RAPPORT. Roma REGION GOTLAND SWECO ENVIRONMENT AB JÖNKÖPING/GÖTEBORG ANSÖKAN OM VATTENSKYDDSOMRÅDEN MED FÖRESKRIFTER FÖR ROMA GRUNDVATTENTÄKTER

Transkript

1 REGION GOTLAND Roma UPPDRAGSNUMMER ANSÖKAN OM VATTENSKYDDSOMRÅDEN MED FÖRESKRIFTER FÖR GRUNDVATTENTÄKTER SWECO ENVIRONMENT AB JÖNKÖPING/GÖTEBORG HÅKAN WENNERBERG NIKLAS EKSTRAND HELEN EKLUND repo002.docx Sweco

2 Innehållsförteckning 1 Inledning Administrativa uppgifter Bakgrund och motiv för upprättande av vattenskyddsområde Vattentäkternas värde Syfte och användning av beskrivningar i denna ansökan Teknisk beskrivning, Roma vattentäkter Brunnsområden Brunnarnas utformning Vattenverk och vattenbehandling Försörjningsområde Vattenförbrukning Reservvattentäkt Ägandeförhållanden Tillstånd Befintligt vattenskyddsområde Hydrogeologisk beskrivning Omgivningsbeskrivning och markanvändning Topografi Geologi Grundvattenbildning Hydrogeologi Vattenkvalitet Naturliga barriärer och sårbarhetsbedömning Planbestämmelser Gällande planer Skyddade områden och riksintressen Motstående intressen inom tillrinningsområdet Inventering av potentiella riskkällor i anslutning till Roma grundvattentäkter Genomförande Definition av risk Riskkällor Riskanalys Syfte och detaljeringsgrad Modell för riskanalys repo002.docx HWEN p:\1353\ _vattenskydd_region_gotland\000\18 granskning\200 roma\202 vattenskydd\region gotland \ansökan om vattenskyddsområde för roma vattentäkter_.docx

3 Fel! Hittar inte referenskälla. 6.3 Riskanalysens resultat Skyddsbehov Utformning av vattenskyddsområde Krav och allmän metodik Skyddszoner Beräkningar Förslag på skyddszoner för Roma grundvattentäkter Utformning av skyddsföreskrifter Bakgrund Skyddsföreskrifternas syfte och funktion Skyddsföreskrifternas restriktionsnivå Skyddsföreskrifter för Roma grundvattentäkter Referenser 63 Bilagor 1) Riskanalys för Roma grundvattentäkter 2) Förslag till vattenskyddsområde för Roma grundvattentäkter ) Förslag till vattenskyddsområde för Roma Busarve grundvattentäkt ) Förslag till vattenskyddsområde för Roma Kloster grundvattentäkt ) Roma grundvattentäkter - Föreskrifternas restriktionsgrad i förhållande till Naturvårdsverkets rekommendationer, ) Konsekvensbedömning av förslag till vattenskyddsföreskrifter under framtagande HWEN p:\1353\ _vattenskydd_region_gotland\000\18 granskning\200 roma\202 vattenskydd\region gotland \ansökan om vattenskyddsområde för roma vattentäkter_.docx

4

5 1 Inledning På uppdrag av Region Gotland har Sweco upprättat denna ansökan om vattenskyddsområde med tillhörande tekniskt underlag samt vattenskyddsområde för Roma grundvattentäkter på Gotland. Roma grundvattentäkter omfattar tre bergborrade brunnar fördelade på två brunnsområden benämnda Roma Busarve (2 brunnar) respektive Roma Kloster (1 brunn). 1.1 Administrativa uppgifter Sökande: Tekniska nämnden Region Gotland Organisationsnummer: Adress: Kontaktperson: Region Gotland Visborgsallén VISBY Claudia Castillo Rikard Widén Telefon: Bakgrund och motiv för upprättande av vattenskyddsområde Kommunal vattenförsörjning i Roma, Dalhem och Lövsta baseras på uttag av grundvatten ur tre bergborrade brunnar fördelade på två brunnsområden. Vattentäkterna är mycket betydelsefulla för abonnenter på de anslutna orterna. Det finns utrymme för viss nyanslutning. Vattentäkterna är belägna i ett område där det generellt sett finns problem med mikrobiologisk påverkan på grundvattnet på grund av tunna jordtäcken och sprickrik berggrund. Reservvattentäkter saknas. Syftet med att inrätta ett vattenskyddsområde är att skydda Romas vattentäkter så att råvattentillgången säkras i ett långsiktigt perspektiv, ett flergenerationsperspektiv. Inrättande av vattenskyddsområden med skyddsföreskrifter möjliggör att målsättningen med EU:s och svensk lagstiftning uppnås, genom att riskfyllda verksamheter och åtgärder regleras, så att vatten nu och i framtiden kan användas för sitt ändamål. Genom att ett område förklaras som vattenskyddsområde och skyddsföreskrifter meddelas 1 : - stärks skyddet för vattenförekomsten - tydliggörs vattenförekomstens planmässiga betydelse - förtydligas vad som gäller utifrån Miljöbalken 1 Vattenskyddsområde. Handbok med allmänna råd. Naturvårdsverket 2010:5. 1 (64) repo002.docx HWEN p:\1353\ _vattenskydd_region_gotland\000\18 granskning\200 roma\202 vattenskydd\region gotland \ansökan om vattenskyddsområde för roma vattentäkter_.docx

6 1.3 Vattentäkternas värde En vattentäkts värde beror bl.a. på uttagbara vattenmängder, nuvarande och framtida vattenutnyttjande, kostnader för en alternativ vattentäkt med samma kvantitet och kvalitet samt tillgång på reservvattentäkter. För vattenförsörjningsändamål är utvinningsvärdet av största intresse. Vattentäktens värde bestäms ofta av kostnaden för att ersätta vattentäkten i händelse av att den blir obrukbar. Enligt Naturvårdsverkets indelningsgrund i fyra värdeklasser har Roma grundvattentäkter ett mycket högt skyddsvärde. Till vattentäkter med mycket högt skyddsvärde räknas allmänna huvudvattentäkter och vattentäkter där reservalternativ saknas. 1.4 Syfte och användning av beskrivningar i denna ansökan Den tekniska och den hydrogeologiska beskrivning som återges i denna ansökan är ett underlag för beslut till vattenskyddsområde och skyddsföreskrifter. Syftet är inte och kan inte vara att utgöra ett fullständigt eller tillräckligt underlag för att bedöma specifika ansökningar om tillstånd enligt skyddsföreskrifterna när dessa föreskrifter har beslutats. Skälen är bl.a. att varje ansökan, verksamhet och plats utgör en unik kombination av detaljerade förutsättningar som i alla varianter inte kan förutses här. 2 (64) repo001.docx HWEN p:\1353\ _vattenskydd_region_gotland\000\18 granskning\200 roma\202 vattenskydd\region gotland \ansökan om vattenskyddsområde för roma vattentäkter_.docx

7 2 Teknisk beskrivning, Roma vattentäkter 2.1 Brunnsområden Vattenförsörjningen i Roma, Dalhem och Lövsta baseras på tre bergborrade brunnar som tillsammans utgör Roma vattentäkter. Två brunnar är belägna i brunnsområde som nedan fortsättningsvis benämns Roma Busarve, ca 4 km nordväst om Roma samhälle (Brunnar Br 1 och U2). Den tredje brunnen (Brunn 5) är belägen centralt i Romakloster, brunnsområdet benämns här Roma Kloster. Översiktlig lokalisering av brunnsområdena framgår av Figur 1. Figur 1: Översiktlig lokalisering av Roma vattentäkter i Busarve respektive Romakloster. Lantmäteriverket. Ärende nr MS2011/ Brunnarnas utformning Br 1 inom brunnsområde Roma Busarve installerades 1975 och är 40 meter djup, varav 36 meter utgör öppet hål i kalksten. Brunn U2 installerades 1977 och är 50 meter djup, varav 46 meter utgör öppet hål i kalksten. Någon tätning mellan foderrör och berg har ej utförts för Br 1. Om tätning har utförts för U2 är oklart. 3 (64) repo002.docx HWEN p:\1353\ _vattenskydd_region_gotland\000\18 granskning\200 roma\202 vattenskydd\region gotland \ansökan om vattenskyddsområde för roma vattentäkter_.docx

8 Brunn 5 inom brunnsområde Roma Kloster installerades 2008, då den ersatte en gammal brunn ( Klosterbrunnen ) i samband med uppförande av nytt servicehus. Brunnen är 28 meter djup, varav de nedersta 16 metrarna utgör öppet hål i kalksten. Se Figur 2 för en översikt av brunnarnas lägen. Samtliga brunnar saknar överbyggnader och inhägnader. 2.3 Vattenverk och vattenbehandling Vatten från brunnarna leds till ett gemensamt vattenverk, uppfört 1968, beläget centralt i Roma (Figur 2). Ledningsdragningen från brunnsområde Roma Busarve är 3,5 km lång. Verket är försett med en reservoar på 160 m 3 och råvattentillförseln styrs av nivån i denna. Vid sjunkande nivå startar pumparna i brunnarna och reservoaren fylls på. Råvattnet genomgår desinficering med monokloramin och UV-ljus innan det släpps till reservoaren. Det har diskuterats behov av ytterligare barriärer. Utgående dricksvatten kloreras för skydd av ledningsnätet. Vattenverket saknar inhägnad. 2.4 Försörjningsområde Roma grundvattentäkter försörjer idag Roma och Dalhem (sedan 1999), totalt ca 360 abonnenter. Se Figur 2 för en översikt av verksamhetsområdet som omfattar centrala delar utmed väg 143 mellan Lövsta i norr och Högbro i söder samt Dalhem. 4 (64) repo001.docx HWEN p:\1353\ _vattenskydd_region_gotland\000\18 granskning\200 roma\202 vattenskydd\region gotland \ansökan om vattenskyddsområde för roma vattentäkter_.docx

9 Figur 2: Översiktlig lokalisering av uttagsbrunnar (U2, Br 1 och Brunn 5) samt vattenverk med verksamhetsområde (streckad blå färg). Lantmäteriverket. Ärende nr MS2011/ Vattenförbrukning Den totala vattenförbrukningen från vattenverket är i snitt ca 300 m 3 /dygn. Maximal dygnsförbrukning under uppgår till 380 m3/dygn. Br 1 står vid normal drift för ca m 3 /dygn, U2 för ca 100 m 3 /dygn och Brunn 5 för ca m 3 /dygn. Av den totala förbrukningen står Roma för ca 85 % och Dalhem för ca 15 %. Enligt Region Gotlands långsiktiga prognos bedöms nuvarande uttag vara tillräckligt för de kommande 30 åren. 2.6 Reservvattentäkt Reservvattentäkt saknas till de tre brunnarna. Br 1 och U2 kan dock på egen hand klara vattenbehovet, medan Brunn 5 under mycket begränsad tid kan agera reservvattentäkt åt brunnarna Br 1 och U2 (storleksordningen något dygn). 2.7 Ägandeförhållanden Br 1 och U2 är belägna på fastigheten Roma Busarve 1:37. Kommunen har genom servitutsavtal med ägaren rätt att från brunnarna ta vatten, nyttja och vidmakthålla dem 5 (64) repo002.docx HWEN p:\1353\ _vattenskydd_region_gotland\000\18 granskning\200 roma\202 vattenskydd\region gotland \ansökan om vattenskyddsområde för roma vattentäkter_.docx

10 samt beträda fastigheten för att sköta och reparera anordningar och ledningar (VBB Viak, 1991). Brunn 5 är belägen på fastigheten Roma Kloster 1:37. Fastigheten ligger centralt i Roma och ägs av Hemsö Häggen Kommanditbolag. Roma Kloster 1:37 och platsen för Brunn 5 omfattas av detaljplan för Roma Kloster 1:214 m.fl., vilken vann laga kraft Marken där Brunn 5 är lokaliserad är enligt gällande detaljplan planlagd som kvartersmark för bostäder, kontor, skola, vårdinrättning eller s.k. centrumbebyggelse. Vattentäkten med tillhörande vattenledningar ska skyddas med servitut belastande Roma Kloster 1:37. Servitutet ska även omfatta angöring till vattentäktsområdet. Vattenverket ligger på fastigheten Roma Kloster 2:6 vilken ägs av Region Gotland. 2.8 Tillstånd Vattenuttag från Br 1 och U2 omfattas av tillstånd via en dom från Stockholms tingsrätt (Dom nr DVA 34, mål nr VA 2/91). Tillståndet medger uttag om i medeltal 300 m 3 /dygn och maximalt 500 m 3 /dygn. Tillstånd saknas i dagsläget för Brunn 5. Region Gotland har inlett en process i syfte att lagligförklara grundvattenuttaget från denna brunn. 2.9 Befintligt vattenskyddsområde Det finns inga fastställda vattenskyddsområden för Roma grundvattentäkter. Vid två tillfällen har förslag på vattenskyddsområden för brunnsområde Roma Busarve framtagits men aldrig fastställts. Region Gotland har dock i sitt tillsynsarbete agerat utifrån de ej fastställda handlingarna. 6 (64) repo001.docx HWEN p:\1353\ _vattenskydd_region_gotland\000\18 granskning\200 roma\202 vattenskydd\region gotland \ansökan om vattenskyddsområde för roma vattentäkter_.docx

11 3 Hydrogeologisk beskrivning 3.1 Omgivningsbeskrivning och markanvändning Roma samhälle är beläget ca 15 km sydost om Visby (Figur 1). Två brunnar är belägna i Busarve ca 4 km nordväst om Roma samhälle och en brunn är belägen inne i centrala Roma. Br 1 och U2 inom brunnsområde Roma Busarve ligger i ett jordbruksområde. I brunnarnas absoluta närhet finns ett mindre skogsparti. Brunn 5 är belägen i tätbebyggt område inne i Roma. Figur 3 visar en flygbildsöversikt av området, med förekommande vattendrag och deras strömningsriktning utmärkta. Figur 3: Flygbild över Roma grundvattentäkter med omgivningar. Vattendrag med flödesriktning är markerade. 3.2 Topografi Markytan vid Br 1 och U2 ligger på nivån ca +35. Området sluttar svagt i västlig riktning mot ett biflöde vilket ansluter till Gothemsån öster om Roma samhälle (Figur 3). En svag höjd (nivå ca +40) finns mellan brunnarna i Busarve och Brunn 5. Brunn 5 ligger på nivån ca +30 och markytan lutar svagt och i stort mot öster i riktning mot Gothemsån. Gothemsån avrinner mot nordost ca 400 meter öster om Brunn 5. Ån är 7 (64) repo002.docx HWEN p:\1353\ _vattenskydd_region_gotland\000\18 granskning\200 roma\202 vattenskydd\region gotland \ansökan om vattenskyddsområde för roma vattentäkter_.docx

12 recipient för ytvattenavrinningen från området och sannolikt också delar av grundvattenavrinningen från området. 3.3 Geologi Den övre berggrunden på Gotland är uppbyggd av olika typer av sedimentära bergarter bildade under kambrium till silur. De sedimentära bergarterna överlagrar urberget och har en total mäktighet på knappt 500 m i Romaområdet (Erlström, M., m.fl., 2009). De övre sedimentära bergarterna i Romaområdet tillhör den stratigrafiska enheten som kallas Slitegruppen och är avsatta under silur. Slitegruppen utgörs av flera enheter vilka består av olika typer av kalksten. Inom Romaområdet förekommer märgelsten och märgel (Erlström, M., m.fl., 2009) som den ytligaste bergarten. Denna är relativt lättvittrad och det är därför Romaområdet är relativt låglänt och flackt. I nordväst övergår Slitegruppen till att utgöras av mer kristallina bergarter. Dessa är relativt svårvittrade och utgör därför ett höjdområde i nordväst. Gränsen går ungefärligt nordväst om en linje mellan Träkumla och Follingbo. Sydost om Roma gränsar Slitegruppen mot den så kallade Hallaformationen. Denna gräns går ungefärligt längs linjen Atlingbo Roma Kloster. Borrprotokoll från brunn U2 i Busarve, som är 50 m djup, visar att sedimentberget är heterogent uppbyggt, har varierande sprickighet och att lerstick (tunna lerlager) förekommer på olika nivåer i lagerföljden. Borrprotokoll från Brunn 5 i Roma, som är 28 m djup, visar att sedimentberget är mest uppsprucket i dess övre delar för att sedan övergå till medelhård kalksten. I Busarve uppgår jordlagrens mäktighet till ca 2-4 m. De består i huvudsak av moränmärgel med inslag av lermärgel (VBB Viak, 1991). Av borrprotokoll framgår att jordlagermäktigheten inne i Roma Kloster generellt uppgår till omkring 4 m och att jordlagren utgörs av lera och morän. Av borrprotokoll från Brunn 5 framgår dock att jordlagren är 6 meter mäktiga. Sannolikt är det moränmärgel och lermärgel som avses i borrprotokollen. I vissa fall har även sand ovanpå de täta jordarterna dokumenterats. Av jordartskartan framgår att områden med moränlera eller lermorän dominerar och att områden med sand, torv och lera förekommer. Sand, torv och lera förekommer huvudsakligen öster om Roma, i ett stråk längs Atlingbo Roma Kloster. Dessa jordarter är företrädelsevis postglaciala och sannolikt förekommer därför morän (moränmärgel eller lermärgel) under dessa. I området förekommer ett fåtal områden med hällmark. Jordartskartan visas i Figur 4. 8 (64) repo001.docx HWEN p:\1353\ _vattenskydd_region_gotland\000\18 granskning\200 roma\202 vattenskydd\region gotland \ansökan om vattenskyddsområde för roma vattentäkter_.docx

13 Figur 4: Redovisning av förekommande jordarter i anslutning till Roma grundvattentäkter. Uttagbrunnarna är markerade med triangel-symbol. SGU 3.4 Grundvattenbildning Grundvattenbildningen på Gotland sker huvudsakligen mellan november och april (SGU, 2005). I områden med berg i dagen eller genomsläppliga ytjordarter kan grovt sett hela nettonederbörden antas bilda grundvatten. I områden med täta jordarter bildar endast en del av nettonederbörden grundvatten. Nettonederbörden är den del av nederbörden som är tillgänglig för grundvattenbildning. Enligt SGU uppgår nettonederbörden i Visbyområdet till ca 150 mm/år (SGU, 2005). Enligt Rodhe m.fl. uppgår grundvattenbildningen i Romaområdet till mm/år eller 4,8-7,1 l/s och km 2 (Rodhe m.fl., 2006). Uppgiften baseras på beräkningar. Baserat på en provpumpning av U bedömdes grundvattenbildningen att vara i storleksordningen 15 mm/år (VBB Viak, 1991). Uppgiften baserades på bedömd storlek av influensområdet relativt ett teoretiskt vattenuttag på 30 l/s i Romaområdet. Orsaken till den relativt lågt bedömda grundvattenbildningen var att täta ytjordarter, mindre vattenförande berglager (lersten) och lerstick i lagerföljden reducerar grundvattenbildningen successivt med ökat djup. 9 (64) repo002.docx HWEN p:\1353\ _vattenskydd_region_gotland\000\18 granskning\200 roma\202 vattenskydd\region gotland \ansökan om vattenskyddsområde för roma vattentäkter_.docx

14 Flera olika faktorer gör att den verkliga grundvattenbildningen varierar både geografisk och över tiden. Variationer i grundvattenbildning beror på förekomsten av områden med genomsläppliga jordlager direkt på berggrunden, blottad berggrund, hydraulisk kontakt mellan olika grundvattenmagasin, ev. kontakt med ytvatten och ytlig karstvittring samt den rådande vädersituationen. Med grundvattenbildning avses fortsättningsvis i texten den s.k. nettogrundvattenbildningen, d.v.s. det totala tillskottet av vatten till det aktuella grundvattenmagasinet. 3.5 Hydrogeologi Den regionala grundvattenströmningen i Romaområdet sker i stort från NV mot SO (VBB Viak, 1991). Den bedömda gradienten är i storleksordningen ca 1. Tidigare undersökningar har konstaterat att flera brunnar i området har artesiskt vatten, d.v.s. grundvattenytans trycknivå är högre än markytan (VBB Viak, 1978). Detta orsakas av att grundvattenmagasinen i Romaområdet är av sluten karaktär och står i hydraulisk kontakt med höjdområdena i NV där blottad berggrund medger högre grundvattenbildning. Tillrinningsområdet för vattentäkterna i Roma Busarve och Roma Kloster begränsas av vattentäkternas influensområde (balansen mellan uttag och grundvattenbildning), grundvattenmagasinets gränser samt av topografin. Sydost om Roma begränsas grundvattenmagasinet av Hallaformationen vilken har sämre hydrauliska egenskaper. Denna gräns går ungefärligt längs linjen Atlingbo Roma Kloster, och är sannolikt ingen skarp hydraulisk gräns (VBB Viak, 1978). I nordväst avgränsas grundvattenmagasinet mot höjdområdena längs en linje ungefärligt längs Träkumla Follingbo. Nordväst om denna gräns förekommer kalkberglager med andra hydrauliska egenskaper. Som beskrivits ovan finns sannolikt hydraulisk kontakt mellan grundvattenmagasinet i Romaområdet och höjdområden i NV. Mot NV antas därför att tillrinningsområdet avgränsas av ytvattendelare uppe på höjdområdena. Det är dock mycket svårt att avgöra om och var yt- och grundvattendelare sammanfaller i detta höjdområde. Tillrinningsområdet för vattentäkterna i Romaområdet är stort och svårdefinierat, ett översiktligt förslag visas i Figur (64) repo001.docx HWEN p:\1353\ _vattenskydd_region_gotland\000\18 granskning\200 roma\202 vattenskydd\region gotland \ansökan om vattenskyddsområde för roma vattentäkter_.docx

15 Figur 5: Bedömt ungefärligt tillrinningsområde för Roma grundvattentäkter. Förklaring till färgerna (jordarterna) framgår av Figur 4. SGU Kalkbergets spricksystem, där grundvattentransporten sker, kan delas in i ett antal huvudspricksystem som huvudsakligen är horisontella och vertikala. De vertikala sprickorna är främst orienterade i riktningarna NV-SO samt NO-SV (VBB Viak, 1991). De nordostliga spricksystemen är dominerande med större och mer ihållande sprickor. De nordvästliga spricksystemen ansluter till det nordostliga och är inte lika ihållande (SGU, 2005). I det horisontella spricksystemet förekommer vidgade sprickor vilka har stor betydelse för vattentransporten mellan de vertikala spricksystemen (VBB Viak, 1991). Enskilda sprickor eller spricksystem kan ha stor effekt på vattenföringen i denna typ av grundvattenmagasin. Karstbildning, d.v.s. kemisk vittring som ger upphov till håligheter, förekommer i spricksystemen. Ytlig karstbildning har stor betydelse för infiltration och grundvattenbildning samt grundvattenflöde både med avseende på kvantitet och på kvalitet. Karstvittring kan ge upphov till öppna vertikal sprickor och s.k. slukhål där ytvatten kan ledas ned i berggrunden. Förekomst av slukhål i området kring Roma är inte känt, men kan förekomma. Enligt SGU kännetecknas grundvattenmagasinen i berggrunden på Gotland av låg porositet, men hög hydraulisk konduktivitet (genomsläpplighet) (SGU, 2005). Detta 11 (64) repo002.docx HWEN p:\1353\ _vattenskydd_region_gotland\000\18 granskning\200 roma\202 vattenskydd\region gotland \ansökan om vattenskyddsområde för roma vattentäkter_.docx

16 12 (64) innebär att grundvattenmagasinen har låg förmåga att magasinera vatten samtidigt som vattenföringen kan vara hög till t.ex. brunnar. Man kan därför förvänta sig att grundvattennivåer varierar relativt kraftigt under året och att grundvattenuttag får stor omgivningspåverkan. Den effektiva porositeten som anger hur stor del av den totala porvolymen som är tillgänglig för rörligt grundvatten är inte känd men kan antas variera kraftigt, även inom samma grundvattenmagasin. Undersökningar och beräkningar av effektiv porositet i området vid File Hajdar på Gotland, där liknande geologiska förhållanden råder som i Roma, visar att den effektiva porositeten kan variera från några promille till flera procent (T. Fagerlind, L. Nordberg, 1973). Brunn U2 provpumpades med 8 l/s under 13 dygn år 1977 (VBB Viak, 1978). Grundvattennivåobservationer utfördes i 40 brunnar inom undersökningsområdet I 13 av observationsbrunnarna var påverkan signifikant. Baserat på analys av provpumpningsdata beräknades transmissiviteten (T) till mellan 1, m 2 /s och 5, m 2 /s och magasinskoefficienten till mellan 0, och 4, Resultatet av provpumpningen visade att det förekom två olika grundvattenmagasin, ett ytligare och ett djupare, och att slutenheten (lägre magasinskoefficient) var högre i det djupare grundvattenmagasinet. Läckagekoefficienten beräknades till storleksordningarna och s -1. Detta visar också på hög grad av slutenhet och att grundvattenmagasinet under- och/eller överlagras av geologiska enheter med mycket låg genomsläpplighet (hydraulisk konduktivitet). Brunn 5 korttidsprovpumpades i juni Provpumpningen utfördes med ett medelflöde på ca 1,4 l/s vilket resulterade i en bedömt stabil avsänkning i brunnen på drygt 3,6 m vid provpumpningens slut. Brunnens specifika kapacitet (qs) beräknades till ca 0,4 l/(s m). Transmissiviteten (T) beräknades till ca 1, m 2 /s med Jacobs metod (Gustafsson, 1984). Brunnens specifika kapacitet är en brunnsegenskap och antyder en högre transmissivitet än den som utvärderats enligt Jacobs metod. Skillnaden kan bero på att brunnen har en hydraulisk radie som är större än den verkliga brunnsraden, d.v.s. brunnen har kontakt med spricksystem som verkar som en del av brunnshålet, s.k. negativt inströmningsmotstånd. Utvärderingen av transmissivitet enligt Jacobs metod bedöms som mest tillförlitlig vad gäller grundvattenmagasinets egenskaper. Brunnarna i Busarve uppvisar något bättre hydrauliska egenskaper vilket kan bero på skillnader i brunnsdjup men också på att Brunn 5 ligger närmare Hallaformationen i sydost som har sämre hydrauliska egenskaper. Brunn 5 har också provpumpats under kortare tid varför utvärderade hydrauliska värden representerar ett mindre område kring uttagsbrunnen. 3.6 Vattenkvalitet Region Gotland uttar i sin egenkontroll prover på, till vattenverket, inkommande blandvatten från brunnsområdena Roma Busarve och Roma Kloster. Blandvattnet består av inkommande råvatten från samtliga tre inkopplade brunnar. Detta innebär att antalet enskilda analyser av vatten från de tre uttagsbrunnarna är begränsat. repo001.docx HWEN p:\1353\ _vattenskydd_region_gotland\000\18 granskning\200 roma\202 vattenskydd\region gotland \ansökan om vattenskyddsområde för roma vattentäkter_.docx

17 Enligt VBB Viak (1991) hade vattnet från Br 1 och U2 enligt provtagningar ett ph-värde omkring 7,5 och är tämligen hårt, dh. Järn och mangan förekom inte inom analysgränsen. I bakteriologiskt avseende hade vattnet under långa tider varit tillfredsställande fram till Kloridhalten var 1988 mycket låg eller låg enligt SGU (2013), konduktiviteten måttlig. Nitrathalten var måttlig. Kompletterande provtagningar har utförts under Vid dessa påvisades koliforma bakterier i halter över tjänligt vatten i U2 vid ett av nio provtagningstillfällen. Halterna av mikroorganismer överstiger nivån för tjänligt med anmärkning i båda brunnarna. Kloridhalten och konduktiviteten i brunnarna ligger fortsatt på en låg resp. måttlig nivå enligt SGU (2013). Sulfathalten är hög medan halterna av nitrat generellt sett är låga. Sammanfattningsvis bedöms vattenkvaliteten i brunnarna Br 1 och U2 vara likartad samt tillfredsställande. Närvaron av koliforma bakterier och mikroorganismer i råvattnet indikerar en påverkan av ytligt markvatten. Vid minst två tillfällen sedan 1991 har allvarliga störningar skett med bakteriegenomslag som följd. I alla produktionsbrunnarna konstaterades bakterietillväxt, men U2 innehöll störst antal av både heterotrofa och koliforma bakterier. Just U2 har visat sig bli påverkad vid bland annat snösmältning och stora nederbördsmängder. Det finns uppgifter som tyder på att brunnen kan stå i kontakt med kanalerna i närområdet kring brunnsområdet i Roma Busarve. För Brunn 5 i Romakloster har enskilda analyser utförts på råvatten under år 2013 och delvis även 2014 och Resultatet av analyserna visar att vattnets kvalitet är mindre tillfredsställande. Halterna av natrium och klorid är höga eller mycket höga. Konduktiviteten och halten kalcium är hög och vattnet uppvisar en hög hårdhet (ca 20 dh). Halterna av nitrat är låga (runt 4 mg/l). Råvattnet från Brunn 5 har under 2013 varit otjänligt med avseende på koliforma bakterier, e-coli. Vattenkemin i Brunn 5 indikerar sammanfattningsvis på påverkan av relikt saltvatten, men höga halter av klorid och sulfat kan även indikera påverkan från deponiverksamhet. Samtidigt tyder halterna av bakterier på en påverkan från avlopp (se även avsnitt om avloppsanläggningar). Bekämpningsmedel i form av BAM har detekterats i inkommande blandvatten två gånger mellan Det är inte fastställt från vilken brunn som bekämpningsmedlet kommer. Under åren detekterades det lättrörliga ogräsmedlet bentazon i inkommande blandvatten vid fyra tillfällen. Det är inte fastställt från vilken brunn som bekämpningsmedlet kommer. Däremot kan konstateras att vattnet inte kom från Brunn 5 i Romakloster, då denna brunn installerades först Att bentazon inte har detekterats senare än 2001, trots att ämnet fortfarande är tillåtet att använda, följer den nationella trenden med sjunkande halter av bekämpningsmedel. Trenden bedöms bland annat bero på förändrade villkor för hantering och spridning (HaV, 2014). Att bentazon ändå har 13 (64) repo002.docx HWEN p:\1353\ _vattenskydd_region_gotland\000\18 granskning\200 roma\202 vattenskydd\region gotland \ansökan om vattenskyddsområde för roma vattentäkter_.docx

18 detekterats i uttagsbrunnarna visar att det föreligger hydrogeologiska förutsättningar för en transport av kemikalier från markytan till grundvattnet i kalkberggrunden Allmän grundvattenkvalitet enligt VISS Roma grundvattentäkter är lokaliserade i grundvattenförekomsten Mellersta Gotland- Roma (Figur 6) som finns upptagen som grundvattenmagasin i VISS (Vatteninformationssystem Sverige). Den kemiska statusen för grundvattenförekomsten klassas som god. Klassificeringens tillförlitlighet bedöms dock som låg eftersom förekomsten är mycket stor till ytan. Kravet är att den goda kvalitativa statusen skall bibehållas. Det bedöms dock föreligga en risk att god kemisk status inte uppnås till år Bland påverkanskällorna för grundvattenförekomsten som helhet nämns diffusa källor såsom jordbruk och enskilda avlopp, konkurrens om vattenresursen samt saltvatteninträngning. Grundvattenförekomstens kvantitativa status klassas som otillfredsställande (2013). Uttagsmöjligheterna har bedömts till liter/timme. De största dokumenterade problemen med vattentillgångarna återfinns längs kusterna och Östergarnslandet, där uttagskapaciteterna generellt sett är relativt låga. Kravet är att den kvantitativa statusen skall uppnå god kvantitativ status. Enligt VISS bedöms det dock föreligga en risk att god kvantitativ status inte uppnås till år En av flera åtgärder som anges för att nå god vattenstatus är att fastställa vattenskyddsområde för Roma grundvattentäkter. 14 (64) repo001.docx HWEN p:\1353\ _vattenskydd_region_gotland\000\18 granskning\200 roma\202 vattenskydd\region gotland \ansökan om vattenskyddsområde för roma vattentäkter_.docx

19 Figur 6: Grundvattenförekomsten i Roma. Ungefärligt läge för Roma vattentäkt är markerat med röd cirkel. VISS 3.7 Naturliga barriärer och sårbarhetsbedömning Sårbarhet betecknar markens och vattnets känslighet för att påverkas av en förorening, eller med andra ord, markens brist på förmåga att reducera en förorenings farlighet under transporten i mark och vatten. Naturliga barriärer kan vara ett skyddande lerlager som minskar ett områdes sårbarhet. Områden med grova sediment eller berg i dagen kan däremot öka sårbarheten genom att fungera som en snabb transportväg för föroreningar till grundvattenmagasinet. Grundvattentäkterna i Roma är anlagda i sedimentberget som bedöms innehålla ett flertal olika grundvattenmagasin, separerade av mer eller mindre täta berglager. Även tunna lager av lera, s.k. lerstick, finns angivna i borrprotokoll. Vid brunnarna i Busarve överlagras berget, enligt borrprotokoll, av ca 3 m lera eller lera med gruslager. Vid Brunn 5 överlagras kalkberget av ca 6 m sandig lera. De finkorniga jordlagren bedöms fungera tätande och skydda mot transport av föroreningar från markytan till grundvattenmagasinet. De geologiska förutsättningarna antyder därför en högst måttlig sårbarhet. Andra faktorer pekar dock mot en högre sårbarhet. Flera tidigare kommunala uttagsbrunnar i Romaområdet är föroreningspåverkade av mikroorganismer. I 15 (64) repo002.docx HWEN p:\1353\ _vattenskydd_region_gotland\000\18 granskning\200 roma\202 vattenskydd\region gotland \ansökan om vattenskyddsområde för roma vattentäkter_.docx

20 inkommande blandvatten till vattenverket har bekämpningsmedlen bentazon och BAM detekterats. Råvattnet från brunnarna i Busarve har uppvisat påverkan från ytvatten vid enstaka tillfällen. Faktorer som kan öka spridningsrisken från markytan till grundvattenmagasinet är t.ex. områden med hällmark, områden med tunna eller genomsläppliga jordlager, rotkanaler, torrsprickor, ledningsgravar och vägar m.m. samt förekomst av ytlig karstvittring, t.ex. slukhål. Förekomsten av karstvittring är inte känt men kan förekomma i hela Romaområdet. Brunnarnas influensområden är relativt stora på grund av låg grundvattenbildning och låg magasinkoefficient. Stort influensområde i kombination med snabb grundvattentransport i bergets spricksystem gör att en ev. förorening som trots rådande geologi når grundvattnet i berget transporteras snabbt över stora avstånd. Sårbarheten betecknas sammantaget som hög. 16 (64) repo001.docx HWEN p:\1353\ _vattenskydd_region_gotland\000\18 granskning\200 roma\202 vattenskydd\region gotland \ansökan om vattenskyddsområde för roma vattentäkter_.docx

21 4 Planbestämmelser Konflikter gällande markanvändningen bottnar oftast i anspråk på att få använda samma ytor för flera ändamål, t.ex. för bebyggelse, jordbruk, vägsträckning, industrilokalisering och vattentäkter. En säker och hälsosam dricksvattenförsörjning är en nödvändig grund för ett samhälles fortlevnad och utveckling och vattentäktens huvudman har skyldighet att säkra vattnets kvalitet och konsumenternas hälsa. Detta innebär att skyddet av vattentäkten kan komma i konflikt med andra verksamheter som kan påverka vattnet negativt genom de restriktioner som läggs på verksamheterna. 4.1 Gällande planer Översiktsplanen för dåvarande Gotlands kommun (numera Region Gotland), Bygg Gotland, antogs av kommunfullmäktige och vann laga kraft Området i anslutning till Brunn 5 i Roma samhälle omfattas av detaljplan. 4.2 Skyddade områden och riksintressen Naturreservat eller riksintressen förekommer inte inom vattentäkternas närområde. 4.3 Motstående intressen inom tillrinningsområdet Motstående intressen avseende grundvattenuttag är privata vattenbrunnar som tillhör bostads- och jordbruksfastigheter som inte är anslutna till vattenverket. Motstående intressen kan även avse markanvändning och dess potentiella påverkan på vattentäkten. Dessa motstående intressen benämns riskkällor och för dessa redogörs i kapitel (64) repo002.docx HWEN p:\1353\ _vattenskydd_region_gotland\000\18 granskning\200 roma\202 vattenskydd\region gotland \ansökan om vattenskyddsområde för roma vattentäkter_.docx

22 5 Inventering av potentiella riskkällor i anslutning till Roma grundvattentäkter 5.1 Genomförande En översiktlig riskinventering inom tillrinningsområdet till Roma grundvattentäkter genomfördes 4-5 juni Information om riskobjekt i området har erhållits från Region Gotland samt länsstyrelsen Gotlands län. De olika riskkällorna beskrivs i detta avsnitt. 5.2 Definition av risk Risken utgörs av produkten mellan konsekvensen av en störning och sannolikheten för att denna störning skall inträffa. 5.3 Riskkällor Riskobjekt är platsbundna verksamheter eller företeelser som kan påverka yt- och grundvattnets kvalitet. Riskkällor är icke-platsrelaterade riskobjekt. De verksamheter eller företeelser som kan innebära risker i området kan grupperas i följande riskkällor: - Vattenverksamhet - Klimatförändringar och översvämningar - Sabotage, kris och krig - Vägar och transporter - Jord- och skogsbruk - Bebyggd miljö - Avfallsdeponier - Industriområden och miljöfarliga verksamheter - Täktverksamhet och andra schaktarbeten De olika riskkällorna beskrivs och sammanställs i nedanstående kapitel. Läget på utvalda riskobjekt i anslutning till vattentäkterna redovisas i Figur 7. Riskobjektens numrering i texten hänvisar till denna figur. Avloppsanläggningar, energianläggningar samt dagvatten presenteras dock med särskilt anvisade figurer under respektive sektion i avsnitt nedan. 18 (64) repo001.docx HWEN p:\1353\ _vattenskydd_region_gotland\000\18 granskning\200 roma\202 vattenskydd\region gotland \ansökan om vattenskyddsområde för roma vattentäkter_.docx

23 Figur 7: Riskkällor inom och i anslutning till föreslaget vattenskyddsområde för vattentäkterna i Roma. Gult representerar odlad mark, grönt öppna markytor och skog. Vägar är namngivna med vägnummer i rektangel. Lantmäteriverket. Ärende nr MS2011/ Vattenverksamhet Risker inom denna kategori rör sådant som är direkt förknippat med vattentäktsverksamhet. Det kan till exempel handla om risk för förorening i samband med underhållsarbeten i anslutning till vattentäkten, infiltration av förorenat ytvatten, vattenbrist eller kvalitetsförsämring på grund av överuttag samt läckage av processkemikalier. Risker inom gruppen vattenverksamhet ingår inte i riskanalysen för utformning av vattenskyddsområde och skyddsföreskrifter. 19 (64) repo002.docx HWEN p:\1353\ _vattenskydd_region_gotland\000\18 granskning\200 roma\202 vattenskydd\region gotland \ansökan om vattenskyddsområde för roma vattentäkter_.docx

24 5.3.2 Klimatförändringar och översvämningar SMHI har studerat utvecklingen av klimatet på Gotland utifrån framtida utsläpp av växthusgaser, kopplat till användningen av fossila bränslen (SMHI, 2015). Geografiskt detaljerade klimatdata har tagits fram och använts för hydrologisk modellering. Till slutet av seklet bedömer SMHI att: - medeltemperaturen på Gotland ökar med 3-5 grader. Störst ökning väntas ske sommartid samt i de centrala delarna av ön. - Vegetationsperioden ökar med 2-4 månader. - Antalet varma dagar blir fler. - Årsmedelnederbörden ökar med % jämfört med referensperioden Störst ökning bedöms ske i de centrala och östra delarna av ön. - Den kraftiga nederbörden ökar, maximal dygnsnederbörd kan öka med 25 % - Tillrinningen till vattendrag ökar under höst och vinter (pga ökad nederbörd och att snön sällan lagras) men minskar under vår och sommar (pga ökad avdunstning). SGU har studerat klimatförändringarnas påverkan på grundvattennivåerna i Sverige (SGU, 2015). För sydöstra Sverige (Kalmar län, dit Gotland har hänförts p.g.a. brist på mätserier) har man beräknat att: - årsmedelvärdet av grundvattennivåerna blir oförändrade eller att det eventuellt kan uppstå en liten sänkning av årsmedelvärdet (upp till 15 cm) framåt slutet av seklet. Avseende årsvariationer anger SGU att: - grundvattennivåerna beräknas vara oförändrade under vinter och sommar, men sjunka något under vår och höst (det senare p.g.a. ökad avdunstning). Dock anges att grundvattenbildningen bedöms kunna ske tidigare på året och fortsätta längre in på hösten. Sammanfattningsvis konstateras alltså att nederbörden bedöms öka på Gotland i framtiden, vilket ger större flöden i vattendrag. Men på grund av ökande temperaturer (och därmed ökad avdunstning) riskerar grundvattennivåerna istället att sjunka. Brunnsområde Roma Busarve är lokaliserade i ett flackt jordbrukslandskap, dock långt ifrån närmaste större vattendrag/dike (ca 600 m). Det bedöms inte finnas någon risk att vattentäkten ska översvämmas av ytvatten. Region Gotland har dock vid ett flertal tillfällen noterat att vattnet i U2 blir påverkat (grumligt och förhöjd färghalt) vid snösmältning och höga nederbördsmängder. Det finns uppgifter på att brunnen kan stå i kontakt med kanalerna i området. Även topografin kring Brunn 5 är flack. Brunnen omges av bebyggda ytor och gator som är kopplade till kommunalt dagvattensystem. Avståndet till närmaste ytvatten 20 (64) repo001.docx HWEN p:\1353\ _vattenskydd_region_gotland\000\18 granskning\200 roma\202 vattenskydd\region gotland \ansökan om vattenskyddsområde för roma vattentäkter_.docx

25 (Gothemsån) uppgår till ca 400 meter. Det bedöms inte finnas någon risk att vattentäkten ska översvämmas av ytvatten. Eftersom de naturliga jordlagren består av lermorän eller lera/silt skulle vatten kunna bli stående på markytan vid de båda brunnsområdena vid häftiga regn om närliggande diken/dagvattensystem är bristfälligt underhållna. En temperaturförhöjning kommer förutom förändringar i nederbörd även att innebära förhöjd vattentemperatur vilket kan påverka de markkemiska processerna och därmed ha betydelse för vattenkvaliteten. Sänkta grundvattennivåer till följd av klimatförändringar bedöms ha ringa påverkan på vattentäkterna i Roma förutsatt att inga motstående vattenuttag anläggs i täktens omedelbara närhet. Vid dagens grundvattenuttag erhålls en avsänkning på ca 3 meter i samtliga tre brunnar. Det finns således marginal mot den grundvattensänkning som SGU beräknat fram. Till de slutna grundvattenmagasinen i Roma begränsas grundvattenbildningen huvudsakligen av förekomsten av täta jord- och berglager. Den största delen av nederbörden i området bildar inte grundvattenavrinning utan ytvattenavrinning Sabotage, kris och krig Vattenförsörjningen är en känslig sektor för sabotage och i samband med kris och krig. Risker rör bland annat åverkan på fasta installationer vilket motverkas genom fysiskt skydd. Dessa risker har inte analyserats i denna rapport Vägar och transporter Vägtrafik nära en vattenförekomst kan medföra risk för negativ påverkan, dels genom diffus spridning med vägdagvatten (till exempel halkbekämpning), dels genom olyckor där för grund- och ytvattnet skadliga ämnen läcker ut. Uppgifter om trafikbelastningen för allmänna vägar har inhämtats från Trafikverkets nationella vägdatabas. Väg 604 mellan Roma kyrkby och Björke passerar ca meter öster om Br 1 och U2 (Figur 7). Årsdygnstrafiken är fordon, varav ca 50 fordon utgörs av tung trafik. Väg 606 mellan Akebäck och Medebys passerar ca meter väster om Br 1 och U2 (Figur 7). Årsdygnstrafiken är fordon, varav ca 20 fordon utgörs av tung trafik. Väg 607 mellan Roma kyrkby och Suderbys passerar ca 700 meter norr om Br 1 och U2 (Figur 7). Årsdygnstrafiken är mindre än 250 fordon, varav mindre än 25 fordon utgörs av tung trafik. Väg 143 passerar genom Roma kyrkby och Romakloster ca 175 meter väster om Brunn 5 (Figur 7). På sträckan som passerar närmast Brunn 5 uppgår årsdygnstrafiken till ca fordon, varav ca 250 fordon utgörs av tung trafik. Vid Roma kyrkby passerar 21 (64) repo002.docx HWEN p:\1353\ _vattenskydd_region_gotland\000\18 granskning\200 roma\202 vattenskydd\region gotland \ansökan om vattenskyddsområde för roma vattentäkter_.docx

26 vägen ca 1400 meter nordöst om Br 1 och U2. På den sträckan uppgår årsdygnstrafiken till ca 4800 fordon, varav ca 400 utgörs av tung trafik. Väg 594 mellan Romakloster och Björke passerar ca 700 meter nordväst om Brunn 5 (Figur 7). Årsdygnstrafiken uppgår till ca 650 fordon, varav ca 40 fordon utgörs av tung trafik. I direkt anslutning till Br 1 och U2 passerar en lokalväg för transporter mellan Busarve och en mindre skogsdunge belägen ca 470 meter väster om U2. Brunn 5 är belägen i tätbebyggt område med lokalgator mellan kvarteren. Sedan slutet av 1980-talet används inte vägsalt vid halkbekämpning på Gotlands vägar. Därför orsakar inte vägsaltanvändning några förhöjda kloridhalter i länets grundvatten. De riskkällor som huvudsakligen kan identifieras i samband med vägar och transporter är: - Olyckor med och utan farligt gods på väg - Vägdagvatten - Upplag av salt, snö, asfalt och oljegrus Vägledning om beredskapsplanering för skydd av vattentäkt vid olycka med exempelvis farligt gods ges av Trafikverkets handledningar, publikation 2007:127 och 2013:135. Olyckor med och utan farligt gods på väg Olyckor sker statistiskt sett på alla typer av vägsträckor men speciellt utsatta delar utgörs av vägavsnitt där trafiksituationen är komplex och där trafikmängden är hög. Olyckor kan orsaka stora utsläpp av förorenande ämnen, koncentrerat i både tid och rum vilket gör att risken för negativ påverkan på vattentäkten är stor. Faktorer såsom vägstandard och hastighetsbegränsningar liksom växtlighet inom vägområdet har stor betydelse för olycksrisken. Olyckor med transport av farligt gods eller med tunga fordon kan medföra att en större volym förorenande ämnen (främst petroleumprodukter) sprids till omgivningen inom en kort tid som punktutsläpp. I samband med riskinventeringen har inte noterats några vägsträckor som anses som mer olycksdrabbade än andra. De bägge brunnsområdena är inte belägna i direkt anslutning till högt trafikerade vägar. Vägdagvatten Dagvatten från vägar utgör en diffus föroreningskälla för grundvattnet i närområdet. Föroreningar utgörs bland annat av restprodukter från transporter, dvs. väg-, däck- och fordonsslitage. Vägdagvatten innehåller ofta höga halter av tungmetaller i form av koppar, bly och kadmium samt opolära alifatiska kolväten. Vägdagvatten innehåller även föroreningar som läckt ut vid olyckor, varav en del stannar kvar på vägbanan och sköljs bort med dagvattnet vid nästa regntillfälle. 22 (64) repo001.docx HWEN p:\1353\ _vattenskydd_region_gotland\000\18 granskning\200 roma\202 vattenskydd\region gotland \ansökan om vattenskyddsområde för roma vattentäkter_.docx

27 Brunnsområde Roma Busarve är beläget utmed en lokalväg som försörjer de markområden som ligger runt brunnsområdet. Dagvatten samlas inte upp utan infiltrerar i marken/leds av via diken. Brunnsområde Roma Kloster är beläget i tätbebyggt område med kommunalt dagvattensystem. Upplag av salt, snö, asfalt och oljegrus Upplag av olika slag kan medföra att förorenande ämnen förs med avrinnande vatten till vattenförekomsten. Upplag av snö från trafikerade ytor kan innehålla stora mängder föroreningar och upplag av asfalt och oljegrus innehåller framförallt petroleumprodukter. Otäckta upplag av vägsalt riskerar att läcka ut stora volymer klorider. Inga större saltupplag anges i nuläget finnas inom området och inte heller specifikt ägnade platser för snö eller asfalt. En f.d. vägstation med saltlada finns på fastigheten Roma Kloster 1:189, ca 900 meter sydost om Brunnsområde Roma Kloster (objekt 1, Figur 7) Jord- och skogsbruk Jord- och skogsbruk utgör i olika delar av verksamheten varierande hot för vattentäkten. Inom jordbruket är det framförallt spridning av bekämpningsmedel och växtnäringsämnen som kan förorsaka försämrad vattenkvalitet. Skogsbruket innebär en risk för försämrad vattenkvalitet dels genom näringsläckage, dels genom markskador och läckage från de arbetsfordon och tankar som används i verksamheten. Risker förknippade med plantskolor och handelsträdgårdar är likt de för jord- och skogsbruk framför allt spridning av bekämpningsmedel och läckage av växtnäringsämnen från gödsling. Potentiella riskkällor vid jord- och skogsbruk är: - Bekämpningsmedel - Växtnäringsämnen - Mobila bränsletankar - Djurhållning - Avverkning - Upplag av bark, flis, spån, timmer Brunnsområde Roma Busarve är beläget i direkt anslutning till jordbruksmark samt ett sammanhängande skogsområde på ca 25 ha (Figur 7). Jordbruksmark är dominerande i närområdet till brunnsområdet. Avståndet mellan brunnsområde Roma Kloster och sammanhängande skogsområde (45 ha) uppgår till ca 300 meter i sydvästlig riktning. Närmaste sammanhängande jordbruksmark är belägen ca 350 meter norr om brunnen respektive ca 600 meter sydost om brunnen (Figur 7). 23 (64) repo002.docx HWEN p:\1353\ _vattenskydd_region_gotland\000\18 granskning\200 roma\202 vattenskydd\region gotland \ansökan om vattenskyddsområde för roma vattentäkter_.docx

28 24 (64) Vid riskinventeringen noterades två verksamheter med tidigare eller pågående växtodling. Bägge verksamheterna är belägna öster om Gothemsån, ca 1 km sydost/ost om brunnsområde Roma Kloster. Bekämpningsmedel Vissa tillåtna bekämpningsmedel har beaktansvärd hög toxicitet, vilket medför att de vid spridning kan komma att utgöra en risk för försämrad grundvattenkvalitet. All hantering av bekämpningsmedel kan utgöra en riskkälla. Användningen av bekämpningsmedel regleras i lag. Skogsbruket står generellt sett endast för en liten del av samhällets användning av bekämpningsmedel och då i samband med behandling av skogsplantor. Odlingsmark finns huvudsakligen i anslutning till brunnsområde Roma Busarve. Omfattningen av bekämpningsmedelsanvändning är inte känd men sannolikt används det inom närområdet till uttagsbrunnarna. Både bentazon och BAM har genom åren detekterats i uttagsbrunnarna. Växtnäringsämnen Det finns huvudsakligen två typer av gödselmedel; handelsgödsel (kemiskt framställt) och naturgödsel (djurspillning). Naturliga gödselmedel utgör en risk för vattenkvaliteten främst genom dess innehåll av mikrobiella föroreningar, vilka kan överleva under lång tid. Alla typer av växtnäringsämnen utgör dock en risk för spridning av näringsämnen till omgivningen. Hantering av växtnäringsämnen omfattar bland annat lagring, transport och spridning. Växtnäringsämnen kan tillföras grund- och ytvatten på flera sätt. Det kan till exempel bero på naturlig utlakning, förhöjd utlakning på grund av kalhuggning eller ökad tillförsel av ämnen till följd av hantering av växtnäringsämnen. Odlingsmark finns huvudsakligen i anslutning till brunnsområde Roma Busarve. Omfattningen av växtnäringsämnesbruk är inte känd men sannolikt används det i anslutning till jordbruksmark inom närområdet till uttagsbrunnarna. Det har inte kunnat noteras några förhöjda halter av nitrat i grundvattnet från uttagsbrunnarna. Mobila bränsletankar Mobila tankar för petroleumprodukter inom jord- och skogsbruksverksamhet, som enligt gällande krav ska vara dubbelmantlade, kan medföra en risk för grund- och ytvattenförorening främst genom spill i samband med tankning och vid stöld. Omfattningen av denna verksamhet är inte utredd, men det bedöms vara sannolikt att den förekommer i viss mån. Djurhållning Djurhållning inom vattenskyddsområdet kan orsaka spridning av mikrobiella patogener. Vid riskinventeringen kunde inte konstateras att någon omfattande djurhållning bedrivs i närområdet till de bägge brunnsområdena. Risken för att verksamheten bedrivs bedöms vara störst kring brunnsområde Roma Busarve med tanke på rådande markanvändning i repo001.docx HWEN p:\1353\ _vattenskydd_region_gotland\000\18 granskning\200 roma\202 vattenskydd\region gotland \ansökan om vattenskyddsområde för roma vattentäkter_.docx

29 området. Närmaste kända djurhållning till brunnsområde Roma Kloster är belägen ca 800 meter nordost om brunnsområdet. Avverkning Avverkning innebär att den skyddande effekt som växttäcket utgör minskar vilket gör marken och grundvattenmagasinet mer sårbart. Vid avverkning ökar också näringsläckage från marken i viss mån vilket medför ökad tillförsel av näringsämnen till grundvattnet. Läckage av petroleumprodukter från maskiner som används vid avverkning kan också inträffa. Påverkan från avverkning bedöms vara störst vid brunnsområde Roma Busarve, med tanke på närheten till skogsmark. Upplag av bark, flis, spån, timmer Upplag av bark, flis, spån, timmer och liknande i samband med skogsbruk kan förorena grundvattnet genom läckage av bland annat fenoler. Upplag från skogsbruket bedöms i huvudsak kunna äga rum vid brunnsområde Roma Busarve, med tanke på närheten till skogsmark. Men på ytor meter öster om brunnsområde Roma Kloster återfinns redan idag diverse upplag, vars innehåll inte är känt. Vid riskinventeringen kunde dock konstateras ett större (troligtvis tillfälligt) upplag av flisvirke Bebyggd miljö Överallt där människor bor och vistas förekommer en rad potentiella risker för en närbelägen vattentäkt. Riskerna är dels förknippade med boende, dels med olika typer av verksamheter (se vidare avsnitt ). All hantering av för yt- eller grundvattnet skadliga ämnen som kan komma i kontakt med vattentäktens tillrinning utgör en risk för vattentäkten. Olyckor kan inträffa som orsakar stora utsläpp av skadliga ämnen, men även kontinuerliga diffusa utsläpp riskerar att hota vattentäkten. Inom det direkta närområdet till brunnsområde Roma Busarve förekommer sparsamt med bostadsbebyggelse. Den bebyggelse som finns består av ett antal större gårdar ca 700 meter från Br 1 (i nordostlig, ostlig och sydostlig riktning). Brunnsområde Roma Kloster är beläget i direkt anslutning till bostadsbebyggelse även om de närmaste byggnaderna idag rymmer servicehus. De riskkällor för vattentäkten som förknippas med bebyggelse är främst: - Kemikalier - Oljecisterner - Uppställning av fordon - Fordonstvätt 25 (64) repo002.docx HWEN p:\1353\ _vattenskydd_region_gotland\000\18 granskning\200 roma\202 vattenskydd\region gotland \ansökan om vattenskyddsområde för roma vattentäkter_.docx

30 26 (64) - Avloppsanläggningar - Energianläggningar - Idrottsanläggningar - Dagvatten från bebyggda ytor Kemikalier Bekämpningsmedel och övriga kemikalier utgör en risk för vattentäkten inte enbart då de används för yrkesmässigt bruk utan även vid privat bruk. Rester av bekämpningsmedel kan vid låga halter påverka vattenkvaliteten och nedbrytningen av en del medel är långsam vilket gör att ämnena stannar kvar länge i marken. Omfattningen av privat kemikaliehantering är okänd, men förekommer sannolikt i begränsad omfattning i anslutning till brunnsområde Roma Kloster. Oljecisterner I samband med uppvärmning av bostäder eller företag hanteras ibland stora mängder olja. Även cisterner inomhus kan utgöra en risk om det finns avlopp så att eventuellt spill kan nå mark-, yt- eller grundvatten eller dagvattensystemet. Ett väsentligt riskmoment med oljecisterner är transporter och påfyllning. Inom närområdet kring brunnsområde Roma Kloster förekommer eller har förekommit oljecisterner för uppvärmning av bostäder. Avståndet till närmaste cistern från brunnsområde Roma Busarve bedöms uppgå till i storleksordningen 800 meter. Uppställning av fordon och fordonstvätt Vanligt förekommande i bebyggda områden är regelbunden parkering och uppställning av fordon samt fordonstvätt med avfettningsmedel. Dessa förfaranden innebär en risk för förorening av vattentäkten genom att föroreningar kan föras med grundvattnet till vattentäkten. Fordonstvätt på mark som inte är anordnad för detta, t.ex. gator och garageuppfarter, är frekvent förekommande inom bebyggda områden. Tvätt med eller utan avfettningsmedel kan medföra att tungmetaller och andra skadliga ämnen tillförs ytvattnet via dagvattennätet. Risken för uppställning av större fordon och fordonstvätt bedöms vara störst i närområdet kring brunnsområde Roma Kloster, och då främst lokaliserat till industriområden och ytor meter öster om brunnsområdet där det idag återfinns diverse upplag. För brunnsområde Roma Busarve bedöms risken för uppställning av fordon och fordonstvätt vara störst i anslutning till jordbruksfastigheter. Enligt Region Gotland så är fordonstvätt inte tillåten på hårdgjorda ytor med anslutning till kommunalt dagvattennät eller där tvättvattnet riskerar att rinna till ett vattendrag. repo001.docx HWEN p:\1353\ _vattenskydd_region_gotland\000\18 granskning\200 roma\202 vattenskydd\region gotland \ansökan om vattenskyddsområde för roma vattentäkter_.docx

31 Avloppsanläggningar Risker förknippade med avlopp och avloppsanläggningar är bland annat utsläpp av mikrobiella föroreningar till omgivande mark och vatten. Andra risker kan exempelvis utgöras av läkemedelsrester samt tvättmedel som når omgivande mark och vatten. Även stora mängder av näringsämnen såsom kväve och fosfor kan utgöra ett hot mot en vattentäkt eller en vattenförekomst. Till riskerna med avloppsanläggningar hör även brott på ledningar med läckage av avloppsvatten som följd. I Region Gotlands översiktsplan framhålls enskilda avloppsanläggningar med bristfällig funktion som en orsak till förorenade vattentäkter. Huvuddelen av fastigheterna i Romakloster är anslutna till kommunalt avlopp (se Figur 8). Närmaste enskilda avloppsanläggning är lokaliserad ca meter från brunnsområde Roma Busarve (Figur 8). Området kring brunnsområde Roma Kloster är sedan tidigare anslutet till det kommunala verksamhetsområdet (Figur 8). Det går dock inte att utesluta att fastigheterna tidigare haft egna avloppslösningar. Bergström (1987) skriver att området Vallgärdet i Roma (beläget direkt norr om brunnsområdet) tidigare utgjordes av öppen jordbruksmark. Dessa områden avvattnades först med öppna diken. Sedermera behövde dikena läggas igen och ersättas då av ett underdimensionerat rörledningsnät. I brist på ordnat avloppssystem kopplade enskilda husägare sina spillvattenledningar på jordbruksdräneringen. Vid höga flöden svämmade kloakvatten in i husdräneringar och infiltrerade i jordlagren och ner till berggrunden. Flera friskvattenbrunnar blev förstörda. Först i mitten av 1950-talet påbörjades arbetet med att ansluta fastigheter till kommunalt avloppssystem, etappvis till Samtidigt borrades brunnar för den kommunala vattenförsörjningen på Kungsgårdens ägor. För att klara den vattenförsörjningen kopplades sedermera även en befintlig brunn vid ålderdomshemmet ( Klosterbrunnen ) in på det kommunala systemet. Tre större avloppsanläggningar samt ett antal slamdammar finns i området: - Den kommunala avloppsanläggningen är belägen på fastigheterna Roma Kloster 2:6 och 2:13 och består av dammar för biologisk nedbrytning av avloppsvattnet i enlighet med den s.k. Gotlandsmodellen (Figur 8). Närmaste damm är belägen ca 500 m från brunnsområdet. De två dammar som ligger närmast brunnsområdet är s.k. biodammar medan resterande fyra dammar utgör lagringsdammar för bevattning av jordbruksmark. Utformningen av dammarna är inte fullt utredd. - F.d. Sockerbrukets slamdammar för hantering av processavloppsvatten från sockerproduktion är lokaliserade på fastigheten Roma Kloster 6:1, nordost om brunnsområdet och precis norr om kommunens avloppsanläggning. Närmaste damm är belägen i anslutning till brukets f.d. reningsverk ca 200 meter från brunnsområdet. Utformningen av dessa dammar är inte fullt utredd. - Ytterligare två avloppsanläggningar är belägna i Lövsta respektive Roma kyrkby (Figur 8). 27 (64) repo002.docx HWEN p:\1353\ _vattenskydd_region_gotland\000\18 granskning\200 roma\202 vattenskydd\region gotland \ansökan om vattenskyddsområde för roma vattentäkter_.docx

32 Avloppsvatten från den kommunala anläggningen används idag för bevattning på jordbruksmark. Enligt Kreuger (1986) ska även avloppsvatten från sockerfabrikens dammar ha använts för bevattning. Ytterligare två dammar är belägna på fastigheten Björke Varplöse 1:14, ca 600 meter väster om brunnsområde Roma Kloster (Figur 8). Dessa används idag som rekreationsområde med bad, men bedöms tidigare ha nyttjats som avloppsdammar inom ramen för sockerbrukets verksamhet. Det finns dock motstridiga uppgifter om att dammarna istället nyttjats som vattenreservoarer. 28 (64) Figur 8: Kommunalt avloppsområde samt enskilda avlopp i området kring Roma. Brunnarna som ingår i Roma grundvattentäkter är markerade med svart triangel. Lantmäteriverket. Ärende nr MS2011/ Energianläggningar Riskerna med energianläggningar i jord och berg är dels läckage av petroleum från arbetsmaskiner vid anläggningsskedet, dels läckage av köldbärarvätska vid drift. För bergvärmeanläggningar är främst utförandet av borrhålet samt hålet i sig en risk t.ex. genom att en snabb och relativt öppen transportväg skapas mellan markytan och grundvattenmagasinet. Läckage av köldbärarvätska innebär en mindre risk med hänsyn till utspädning. Enligt lokala föreskrifter för Gotlands kommun (antagen av kommunfullmäktige ) gäller tillståndsplikt för att inrätta en värmepumpsanläggning inom repo001.docx HWEN p:\1353\ _vattenskydd_region_gotland\000\18 granskning\200 roma\202 vattenskydd\region gotland \ansökan om vattenskyddsområde för roma vattentäkter_.docx

33 vattenskyddsområde för utvinning av värme ur mark, ytvatten eller grundvatten. Jordvärme tillåts under vissa förutsättningar medan energibrunnar inte tillåts enligt de lokala anvisningarna. I närområdet till vattentäkterna i Roma finns idag (enligt SGU:s brunnsarkiv) energibrunnar huvudsakligen i närheten av brunnsområde Roma Kloster (Figur 9). Dessa energibrunnar förutsätts ingå i bergvärmeanläggningar. Uppgifter om energianläggningar inom tillrinningsområdet som utnyttjar grundvatten för uppvärmning har inte framkommit. Figur 9: Energibrunnar i området kring Roma. Brunnarna som ingår i Roma grundvattentäkter är markerade med svart triangel. Lantmäteriverket. Ärende nr MS2011/ Idrottsanläggningar Inom Roma vattentäkts tillrinningsområden finns en skjutbana, belägen ca 1,5 km sydost om brunnsområde Roma Kloster (objekt 2, Figur 7). Skjutriktningen är mot sydväst. Vidare finns tre fotbollsplaner (gräs) med löparbanor samt en uterink i anslutning till en skola i Romakloster (objekt 3, Figur 7). Föroreningar förknippade med skjutbanor är t.ex. bly och PAH (Polyaromatiska kolväten). För fotbollsplaner och är det främst hantering av bekämpningsmedel och växtnäringsämnen som utgör en risk för vattenförorening. 29 (64) repo002.docx HWEN p:\1353\ _vattenskydd_region_gotland\000\18 granskning\200 roma\202 vattenskydd\region gotland \ansökan om vattenskyddsområde för roma vattentäkter_.docx

34 Dagvatten från bebyggda ytor En beaktansvärd föroreningskälla utgör dagvatten som uppstår i samband med avrinning av nederbörd från bebyggda ytor eller vid snösmältning. Dagvattnets innehåll av föroreningar varierar beroende på vilken typ av aktivitet som förekommer i dagvattnets upptagningsområde, markförhållanden och typ av avledning inom det aktuella området. Dagvatten är en källa till tillförsel av bland annat koppar, bly, zink, krom, nickel, kadmium och klorid. Dagvattenavrinning äger främst rum bebyggd miljö i Romakloster och utgör därför främst en risk för brunnsområde Roma Kloster. Närområdet kring brunnsområdet är dock anslutet till kommunalt dagvattensystem vilket minskar riskerna så länge ledningsnätet är intakt. Verksamhetsområdet för dagvatten kan ses i Figur 10. Recipient för uppsamlat dagvatten är Gotehmsån. Figur 10: Verksamhetsområde för dagvatten markerat med streckad grå färg. Lantmäteriverket. Ärende nr MS2011/ Avfallshantering och deponier Förvaring av avfall omfattar deponier, tillfälliga eller långvariga upplagsplatser samt platser för sortering av avfall. Hushållsavfall och annat avfall som hanteras på ett olämpligt sätt utgör en risk för förorening av såväl yt- och grundvatten. Även tillfälliga eller 30 (64) repo001.docx HWEN p:\1353\ _vattenskydd_region_gotland\000\18 granskning\200 roma\202 vattenskydd\region gotland \ansökan om vattenskyddsområde för roma vattentäkter_.docx

35 mer långvariga upplag på bostadsfastigheter kan utgöra en beaktansvärd risk för förorening av en nedströms belägen vattentäkt. Inom tillrinningsområdet finns inga platser där avfall tas emot idag i kommunal regi, dock bedöms mindre upplag av avfall på enskilda fastigheter förekomma. - Nedlagd station för mellanlagring och sortering av avfall (objekt 4, Figur 7). Här skedde även drivmedelshantering och området är MIFO-klassat som stor risk. - En industrideponi med okänt innehåll är belägen på fastigheten Roma Kloster 1:6 (objekt 5, Figur 7). - En 8-10 meter hög deponi är lokaliserad till fastigheten Roma Kloster 1:6 (objekt 6, Figur 7), direkt söder om en damm. Vad denna deponi har nyttjats för genom åren är okänt. Idag används ytan på deponin som upplagsytor för diverse schaktmassor. Mellan upplaget och samhället återfinns en vattensamling med oklart in- respektive utlopp. En höjdplatå är belägen direkt väster om den f.d. sockerfabriken. Det är inte klarlagt vad denna höjd består av (objekt 7, Figur 7) Industriområden och miljöfarliga verksamheter Risker förknippade med industriområden och miljöfarlig verksamhet är hanteringen av kemikalier och avfall, markarbeten, transporter, dagvatten och förorenad mark. Spridning av miljöfarliga ämnen till grund- och ytvatten kan ske genom kontinuerlig dagvattenavrinning, genom spill och läckage, genom olyckor och haverier eller vid brand. De riskkällor som beaktas i riskanalysen är: - Utsläpp av miljöfarliga ämnen vid industriolycka - Släckvatten från brand vid industri - Kontinuerligt läckage av miljöfarliga ämnen Nedan följer ett urval av förorenade eller potentiellt förorenade områden. Riskobjekten är samlade under respektive brunnsområde: Brunnsområde Roma Kloster - F.d. kemvätt på fastigheten Roma Kloster 1:88, ca 450 meter nordväst om brunnsområdet (objekt 8, Figur 7). Miljötekniska markundersökningar har påvisat förekomst av perkloretylen med nedbrytningsprodukter i kalkstensberggrunden (PentaCon, 2001). - F.d. sockerfabriken, belägen på fastigheten Roma Kloster 1:14, kortaste avstånd från brunnsområdet uppgår till drygt 200 meter (objekt 9, Figur 7). Området är MIFO-klassat som stor risk. 31 (64) repo002.docx HWEN p:\1353\ _vattenskydd_region_gotland\000\18 granskning\200 roma\202 vattenskydd\region gotland \ansökan om vattenskyddsområde för roma vattentäkter_.docx

36 - Två bensinstationer varav området i anslutning till den ena (objekt 10, Figur 7) är MIFO-klassat som stor risk och området i anslutning till den andra (objekt 11, Figur 7) är MIFO-klassat som måttlig risk. - Plasttillverkning och verkstadsindustri (objekt 12 och 13, Figur 7). - Bilvårdsanläggning (objekt 14, Figur 7). - Textilindustri och garveri (objekt 15 och 16, Figur 7), områdena MIFO-klassade som måttlig respektive liten risk. - SPIMFAB (objekt 17, Figur 7). - Förbränningsanläggning (objekt 18, Figur 7). Brunnsområde Roma Busarve - F.d. Roma kraftverk, beläget ca 800 meter sydost om brunnsområdet (objekt 19, Figur 7). Roma kraftverk togs i bruk 1968 och kraftproduktionen, som skedde med en fotogendriven gasturbin, upphörde Fotogen förvarades i två cisterner som var lokaliserade innanför en gjuten invallning. Sedan 2007 använder en privatperson invallningen för förvaring av biogödsel. Invallningen har bedömts vara tät och användningen har fått accept från miljöoch hälsoskyddsnämnden. - Betning av säd kan ha skett i Roma valskvarn, ca 1,4 km nordost från Br 1 och U2 (objekt 20, Figur 7). - En verkstadsindustri utan halogenerade lösningsmedel har funnits i Björke (objekt 21, Figur 7). Verksamheten är nedlagd Täktverksamhet och andra schaktarbeten Täktverksamhet Ingen täktverksamhet i närheten av de båda brunnsområdena är känd. Schaktning, grävning och övriga underjordsarbeten Omfattande maskinell schaktning, grävning och övriga underjordsarbeten inom vattentäkternas tillrinningsområden utgör hot mot vattenkvaliteten genom ökad risk för spridning av annars fastlagda ämnen samt ökad risk för spridning av förorenande ämnen från arbetsmaskiner, till exempel smörjolja och drivmedel. Utfyllnad med orena massor Även tillförsel av material för till exempel utfyllnad och utjämning av mark innebär en risk för bägge vattentäkterna. Det kan också ske utfyllnad med orena massor. 32 (64) repo001.docx HWEN p:\1353\ _vattenskydd_region_gotland\000\18 granskning\200 roma\202 vattenskydd\region gotland \ansökan om vattenskyddsområde för roma vattentäkter_.docx

37 6 Riskanalys Resultaten från den genomförda riskinventeringen visar vilka riskkällor som finns inom tillrinningsområdena för grundvattentäkterna i Roma. Baserat på resultaten kan det konstateras att det finns ett antal riskkällor som på olika sätt kan påverka grundvattnet i de båda vattentäktsområdena. För att möjliggöra en vidare användning av riskinventeringens resultat genomförs en riskanalys baserad på resultaten från riskinventeringen. Viktiga syften med denna analys är: - Att presentera den kvalitativa risk respektive riskkälla bedöms ge upphov till, vilket möjliggör både en relativ rangordning av riskerna och en absolut bedömning av riskerna. - Att tydliggöra den övergripande riskbilden och visa vilka riskkällor som finns inom det tilltänkta vattenskyddsområdet och vilka av dem som kräver åtgärder för att minska/eliminera risken. Det kan röra sig om fysiska åtgärder såväl som restriktioner i skyddsföreskrifter. Eftersom de riskkällor som identifierats både är många till antalet och av olika karaktär fordrar riskanalysen ett systematiskt angreppssätt. 6.1 Syfte och detaljeringsgrad Vid riskanalyser anpassas detaljeringsgraden efter hur resultatet ska användas. Mest information erhålls om alla riskkällor analysera i detalj, men detta innebär också ett mycket omfattande arbete. Som underlag för utformning av vattenskyddsområde och skyddsföreskrifter, och som underlag för förslag till andra typer av riskreducerande åtgärder är det viktigt att klargöra vilka riskkällor som finns i dagsläget och om dessa utgör en allvarlig eller mindre allvarlig risk för vattentäkten. Den riskinventering och den riskanalys som här har genomförts har inget annat syfte än att tjäna som underlag för utformning av vattenskyddsområdet och förslag till riskminskande åtgärder såsom t.ex. skyddsföreskrifter. För att i detalj utforma riskreducerande åtgärder för enskilda verksamheter krävs mer detaljerade, djuplodande riskanalyser. 6.2 Modell för riskanalys Den metod som här används, följer anvisningarna i Naturvårdsverkets handbok om vattenskyddsområden om att risker kan beskrivas som sammanvägning av sannolikhet och konsekvens. Denna typ av metod förespråkas även av Världshälsoorganisationen (2011) som en viktig del då Vattensäkerhetsplaner utarbetas. Den använda metoden är också mycket lik det angreppssätt som beskrivs i Livsmedelsverkets handbok Risk- och sårbarhetsanalys för dricksvattenförsörjning. Underlag för bedömningen är den riskinventering som genomförts inom ramen för projektet. 33 (64) repo002.docx HWEN p:\1353\ _vattenskydd_region_gotland\000\18 granskning\200 roma\202 vattenskydd\region gotland \ansökan om vattenskyddsområde för roma vattentäkter_.docx

38 I riskanalysen identifieras och värderas beaktansvärda riskkällor som förekommer i dagsläget eller som kan tänkas komma att förekomma i framtiden. Riskobjekt utgörs per definition av riskkällor på en specifik plats, dvs. flera riskobjekt av samma typ definierar en typ av riskkälla. I modellen har fokus legat på riskkällorna, alternativt dess verksamheter, men inte de platsbundna riskobjekten, eftersom dessa är föränderliga. Riskkällornas verksamheter kan sedan regleras i vattenskyddsföreskrifterna, om de är beaktansvärda. Den metod som här används för att bedöma de olika riskkällorna är en kvalitativ rankning som framförallt syftar till att sortera riskkällorna i olika riskklasser, vilka föranleder olika behov av åtgärd. Sannolikhet och konsekvens bedöms var för sig och är principiellt oberoende parametrar. Sannolikheterna beskrivs som graden av sällsynthet av en oönskad händelse. Konsekvenserna beskrivs som omfattningen av den förväntade försämringen av råvattenkvaliteten. Skalorna för sannolikheten och konsekvensen är indelad i fyra klasser och kombinationen av sannolikhets- och konsekvensklassen beskriver risken. Det är viktigt att poängtera att de riskklasser som presenteras inte tar hänsyn till vad som anses vara en acceptabel respektive oacceptabel risk. Risken (R) beskrivs slutligen som en sammanvägning av sannolikheten (S) för att en riskkälla ska påverka vattentäkten negativt och konsekvenserna (K) denna påverkan medför. R = S * K Sannolikhetsbedömning Sannolikheten speglar hur ofta en oönskad händelse bedöms kunna inträffa och tar hänsyn till att föroreningen måste nå vattentäkten för att utgöra en fara. Sannolikhetsklassningen avser därför sannolikheten i vattentäkten, vilket är en kombination av ett antal sannolikheter från utsläppspunkten till vattentäkten. Sannolikheten delas in i fyra nivåer enligt kriterier beskrivna i Tabell 1, och är en överföring av Livsmedelverkets befintliga nivåer för sannolikhetsklassning, beskrivna i Livsmedelsverkets handbok Risk- och sårbarhetsanalys för dricksvattenförsörjning (2007). I riskanalysen i Bilaga 1 redovisas sannolikheten för respektive riskkälla som någon av S-klasserna (S1-S4) i tabell 1. Tabell 1: Tabell över sannolikhetsklasser och kriterier för varje klass. Sannolikhet Kriterier S1: Liten sannolikhet Händelsen bedöms inträffa mer sällan än en gång på 50 år. S2: Medelstor sannolikhet Händelsen bedöms kunna inträffa inom de närmaste åren. S3: Stor sannolikhet Händelsen bedöms kunna inträffa de närmaste 1-10 åren. S4: Mycket stor sannolikhet Händelsen bedöms inträffa en gång per år eller oftare. 34 (64) repo001.docx HWEN p:\1353\ _vattenskydd_region_gotland\000\18 granskning\200 roma\202 vattenskydd\region gotland \ansökan om vattenskyddsområde för roma vattentäkter_.docx

39 6.2.2 Konsekvensbedömning Konsekvensbedömningen utgår från att en oönskad händelse verkligen har inträffat. Bedömningen (vald konsekvensklass) baseras på nedanstående faktorer, vilka tillsammans uttrycker konsekvensen av en eventuell oönskad händelse. - Markens och vattnets sårbarhet uttryckt som systemets inneboende känslighet för påverkan - Avståndets inverkan på reduktion av föroreningen genom nedbrytning, fastläggning och spädning fram till vattenuttaget - Emissionens inneboende förmåga att motstå nedbrytning och fastläggning - Emissionens farlighet - Belastning, mängd, volym av emissionen - Utbredning av riskförekomst Den bedömda konsekvensen vid uttagspunkten från ett riskobjekt är beroende av avståndet och av markens sårbarhet. Dessa faktorer påverkar möjlighet för föroreningar att spridas, utspädas, nedbrytas och fastläggas i marken på väg mot vattentäkten. Barriärförmågan påverkar alltså konsekvensen. Osäkerheter om konsekvensen av en händelse hanteras på följande sätt: - Vid liten osäkerhet om konsekvens bör den mest realistiska konsekvensen användas. - Vid stor osäkerhet om den verkliga konsekvensen bör en pessimistisk bedömning göras enligt försiktighetsprincipen. Konsekvenserna är indelade i fyra allvarlighetsnivåer, vilka redovisas i Tabell 2. Konsekvensen redovisas som K-klass (K1-K4) i Bilaga 1 och är en överföring och tolkning av Livsmedelverkets befintliga nivåer för konsekvensklassning (2007). Tabell 2: Tabell över konsekvensklasser och kriterier för varje klass. Konsekvens Kriterier K1: Liten konsekvens Obetydlig påverkan på råvattenkvaliteten K2: Medelstor konsekvens Försämrad råvattenkvalitet som kan påverka dricksvattenkvaliteten. K3: Stor konsekvens Kortvarig försämrad råvattenkvalitet som ställer höga krav på beredningen annars är hälsoeffekter troliga. K4: Mycket stor konsekvens Långvarig försämring av råvattenkvaliteten som ställer höga krav på beredning annars är hälsoeffekter troliga. 35 (64) repo002.docx HWEN p:\1353\ _vattenskydd_region_gotland\000\18 granskning\200 roma\202 vattenskydd\region gotland \ansökan om vattenskyddsområde för roma vattentäkter_.docx

40 6.2.3 Riskmatris När sannolikhet och konsekvens för en oönskad händelse har bedömts kan den placeras in i den riskmatris som redovisas i Tabell 3, och tilldelas på detta vis en riskklass. Risken är indelad i tre olika klasser där riskklass 1 är den lägsta riskklassen och riskklass 3 är den högsta riskklassen. Att en riskkälla i riskbedömningen får riskklass 1 innebär inte att den inte utgör någon risk, d.v.s. den kan inte bortses ifrån. Det är också viktigt att poängtera att indelningen i riskklasser kan göras på andra sätt än vad som redovisas i riskmatrisen nedan. Indelningen som används här har dock bedömts lämplig för det syfte riskanalysen har i detta sammanhang. Tabell 3: Riskmatris för sammanvägning av sannolikhet och konsekvens till riskklasser. Sannolikhet Konsekvens K1 liten K2 medelstor K3 stor K4 mycket stor S4 mycket stor Riskklass 1 Riskklass 2 Riskklass 3 Riskklass 3 S3 stor Riskklass 1 Riskklass 2 Riskklass 3 Riskklass 3 S2 medelstor Riskklass 1 Riskklass 1 Riskklass 2 Riskklass 3 S1 liten Riskklass 1 Riskklass 1 Riskklass 2 Riskklass 2 Risknivåerna i riskmatrisen har följande innebörd när det gäller krav på åtgärder etc: Riskklass Riskklass 1 Riskklass 2 Riskklass 3 Innebörd Förenklad riskhantering, förebyggande åtgärder som egenkontroll och avvikelsehantering ska upprättas Aktiv riskhantering, förebyggande och/eller förberedande åtgärder ska övervägas. Risken måste reduceras, förebyggande och/eller förberedande åtgärder är nödvändiga. 6.3 Riskanalysens resultat Resultatet av riskanalysen redovisas i Bilaga 1. I nedanstående kapitel presenteras de risker som bedöms utgöra de största riskerna för grundvattentäkterna i Roma, fördelat på brunnsområde Roma Busarve och Roma Kloster Brunnsområde Roma Busarve De riskkällor som utifrån klassningen bedöms utgöra störst risk har klassats som riskklass 3 och utgörs av: 36 (64) repo001.docx HWEN p:\1353\ _vattenskydd_region_gotland\000\18 granskning\200 roma\202 vattenskydd\region gotland \ansökan om vattenskyddsområde för roma vattentäkter_.docx

41 - Hantering av bekämpningsmedel i samband med jord- och skogsbruk inom vattentäktens tillrinningsområde. Motiveras av att bekämpningsmedel ger en långvarig påverkan och är svåra att behandla i ett vattenverk. De riskkällor som utifrån klassningen bedöms utgöra stor risk har klassats som riskklass 2 och utgörs av: - Hantering av gödsel i samband med jord- och skogsbruk inom vattentäktens tillrinningsområde. Motiveras av att nitrat ger en långvarig påverkan och kräver behandling i ett vattenverk. - Olyckor på väg, vägdagvatten och upplag. Motiveras med närheten till lokalväg och bristfälligt skydd mot infiltration av föroreningar - Kemikalier. Motiveras med att kemikalier, även de som nyttjas för privat bruk, kan vara svåra att hantera i ett vattenverk. - Avloppsreningsanläggningar. Motiveras av att påverkan kan vara långvarig och kräva beredning i vattenverket. - Avfallsdeponier. Motiveras av att påverkan kan vara långvarig och kräva beredning i vattenverket. - Anläggningsarbeten och täktverksamhet som öppnar upp till berggrunden och minskar det skyddande jordlagrens mäktighet innebär alltid en risk för bergborrade brunnar på Gotland. Förutom ovanstående kan brunnarna bli påverkade av diffusa läckage via slukhål, vars lägen inte är kända samt diffusa läckage via näraliggande kanal Brunnsområde Roma Kloster De riskkällor som utifrån klassningen bedöms utgöra störst risk har klassats som riskklass 3 och utgörs av: - Avloppsreningsanläggningar. Omfattar både diffusa föroreningar kopplade till avloppshanteringen före 1960-talet samt de större avloppsanläggningar som finns i närområdet. Motiveras av att påverkan kan vara långvarig och kräva beredning i vattenverket. - Avfallsdeponier. Motiveras av att påverkan från befintliga upplag är oklar och att en eventuell påverkan kan vara långvarig och kräva beredning i vattenverket. - Kontinuerligt läckage av miljöfarliga ämnen. Motiveras av närheten till ett flertal miljöfarliga verksamheter som kan påverka vattenkvaliteten. Vi den f.d. kemtvätten har en förorening i berggrunden konstaterats, men spridningen är inte kartlagd. De riskkällor som utifrån klassningen bedöms utgöra stor risk har klassats som riskklass 2 och utgörs av: 37 (64) repo002.docx HWEN p:\1353\ _vattenskydd_region_gotland\000\18 granskning\200 roma\202 vattenskydd\region gotland \ansökan om vattenskyddsområde för roma vattentäkter_.docx

42 - Olyckor på väg, vägdagvatten och upplag. Motiveras med närheten till lokalväg och bristfälligt skydd mot infiltration av föroreningar - Hantering av bekämpningsmedel och gödsel i samband med jord- och skogsbruk inom vattentäktens tillrinningsområde. Verksamheten bedrivs sparsamt i brunnsområdets närhet men risken motiveras främst av att bekämpningsmedel och nitrat ger en långvarig påverkan och är svåra att behandla i ett vattenverk. - Kemikalier. Motiveras med att kemikalier, även de som nyttjas för privat bruk, kan vara svåra att hantera i ett vattenverk. - Brunnsborrning för energi- eller vattenförsörjning. - Utsläpp vid industriolycka samt brand. Motiveras av att brunnsområdet är lokaliserat i tätbebyggt område förhållandevis nära industriområden. - Utfyllnad med orena massor. Motiveras av att brunnsområdet är lokaliserat i tätbebyggt område där det sker anläggningsarbeten med jämna mellanrum. - Anläggningsarbeten och täktverksamhet som öppnar upp till berggrunden och minskar det skyddande jordlagrens mäktighet innebär alltid en risk för bergborrade brunnar på Gotland. Förutom ovanstående kan brunnen bli påverkad av diffusa läckage via slukhål, vars lägen inte är kända samt diffusa läckage via näraliggande kanal Användning av resultatet Riskanalysen är ett verktyg för att systematiskt kategorisera risker inom avrinningsområdena för vattentäkterna. Resultatet är av översiktlig karaktär, och ger snarare en anvisning av rangordningen och storleken av de identifierade riskkällorna, än en definitiv och säker särskiljande rangordning. Resultatet kan användas som en lämplig grund för att bestämma skyddsföreskrifternas omfattning och restriktionsnivå. 6.4 Skyddsbehov Ett högt skydd behövs i vattentäktszonerna. De finkorniga jordlagren som överlagrar berggrunden fungerar tätande och skyddar mot transport av föroreningar från markytan till grundvattenmagasinet. Det är därför av vikt att inte penetrera jordlagren i samband med t.ex. energiborrningar och på så sätt skapa en transportväg för föroreningar från markytan till det underliggande grundvattenmagasinet. Närvaron av koliforma bakterier och mikroorganismer i råvattnet från Roma Busarve indikerar en påverkan av ytligt markvatten. Förekomsten av ytlig karstvittring, t.ex. slukhål är inte känt men kan förekomma i hela Romaområdet. En av brunnarna i Roma Busarve har vid flera tillfällen visat sig påverkas av snösmältning och stora nederbördsmängder. Osäkerheten kring omfattningen av slukhål och kontakten mellan berget och markytan ger ett konkret skyddsbehov. 38 (64) repo001.docx HWEN p:\1353\ _vattenskydd_region_gotland\000\18 granskning\200 roma\202 vattenskydd\region gotland \ansökan om vattenskyddsområde för roma vattentäkter_.docx

43 De detekterade höga halterna av klorid och sulfat i vatten från Brunn 5 kan tyda på påverkan från deponiverksamhet. Samtidigt har analyser visat på bakteriell förekomst i råvattnet, vilket indikerar att vattentäkten tidvis kan vara påverkad av avlopp eller gödselhantering. Skyddsbehov finns och regleras i skyddsföreskrifterna. 39 (64) repo002.docx HWEN p:\1353\ _vattenskydd_region_gotland\000\18 granskning\200 roma\202 vattenskydd\region gotland \ansökan om vattenskyddsområde för roma vattentäkter_.docx

44 7 Utformning av vattenskyddsområde 40 (64) För de två brunnsområdena Roma Busarve och Roma Kloster föreslås två separata vattenskyddsområden. Utifrån vattentäkternas hydrogeologiska förhållanden, utförda hydrogeologiska beräkningar och resultatet av riskanalysen föreslås vattenskyddsområden enligt Bilaga Krav och allmän metodik Det övergripande målet med vattenskyddsområde och skyddsföreskrifter är att preventivt söka skydda en vattentäkt eller område möjligt för vattentäkt. Skydd av grundvattentäkter regleras genom Miljöbalken (SFS 1998:808, 7 kap). Naturvårdsverket ger i sina allmänna råd (2003:16) och handbok för vattenskyddsområden (2010:5) anvisningar för skydd av vattentäkter. Vattenskyddsområdet för en vattentäkt bör i princip, enligt gällande råd och anvisningar omfatta hela tillrinningsområdet. Av hydrogeologiska skäl begränsas ibland området när skyddsförhållandena är goda, uppehållstiden är tillräcklig eller det annars inte är skäligt att införa restriktioner inom stora områden. Varje vattenskyddsområde som inte omfattar hela tillrinningsområdet är dock alltid associerat med en viss risk att en förorening precis utanför gränsen, som således inte omfattas av restriktionerna, inte hinner dämpas tillräckligt mycket innan det når vattentäkten. 7.2 Skyddszoner I Naturvårdsverkets handbok anges att avgränsningen och vattenskyddsområdet för en grundvattentäkt bör resultera i fyra skyddszoner med olika restriktionsnivåer. En uppdelning av vattenskyddsområdet i olika skyddszoner gör att skyddsföreskrifterna blir mer nyanserade och skäliga, samt att lägre respektive högre krav kan ställas på verksamheter inom olika områden beroende främst på närheten till uttagsbrunnen. Indelningen i skyddszoner för vattentäkterna i Roma har i första hand skett på hydrogeologiska grunder: vattenuttag, vattenbalans och grundvattenbildning samt berggrundens hydrauliska egenskaper Vattentäktszon En vattentäktszon avgränsas som ett område kring en eller flera uttagsbrunnar. Syftet är att säkra ett effektivt närskydd för vattentäkten. Vattentäktszonen skyddas mot obehöriga på lämpligt sätt, t.ex. genom en låst inhägnad. Marken inom vattentäktszonen bör endast disponeras av vattentäktsinnehavaren. Annan verksamhet än vattentäkt bör inte förekomma inom detta område Primär skyddszon Syftet med den primära skyddszonen är att riskerna för akut förorening minimeras. En akut förorening ska hinna upptäckas och åtgärder vidtas innan föroreningen når repo001.docx HWEN p:\1353\ _vattenskydd_region_gotland\000\18 granskning\200 roma\202 vattenskydd\region gotland \ansökan om vattenskyddsområde för roma vattentäkter_.docx

45 vattentäktszonen med uttagsbrunnen. Även särskilt känsliga (sårbara) infiltrationsområden skall beaktas vid identifiering av primär skyddszon. Gränsen mellan primär och sekundär skyddszon sätts så att uppehållstiden från den primära zonen yttre gräns till vattentäktszonen gräns beräknas vara minst 100 dygn Sekundär skyddszon Syftet med den sekundära skyddszonen är att bibehålla en hög grundvattenkvalitet eller att förbättra kvaliteten. Den sekundära skyddszonen avgränsas så att uppehållstiden från skyddszonens yttre gräns till vattentäktszonen har en beräknad uppehållstid på minst ett år Tertiär skyddszon En tertiär skyddszon kan inrättas med syfte att omfatta resterande delar av tillrinningsområdet för vattentäkten som inte omfattas av övriga skyddszoner. Syftet med den tertiära skyddszonen är att även mark- och vattenutnyttjande som negativt kan påverka vattenförekomster och vattentäkter i ett långt tidsperspektiv omfattas av vattenskyddsområdet. Om bedömningen visar att den tertiära skyddszonen kan utelämnas ska detta motiveras. 7.3 Beräkningar Beräkning av naturlig grundvattenströmning Den naturliga grundvattenströmningen sker, baserat på topografin, från nordväst i riktning mot vattentäkten. Grundvattnets naturliga strömningshastighet beräknas med Darcy s lag (ekvation 1) enligt nedan; v K i (1) n e där: v = grundvattnets strömningshastighet (m/s) K = hydraulisk konduktivitet (m/s) i =hydraulisk gradient (-) ne = effektiv porositet (-) Bergets transmissivitet, T (m 2 /s), har tidigare utvärderats till mellan till mellan 1, m 2 /s och 5, m 2 /s för brunn U2 i Busarve (VIAK, 1978). Givet en medverkande och vattenförande mäktighet på omkring 40 m så kan den hydrauliska konduktiviteten ansättas till mellan 3, m/s och 1, m/s. Den verkliga grundvattenströmningen sker endast i bergets vattenmättade sammanhängande porer vilket beskrivs av den effektiva porositeten. Den effektiva porositeten kan antas variera, enligt tidigare utförda undersökningar, från några procent ned till några promille (T. Fagerlind och L. Nordberg, 1978). Givet samma storlek på 41 (64) repo002.docx HWEN p:\1353\ _vattenskydd_region_gotland\000\18 granskning\200 roma\202 vattenskydd\region gotland \ansökan om vattenskyddsområde för roma vattentäkter_.docx

46 grundvattenflödet så ökar grundvattnets strömningshastighet vid minskande effektiv porositet. Vid dessa illustrerande beräkningar har den effektiva porositeten grovt ansatts till mellan 0,1 % och 1 %. Grundvattenytans lutning är enligt tidigare utredningar omkring 1 (VBB Viak, 1991) i Romaområdet. Enligt ekvation 1 och ansatta värden på hydraulisk konduktivitet, effektiv porositet och grundvattenytans lutning så kan den naturliga grundvattenströmningens hastighet beräknas till mellan ca 0,3 m/dygn och ca 10 m/dygn i området kring Busarve. För området kring Brunn 5 i Roma Kloster så kan man anta att grundvattnets naturliga hastighet är ca en tiopotens lägre p.g.a. att den hydrauliska konduktiviteten är ca en tiopotens lägre i detta område, d.v.s. ca 0,03 m/dygn till ca 1 m/dygn. Vid vattenuttag kommer strömningshastigheten att öka jämfört med naturliga förhållanden Influensområde och vattenbalans Storleken på en vattentäkts influensområde beror av grundvattenbildning, vattenuttag, grundvattenytans naturliga lutning och grundvattenmagasinets hydrauliska egenskaper. Medelvattenuttaget under ett år ska balanseras av den årliga nettogrundvattenbildningen till grundvattenmagasinet, d.v.s. summan av alla tillskott av vatten till grundvattenmagasinet. Ekvation 2 beskriver balansen mellan kontinuerligt uttag och nettogrundvattenbildningen över en viss area av grundvattenmagasinet. Q R W (2) 2 0 Där: Q W R0 = vattenuttagets storlek (m 3 /s) = grundvattenbildning (mm/år). = influensområdets radiella avstånd från pumpbrunnen (m). 42 (64) Grundvattenbildningen har tidigare beräknats utifrån den provpumpning som gjordes av brunn U2 i Busarve år Grundvattenbildningen beräknades då teoretiskt till 15 mm/år (VIAK, 1978). Värdet 15 mm/år har därför ansatts vid vattenbalansberäkningarna. Brunn 5 i brunnsområde Roma Kloster är inte lika djup som brunnarna i Roma Busarve och antas till större del att ta sitt vatten från ett ytligare grundvattenmagasin. Borrprotokoll anger också att de övre delarna av berget är uppsprucket och vattenförande samt att jordlagren i Roma Kloster till viss del innehåller jordlager med högre genomsläpplighet, t.ex. sand. Dock är de ytliga spricksystemen borttätade med foderrör. Mot bakgrund av dessa uppgifter och utifrån vad som är känt i området Roma Busarve har grundvattenbildningen i Roma Kloster ansatts till 30 mm/år. Vattenbalansberäkningarna baseras på uttaget 300 m 3 /dygn i Roma Busarve och uttaget 65 m 3 /dygn i Roma Kloster. Uttaget i Roma Busarve antas vid beräkningarna att ske från en brunn. repo001.docx HWEN p:\1353\ _vattenskydd_region_gotland\000\18 granskning\200 roma\202 vattenskydd\region gotland \ansökan om vattenskyddsområde för roma vattentäkter_.docx

47 Den naturliga grundvattenytans lutning är flack och därför har influensområdet grovt approximerats till ett cirkulärt influensområde. Då beräkningar görs för 1 år motsvarar det radiella avståndet mellan brunn och influensområdets yttre gräns rinntiden 365 dagar. Rinntiden 365 dagar motsvarar också det minsta rinntidskravet för sekundär skyddszon. Beräkningsresultatet redovisas i Tabell 4. Tabell 4. Beräknade värden med vattenbalans (365 dygn) givet ett cirkulärt influensområde. Vattenbalansberäkning Beräknad influensradie vid cirkulärt influensområde (m) Roma Busarve 1500 Roma Kloster Beräkningar med en numerisk grundvattenmodell Beräkningar har utförts med en förenklad konceptuell numerisk grundvattenmodell. Modellen har byggts upp och kalibrerats i programvaran Visual Modflow. Syftet med grundvattenmodellen har huvudsakligen varit att studera effekten av lutande grundvattenyta, samtidigt vattenuttag från flera brunnar samt den geologiska uppbyggnaden med olika vattenförande lager. Målsättningen har varit att resultaten ska utgöra ett stöd vid avgränsning av vattenskyddsområden. Modellområdet utgör en yta av 15x15 km. Markytan i modellen lutar konstant ca 3 och den ostörda grundvattenytan lutar ca 1. De olika beräkningslagrens lutning följer markytans topografi. Beräkningslagrens mäktighet är ansatt utifrån borrprotokoll från brunn U2. Nettonederbörd har ansatts jämnt över ytan i det översta beräkningslagret. Den del som inte bildar grundvatten till djupare beräkningslager dräneras bort vid markytan vilket motsvaras av ytavrinning i verkligheten. Modellen har kalibrerats mot provpumpningen av brunn U2 som utfördes år Detta innebär att vattenuttaget har varit konstant 8 l/s från U2 i modellen och den hydrauliska konduktiviteten i de olika beräkningslagren har justerats till dess att observerade avsänkningar i grundvattenmagasinet ungefärligt stämmer överens med simulerade. Den kalibrerade modellen användes därefter för att simulera effekten av vattenuttag på 300 m 3 /dygn från brunnarna i Busarve samt ett uttag på 65 m 3 /dygn från Brunn 5 i Roma Kloster. Kumulativa effekter från uttag i Busarve och i Roma Kloster har inte studerats. I Tabell 5 redovisas de olika beräkningslagren samt kalibrerad hydraulisk konduktivitet. I Figur 11 redovisas observerade (verkliga) avsänkningar i samband med provpumpningen samt de simulerade avsänkningarna i modellen. 43 (64) repo002.docx HWEN p:\1353\ _vattenskydd_region_gotland\000\18 granskning\200 roma\202 vattenskydd\region gotland \ansökan om vattenskyddsområde för roma vattentäkter_.docx

48 Tabell 5. Uppbyggnad och kalibrerade värden i grundvattenmodell. Beräkningslager Mäktighet, b (m) Hydraulisk konduktivitet, K (m/s) Jordlager i Busarve Jordlager i Roma Kloster Övre grundvattenmagasin i Busarve (Slite gruppen) 22 1, Lager med låg genomsläpplighet mellan övre och undre grundvattenmagasin (Slite gruppen) Undre grundvattenmagasin i Busarve (Slite gruppen) 20 1, Grundvattenmagasin Roma Kloster (Hallaformationen) 22 7,7 10-6* *Värdet är ej kalibrerat. Värdet har ansatts utifrån resultat av provpumpning av Brunn 5 (Sweco, 2015). Figur 11: Jämförelse mellan simulerad (kalibrerad modell) och verklig uppmätt avsänkning. 44 (64) repo001.docx HWEN p:\1353\ _vattenskydd_region_gotland\000\18 granskning\200 roma\202 vattenskydd\region gotland \ansökan om vattenskyddsområde för roma vattentäkter_.docx

49 De kalibrerade värdena på hydraulisk konduktivitet ligger inom vad som utvärderats vid provpumpningen Resultatet av kalibreringen visar tydligt att om man ansätter de värden som utvärderades från provpumpningen så är överensstämmelsen mellan observerade och simulerade avsänkningar relativt god. Detta trots modellens enkla konceptuella uppbyggnad. Vid simulering av vattenuttag på 300 m 3 /dygn från brunnarna i Busarve samt ett uttag på 65 m 3 /dygn från Brunn 5 i Roma Kloster ges influensområden som är något större än vad som beräknats under avsnitt och nettogrundvattenbildningen blir därmed teoretiskt mindre. Det går dock inte att dra för långtgående slutsatser av det simulerade resultatet med denna enkla modell. Resultatet överensstämmer dock i stort med tidigare utredningar och indikerar framförallt att: grundvattenbildningen är låg grundvattenmagasinet har hög grad av slutenhet vattenuttag medför stora influensområden influensområdet kan förväntas att vara större i det undre grundvattenmagasinet än i det övre (Busarve) grundvattenmagasinet har relativt hög transmissivitet (genomsläpplighet) vattenuttag från två brunnar har mindre betydelse då brunnarna ligger relativt nära varandra jämfört med influensområdenas storlek grundvattenytans lutning påverkar brunnarnas tillrinningsområden i modellen på så sätt att brunnarnas tillrinningsområde huvudsakligen ligger uppströms brunnarna. I verkligheten påverkas grundvattenytans lutning och därmed brunnarnas tillrinningsområde av variation i grundvattenbildning, förekomst av sprickor och sprickzoner samt grundvattenytas verkliga lutning som inte är känd i detalj. Baserat på modellresultaten bedöms den tidigare angivna grundvattenbildningen på 15 mm/år i Busarve som rimlig. För området Roma Kloster är dock grundvattenbildningen mer osäker då modellen inte kalibrerats mot någon provpumpning i detta område. En ansatt grundvattenbildning på 30 mm/år, enligt avsnitt 7.3.2, för området kring Roma Kloster bedöms som rimligt. Den kalibrerade grundvattenmodellen har använts för att beräkna avstånd motsvarande rinntiderna 100 dygn och 365 dygn. Den effektiva porositeten justerades i modellen tills dess att rinntiden 365 dygn motsvarade avstånden 1500 m för Busarve och 500 m för Roma Kloster. Därefter beräknades även avstånden motsvarande rinntiden 100 dygn för Busarve och Roma Kloster. Resultaten redovisas i Tabell (64) repo002.docx HWEN p:\1353\ _vattenskydd_region_gotland\000\18 granskning\200 roma\202 vattenskydd\region gotland \ansökan om vattenskyddsområde för roma vattentäkter_.docx

50 Tabell 6. Beräknade avstånd motsvarande rinntiden 100 dygn och 365 dygn. Område Ansatt effektiv porositet (-) Avstånd motsvarande 100 dygn (m) Avstånd motsvarande 365 dygn (m) Roma Busarve 0, Roma Kloster 0, Kommentarer till beräkningsresultaten Beräkning av influensområde enligt ekvation 2 (vattenbalans) förutsätter en plan grundvattenyta. I praktiken kan tillrinningsområdet ha en halvelliptisk form på grund av den naturliga grundvattenytans lutning vilket medför att tillrinningsområdet och avsänkningstratten kring pumpbrunnen kan ha en annan form än cirkulär. Det är rimligt att skyddsområdena anpassas till att ha en något större utbredning mot nordväst i riktning mot ökande naturlig grundvattengradient och en något mindre i riktning mot sydost i riktning mot avtagande grundvattengradient. Då vattenföringen till brunnarna sker i berg har även bergets spricksystem stor påverkan på det verkliga influensområdets utseende. Avsänkningar kommer att följa spricksystemen i berget. Resultaten av beräkningarna ger dock en god uppfattning om storleksordningen på de avstånd som krävs för att uppnå rinntiderna 100 dygn och 365 dygn. De största osäkerheterna bedöms vara ansatt värde på effektiv porositet och storleken på grundvattenbildningen. 7.4 Förslag på skyddszoner för Roma grundvattentäkter Strategi och generella motiv 1. Grundregeln är att vattenskyddsområdet i princip bör omfatta hela vattentäktens tillrinningsområde. 2. Nödvändigheten av att bevara en god vattenkvalitet kan inte ifrågasättas. Vattenskyddsområdet skall ha den storlek som behövs med hänsyn till syftet. Syftet är att lämna garantier för att en så god kvalitet som möjligt på råvattnet kan erhållas inom ramen för en samhällsekonomisk avvägning, så att råvattnet efter normalt reningsförfarande kan användas för sitt ändamål (dricksvattenframställning). 3. Vid dricksvattenframställning är det bättre att motverka en förorening snarare än att eliminera den med ytterligare beredning. 46 (64) repo001.docx HWEN p:\1353\ _vattenskydd_region_gotland\000\18 granskning\200 roma\202 vattenskydd\region gotland \ansökan om vattenskyddsområde för roma vattentäkter_.docx

51 4. Grundvatten skall kunna användas som en dricksvattentäkt enligt direktiv till miljökvalitetsnormer för vatten (prop. 1997/98:145) (Miljödepartementet, 1999). Ett vattenskyddsområde skall därför ha så stor utsträckning att detta kan uppnås med hjälp av information, restriktioner och naturlig barriärförmåga. Storleken avgörs av de riskkällor och belastningar som konstaterats, samt naturlig barriärförmåga och skyddsåtgärder. 5. Hushållningsreglerna i miljöbalken innebär, trots att en avvägning skall göras mellan det skyddande intresset och motstående intressen, att enbart ekonomiska hänsynstaganden inte får äventyra de värden som man vill skydda. Vårt förslag till vattenskyddsområde baseras på en tolkning av hur avvägningen praktiskt bör göras, och är ett förslag med en associerad risk att vattenskyddet ändå inte kan uppnås. Med nuvarande utformning bedöms den risken acceptabel och i linje med lagstiftarens intentioner. Varje annan storlek innebär en annan risk att syftet bakom vattenskyddet inte kan uppnås. I grunden är det en politisk fråga att göra avvägningen mellan den risk man utsätter konsumenterna för samt de restriktioner som nödvändigtvis uppkommer för att uppnå en viss riskreduktion Vattentäktszon Roma Busarve Som vattentäktszoner används markområdena kring uttagsbrunnarna. Vattentäktszonen bör uppgå till vardera ca 150 m 2 för att möjliggöra fullt tillträde för driftpersonal samt vid behov tunga fordon (t ex en brunnsborrarutrustning eller spolbil eller liknande) samt att ytan medger drift- och skötselarbeten av vattentäkten. Roma Kloster Som vattentäktszon används det markområde kring uttagsbrunnen som omfattas av servitutsavtal Primär skyddszon Roma Busarve Utgångspunkten för utformning av den primära skyddszonen är att uppnå en uppehållstid på minst 100 dygn. Den primära skyddszonen har ansatts till att vara ca 500 m. Detta baseras på beräkningar enligt avsnitt Roma Kloster Utgångspunkten för utformning av den primära skyddszonen är att uppnå en uppehållstid på minst 100 dygn. Den primära skyddszonen har ansatts till att vara ca 200 m. Detta baseras på beräkningar enligt avsnitt (64) repo002.docx HWEN p:\1353\ _vattenskydd_region_gotland\000\18 granskning\200 roma\202 vattenskydd\region gotland \ansökan om vattenskyddsområde för roma vattentäkter_.docx

52 Allmänt - Skyddsområdenas gränser har anpassats till naturliga gränser och administrativa gränser, t.ex. fastighetsgränser, vägar, vattendrag eller olika markanvändningstyper. - Skyddsområdena är något större mot nordväst och något mindre mot sydost av hänsyn till den naturliga grundvattenytans lutning. - I de fall där mindre fastigheter endast delvis legat inom den primära skyddszonen har den primära skyddszonen utökats till att omfatta hela fastigheten. Detta har gjorts för att undvika två olika restriktionsnivåer inom samma fastighet. - För större fastigheter, med t.ex. stor andel jordbruksmark, har denna avgränsning lett till för stor skyddszon. Den primära skyddszonen har i dessa fall istället avgränsats med ett radiellt avstånd, motsvarande rinntiden 100 dygn, från uttagsbrunnen. - I de fall de primära skyddszonerna har angränsat till en väg eller vattendrag har gränsen för de primära skyddszonerna förlagts till vägens eller vattendragets motsatta sida, d.v.s. vägen eller vattendraget har inkluderats i skyddsområdet Sekundär skyddszon Roma Busarve Utgångspunkten för utformning av den sekundära skyddszonen är att uppnå en uppehållstid på minst 365 dygn. Den sekundära skyddszonen har ansatts till att vara ca 1500 m. Detta baseras på beräkningar enligt avsnitt Roma Kloster Utgångspunkten för utformning av den sekundära skyddszonen är att uppnå en uppehållstid på minst 365 dygn. Den sekundära skyddszonen har ansatts till att vara ca 500 m. Detta baseras på beräkningar enligt avsnitt Allmänt - Skyddsområdenas gränser har anpassats till naturliga gränser och administrativa gränser, t.ex. fastighetsgränser, vägar, vattendrag eller olika markanvändningstyper. - Skyddsområdena är något större mot nordväst och något mindre mot sydost av hänsyn till influensområdenas förmodade elliptiska form p.g.a. den naturliga grundvattenytans lutning. - I de fall där mindre fastigheter endast delvis legat inom den sekundära skyddszonen har den sekundära skyddszonen utökats till att omfatta hela fastigheten. Detta har gjorts för att undvika två olika restriktionsnivåer inom samma fastighet. 48 (64) repo001.docx HWEN p:\1353\ _vattenskydd_region_gotland\000\18 granskning\200 roma\202 vattenskydd\region gotland \ansökan om vattenskyddsområde för roma vattentäkter_.docx

53 - För större fastigheter, med t.ex. stor andel jordbruksmark, har denna avgränsning lett till för stor skyddszon. Den sekundära skyddszonen har i dessa fall istället avgränsats med ett radiellt avstånd, motsvarande rinntiden 365 dygn, från uttagsbrunnen. - I de fall den sekundära skyddszonen har angränsat till en väg eller vattendrag har gränsen för den sekundära skyddszonen förlagts till vägens eller vattendragets motsatta sida, d.v.s. vägen eller vattendraget har inkluderats i skyddsområdet Tertiär skyddszon Någon tertiär skyddszon föreslås inte för områdena Roma Busarve och Roma Kloster vattenskyddsområde. Vattenskyddsområdets yttre gräns utgörs av gränsen för sekundär skyddszon. Det föreslagna vattenskyddsområdet bedöms vara tillräckligt för att skydda vattentäkten. 49 (64) repo002.docx HWEN p:\1353\ _vattenskydd_region_gotland\000\18 granskning\200 roma\202 vattenskydd\region gotland \ansökan om vattenskyddsområde för roma vattentäkter_.docx

54 8 Utformning av skyddsföreskrifter 8.1 Bakgrund Genom att meddela skyddsföreskrifter för ett vattenskyddsområde så bidrar det till att EU:s och svensk lagstiftnings målsättningar för vattenskydd uppnås på så sätt att riskfyllda verksamheter och åtgärder regleras. Riskfyllda verksamheter och åtgärder regleras så att vattnet nu och i framtiden kan användas för dricksvattenändamål. Syftena med att införa vattenskyddsområde och skyddsföreskrifter enligt miljöbalken är att: o o o o o Informera om allmänt gällande lagkrav på aktsamhet och allmän hänsyn. Specificera krav på aktsamhet i form av skyddsföreskrifter inom just detta vattenskyddsområde. Bibehålla eller förbättra vattenkvaliteten och minska risken för förorening. Identifiera olika intressen som vill använda mark och vatten. Använda mark och vatten på bästa sätt. 8.2 Skyddsföreskrifternas syfte och funktion Syftet med skyddsföreskrifterna och deras tillämpning är att säkerställa att påverkan eller risk för påverkan på Roma grundvattentäkter inte uppstår så att vattnet efter normal behandling i vattenverk kan användas för dricksvattenförsörjning. Skyddsföreskrifterna är såväl föreskrivande som informerande. 8.3 Skyddsföreskrifternas restriktionsnivå Generella krav För att åstadkomma ett tillfredställande skydd för Roma grundvattentäkter har förslag på skyddsföreskrifter upprättats, se kapitel 9. Skydd av vattentäkter regleras i stort genom miljöbalken (SFS 1998:808, 7 kap). Naturvårdsverket ger anvisningar för skydd av vattentäkter i handboken om vattenskyddsområden (2010:5) samt i de allmänna råden NFS 2003:16. För såväl grundvattentäkter som ytvattentäkter beaktas även EU:s ramdirektiv för vatten Restriktionsnivå och anpassning av skyddsföreskrifterna Regionens miljöpolitiska ambition bedöms ansluta till miljöbalkens nivå och skyddsföreskrifterna grundar sig därför i princip på normalbestämmelserna enligt NFS 2003:16 med anpassning till lokala förhållanden. Skyddsföreskrifterna beaktar befintliga risker, men de ska även vara framåtsyftande och föreskriver därför även om verksamheter som inte är aktuella idag. 50 (64) repo001.docx HWEN p:\1353\ _vattenskydd_region_gotland\000\18 granskning\200 roma\202 vattenskydd\region gotland \ansökan om vattenskyddsområde för roma vattentäkter_.docx

55 En jämförelse mellan de föreslagna skyddsföreskrifterna och normalbestämmelserna enligt NFS 2003:16 har utförts, se Bilaga Konsekvensbedömning av förslagna vattenskyddsföreskrifter En bedömning har utförts i syfte att belysa de huvudsakliga konsekvenser som kan uppstå för den som berörs av de skyddsföreskrifterna som i dagsläget föreslås för vattenskyddsområdet för Roma grundvattentäkter. Konsekvensbedömningen redovisas i Bilaga 6. Konsekvensbedömningen är under framtagande. 51 (64) repo002.docx HWEN p:\1353\ _vattenskydd_region_gotland\000\18 granskning\200 roma\202 vattenskydd\region gotland \ansökan om vattenskyddsområde för roma vattentäkter_.docx

56 9 Skyddsföreskrifter för Roma grundvattentäkter 1 Allmänt Dessa föreskrifter gäller inom de vattenskyddsområden för Roma grundvattentäkter som angivits på bifogad skyddsområdeskarta. Skyddsområdet är indelat i vattentäktzon, primär skyddszon och sekundär skyddszon. 52 (64) 2 Definitioner Avloppsvatten: Spillvatten eller annan flytande orenlighet, vatten som använts för kylning, vatten som avleds för sådan avvattning av mark inom detaljplan som inte görs för viss eller vissa fastigheters räkning samt vatten som avleds för avvattning av en begravningsplats. Avfall: Varje föremål eller ämne som innehavaren gör sig av med eller avser eller är skyldig att göra sig av med. Ett ämne eller föremål ska anses vara en biprodukt i stället för avfall, om ämnet eller föremålet 1. har uppkommit i en tillverkningsprocess där huvudsyftet inte är att producera ämnet eller föremålet, 2. kan användas direkt utan någon annan bearbetning än den bearbetning som är normal i industriell praxis, och 3. kommer att fortsätta att användas på ett sätt som är hälso- och miljömässigt godtagbart och som inte strider mot lag eller annan författning. Fordon: Med fordon avses i dessa föreskrifter ett motordrivet transportmedel/arbetsredskap som kan framföras på mark, vatten eller is. GROT: Grenar, ris och toppar som tas ut vid avverkningar. Hantering: Tillverkning, bearbetning, behandling, transport, omhändertagande, användning, förpackning, förvaring, lagring, destruktion, konvertering, saluförande, överlåtelse och därmed jämförbara förfaranden. Kemiskt bekämpningsmedel: En kemisk produkt som syftar till att förebygga eller motverka att djur, växter eller mikroorganismer, däribland virus, förorsakar skada eller olägenhet för människors hälsa eller skada på egendom. Som kemiskt bekämpningsmedel anses inte 1. kemiska produkter som är avsedda att användas vid beredning av livsmedel, läkemedel eller foder, eller 2. färger, fernissor, tjäror och andra kemiska produkter som är avsedda att huvudsakligen begagnas för andra ändamål än som avses i första stycket, om de inte genom särskild benämning eller på något annat sätt anges vara avsedda som bekämpningsmedel. repo001.docx HWEN p:\1353\ _vattenskydd_region_gotland\000\18 granskning\200 roma\202 vattenskydd\region gotland \ansökan om vattenskyddsområde för roma vattentäkter_.docx

57 Miljö- och hälsoskyddsnämnd: Den nämnd som ska fullfölja kommunens tillsynsuppgifter inom miljö- och hälsoskyddsområdet. Punktbehandling: 1. Bekämpning som utförs med sprayburk för hushållsbruk, eller 2. Bekämpning eller behandling av en stam eller ett rotsystem i taget om den använda metoden har sådan precision att hela volymen använt bekämpningsmedel, utan läckage eller annan icke avsedd spridning, kan appliceras på det avsedda objektet och endast täcker eller berör en begränsad del av objektet, t. ex. fickning eller pensling och avstrykning. Större schaktningsarbeten: Sänkning av markytan på utstakat område för mer omfattande anläggningsarbeten än för grundläggning av enskild villa. Schaktningsarbeten i samband med underhåll av befintligt ledningsnät avseende vatten, spillvatten och dagvatten samt underhåll av befintligt vägnät anses inte utgöra större schaktningsarbeten. Vattenslås: Förvaring av kemiskt behandlade plantor i vatten ute i naturen, t.ex. ett vattenförande dike, i avvaktan på plantering. Växtnäringsämnen: Konstgödsel, stallgödsel och slam. Yrkesmässig: För att bedriva en verksamhet yrkesmässigt förutsätts att den har en viss omfattning och varaktighet samt ett objektivt fastställbart vinstsyfte och är av självständig karaktär. Samtliga av dessa fyra kriterier måste vara uppfyllda för att verksamheten ska betraktas som yrkesmässig. Den behöver inte vara vederbörandes huvudsysselsättning. 3 Vattentäktszoner Ingen annan hantering än sådan som är nödvändig för vattentäktsverksamhet får förekomma inom vattentäktszonerna. 4 Petroleumprodukter Primär skyddszon Ny hantering av mer än 250 liter petroleumprodukter kräver tillstånd, med de undantag som följer: 1. Installation eller ändring av bränsletankar, samt hantering av mer än 250 liter petroleumprodukter, för att försörja byggnaders uppvärmning, kräver anmälan. 2. Hantering av mer än 250 liter petroleumprodukter för drivmedel i fordons och mobila arbetsmaskiners bränsletankar är tillåten. Befintlig hantering av mer än 250 liter petroleumprodukter kräver anmälan. 53 (64) repo002.docx HWEN p:\1353\ _vattenskydd_region_gotland\000\18 granskning\200 roma\202 vattenskydd\region gotland \ansökan om vattenskyddsområde för roma vattentäkter_.docx

58 Uppställning, under längre sammanhängande tid än en vecka, av arbetsfordon, arbetsmaskiner, tunga fordon och stationära förbränningsmotorer kräver anmälan. Sekundär skyddszon Hantering av mer än 250 liter petroleumprodukter kräver anmälan, med de undantag som följer: 1. Installation eller ändring av bränsletankar, samt hantering av mer än 250 liter petroleumprodukter, för att försörja byggnaders uppvärmning är tillåten. 2. Hantering av mer än 250 liter petroleumprodukter för drivmedel i fordons och mobila arbetsmaskiners bränsletankar är tillåten. Uppställning, under längre sammanhängande tid än en vecka, av arbetsfordon, arbetsmaskiner, tunga fordon och stationära förbränningsmotorer kräver anmälan. 5 Kemiska bekämpningsmedel Primär och sekundär skyddszon Yrkesmässig hantering av kemiska bekämpningsmedel kräver tillstånd, med de undantag som följer: 1. Lagring av kemiska bekämpningsmedel, som inte sker på ett sådant sätt att hela volymen kan omhändertas vid läckage, är förbjuden. 2. Vattenslagning av plantor behandlade med kemiska bekämpningsmedel är förbjudet. 3. Transport av kemiska bekämpningsmedel kräver inte tillstånd. 4. Punktbehandling av enskilda växter samt punktsanering av ohyra och skadedjur kräver inte tillstånd. 5. Plantering av plantor behandlade med kemiska bekämpningsmedel kräver inte tillstånd. 6 Hälso- och miljöfarliga ämnen Primär och sekundär skyddszon Hälso- och miljöfarliga ämnen som är skadliga för grundvattnet, såsom tjärprodukter, träimpregneringsmedel, organiska lösningsmedel, fenoler och färger, och som inte regleras särskilt i dessa föreskrifter får endast hanteras i sådan omfattning och på sådant sätt att grundvattnet inte förorenas. 54 (64) repo001.docx HWEN p:\1353\ _vattenskydd_region_gotland\000\18 granskning\200 roma\202 vattenskydd\region gotland \ansökan om vattenskyddsområde för roma vattentäkter_.docx

59 7 Växtnäringsämnen, ensilage och hållande av djur Primär skyddszon Lagring av växtnäringsämnen direkt på mark, med undantag för tillfällig lagring av stapelbar stallgödsel i fält upp till 1 vecka, är förbjuden. Yrkesmässig spridning av växtnäringsämnen kräver tillstånd. Med spridning avses inte den gödsel som djuren själva tillför marken vid betesgång. Ny gödselanläggning samt ändring av befintlig gödselanläggning kräver anmälan. Ny anordning för lagring av ensilage samt ändring av anordning för lagring av ensilage i yrkesmässig verksamhet kräver anmälan. Sekundär skyddszon Lagring av växtnäringsämnen direkt på mark, med undantag för tillfällig lagring av stapelbar stallgödsel i fält upp till 1 vecka, är förbjuden. Yrkesmässig spridning av växtnäringsämnen kräver anmälan. Med spridning avses inte den gödsel som djuren själva tillför marken vid betesgång. Ny gödselanläggning samt ändring av befintlig gödselanläggning kräver anmälan. Ny anordning för lagring av ensilage samt ändring av anordning för lagring av ensilage i yrkesmässig verksamhet kräver anmälan. 8 Bark, timmer, stubbar, flis och GROT-upplag Primär och sekundär skyddszon Upplag av bark, stubbar, timmer eller flis under längre tid än 12 månader, och som inte sker på tät yta med uppsamling av dagvatten eller på tät yta under tak, kräver tillstånd. Upplag av bark, stubbar, timmer eller flis under kortare tid än 12 månader samt GROTupplag, och som inte sker på tät yta med uppsamling av dagvatten eller på tät yta under tak, kräver anmälan. Husbehovsupplag för uppvärmning av en- eller tvåbostadsfastighet kräver inte tillstånd. 9 Avloppsvatten Primär och sekundär skyddszon Nyetablering av enskild avloppsanläggning, samt befintlig avloppsanläggning eller ändring av befintlig enskild avloppsanläggning, kräver tillstånd. 55 (64) repo002.docx HWEN p:\1353\ _vattenskydd_region_gotland\000\18 granskning\200 roma\202 vattenskydd\region gotland \ansökan om vattenskyddsområde för roma vattentäkter_.docx

60 10 Upplag av snö, avfall eller förorenade massor Primär skyddszon Upplag av snö från trafikerade ytor utanför primär skyddszon är förbjudet. Deponering av avfall och förorenade massor är förbjudet. Nya permanenta upplag av avfall och förorenade massor, samt massor med okänt föroreningsinnehåll, är förbjudet. Tillfälliga upplag av avfall och förorenade massor, samt massor med okänt föroreningsinnehåll, kräver tillstånd. Trädgårds- och hushållskompost för en- eller tvåbostadsfastigheter är tillåten. Sekundär skyddszon Upplag av snö från trafikerade ytor utanför vattenskyddsområdet är förbjudet. Deponering av avfall och förorenade massor är förbjudet. Nya permanenta upplag av avfall och förorenade massor, samt massor med okänt föroreningsinnehåll, är förbjudet. Tillfälliga upplag av avfall och förorenade massor, samt massor med okänt föroreningsinnehåll, kräver tillstånd. Trädgårds- och hushållskompost för en- eller tvåbostadsfastigheter är tillåten. 11 Asfalt, oljegrus och vägsalt Primär skyddszon Upplag av asfalt, oljegrus eller vägsalt är förbjudet. Spridning av vägsalt kräver tillstånd. Sekundär skyddszon Upplag av asfalt, oljegrus eller vägsalt kräver tillstånd. 56 (64) 12 Täktverksamhet, schaktnings- och anläggningsarbeten Primär skyddszon Utfyllning med avfall, förorenade massor eller med massor med okänt föroreningsinnehåll är förbjuden. Materialtäkt är förbjuden. Större schaktningsarbeten, sprängning av berg, pålning, spontning eller borrning och liknande underjordsarbeten kräver tillstånd. repo001.docx HWEN p:\1353\ _vattenskydd_region_gotland\000\18 granskning\200 roma\202 vattenskydd\region gotland \ansökan om vattenskyddsområde för roma vattentäkter_.docx

61 Sekundär skyddszon Utfyllning med avfall, förorenade massor eller med massor med okänt föroreningsinnehåll är förbjuden. Materialtäkt kräver tillstånd. Större schaktningsarbeten, sprängning av berg, pålning, spontning eller borrning och liknande underjordsarbeten kräver anmälan. 13 Energianläggningar och vattenbrunnar Primär skyddszon Ny anläggning för utvinning eller lagring av värme eller kyla från jord, berg eller grundvatten är förbjuden. Befintliga anläggningar får användas i den omfattning de har då dessa föreskrifter träder i kraft. Etablering av ny grundvattenbrunn som inte avser kommunal vattenförsörjning kräver tillstånd. Sekundär skyddszon Ny anläggning för utvinning eller lagring av värme eller kyla från jord, berg eller grundvatten kräver tillstånd. Befintliga anläggningar får användas i den omfattning de har då dessa föreskrifter träder i kraft. Etablering av ny grundvattenbrunn som inte avser kommunal vattenförsörjning kräver tillstånd. 14 Annan miljöfarlig verksamhet Primär skyddszon Ny miljöfarlig verksamhet, för vilken råder anmälningsskyldighet enligt 9 kap. miljöbalken eller enligt författning utfärdad med stöd av 9 kap. miljöbalken, kräver tillstånd. Utökning av befintliga miljöfarliga verksamheter, för vilka gäller tillståndsplikt eller anmälningsskyldighet enligt 9 kap. miljöbalken eller enligt författning utfärdad med stöd av 9 kap. miljöbalken, som kan medföra förorening av yt- eller grundvatten, kräver tillstånd. Sekundär skyddszon Ny miljöfarlig verksamhet, för vilken råder anmälningsskyldighet enligt 9 kap. miljöbalken eller enligt författning utfärdad med stöd av 9 kap. miljöbalken, kräver tillstånd. 57 (64) repo002.docx HWEN p:\1353\ _vattenskydd_region_gotland\000\18 granskning\200 roma\202 vattenskydd\region gotland \ansökan om vattenskyddsområde för roma vattentäkter_.docx

62 15 Ikraftträdande och övergångsbestämmelser Dessa föreskrifter träder i kraft den dag som anges i beslut om vattenskyddsföreskrifter för Roma grundvattentäkter. Följande gäller för verksamhet som pågår när föreskrifterna träder i kraft och som omfattas av förbud enligt dessa föreskrifter och som inte är förbjudna enligt äldre föreskrifter. Utan hinder av förbudet får verksamheten bedrivas i oförändrad omfattning intill dagen ett år efter skyddsföreskrifternas ikraftträdande. Därefter får verksamhet som omfattas av förbud inte bedrivas. Följande gäller för verksamhet som pågår när föreskrifterna träder i kraft och som omfattas av tillstånds- eller anmälningsplikt enligt dessa föreskrifter och som inte har varit tillstånds- eller anmälningspliktig enligt äldre föreskrifter. Utan hinder av tillstånds- eller anmälningsplikten får verksamheten bedrivas intill dagen ett år efter skyddsföreskrifternas ikraftträdande. Därefter får verksamheten bedrivas endast om den som bedriver verksamheten senast den dagen lämnat in en ansökan om tillstånd eller gjort en anmälan till miljö- och hälsoskyddsnämnden. 16 Allmänna bestämmelser a. Tillsyn enligt dessa föreskrifter utövas av miljö- och hälsoskyddsnämnden. b. I de fall tillstånd krävs enligt dessa föreskrifter ska skriftlig ansökan skickas till miljö- och hälsoskyddsnämnden. I samband med sådan prövning kan nämnden föreskriva särskilda villkor som anses erforderliga för att undvika risk för vattenförorening. c. I de fall anmälan krävs enligt dessa föreskrifter ska skriftlig anmälan skickas till miljö- och hälsoskyddsnämnden. Nämnden kan förelägga om särskilda försiktighetsmått som anses erforderliga för att undvika risk för vattenförorening. d. Om särskilda skäl föreligger kan miljö- och hälsoskyddsnämnden medge dispens från ovan meddelade föreskrifter enligt 7 kap 22 miljöbalken. Nämnden ska samråda med vattentäktens huvudman och höra berörda myndigheter innan dispens ges. I samband med en sådan prövning kan nämnden föreskriva särskilda villkor, som anses erforderliga för att undvika vattenförorening (16 kap 2 miljöbalken). Dispens får, enligt 7 kap 26 miljöbalken, meddelas endast om det är förenligt med föreskrifternas syfte. e. Brott mot skyddsföreskrifterna kan medföra påföljd enligt 29 kap 2 och 2a Miljöbalken om inte andra ansvarsbestämmelser blir tillämpliga. f. Tillstånd eller anmälan enligt dessa föreskrifter krävs inte om verksamheten har tillståndsprövats enligt 9 kap. (miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd) eller 11 kap. (vattenverksamhet) miljöbalken eller enligt förordning utfärdad med stöd av dessa kapitel i miljöbalken. 58 (64) repo001.docx HWEN p:\1353\ _vattenskydd_region_gotland\000\18 granskning\200 roma\202 vattenskydd\region gotland \ansökan om vattenskyddsområde för roma vattentäkter_.docx

63 g. Vattentäktens huvudman ska se till att informationsskyltar avseende vattenskyddsområde finns uppsatta på för ändamålet lämpliga och väl synliga platser. h. Föreskrifterna utgör inte hinder mot den hantering och de verksamheter som är nödvändiga för vattentäktsverksamhet inom vattenskyddsområdet. Allmänna upplysningar i anslutning till skyddsföreskrifterna Föreskrifterna innebär inskränkningar i rätten att förfoga över de fastigheter som omfattas av vattenskyddsområdet och riktar sig i första hand till markägare och innehavare av särskild rätt till fastigheter i området. Anmälan enligt 9 kap. miljöbalken eller författning utfärdad med stöd av 9 kap. miljöbalken En anmälan enligt 9 kap. miljöbalken eller författning utfärdad med stöd av 9 kap. miljöbalken ersätter inte en anmälan enligt föreskrifterna. Följaktligen måste anmälningsskyldigheten enligt dessa förskrifter uppfyllas oavsett om en anmälan har gjorts avseende samma förhållande enligt 9 kap. miljöbalken eller författning utfärdad med stöd av 9 kap. miljöbalken. Anmälan om olyckshändelse Olyckshändelser, spill eller läckage, som utgör risk för vattenförorening ska omgående anmälas av den som orsakat tillbudet eller fått kännedom om tillbudet, vilket framgår av 2 kap. 1 lagen (2003:778) om skydd mot olyckor samt förordningen (2003:789) om skydd mot olyckor. Anmälan ska göras till räddningstjänsten, tel. 112, miljö- och hälsoskyddsnämnden samt vattentäktens huvudman. Avledning av spillvatten och dagvatten Enligt förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd är det förbjudet att utan tillstånd inrätta avloppsanordningar till vilka vattentoaletter ska anslutas. Tillstånd krävs även vid anslutning av vattentoalett till befintlig avloppsanordning. Enligt lokala föreskrifter för att skydda människors hälsa och miljön (KF 18 aug 2003) gäller tillståndsplikt även för annan avloppsanläggning. Anmälan krävs för ändring av ovan angivna avloppsanordningar om åtgärden kan medföra väsentlig ändring av avloppsvattnets mängd eller sammansättning (14, förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd). Beredskapsplan En beredskapsplan för sanering vid akut föroreningsrisk ska upprättas av vattentäktens huvudman senast två år efter det att dessa föreskrifter fastställts. 59 (64) repo002.docx HWEN p:\1353\ _vattenskydd_region_gotland\000\18 granskning\200 roma\202 vattenskydd\region gotland \ansökan om vattenskyddsområde för roma vattentäkter_.docx

64 Definitioner Definitionerna avseende avfall och bekämpningsmedel i 2 i nu aktuella vattenskyddsföreskrifter stämmer inte helt överens med de definitioner som anges i miljöbalken och tillhörande förordningar utan har getts en lokal anpassning. Ersättning Eventuell ersättning för intrång i pågående markanvändning m.m. regleras i 31 kap 4 miljöbalken. Fastighetsägare och innehavare av särskild rätt till fastighet kan ha rätt till ersättning om föreskrift för vattenskyddsområde innebär att pågående markanvändning avsevärt försvåras inom den berörda delen av fastigheten. Detsamma gäller om mark tas i anspråk. Hantering av brandfarliga vätskor För hantering av petroleumprodukter ska Naturvårdsverkets föreskrifter om skydd mot mark- och vattenförorening vid lagring av brandfarliga vätskor (NFS 2003:24) iakttas. Enligt 4 kap. 1 NFS 2003:24 åligger det den som avser att hantera (tillverkning, bearbetning, förvaring och transport i rörledning enligt definition i föreskriften) mer än 250 liter brandfarlig vätska att i god tid innan hanteringen inleds skriftligt informera tillsynsmyndigheten. I 10 kap. samma föreskrift finns ytterligare krav inom vattenskyddsområde, bl a för cisterner eller lösa behållare med en sammanlagd volym som är större än 250 liter. Hantering av växtnäringsämnen Enligt förordningen (1998:915) om miljöhänsyn i jordbruket ska vid lagring av stallgödsel lagringsutrymmena vara så utformade att avrinning eller läckage till omgivningen inte sker. Hantering av växtnäringsämnen regleras även av Föreskrifter om ändring Statens jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd (SJVFS 2004:26) om miljöhänsyn i jordbruket vad avser växtnäring, se SJVFS 2015:21. Hänsynsregler I 2 kap miljöbalken finns de allmänna hänsynsreglerna som bl.a. innebär att alla som bedriver eller avser att bedriva en verksamhet eller vidtar en åtgärd ska skaffa sig den kunskap som behövs med hänsyn till åtgärdens eller verksamhetens art och omfattning för att skydda hälsa och miljö mot skada och olägenhet. Dessutom ska en verksamhetsutövare utföra de skyddsåtgärder, iaktta de begränsningar och vidta de försiktighetsmått i övrigt som behövs för att förebygga, hindra eller motverka att verksamheten eller åtgärden medför skada eller olägenhet för människors hälsa och miljön. Detta innebär att om yt- eller grundvattentillgång utnyttjas eller kan antas komma att utnyttjas för vattentäkt, är alla som vill bedriva sådan verksamhet eller vidta sådana åtgärder i vatten eller på land som kan skada vattentillgången, skyldiga att skaffa sig tillräcklig kunskap och vidta de skyddsåtgärder, tåla de begränsningar av verksamheten 60 (64) repo001.docx HWEN p:\1353\ _vattenskydd_region_gotland\000\18 granskning\200 roma\202 vattenskydd\region gotland \ansökan om vattenskyddsområde för roma vattentäkter_.docx

65 och iaktta de försiktighetsmått i övrigt som skäligen kan fordras för att förebygga eller avhjälpa skadan. Information och upplysning Fastighetsägare bör informera hyresgäster, verksamhetsutövare och arrendatorer om skyddsföreskrifterna. Ny lagstiftning Ny lagstiftning eller bestämmelser enligt förordningar, som fastställts efter beslutsdatum och som utökar skyldigheterna inom här aktuellt skyddsområde, gäller utöver här meddelade föreskrifter. Påföljd Överträdelse av skyddsbestämmelserna kan medföra ansvar enligt 29 kap 2 och 2a miljöbalken. Spridning av kemiska och biologiska bekämpningsmedel Enligt 14 kap. 7 andra stycket miljöbalken får kemiska och biologiska bekämpningsmedel som är avsedda för att bekämpa lövsly inte spridas över skogsmark eller användas för att behandla enskilda trädstammar. Bestämmelser om spridning och annan hantering av bekämpningsmedel finns i förordningen (2014:425) om bekämpningsmedel. I Naturvårdsverkets föreskrifter om spridning och viss övrig hantering av växtskyddsmedel (SNFS 2015:2) regleras hanteringen av kemiska bekämpningsmedel. Bestämmelserna innebär bland annat att den som yrkesmässigt vill använda bekämpningsmedel inom vattenskyddsområde måste ansöka om tillstånd för detta hos tillsynsmyndigheten. Dessutom innehåller bestämmelserna krav på att den kommunala nämnden samt ägare eller nyttjanderättshavare snarast underrättas om vattentäkt, grundvatten eller en sjö eller ett vattendrag befaras bli förorenat av växtskyddsmedel. Syfte Syftet med vattenskyddsområde med tillhörande föreskrifter är att säkerställa skyddet för Roma grundvattentäkter i ett långsiktigt perspektiv. Tillstånd och dispens Vad en tillståndsansökan och en dispensansökan ska innehålla framgår av 23 förordningen (1998:1252) om områdesskydd enligt miljöbalken m.m. Transport av farligt gods Länsstyrelsen har att i särskilt beslut rekommendera vissa vägar för transport av farligt gods i länet. 61 (64) repo002.docx HWEN p:\1353\ _vattenskydd_region_gotland\000\18 granskning\200 roma\202 vattenskydd\region gotland \ansökan om vattenskyddsområde för roma vattentäkter_.docx

66 Övrig lagstiftning Tillstånd eller dispens enligt föreskrifterna i detta beslut innebär inte att det inte kan krävas prövning enligt annan lagstiftning. Vid sidan av ovanstående skyddsföreskrifter gäller ett flertal generella bestämmelser inom vattenskyddsområdet. (Hur man överklagar Detta beslut kan överklagas till länsstyrelsen. Överklagandet ska ha inkommit till Regionstyrelsen senast tre veckor efter det att beslutet kungjorts i ortstidning. Dessa föreskrifter gäller omedelbart även om de överklagas (7 kap. 22, MB).) 62 (64) repo001.docx HWEN p:\1353\ _vattenskydd_region_gotland\000\18 granskning\200 roma\202 vattenskydd\region gotland \ansökan om vattenskyddsområde för roma vattentäkter_.docx

67 10 Referenser Bergström, K. H., (1987): Vattnet på Gotland. Anteckningar om vattenhanteringen på ön. Bokförlaget Hanseproduktion AB, Visby. Bygg Gotland (2010): Översiktsplan för Gotlands kommun Erlström, M., m.fl. (2009): Beskrivning till regional berggrundskarta över Gotlands län, SGU Serie K nr 221. Uppsala: Sveriges Geologiska Undersökning. Gustafsson, G., Carlsson, L., (1984): Provpumpning som geohydrologisk undersökningsmetodik. Stockholm: Byggforskningsrådet. HaV, (2014). Kemiska bekämpningsmedel i grundvatten Sammanställning av resultat och trender i Sverige under tre decennier, samt internationella utblickar. Havsoch vattenmyndighetens rapport 2014:15, Kreuger, J., (1986). Kemisk vattenkvalitet vid bevattning. Vägledning för bedömning av kemisk vattenkvalitet vid bevattning. Rapport 149, Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala Livsmedelsverket (2007): Risk- och sårbarhetsanalys för dricksvattenförsörjning. Handbok. Naturvårdsverket (2011): Handbok om vattenskyddsområde. Handbok 2010:5. Naturvårdsverket (2003): Naturvårdsverkets allmänna råd om vattenskyddsområden. NFS 2003:16. PentaCon (2001): Sigdes 1:50, Burs. Gotlands kommun. Miljöteknisk markundersökning. Spimfabs arbetsnummer Visby Rodhe, A., Lindström, G., Rosberg, J., Pers, C., (2006): Grundvattenbildning i svenska typjordar översiktlig beräkning med en vattenbalansmodell. Uppsala universitet, Institutionen för geovetenskaper, Luft- och vattenlära. Report Series A, No. 66. SGU, (2013). Bedömningsgrunder för grundvatten. SGU-rapport 2013:01. SGU, februari SGU (2015): Grundvattennivåer i ett förändrat klimat-nya klimatscenarier. SGU-rapport 2015:19. SGU (2005): Revidering av skyddsområde för Visby Vibble vattentäkter. Dnr /2003. SMHI, (2015). Framtidsklimat i Gotlands län enligt RCP-scenarier. SMHI, Klimatologi nr 31, Trafikverkets nationella vägdatabas (2015): nvdb2012.trafikverket.se VBB Viak (1991): Ansökan om lagligförklaring av grundvattentäkt för Roma samhälles gemensamma vattenförsörjning. 63 (64) repo002.docx HWEN p:\1353\ _vattenskydd_region_gotland\000\18 granskning\200 roma\202 vattenskydd\region gotland \ansökan om vattenskyddsområde för roma vattentäkter_.docx

68 VBB Viak (1978): PM Hydrogeologiska undersökningar inom Romaområdet VISS (2015): Vattenförekomster- Vatteninformationssystem Sverige. Världshälsoorganisationen (2011): Guidelines for drinking-water quality. 4:e utgåvan. 64 (64) repo001.docx HWEN p:\1353\ _vattenskydd_region_gotland\000\18 granskning\200 roma\202 vattenskydd\region gotland \ansökan om vattenskyddsområde för roma vattentäkter_.docx

69 BILAGA 1 Riskanalys för Roma grundvattentäkter - brunnsområde Roma Busarve Riskbedömnig Verksamhet Riskkälla S-klass K-klass Riskklass Vägar och transporter Olyckor med och utan farligt gods på väg 1 4 Riskklass 2 Vägdagvatten 2 3 Riskklass 2 Upplag av salt, snö, asfalt, oljegrus 1 3 Riskklass 2 Jord- och skogsbruk Bekämpningsmedel 2 4 Riskklass 3 Växtnäringsämnen 1 4 Riskklass 2 Mobila bränsletankar 1 2 Riskklass 1 Djurhållning 1 2 Riskklass 1 Avverkning 2 2 Riskklass 1 Upplag av bark, flis, spån, timmer 3 1 Riskklass 1 Bebyggd miljö Kemikalier 1 3 Riskklass 2 Oljecisterner 1 2 Riskklass 1 Uppställning av fordon 2 2 Riskklass 1 Fordonstvätt 1 1 Riskklass 1 Avloppsanläggningar 1 4 Riskklass 2 Energianläggningar 2 2 Riskklass 1 Idrottsanläggningar 1 1 Riskklass 1 Dagvatten från bebyggda ytor 1 1 Riskklass 1 Avfallshantering och deponier Avfallshantering och deponier 1 4 Riskklass 2 Industriområden och miljöfarliga verksamheter* Utsläpp av miljöfarliga ämnen vid industriolycka 1 2 Riskklass 1 Släckvatten från brand vid industri 1 2 Riskklass 1 Kontinuerligt läckage av miljöfarliga ämnen 1 2 Riskklass 1 Täktverksamhet och andra schaktarbeten Täktverksamhet 3 2 Riskklass 2 Schaktning, grävning och övriga underjordsarbeten 3 2 Riskklass 2 Utfyllnad orena massor 2 2 Riskklass 1 *Samlad bedömning utifrån de i riskinventeringen identifierade verksamheter och potentiellt förorenade områden Endast de risker eller händelser som förekommer eller kan tänkas förekomma i framtiden redovisas S-klass 1. Mindre än 1 gång/50 år 2. Inträffar inom närmaste åren 3. Inträffar inom närmaste 1-10 åren 4. Inträffar oftare än 1 gång/år K-Klass 1. Obetydlig påverkan på råvattenkvaliteten 2. Försämrad råvattenkvalitet som kan påverka dricksvattenkvaliteten 3. Kortvarig försämrad råvattenkvalitet som ställer krav på beredning, annars hälsoeffekter troliga 4. Långvarig försämrad råvattenkvalitet som ställer krav på beredning, annars hälsoeffekter troliga Brunnsområde Roma Busarve 1 (2) P:\1353\ _Vattenskydd_Region_Gotland\000\18 Granskning\200 Roma\202 Vattenskydd\Region Gotland \Bilaga 1 - Riskanalys för Roma grundvattentäkter.xlsx

70 BILAGA 1 Riskanalys för Roma grundvattentäkter - brunnsområde Roma Kloster Riskbedömnig Verksamhet Riskkälla S-klass K-klass Riskklass Vägar och transporter Olyckor med och utan farligt gods på väg 1 4 Riskklass 2 Vägdagvatten 1 3 Riskklass 2 Upplag av salt, snö, asfalt, oljegrus 1 3 Riskklass 2 Jord- och skogsbruk Bekämpningsmedel 1 4 Riskklass 2 Växtnäringsämnen 1 4 Riskklass 2 Mobila bränsletankar 1 2 Riskklass 1 Djurhållning 1 2 Riskklass 1 Avverkning 1 2 Riskklass 1 Upplag av bark, flis, spån, timmer 3 1 Riskklass 1 Bebyggd miljö Kemikalier 2 3 Riskklass 2 Oljecisterner 2 2 Riskklass 1 Uppställning av fordon 2 2 Riskklass 1 Fordonstvätt 1 1 Riskklass 1 Avloppsanläggningar 2 4 Riskklass 3 Energianläggningar 3 2 Riskklass 2 Idrottsanläggningar 1 1 Riskklass 1 Dagvatten från bebyggda ytor 2 1 Riskklass 1 Avfallshantering och deponier Avfallshantering och deponier 2 4 Riskklass 3 Industriområden och miljöfarliga verksamheter* Utsläpp av miljöfarliga ämnen vid industriolycka 3 2 Riskklass 2 Släckvatten från brand vid industri 3 2 Riskklass 2 Kontinuerligt läckage av miljöfarliga ämnen 3 4 Riskklass 3 Täktverksamhet och andra schaktarbeten Täktverksamhet 2 2 Riskklass 1 Schaktning, grävning och övriga underjordsarbeten 3 2 Riskklass 2 Utfyllnad orena massor 3 2 Riskklass 2 *Samlad bedömning utifrån de i riskinventeringen identifierade verksamheter och potentiellt förorenade områden Endast de risker eller händelser som förekommer eller kan tänkas förekomma i framtiden redovisas S-klass 1. Mindre än 1 gång/50 år 2. Inträffar inom närmaste åren 3. Inträffar inom närmaste 1-10 åren 4. Inträffar oftare än 1 gång/år K-Klass 1. Obetydlig påverkan på råvattenkvaliteten 2. Försämrad råvattenkvalitet som kan påverka dricksvattenkvaliteten 3. Kortvarig försämrad råvattenkvalitet som ställer krav på beredning, annars hälsoeffekter troliga 4. Långvarig försämrad råvattenkvalitet som ställer krav på beredning, annars hälsoeffekter troliga Brunnsområde Roma Kloster 2 (2) P:\1353\ _Vattenskydd_Region_Gotland\000\18 Granskning\200 Roma\202 Vattenskydd\Region Gotland \Bilaga 1 - Riskanalys för Roma grundvattentäkter.xlsx

71 Roma grundvattentäkter Förslag till vattenskyddsområden ± Roma Busarve Skyddszoner Roma Kloster Primär zon Sekundär zon Kilometer

72 Roma grundvattentäkter Förslag till vattenskyddsområden Brunnsområde Roma Busarve ± Skyddszoner Primär zon Sekundär zon Kilometer

73 Roma grundvattentäkter Förslag till vattenskyddsområden Brunnsområde Roma Kloster ± Skyddszoner Primär zon Sekundär zon Meter

74 GRUNDVATTENTÄKTER FÖRESKRIFTERNAS RESTRIKTIONSGRAD I FÖRHÅLLANDE TILL NATURVÅRDSVERKETS REKOMMENDATIONER 1

75 Roma grundvattentäkter Vattenskyddsföreskrifter allmänt om restriktionsgrad Skyddsföreskrifterna ska inte enbart hantera dagens risker utan även potentiella framtida risker för vattentäkten. Vattenskyddsföreskrifterna får inte kräva åtgärder eller vara påbud, utan skall utformas som restriktioner i markanvändningen/verksamheten Föreskrifterna formuleras med någon av följande restriktionsnivå. Vilken restriktionsnivå som tillämpas för respektive verksamhet beror dels på de faktorer som tidigare nämnts angående grund till valda skyddsföreskrifter, dels på vad syftet är med restriktionen. Anmälningsplikt används då huvudmannen, genom tillsynsmyndigheten, vill ha kännedom om en verksamhet eller en åtgärd inom vattenskyddsområde. Möjlighet finns att göra förelägganden med hänsyn till vattentäktens skyddsbehov i relation till verksamhetens risknivå. Sex veckor efter att tillsynsmyndigheten bedömer att anmälan är komplett får verksamheten påbörjas även om tillsynsmyndigheten inte återkommit till den som lämnat in anmälan. Tillståndsplikt används då huvudmannen, genom tillsynsmyndigheten, vill kontrollera förutsättningarna för hur en verksamhet eller åtgärd bedrivs inom ett vattenskyddsområde. Möjlighet finns att ställa villkor med hänsyn till vattentäktens skyddsbehov i relation till verksamhetens risknivå. Verksamheten får inte bedrivas utan att tillstånd erhållits. Förbud är en strängare reglering än ett tillståndskrav och bör användas om huvudregeln är att verksamheten eller åtgärden inte skall bedrivas. Ansökan kan göras om dispens från förbudet. Verksamheter som omfattas av förbud får inte bedrivas om inte dispens erhålls. 2

76 Roma grundvattentäkter Föreskrifternas restriktionsgrad i förhållande till Naturvårdsverkets rekommendationer Föreskrift Naturvårdsverkets rekommendationer för grundvattentäkter Roma vattenskyddsområde 1 Allmänt Inga 2 Definitioner Inga 3 Vattentäktszon Endast vattenverksamhet Endast vattenverksamhet Inhägnat 3

77 Roma grundvattentäkter Föreskrifternas restriktionsgrad i förhållande till Naturvårdsverkets rekommendationer Föreskrift 4 Petroleumprodukter Riskklass enligt riskanalys Busarve: Naturvårdsverkets rekommendationer för grundvattentäkter Primär skyddszon: Roma vattenskyddsområde Primär skyddszon: Riskklass 1 Romakloster: Riskklass 1 Hantering av petroleumprodukter är förbjuden. Försörjning av fastigheter kräver tillstånd. Ny hantering av > 250 liter petroleumprodukter kräver tillstånd. Uppvärmning av fastigheter med > 250 liter petroleumprodukter kräver anmälan. Mildare Uppställning av arbetsfordon m.m. > 1 vecka kräver anmälan. Sekundär skyddszon: Sekundär skyddszon: Hantering av petroleumprodukter kräver tillstånd. Hantering av > 250 liter petroleumprodukter kräver anmälan. Uppställning av arbetsfordon m.m. > 1 vecka kräver anmälan. 4

78 Roma grundvattentäkter Föreskrifternas restriktionsgrad i förhållande till Naturvårdsverkets rekommendationer Föreskrift 5 Kemiska bekämpningsmedel Mildare Riskklass enligt riskanalys Busarve: Riskklass 3 Romakloster: Riskklass 2 Naturvårdsverkets rekommendationer för grundvattentäkter Primär skyddszon: Hantering av kemiska bekämpningsmedel är förbjuden. Sekundär skyddszon: Hantering av kemiska bekämpningsmedel kräver tillstånd. Roma vattenskyddsområde Primär och sekundär skyddszon: Yrkesmässig hantering av kemiska bekämpningsmedel kräver tillstånd. Undantag: Lagring utan uppsamlingsmöjlighet är förbjudet. Vattenslagning av behandlade plantor är förbjudet. Plantering med behandlade plantor kräver inte tillstånd. Transport kräver inte tillstånd. Punktbehandling/-sanering av enskilda växter samt ohyra och skadedjur kräver 5 inte tillstånd.

79 Roma grundvattentäkter Föreskrifternas restriktionsgrad i förhållande till Naturvårdsverkets rekommendationer Föreskrift 6 Hälso- och miljöfarliga ämnen Riskklass enligt riskanalys Busarve: Riskklass 2 Romakloster: Riskklass 2 Naturvårdsverkets rekommendationer för grundvattentäkter Primär och sekundär skyddszon: Saknas rekommendationer. Roma vattenskyddsområde Primär och sekundär skyddszon: Hälso- och miljöfarliga ämnen som är skadliga för grundvattnet, såsom tjärprodukter, träimpregneringsmedel, organiska lösningsmedel, fenoler och färger, och som inte regleras särskilt i dessa föreskrifter får endast hanteras i sådan omfattning och på sådant sätt att grundvattnet inte förorenas. 6

80 Roma grundvattentäkter Föreskrifternas restriktionsgrad i förhållande till Naturvårdsverkets rekommendationer Föreskrift 7 Växtnäringsämnen, ensilage och hållande av djur Riskklass enligt riskanalys Busarve: Riskklass 2 Romakloster: Riskklass 2 Naturvårdsverkets rekommendationer för grundvattentäkter Primär skyddszon: Yrkesmässig hantering av växtnäringsämnen kräver tillstånd. Sekundär skyddszon: Yrkesmässig hantering av växtnäringsämnen kräver tillstånd. Roma vattenskyddsområde Primär skyddszon: Lagring av växtnäringsämnen direkt på mark är förbjuden. Yrkesmässig spridning av växtnäringsämnen kräver tillstånd. Ny gödselanläggning samt ändring av befintlig gödselanläggning kräver anmälan. Mildare (förutom lagring i primär zon) Ny anordning för lagring av ensilage samt ändring av anordning för lagring av ensilage i yrkesmässig verksamhet kräver anmälan. Sekundär skyddszon: Som primär med följande ändring: Yrkesmässig spridning av växtnäringsämnen kräver anmälan. 7

81 Roma grundvattentäkter Föreskrifternas restriktionsgrad i förhållande till Naturvårdsverkets rekommendationer Föreskrift 8 Bark, timmer, stubbar, flis och GROT-upplag Mildare Riskklass enligt riskanalys Busarve: Riskklass 1 Romakloster: Riskklass 1 Naturvårdsverkets rekommendationer för grundvattentäkter Primär skyddszon: Permanenta upplag är förbjudna. Upplag från en avverkningssäsong kräver tillstånd. Sekundär skyddszon: Permanenta upplag är förbjudna. Roma vattenskyddsområde Primär och sekundär skyddszon: Upplag av bark, stubbar, timmer eller flis > 12 mån kräver tillstånd. Upplag av bark, stubbar, timmer eller flis < 12 mån samt GROT-upplag kräver anmälan. Undantag: Upplag på tät yta med uppsamling av dagvatten eller på tät yta under tak. 8

82 Roma grundvattentäkter Föreskrifternas restriktionsgrad i förhållande till Naturvårdsverkets rekommendationer Föreskrift 9 Avloppsvatten Mildare Riskklass enligt riskanalys Busarve: Riskklass 2 Romakloster: Riskklass 3 Naturvårdsverkets rekommendationer för grundvattentäkter Primär skyddszon: Nya infiltrationsanläggningar är förbjudna. Sekundär skyddszon: Nya infiltrationsanläggningar kräver tillstånd. Roma vattenskyddsområde Primär och sekundär skyddszon: Nyetablering av enskild avloppsanläggning, samt befintlig avloppsanläggning eller ändring av befintlig enskild avloppsanläggning, kräver tillstånd. 9

83 Roma grundvattentäkter Föreskrifternas restriktionsgrad i förhållande till Naturvårdsverkets rekommendationer Föreskrift 10 Upplag av snö, avfall eller förorenade massor Riskklass enligt riskanalys Busarve: Riskklass 2 Romakloster: Naturvårdsverkets rekommendationer för grundvattentäkter Primär skyddszon: Upplag av avfall eller snö från trafikerade ytor som härrör från utanförliggande zon är förbjudet. Roma vattenskyddsområde Primär skyddszon Upplag av snö från trafikerade ytor utanför primär skyddszon är förbjudet. Riskklass 2 Deponering av avfall och förorenade massor är förbjudet. Nya permanenta upplag av avfall och förorenade massor, samt massor med okänt föroreningsinnehåll, är förbjudet. Tillfälliga upplag av avfall och förorenade massor, samt massor med okänt föroreningsinnehåll, kräver tillstånd. Sekundär skyddszon Som primär med följande ändring: Upplag av snö från trafikerade ytor utanför vattenskyddsområdet är förbjudet. 10

84 Roma grundvattentäkter Föreskrifternas restriktionsgrad i förhållande till Naturvårdsverkets rekommendationer Föreskrift 11 Asfalt, oljegrus och vägsalt Riskklass enligt riskanalys Busarve: Naturvårdsverkets rekommendationer för grundvattentäkter Primär och sekundär skyddszon: Roma vattenskyddsområde Primär skyddszon Riskklass 2 Romakloster: Riskklass 2 Upplag av asfalt, oljegrus och vägsalt är förbjudet. Upplag av asfalt, oljegrus eller vägsalt är förbjudet. Spridning av vägsalt kräver tillstånd. Sekundär skyddszon Mildare Upplag av asfalt, oljegrus eller vägsalt kräver tillstånd. 11

85 Roma grundvattentäkter Föreskrifternas restriktionsgrad i förhållande till Naturvårdsverkets rekommendationer Föreskrift 12 Täktverksamhet, schaktnings- och anläggningsarbeten Mildare Riskklass enligt riskanalys Busarve: Riskklass 2 Romakloster: Riskklass 1 / Riskklass 2 Naturvårdsverkets rekommendationer för grundvattentäkter Primär skyddszon: Materialtäkt är förbjuden. Husbehovstäkter kräver tillstånd. Schaktningsarbete och muddring kräver tillstånd. Pålning, spontning och underjordsarbete kräver tillstånd. Sekundär skyddszon: Materialtäkt är förbjuden. Husbehovstäkter kräver tillstånd. Roma vattenskyddsområde Primär skyddszon Materialtäkt är förbjuden. Utfyllning med avfall, förorenade massor eller med massor med okänt föroreningsinnehåll är förbjuden. Större schaktningsarbeten, sprängning av berg, pålning, spontning eller borrning och liknande underjordsarbeten kräver tillstånd. Schaktningsarbete och muddring kräver tillstånd. Pålning, spontning och underjordsarbete kräver tillstånd. Sekundär skyddszon Materialtäkt kräver tillstånd. Utfyllning med avfall, förorenade massor eller med massor med okänt föroreningsinnehåll är förbjuden. Större schaktningsarbeten, sprängning av berg, pålning, spontning eller borrning och liknande underjordsarbeten kräver anmälan. 12

86 Roma grundvattentäkter Föreskrifternas restriktionsgrad i förhållande till Naturvårdsverkets rekommendationer Föreskrift 13 Energianläggningar och vattenbrunnar Mildare Riskklass enligt riskanalys Busarve: Riskklass 1 Romakloster: Riskklass 2 Naturvårdsverkets rekommendationer för grundvattentäkter Primär skyddszon: Anläggning för lagring av och utvinning av värmeenergi ur berg, mark, vatten är förbjudna. Uttag av vatten från berg och jord är förbjudna. Sekundär skyddszon: Anläggning för lagring av och utvinning av värmeenergi ur berg, mark, vatten kräver tillstånd. Uttag av vatten från berg och jord kräver tillstånd. Roma vattenskyddsområde Primär skyddszon Ny anläggning för utvinning eller lagring av värme eller kyla från jord, berg eller grundvatten är förbjuden. Etablering av ny grundvattenbrunn som inte avser kommunal vattenförsörjning kräver tillstånd. Sekundär skyddszon Ny anläggning för utvinning eller lagring av värme eller kyla från jord, berg eller grundvatten kräver tillstånd. Etablering av ny grundvattenbrunn som inte avser kommunal vattenförsörjning kräver tillstånd. 13

87 Roma grundvattentäkter Föreskrifternas restriktionsgrad i förhållande till Naturvårdsverkets rekommendationer Föreskrift 14 Annan miljöfarlig verksamhet Mildare Riskklass enligt riskanalys Busarve: Riskklass 1 Romakloster: Riskklass 2 Naturvårdsverkets rekommendationer för grundvattentäkter Primär skyddszon: Ny miljöfarlig verksamhet, som innebär risk för yt- eller grundvattnet, är förbjuden. Sekundär skyddszon: Ny anmälningspliktig verksamhet kräver tillstånd. Roma vattenskyddsområde Primär skyddszon Ny miljöfarlig verksamhet, för vilken råder anmälningsskyldighet enligt 9 kap. miljöbalken, kräver tillstånd. Utökning av befintliga miljöfarliga verksamheter, för vilka gäller tillståndsplikt eller anmälningsskyldighet enligt 9 kap. miljöbalken, som kan medföra förorening av yt- eller grundvatten, kräver tillstånd. Sekundär skyddszon Ny miljöfarlig verksamhet, för vilken råder anmälningsskyldighet enligt 9 kap. miljöbalken, kräver tillstånd. 14

88 Roma grundvattentäkter Föreskrifternas restriktionsgrad i förhållande till Naturvårdsverkets rekommendationer Föreskrift 16 Ikraftträdande och övergångsbestämmelser 17 Allmänna bestämmelser Naturvårdsverkets rekommendationer för grundvattentäkter Inga Inga Roma vattenskyddsområde 15

89