stor betydelse för drickvattenförsörjning, energilagring, natur- och kulturlandskapet är fortsatt bevarade. I den senaste bedömningen av miljötillståndet på Gotland (Länsstyrelsen, 2014) anges bland annat att problem fortfarande finns med kvaliteten i allmänna och enskilda vattentäkter, samt med tillräcklig mängd av grundvatten inom vissa områden det generellt på Gotland finns en stor säsongsmässig och geografisk variation i grundvattentillgång jordtäcket inom stora områden är tunt och att då ofta finns snabba förbindelser mellan yt- och grundvatten via spricksystem, vilket ger grundvattnet ett dåligt skydd mot föroreningar. Grundvattnet blir då högst sårbart. Inom samhällsplaneringen fortsätter Region Gotland att arbeta mot en framtida hållbar dricksvattenförsörjning och grundvattenfrågorna är tydligt prioriterade. I arbetet med fördjupade översiktsplaner samt vid nyexploateringar är vattenfrågan central då det ställs krav på att redovisa att tillräckligt mycket vatten av god kvalitet finns. 6.5 Motstående intressen särskilt berörda Med särskilt berörda bedöms i detta fall i första hand fastighetsägare med bergborrade energibrunnar och/eller brunnar för grundvattenuttag inom eller i nära anslutning till det beräknade influensområdet. Några övriga grundvattenföretag eller enskilda intressen har inte påträffats vid utförda fältundersökningar. 6.6 Miljökonsekvensbeskrivning En miljökonsekvensbeskrivning kommer att tas fram. Enligt Miljöbalken 6 kap 3 är syftet med en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) att identifiera och beskriva de direkta och indirekta effekter som en planerad verksamhet eller åtgärd kan medföra dels på människor, djur, växter, mark, vatten, luft, klimat, landskap och kulturmiljö, dels på hushållningen med mark, vatten och den fysiska miljön i övrigt, dels på annan hushållning med material, råvaror och energi. Vidare är syftet att möjliggöra en samlad bedömning av dessa effekter på människors hälsa och miljön. Utöver miljökonsekvensbeskrivningen (MKB) kommer en teknisk beskrivning att upprättas och biläggas separat till ansökan. Förslag till innehållsförteckning för miljökonsekvensbeskrivningen redovisas nedan. 13 (16) repo001.docx RAPPORT ROMA VATTENTÄKT C g:\sbf\infrastruktur\vatten & avfall\va\verksamhetsområden\vattenskyddsområden\cc roma\tillstånd brunn 3\underlag\samrådsunderlag\rev \samrådsunderlag docx

21 1 INLEDNING 1.1 Bakgrund 1.2 Administrativa uppgifter 1.3 Markägarförhållanden 1.4 Gällande beslut 1.5 Miljömål 1.6 Miljökvalitetsnormer 2 VERKSAMHETSBESKRIVNING 2.1 Lokalisering och planförhållanden 2.2 Verksamhetens utformning och omfattning 2.3 Tidplan 3 SAMRÅD OCH AVGRÄNSNINGAR 3.1 Samråd 3.2 Avgränsning och metodik 4 ALTERNATIV 4.1 Nollalternativ 4.2 Alternativa lösningar 4.3 Alternativa lokaliseringar 4.4 Sammanfattning 5 OMRÅDETS GEOLOGI OCH GEOHYDROLOGI 5.1 Berggrund och jordlager 5.2 Topografi, nederbörd och avrinning 6 MLJÖKONSEKVENSER TILL FÖLJD AV VERKSAMHETEN 6.1 Allmänna intressen 6.2 Enskilda intressen 6.3 Kulturmiljö, naturmiljö, rekreation och friluftsliv 6.4 Buller och luftföroreningar 6.5 Energi- och resurshushållning 6.6 Inverkan på miljömål och miljökvalitetsnormer 7 SKYDDSÅTGÄRDER, FÖRSIKTIGHETSMÅTT OCH KONTROLL 7.1 Driftskede 7.2 Kontroll av påverkan på omgivande miljö 8 SAMMANFATTANDE BEDÖMNING 14 (16) repo001.docx RAPPORT ROMA VATTENTÄKT C g:\sbf\infrastruktur\vatten & avfall\va\verksamhetsområden\vattenskyddsområden\cc roma\tillstånd brunn 3\underlag\samrådsunderlag\rev \samrådsunderlag docx

22 9 REFERENSER 6.7 Alternativ och miljövinster Den anläggning som används idag för vattenförsörjningen i Roma, Dalhem och Lövsta är existerande och fungerar. Vattenkvaliteten i befintlig brunn är känd och processen i vattenverket är anpassad efter denna. En alternativ lokalisering skulle innebära att Region Gotland borrar en ny brunn på annan plats alternativt övertar en befintlig brunn från annan fastighetsägare. Brunnsborrningen är i sig ett osäkert moment, då varken grundvattnets kvantitet eller kvalitet kan fastställas förrän brunnen är borrad. Detta innebär att flera borrningar på olika platser kan krävas för att Region Gotland ska erhålla en brunn som uppfyller kraven på tillräcklig kapacitet och råvattenkvalitet. Vidare medför en alternativ lokalisering tillkommande ledningsdragning, med tillhörande påverkan på närmiljön i form av framkomlighetssvårigheter och utsläpp från entreprenadmaskiner. Vidare skulle en alternativ lokalisering sannolikt kräva en översyn och anpassning av processen i vattenverket. En alternativ lösning till Brunn 5 är att tillgodose vattenbehovet med endast de två andra brunnarna som används i vattenförsörjningen (lokaliserade på Roma Busarve 1:37, ca 3 km). Lösningen innebär dock att vattenförsörjningen blir sårbar för eventuella ledningsbrott. Baserat på ovanstående resonemang kring påverkan och alternativ är Region Gotland av åsikten att den nuvarande lösningen är den ekonomiskt och miljömässigt mest fördelaktiga. 7 Tidplan Samråd med länsstyrelse, fastighetsägare m.fl. berörda inleds under hösten Kallelse till samråd kommer att ske via brevutskick till folkbokföringsadresser samt via annonsering i lokalpressen (Gotlands Allehanda och Gotlands Tidningar). Samrådsunderlag kommer att vara möjligt att ladda ner från Region Gotlands hemsida. Förutsatt att inga fler samråd krävs planeras därefter ansökan inkl. teknisk beskrivning och miljökonsekvensbeskrivning att tas fram och lämnas in till mark- och miljödomstolen vid Nacka tingsrätt till årsskiftet Referenser Länsstyrelsen, (2014). Miljökvalitetsmålen Bedömningar av miljötillståndet på Gotland. Länsstyrelsen i Gotlands län, SGU, (2005). Revidering av skyddsområde för Visby Vibble vattentäkter. Dnr / (16) repo001.docx RAPPORT ROMA VATTENTÄKT C g:\sbf\infrastruktur\vatten & avfall\va\verksamhetsområden\vattenskyddsområden\cc roma\tillstånd brunn 3\underlag\samrådsunderlag\rev \samrådsunderlag docx

23 SGU, (2001). Gotlands kommun Bedömning av grundvattentillgångar. Dnr /2000. Erlström, M., m.fl. (2009) Beskrivning till regional berggrundskarta över Gotlands län, SGU Serie K nr 221. Uppsala: Sveriges Geologiska Undersökning Viak, (1978). Gotlands kommun. Grundvatten Romaområdet. PM geohydrologiska undersökningar inom Romaområdet Viak AB, Malmö, Viak, (1980). Gotlands kommun. Grundvattenundersökning inom Romaområdet Viak AB, Malmö, (16) repo001.docx RAPPORT ROMA VATTENTÄKT C g:\sbf\infrastruktur\vatten & avfall\va\verksamhetsområden\vattenskyddsområden\cc roma\tillstånd brunn 3\underlag\samrådsunderlag\rev \samrådsunderlag docx

24 Bilaga A3

25

26 Bilaga 2 Roma vattenverk, Gotland Provpumpning av Brunn Avsänkningsförlopp i Brunn 5 under pumpning Utförd av: Maria Forsgård Granskad av: Niklas Ekstrand Projektnummer: Datum: Avsänkning (m) Tid (min)

27 Bilaga 2 Roma vattenverk, Gotland Provpumpning av Brunn Avsänkningsförlopp i Brunn 5 under pumpning Utförd av: Maria Forsgård Granskad av: Niklas Ekstrand Projektnummer: Datum: Avsänkning (m) Tid (min)

28 RAPPORT REGION GOTLAND Roma vattentäkt UPPDRAGSNUMMER FÄLTRAPPORT PROVPUMPNING BRUNN 5 PÅ UPPDRAG AV REGION GOTLAND JÖNKÖPING VATTEN OCH MILJÖ HÅKAN WENNERBERG NIKLAS EKSTRAND MARIA FORSGÅRD repo001.docx

29 Innehållsförteckning 1 Inledning Bakgrund Syfte Organisation Benämningar/definitioner 1 2 Provpumpning Brunnsegenskaper Brunn 5, pumpbrunn Brunn A, observationsbrunn Brunn B, observationsbrunn Utförande och utvärdering 3 3 Resultat Avsänkning i pumpbrunn Avsänkning i observationsbrunnar Vattenkemi 5 4 Referenser 6 Bilagor 1 Borrbevis för brunnar på fastigheterna Roma Kloster 1:37 (Brunn 5) och Roma Kloster 1:45. 2 Avsänkningsförlopp i Brunn 5 vid provpumpning repo001.docx RAPPORT ROMA VATTENTÄKT C g:\sbf\infrastruktur\vatten & avfall\va\verksamhetsområden\vattenskyddsområden\cc roma\tillstånd brunn 3\underlag\fältrapport\150821klarfältrapport\fältrapport_rev_ docx

30 repo001.docx RAPPORT ROMA VATTENTÄKT C g:\sbf\infrastruktur\vatten & avfall\va\verksamhetsområden\vattenskyddsområden\cc roma\tillstånd brunn 3\underlag\fältrapport\150821klarfältrapport\fältrapport_rev_ docx

31

32 1 Inledning 1.1 Bakgrund Region Gotland nyttjar i sin vattenförsörjning av Roma en bergborrad brunn på fastigheten Roma Kloster 1:37 (nedan benämnd Brunn 5). Bortledning av grundvatten är, enligt bestämmelser i miljöbalken, så kallad vattenverksamhet, för vilken det krävs tillstånd. Region Gotland har därför för avsikt att lämna in en ansökan om tillstånd enligt 11 kap. miljöbalken till mark- och miljödomstolen i slutet av Föreliggande rapport redovisar resultat från och utvärdering av utförda förundersökningar, vilka har omfattat en provpumpning av den befintliga brunnen på fastigheten Roma Kloster 1: Syfte Syftet med genomförda förundersökningar har varit att: - Öka kunskapen om de hydrauliska egenskaperna i berggrunden i anslutning till uttagsbrunnen. - Erhålla underlagsmaterial till teknisk beskrivning och miljökonsekvensbeskrivning i samband med ansökan om tillstånd för vattenverksamhet. 1.3 Organisation Uppdragsorganisation hos Sweco vid genomförda förundersökningar redovisas i tabell 1.1. I samband med provpumpningar har personal hos Region Gotland (Peter Olsson) varit behjälpliga med tillsyn och mätningar. Tabell 1.1 Uppdragsorganisation, Sweco Namn Roll Niklas Ekstrand Håkan Wennerberg Maria Forsgård Uppdragsledare Bitr. Uppdragsledare och handläggare Handläggare 1.4 Benämningar/definitioner I föreliggande rapport nämns ett antal brunnar, vilka finns sammanställda i tabell 1.2. Lokalisering av brunnarna framgår av figur 1. 1 (6) repo001.docx RAPPORT ROMA VATTENTÄKT C g:\sbf\infrastruktur\vatten & avfall\va\verksamhetsområden\vattenskyddsområden\cc roma\tillstånd brunn 3\underlag\fältrapport\150821klarfältrapport\fältrapport_rev_ docx

33 Tabell 1.2 Sammanställning av aktuella brunnar Brunn Fastighet X* Y* Z** Kommentar Brunn 5 Brunn A Brunn B Roma Kloster 1:37 Roma Kloster 1:45 Roma Kloster 1: Skolgatan 27. Bergborrad brunn, installerad Totaldjup 28 m Visbyvägen 29. Bergborrad brunn, installerad troligtvis Totaldjup 40 m (osäker uppgift) Skolgatan 25. Brunn, totaldjup drygt 6 m. * Koordinatsystem SWEREF ** Avser överkant rör/mätpunkt. Höjdsystem RH00. Figur 2. Lokal orienteringskarta med samtliga brunnslägen utsatta. Lantmäteriverket. Ärende nr MS2011/ (6) repo001.docx RAPPORT ROMA VATTENTÄKT C g:\sbf\infrastruktur\vatten & avfall\va\verksamhetsområden\vattenskyddsområden\cc roma\tillstånd brunn 3\underlag\fältrapport\150821klarfältrapport\fältrapport_rev_ docx

34 2 Provpumpning 2.1 Brunnsegenskaper Brunn 5, pumpbrunn Brunn 5 på fastigheten Roma Kloster 1:37 är utförd 2008, se borrbevis i bilaga 2. Totaldjupet uppgår till 28 meter. Jordlagren vid läget för brunnen består av sandig lera och är 6 meter mäktiga. Kalkstenen mellan 6 och 8,5 meters djup bedömdes vid brunnsborrningen som sprickig och mycket vattenförande. Kalkstenen mellan 8,5 och 28 meters djup bedömdes som medelhård. Foderrör med innerdiameter 157 mm är neddrivna till 12 meters djup. Borrhålets bottendiameter uppgick efter borrningen till 140 mm Brunn A, observationsbrunn Brunn A är belägen på fastigheten Roma Kloster 1:45 (figur 1). Avståndet till Brunn 5 uppgår till ca 140 m. Brunnens egenskaper är oklara, då påträffat brunnsbevis tillhörande fastigheten (bilaga 2) kan tillhöra en annan brunn på samma fastighet. Brunn A används som en energibrunn från vilken grundvatten pumpas och leds via en värmeväxlare i bostadshuset tillbaka till en annan brunn på fastigheten. Totaldjupet hos den brunns som beskrivs i brunnsbeviset uppgår till 40 meter Brunn B, observationsbrunn Brunn B är belägen på fastigheten Roma Kloster 1:40 (figur 1). Avståndet till Brunn 5 uppgår till ca 70 m. Brunnens egenskaper är oklara, då det saknas brunnsprotokoll. Brunnen består överst av betongringar. I den gjutna botten är brunnen förlängd med ett stålrör till totalt ca 6 meters djup under markytan. I samband med installation av tryckgivare konstaterades en rörelse i grundvattnet i brunnen, möjligen ett tecken på vattenupptryckning från förlängningsröret. 2.2 Utförande och utvärdering En korttidsprovpumpning av regionens vattentäkt, Brunn 5, utfördes från förmiddagen till eftermiddagen Provpumpningens längd uppgick till ca 30 timmar. Brunnen hade varit vilande (pump avstängd) sedan kvällen Pumpningen utfördes med ett konstant flöde av ca 5 m 3 /h (1,4 l/s), vilket är pumpens kapacitet. Pumpat vatten leddes ut på dricksvattennätet via vattenverket. Som observationspunkter i berggrunden nyttjades Brunn A (Roma Kloster 1:45) och Brunn B (Roma Kloster 1:40). Dessa var, tillsammans med pumpbrunnen, försedda med automatiska tryckgivare och datalogger (divers). Observationspunkter i jordlager fanns inte tillgängligt. 3 (6) repo001.docx RAPPORT ROMA VATTENTÄKT C g:\sbf\infrastruktur\vatten & avfall\va\verksamhetsområden\vattenskyddsområden\cc roma\tillstånd brunn 3\underlag\fältrapport\150821klarfältrapport\fältrapport_rev_ docx

35 Manuella nivåmätningar utfördes inledningsvis i pumpbrunnen samt Brunn A. I samband med manuella nivåmätningar utfördes mätning av vattnets elektriska konduktivitet med hjälp av ljus- och ljudlodet. Efter pumpstopp har de automatiska tryckgivarna lämnats kvar för registrering av återhämtning fram till pumpen åter sattes i drift Utvärdering av pumptestet har utförts av avsänkningsförloppet i Brunn 5 (pumpbrunnen), d.v.s. utvärdering av s.k. enhålstest. Övriga brunnar har inte använts i utvärderingen eftersom responsen antingen är mycket liten (Brunn B) eller störd av pumpning (Brunn A). Jacobs metod (Jacobs approximation) har använts för att beräkna akvifärens transmissivitet (Domenico & Schwartz, 1997). Giltigheten av Jacobs approximation har kontrollerats och utvärdering av transmissivitet har skett efter tillräckligt lång tid, för att undvika effekter av brunnstömning. Den specifika kapaciteten i Brunn 5 har utvärderats efter 200 min genom att dividera uttaget med aktuell avsänkning. 4 (6) repo001.docx RAPPORT ROMA VATTENTÄKT C g:\sbf\infrastruktur\vatten & avfall\va\verksamhetsområden\vattenskyddsområden\cc roma\tillstånd brunn 3\underlag\fältrapport\150821klarfältrapport\fältrapport_rev_ docx

36 3 Resultat 3.1 Avsänkning i pumpbrunn Avsänkningsförloppet i Brunn 5 redovisas i linjär respektive halvlogaritmisk skala i bilaga 2. Det initiala avsänkningsförloppet i brunnen är snabbt och trycknivåerna planar därefter ut (efter ca 200 min). Utvärderingen baseras på avsänkningsförloppet under tiden 0,6 6 min. Då har brunnstömningsfasen (utpumpat vatten kommer enbart från brunnslagring) samt en övergångsfas uteslutits för att kunna basera beräkningarna på det tidsförloppet då vattentillströmningen sker enbart från akvifären. Transmissiviteten (T) har utvärderats till 1, m 2 /s. Efter ca 200 min var avsänkningen i pumpbrunnen 3,6 m för ett uttag på 1,4 l/s. Den specifika kapaciteten (q s ) har utvärderats till 0,4 l/(s m), vid 200 min. Detta mått innebär teoretiskt att brunnen ger 0,4 l/s per meter avsänkning. 3.2 Avsänkning i observationsbrunnar Ingen av observationsbrunnarna visade en utvärderingsbar respons p.g.a. pumpningen i Brunn 5. Total avsänkning var mindre än 10 cm i bägge observationsbrunnarna. För Brunn A visade mätningarna dessutom periodiska fluktuationer (med ca 2 h mellanrum) i grundvattennivå vilket är ett resultat av att pumpning skedde i brunnen. 3.3 Vattenkemi Resultat av mätningar av elektrisk konduktivitet: Brunn A Brunn B Brunn 5 ca 86 ms/m, uppmätt på fyra meters djup under röröverkant vid tre tillfällen under Vattnets temperatur i brunnen uppgick vid mättillfällena till 8,3 8,7 C. ca 87 ms/m, uppmätt på ca 6 meters djup under röröverkant i samband med installation av tryckgivare Vattnets temperatur i brunnen uppgick vid mättillfället till knappt 8 C. ca 160 ms/m, uppmätt på tio meters djup under röröverkant vid tre tillfällen under Vattnets temperatur i brunnen uppgick vid mättillfällena till ca 9 C. 160 ms/m är att betrakta som hög eller mycket hög halt. 90 % av de enskilda vattentäkterna och mer än 95 % av de större vattentäkterna på Gotland och Öland samt Skåne, där liknande geologiska förutsättningar finns, har lägre konduktivitet (SGU, 2013). Man bör dock beakta att detta endast är en fältmätning och utgör ett stickprov. 5 (6) repo001.docx RAPPORT ROMA VATTENTÄKT C g:\sbf\infrastruktur\vatten & avfall\va\verksamhetsområden\vattenskyddsområden\cc roma\tillstånd brunn 3\underlag\fältrapport\150821klarfältrapport\fältrapport_rev_ docx

37 4 Referenser Domenico, P.A., Schwartz, F.W. (1997) Physical and Chemical Hydrogeology, 2 uppl. New York: John Wiley & Sons Inc. Bedömningsgrunder för grundvatten. Uppsala 2013, SGU-rapport 2013:01, Sveriges Geologiska undersökning. 6 (6) repo001.docx RAPPORT ROMA VATTENTÄKT C g:\sbf\infrastruktur\vatten & avfall\va\verksamhetsområden\vattenskyddsområden\cc roma\tillstånd brunn 3\underlag\fältrapport\150821klarfältrapport\fältrapport_rev_ docx

38 Roma vattentäkt samråd

39 Dagordning Bakgrund vattenförsörjningen i Roma Tillståndsprocess för vattenverksamhet Aktuell ansökan Fika Synpunkter Avslutning 02/12/2015 2

40 Bakgrund vattenförsörjningen i Roma Vattenförsörjningen i Roma, Dalhem och Lövsta baseras på tre bergborrade brunnar: - Brunn 1 och Brunn 2 på fastigheten Roma Busarve 1:37. - Brunn 5 på fastigheten Roma Kloster 1:37. Vatten från brunnarna leds till gemensamt vattenverk på fastigheten Roma Kloster 6:1: - Reservoar 160 m 3 - Desinficering med monokloramin och UV-ljus före reservoar. Vattenproduktion idag - totalt ca 300 m 3 /d, maximalt 380 m 3 /d - från Brunn 5 ca m 3 /d (snitt) Uttag från Brunn 1 och Brunn 2 omfattas av tillstånd från 1991 (Dom nr DVA 34, mål nr VA 2/91): m 3 /d i medeltal, max 500 m 3 /d 02/12/2015 3

41 Tillståndsprocess för vattenverksamhet Vattentäkt som vattenverksamhet Samrådsprocess Remiss Dom Vattentäkt är en typ av vattenverksamhet enligt MB. Kräver tillstånd om täkten ska försörja fler än två fastigheter. Sökanden utför förberedande undersökningar och samråder med myndigheter och berörda. Ansökan (till markoch miljödomstolen) och miljökonsekvensbeskrivning upprättas. Ev. kompletteringar genomförs. Ansökan kungörs och sänds på remiss. Sökanden bemöter inkomna synpunkter. Underlaget för beslut om tillstånd förbereds. Ev. hålls ett offentligt sammanträde, huvudförhandling Mark- och miljödomstolen meddelar dom. 02/12/2015 4

42 Aktuell ansökan Lokalisering, plan- och ägoförhållanden Roma Kloster 1:37 - ägs idag av Hemsö Häggen Kommanditbolag - Omfattas av detaljplan fastställd Planlagt som kvartersmark Brunn 5 installerades 2008, ersatte gammal brunn i samband med uppförande av nytt äldreboende: - Nyttja befintliga ledningar till och från vattenverket Region Gotland avser söka tillstånd för uttag ur Brunn 5: - Årsmedelvattenuttag på 65 m 3 /dygn - Maximalt 100 m 3 /dygn 02/12/2015 5

43 Aktuell ansökan Beskrivning av området Topografi och grundvattenbildning - Markyta vid brunn ca +30 m.ö.h. - Lutning mot sydost - Gothemsån avvattnat jordlager - Grundvattenbildning mm/år - Störst grundvattenbildning på områden med tunt jordtäcke Jordlager och berggrund - Ca 4 m mäktiga jordlager - Huvudsakligen lera/moränlera, även sand/grus ovanpå morän - Sedimentär berggrund Slitegruppen - Vattentransport i sprickor - Uppsprucken bergöveryta - Flera grundvattenmagasin 02/12/2015 6

44 Aktuell ansökan Resultat av förundersökningar Provpumpning av Brunn 5: - Korttid, 30 timmar - Konstant uttag, 5 m 3 /h (120 m 3 /d) - Observationsmätning i två andra brunnar, Brunn A och Brunn B. 02/12/2015 7

45 Aktuell ansökan Resultat av förundersökningar Provpumpning av Brunn 5: - Stationära förhållanden i Brunn 5 efter ca 8 h - Avsänkning 3,6 m i Brunn 5 - Ingen respons i observationsbrunnar - Transmissivitet: 1, m 2 /s Semilogaritmiskt diagram. Återhämtningsförlopp i pumpbrunnen, B2, efter pumpstopp. 02/12/2015 8

46 Aktuell ansökan Förutsedd miljöpåverkan Framförallt lokalt hydraulisk påverkan i berg: - Uttag ur berg - Uttag relativt litet - Grundvattenbildning i jord > i berg - Närliggande ytvattendrag - Påverkan störst lokalt kring uttagsbrunnen Vattenbalansberäkning - Grundvattenbildning ansatt till 15 mm/år (mycket konservativt) - Ger yta som balanserar maxuttaget Teoretiskt influensområde, radie 500 meter 02/12/2015 9

47 Aktuell ansökan Förutsedd miljöpåverkan Motstående vattenintressen Emissioner och lukt Buller Estetisk påverkan Kulturintressen Påverkan på växt- och djurliv Påverkan på grundvatten Påverkan på ytvatten Miljövinster Framförallt energibrunnar, dock minimal påverkan Nej Nej, dränkbar pump Brunnsöverbyggnad Nej Nej Hydraulisk påverkan Nej Ja, vattenuttag nära vattenverket innebär att befintlig infrastruktur används och ledningssträckningen minimeras Säkra vattenförsörjningen i Roma, Dalhem och Lövsta 02/12/

48 Aktuell ansökan Förslag på innehåll i MKB INLEDNING Bakgrund Administrativa uppgifter Markägarförhållanden Gällande beslut Miljömål Miljökvalitetsnormer VERKSAMHETSBESKRIVNING Lokalisering och planförhållanden Verksamhetens utformning och omfattning Tidplan SAMRÅD OCH AVGRÄNSNINGAR Samråd Avgränsning och metodik ALTERNATIV Nollalternativ Alternativa lösningar Alternativa lokaliseringar Sammanfattning OMRÅDETS GEOLOGI OCH GEOHYDROLOGI Berggrund och jordlager Topografi, nederbörd och avrinning MLJÖKONSEKVENSER TILL FÖLJD AV VERKSAMHETEN Allmänna intressen Enskilda intressen Kulturmiljö, naturmiljö, rekreation och friluftsliv Buller och luftföroreningar Energi- och resurshushållning Inverkan på miljömål och miljökvalitetsnormer SKYDDSÅTGÄRDER, FÖRSIKTIGHETSMÅTT OCH KONTROLL Driftskede Kontroll av påverkan på omgivande miljö SAMMANFATTANDE BEDÖMNING REFERENSER 02/12/

49 Aktuell ansökan Preliminär tidplan XX 2015-XX 2015-XX 2015-XX 2015-XX Samrådsmöte Länsstyrelsen Samrådsmöte, enskilda sakägare Sista dag för inskickande av synpunkter Samrådsredogörelse skickas till Länsstyrelsen Länsstyrelsens beslut om anläggningen förväntas medföra betydande miljöpåverkan eller ej Ansökan till Mark- och miljödomstolen inlämnas 02/12/

50 02/12/

51 Teknikförvaltningen Datum Handlingstyp Protokoll Samråd angående kommunal vattenverksamhet på fastigheten Roma Kloster 1:37 Plats: Länsstyrelsen på Gotland i Visby Tid: Måndagen den 14 september kl Metod: Möte via Lync med SWECO och Foyen Advokatfirma. Övriga närvarande fanns på plats. Närvarande: Frida Eklund, Peter Landegren, Länsstyrelsen Marielle Sundström Rikard Widén, Magnus Jönsson, Region Gotland, TKF Claudia Castillo Håkan Wennerberg, Niklas Ekstrand, SWECO Maria Forsgård Caterina Carreman Foyen Advokatfirma Inledning Nedan finns minnesanteckningar förda vid samråd med Länsstyrelsen och representanter för Region Gotland, Teknikförvaltningen (TKF), som är huvudman för vattenverksamheten. Samrådet inleddes med en kort presentationsrunda av deltagarna. En PowerPoint presentation användes och den är bilagd dessa anteckningar och hänvisningar till bilder avser bilderna i denna presentation. Bakgrund vattenförsörjningen i Roma Sweco informerade om vattenförsörjningen i Roma, Dalhem och Lövsta i enlighet med bild 3. Tillståndsprocess för vattenverksamhet Foyen berättar att tillståndsprocessen kommer att följa krav enligt miljöbalken och bild 4. Aktuell ansökan Lokalisering Sweco presenterade lokalisering och förutsättningar för detta, se bild 5. Beskrivning av området Sweco berättar om topografi, grundvattenbildning, jordlager och berggrund inom området, i enlighet med bild 6-7. Resultat av förundersökningar Sweco redovisar en korttidsprovpumpning och resultatet av denna, bild 8. Förutsedd miljöpåverkan Sweco redogör för förutsedd miljöpåverkan enligt bild 9. Länsstyrelsen undrar om samtliga fastigheter inom det teoretiska influensområdet med 500 m radie, som syns på bild 9, har kommunalt vatten. Region Gotland svarar att alla åtminstone finns inom kommunalt verksamhetsområde Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress Visby Telefon vxl E-post registrator-mhn@gotland.se Webbplats Org nr

52 Teknikförvaltningen 2 (3) för vatten. Vidare konstaterar Sweco att det finns ett 10-tal energibrunnar i det teoretiska influensområdet. Sweco menar att energibrunnar kan påverkas av en avsänkt grundvattenyta i berggrunden, denna påverkan bedöms dock vara minimal. Länsstyrelsen meddelar att inga synpunkter finns från Länsstyrelsen beträffande eventuell påverkan på kulturintressen samt påverkan på växt- och djurliv. Innehåll MKB Sweco presenterade ett förslag på innehåll i MKB, bild 11. Länsstyrelsen hade inga synpunkter på detta. Preliminär tidplan Sweco informerade om preliminär tidplan enligt bild 12. Länsstyrelsen säger vidare att beslut om miljöpåverkan normalt meddelas inom ca 2 veckor från att myndigheten får samrådsredogörelsen. Synpunkter Länsstyrelsen undrar om Regionen har tagit höjd för möjliga utökade uttag på lång sikt. Regionen meddelar att detta har beaktats. Eventuella ökade uttag kommer främst att ske via övriga brunnar i Roma (Brunn 1 och Brunn 2). På längre sikt planeras Roma m fl kunna försörjas via Visby. Länsstyrelsen frågar om befintliga bevattningssamfälligheter i området påverkas. Regionen menar att det inte är troligt. I nordöst finns det f d sockerbrukets dammar som inte används idag och i sydöst finns Roma avloppsdammar. Länsstyrelsen undrade om det föreligger kvalitetsproblem. Regionen svarar att det finns problem både med salt och bakterier. Länsstyrelsen frågar om status på ny privat bevattningsdamm i området. Regionen svarar att det är en damm som finns öster om avloppsdammarna och denna byggdes för att öka lagringskapaciteten av färdiglagrat avloppsvatten men att denna inte ingår avloppsreningsverket. Inga förändringar planeras för avloppsreningsverket. Sweco undrar om Länsstyrelsen har mer information om f d sockerbrukets dammar. Länsstyrelsen svarar att inte finns mycket mer information än att dessa inte används och att de är hyfsat täta. Foyen undrar om det saknas något i underlaget. Länsstyrelsen svarar att relevant information har tagits upp. Eventuella enskilda brunnar enligt SGU:s brunnsregister bör dock redovisas inom influensområde. Regionen undrar om det finns några synpunkter på föreslagen samrådskrets. Länsstyrelsen svarar att det är bättre att ta i, i överkant. Länsstyrelsen menar vidare att även Björke bevattningssamfällighet (Sten Rosvall), dikningsföretag Gothem samt vattenrådet för Gothemsån bör ingå i samråd. Länsstyrelsen tar fram kontaktuppgifter för dessa.

53 Teknikförvaltningen 3 (3) Sweco påminner om att omräkning kommer att ske till vattenuttaget 65 m 3 /d i stället för 100 m 3 /d vilket kommer att ge ett mindre influensområde. Länsstyrelsen undrar vilken skillnad det kan bli i yta. Sweco svarar att det bli drygt halva ytan vilket motsvarar ca m radie i stället för 500 m radie. Regionen anser att samråd ska ske med berörda i relevant influensområde för att inte oroa i onödan. Länsstyrelsen svarar att samrådskretsen inte bör vara för snäv samt att det kanske främst är samfälligheter som kommer att ha synpunkter. Sweco undrar om Länsstyrelsen har någon information om den damm som finns norr om sockerbrukets deponi. Länsstyrelsen kontrollerar om det finns några uppgifter. Mötet avslutas. Vid protokollet Claudia Castillo

54 Teknikförvaltningen Datum «Namn» «Namn_2» «GatuAdress» «PostAdr» «Särskildadress» Inbjudan till samråd om vattenverksamhet enligt 6 kap 4 miljöbalken, Roma Kloster 1:37 Vad?: Samråd om kommande tillståndsansökan för vattenverksamhet Objekt: Befintlig kommunal grundvattentäkt på fastigheten Roma Kloster 1:37 För vem?: Enskilt berörda Tid: Måndagen den 16 november 2015 kl 18:00-20:00 Plats: Stora konferenslokalen på Lövsta (ovanför matsalen) Bakgrund Region Gotland nyttjar i sin vattenförsörjning av Roma, Dalhem och Lövsta en bergborrad brunn på fastigheten Roma Kloster 1:37 (benämning: Brunn 5) som tillsammans med två andra brunnar står för råvattenproduktionen. Bortledning av grundvatten är, enligt bestämmelser i miljöbalken, så kallad vattenverksamhet, för vilken det krävs tillstånd. Region Gotland har därför för avsikt att lämna in en ansökan om tillstånd enligt 11 kap. miljöbalken till mark- och miljödomstolen i slutet av Lokalisering Brunn 5 är lokaliserad centralt i Roma intill en vårdinrättning på fastigheten Roma Kloster 1:37. Utformning och omfattning Från brunnen pumpas vatten till en reservoar på 160 m 3 i vattenverket, beläget på fastigheten Roma Kloster 6:1. Råvattnet genomgår desinficering innan det släpps till reservoaren. Utgående dricksvatten kloreras för skydd av ledningsnätet. Ur Brunn 5 kan kontinuerligt uttas ca 5 m 3 /h eller 1,4 l/s (pumpkapacitet) och ett dygnsuttaget från Brunn 5, vid normal drift i vattenverket, uppgår till i snitt m 3 /dygn. Förutsedd miljöpåverkan En utredning om miljöpåverkan vid ett årsmedelvattenuttag på 100 m 3 /dygn pågår och en miljökonsekvensbeskrivning kommer att tas fram. Påverkan på människors hälsa och miljö samt övriga intressen bedöms dock bli liten. Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress Visby Telefon vxl E-post registrator-mhn@gotland.se Webbplats Org nr

55 Samhällsbyggnadsförvaltningen Region Gotland 2 (2) Preliminärt bedöms det teoretiska influensområdets storlek motsvara en cirkel med en radie på mellan ca 150 och 500 meter. Bergborrade brunnar inom detta influensområde skulle teoretiskt kunna påverkas av verksamheten. Detta är något som kommer utredas. Samråd Som en del i tillståndsprocessen kommer ett samråd att hållas med enskilda särskilt berörda. Skriftlig inbjudan skickas till alla kända fastighetsägare m.m. inom det teoretiska influensområdet 500 m från vattentäkten. Syftet med samrådet är att informera om Region Gotlands planer för verksamheten samt att ge tillfälle att ställa frågor och lämna synpunkter. Anmälan om deltagande görs senast den 12 november 2015 till: vattenskydd@gotland.se Samrådshandlingar kan hittas här: Några exemplar av samrådsunderlaget kommer att finnas på Romabiblioteket. Det finns även möjlighet att få ett utskrivet exemplar av samrådsredogörelsen hemskickad. Anmäl detta här vattenskydd@gotland.se. Ange ärende samt namn och adress. Skriftliga synpunkter Skriftliga synpunkter kan lämnas senast den 1 december Synpunkter lämnas till: Region Gotland, Teknikförvaltningen, Visby eller till registrator-tn@gotland.se. Ange diarienummer: TN 2015/2018. För Region Gotland, Teknikförvaltningen Ann-Sofi Lindskog Avdelningschef Claudia Castillo Projektledare

56 På gång i Region Gotland Teoretiskt influensområde på 500 meter. Inbjudan till samråd enligt miljöbalken om vattenverksamhet i Roma Region Gotland bjuder in till samråd som gäller kommande tillståndsansökan för vattenverksamhet (11 kap miljöbalken ). Det gäller den befintliga kommunala grundvattentäkten på fastigheten Roma Kloster 1:37. TID Måndag 16 november 2015 klockan PLATS Stora konferenslokalen på Lövsta (ovanför matsalen) Inom det teoretiska influensområdet finns samfälligheten Roma s:40 (landsvägen Visby Ljugarn). Samrådsunderlag och ytterligare upplysningar finns på Region Gotlands hemsida Anmälan om deltagande görs senast den 12 november 2015 till vattenskydd@gotland.se. Skriftliga synpunkter lämnas senast 1 december 2015 till Region Gotland, Teknikförvaltningen, Visby eller till registrator-tn@gotland.se. Ange diarienummer TN 2015/2018. Byggnadsnämnden informerar om inkomna ärenden Västergarn Kronholmen 1:3 Uppförande av telemast (20 m) samt tillhörande teknikbod Området omfattas inte av detaljplan Hörsne Snauvalds 3:1 Uppförande av telemast (60 m) samt två teknikbodar Området omfattas inte av detaljplan Gothem Suderbys 1:11 Uppförande av telemast (72 m) samt tillhörande teknikbod Området omfattas inte av detaljplan Visby Cypressen 10 Uppförande av telemast (25 m) samt tillhörande teknikbod Åtgärden innebär avvikelse från gällande detaljplan Visby Artilleriet 1:40 Uppförande av telemast (30 m) samt tillhörande teknikbod Åtgärden innebär avvikelse från gällande detaljplan Klinte Strands 9:1 Uppförande av telemast (30 m) samt tillhörande teknikbod Åtgärden innebär avvikelse från gällande detaljplan Berörda sakägare får här tillfälle att yttra sig. Handlingar finns tillgängliga på Visborg, Visborgsallén 19. Eventuella synpunkter ska inlämnas skriftligen senast 9 november 2015 till Samhällsbyggnadsförvaltningen, Visby. För upplysningar och utskick av handlingar ring TOFTA DYPLE 1:35 Förhandsbesked för nybyggnad av 3 st bostadshus. Området omfattas inte av detaljplan. Berörda sakägare får här tillfälle att yttra sig. Handlingar finns tillgängliga på Visborg, Visborgsallén 19. Eventuella synpunkter ska inlämnas skriftligen senast 23 november 2015 till Samhällsbyggnadsförvaltningen, Visby. För upplysningar och utskick av handlingar ring Ansök om tider för Idrottens Ö 2016 Nu är det hög tid att ansöka om tider för läger, logi, tävlingar och arrangemang som ingår i Idrottens Ö För att få tider i regionens anläggningar behöver vi ha din ansökan senast 31 oktober Ansökningsblankett hittar du på blanketter. Klicka dig vidare till Tid för arrangemang i anläggning skicka sedan din ansökan till bokning@gotland.se Träningstider för fotboll Nu kan ni ansöka om träningstider för konstgräsplanerna i Slite och Hemse samt grus- och konstgräsplanerna på Rävhagen. Tiderna gäller vecka 2 17, måndag söndag. Rävhagens grusplan är endast bokningsbar måndag torsdag. Vi behöver din ansökan senast 31 oktober Ansökningsblankett hittar du på Klicka dig vidare till Tid för träning i anläggning skicka sedan din ansökan till bokning@gotland.se Verksamhetsstöd till sociala föreningar Nu är det dags att söka verksamhetsstöd för sociala föreningar. Sista ansökningsdag för nästa års stöd är 1 november Ansökningsblanketter och mer information finns på För frågor kontakta Johanna Larson på telefon eller e-post johanna.larson@gotland.se Region Gotland Telefon E-post regiongotland@gotland.se Webbplats

57

58 Roma vattentäkt samråd

59 Dagordning Bakgrund vattenförsörjningen i Roma Tillståndsprocess för vattenverksamhet Aktuell ansökan Fika Synpunkter Avslutning 23/11/2015 2

60 Bakgrund vattenförsörjningen i Roma Vattenförsörjningen i Roma, Dalhem och Lövsta baseras på tre bergborrade brunnar: - Brunn 1 och U2 på fastigheten Roma Busarve 1:37. - Brunn 5 på fastigheten Roma Kloster 1:37. Vatten från brunnarna leds till gemensamt vattenverk på fastigheten Roma Kloster 6:1: - Desinficering med monokloramin och UV-ljus före reservoar. - Reservoar 160 m 3 Vattenproduktion idag - totalt ca 300 m 3 /d, maximalt 380 m 3 /d - från Brunn 5 ca m 3 /d (genomsnitt) Uttag från Brunn 1 och U2 omfattas av tillstånd från 1991 (Dom nr DVA 34, mål nr VA 2/91): m 3 /d i medeltal, max 500 m 3 /d 23/11/2015 3

61 Tillståndsprocess för vattenverksamhet Vattentäkt som vattenverksamhet Samrådsprocess Remiss Dom Vattentäkt är en typ av vattenverksamhet enligt MB. Kräver tillstånd om täkten ska försörja fler än två fastigheter. Sökanden utför förberedande undersökningar och samråder med myndigheter och berörda. Ansökan (till markoch miljödomstolen) inkl. miljökonsekvensbeskrivning och teknisk beskrivning upprättas. Ev. kompletteringar genomförs. Ansökan kungörs och sänds på remiss. Sökanden bemöter inkomna synpunkter. Underlaget för beslut om tillstånd förbereds. Ev. hålls ett offentligt sammanträde, huvudförhandling Mark- och miljödomstolen meddelar dom. 23/11/2015 4

62 Aktuell ansökan Lokalisering, plan- och ägoförhållanden Roma Kloster 1:37 ägs idag av Hemsö Häggen Kommanditbolag Omfattas av detaljplan fastställd Planlagt som kvartersmark Brunn 5 installerades 2008, ersatte gammal brunn i samband med uppförande av nytt äldreboende: Nyttja befintliga ledningar till och från vattenverket Region Gotland avser söka tillstånd för uttag ur Brunn 5: - Årsmedelvattenuttag på 65 m 3 /dygn - Maximalt 100 m 3 /dygn 23/11/2015 5

63 Aktuell ansökan Beskrivning av området Markyta vid brunn ca +30 m.ö.h. Lutning mot sydost Gothemsån avvattnar jordlager Ca 4 m mäktiga jordlager Huvudsakligen lera/moränlera, även sand/grus ovanpå morän Sedimentär berggrund Slitegruppen Vattentransport i sprickor Uppsprucken bergöveryta Flera grundvattenmagasin Grundvattenbildning mm/år Störst grundvattenbildning på områden med tunt jordtäcke 23/11/2015 6

64 Aktuell ansökan Resultat av förundersökningar Provpumpning av Brunn 5: Korttid, 30 timmar Konstant uttag, 5 m 3 /h (120 m 3 /d) Observationsmätning i två andra brunnar, Brunn A och Brunn B. 23/11/2015 7

65 Aktuell ansökan Resultat av förundersökningar Stationära förhållanden i Brunn 5 efter ca 8 h Avsänkning 3,6 m i Brunn 5 Ingen respons i observationsbrunnar Transmissivitet: 1, m 2 /s Semilogaritmiskt diagram. Återhämtningsförlopp i pumpbrunnen, B2, efter pumpstopp. 23/11/2015 8

66 Aktuell ansökan Förutsedd miljöpåverkan Framförallt lokalt hydraulisk påverkan i berg: Uttag ur berg Uttag relativt litet Grundvattenbildning i jord > i berg Närliggande ytvattendrag Påverkan störst lokalt kring uttagsbrunnen Vattenbalansberäkning Grundvattenbildning ansatt till 30 mm/år (mycket konservativt) Ger yta som balanserar maxuttaget Teoretiskt influensområde, radie 500 meter 23/11/2015 9

67 Aktuell ansökan Förutsedd miljöpåverkan Motstående vattenintressen Emissioner och lukt Buller Estetisk påverkan Kulturintressen Påverkan på växt- och djurliv Påverkan på grundvatten Påverkan på ytvatten Miljövinster Framförallt energibrunnar, dock minimal påverkan Nej Nej, dränkbar pump Brunnsöverbyggnad Nej Nej Hydraulisk påverkan Nej Ja, vattenuttag nära vattenverket innebär att befintlig infrastruktur används och ledningssträckningen minimeras Säkra vattenförsörjningen i Roma, Dalhem och Lövsta 23/11/

68 Aktuell ansökan Förslag på innehåll i MKB INLEDNING Bakgrund Administrativa uppgifter Markägarförhållanden Gällande beslut Miljömål Miljökvalitetsnormer VERKSAMHETSBESKRIVNING Lokalisering och planförhållanden Verksamhetens utformning och omfattning Tidplan SAMRÅD OCH AVGRÄNSNINGAR Samråd Avgränsning och metodik ALTERNATIV Nollalternativ Alternativa lösningar Alternativa lokaliseringar Sammanfattning OMRÅDETS GEOLOGI OCH GEOHYDROLOGI Berggrund och jordlager Topografi, nederbörd och avrinning MLJÖKONSEKVENSER TILL FÖLJD AV VERKSAMHETEN Allmänna intressen Enskilda intressen Kulturmiljö, naturmiljö, rekreation och friluftsliv Buller och luftföroreningar Energi- och resurshushållning Inverkan på miljömål och miljökvalitetsnormer SKYDDSÅTGÄRDER, FÖRSIKTIGHETSMÅTT OCH KONTROLL Driftskede Kontroll av påverkan på omgivande miljö SAMMANFATTANDE BEDÖMNING REFERENSER 23/11/

69 Aktuell ansökan Preliminär tidplan XX 2015-XX 2015-XX Samrådsmöte Länsstyrelsen Samrådsmöte, enskilda sakägare Sista dag för inskickande av synpunkter Samrådsredogörelse skickas till Länsstyrelsen Länsstyrelsens beslut om anläggningen förväntas medföra betydande miljöpåverkan eller ej Ansökan till Mark- och miljödomstolen inlämnas 23/11/

70 23/11/