Motion Mot. 1978179 2500-2501 1978179:2500 av Torsten Gustafsson och Per-Axel Nilsson med anledning av propositionen 1978179: 112 om regionalpolitik l propositionen 1978179: 112 om regionalpolitiken behandlas flera viktiga frågor av stort intresse för utvecklingen bl. a. på Gotland. Bl. a. behandlas frågor angående ortsplan. planeringstal indelningen i stödområden. stöd till företag inom turistnäringen samt särskilda åtgärder i glesbygder. Beträffande stödområdesindelningen föreslås i propositionen att Gotland inplaceras i stödområde 4. Länsstyrelsen i Gotlands län liksom Gotlands kommun har föreslagit att Gotland inplaceras i stödområde 5. Några av motiveringarna härför anförs i det följande. Befolkning, nuläge 1945 nådde befolkningstalet på Gotland ett maximum med nära 60 000 invånare. Som följd av strukturförändringarna inom främst jordbruket och stenindustrin skedde under perioden 1945-1960 en kraftig utflyttning, och befolkningen var 1962 nere i 53 518 personer. Detta var en åderlåtning som relativt sett överstiger den utflyttning som under denna tid skedde från de s. k. skogslänen. Utflyttningen. som i huvudsak omfattade invånare i förvärvsarbetande åldrar. har orsakat en ogynnsam befolkningsstruktur -stor andel åldringar och barn samt en liten andel i förvärvsarbetande åldrar. Höga födelsetal har bidragit till högre andel barn i befolkningen som sedan 1960-talet sakta ökat till i dag ca 55 000 invånare. Procentuell andel: Åldersklass: Gotland Riket 0-15 21.2 20.4 16-64 62.1 63.4 65-w 16.6 15.7 Gotland präglas vidare av en stor andel glesbygdsbefolkning. detta som en följd av de areella näringarnas betydelse. Andelen invånare i glesbygd är 46 % jämfört med rikets 17%. Ännu en förklaring till den spridda bebyggelsen är att ca 55 000 gotlänningar har en yta på 3 172 km2 till sitt förfogande. Tätortsboendet är fördelat till 65 % på Visby och i övrigt på Il tätorter med varierande storlekar på ca 250-1 725 invånare. Det står klart att stora delar av Gotland och speciellt norra. södra och östra Gotland bör komma i fråga för det nya glesbygdsstöd som förordas i propositionen. l Riksdagen 1978179. J sam/. Nr 15()(}-]501
Mot. 1978179:2500 2 Näringsliv, nuläge Gotlands näringslivsstruktur avviker markant från den riksgenomsniuliga. De areella näringarna är tre gånger så stora som för riket. l ndustrins andel däremot är inte större än drygt hälften av rikets. äringsgren: Antal sysselsatta (20-w 1975 '\,) Gotland Riket Jordbruk Industri 19.1 18.7 6.5 30.4 På grund av ensidigheten näringslivet karakteriseras den gotländska arbetsmarknaden av bristande valmöjligheter. Hög arbetslöshet. specit>llt utbredd bland ungdomen. betydande undersysselsäuning och brist p<l nya arbetstillfållen kan utläsas av rapporterna från länsarbetsnämnden på Gotland. Hösten 1978 stod ca 2 000 personer utanför den ordinarie arbetsmarknaden. Problemen på arbetsmarknaden uppvisar åledes stora likheter med de förhållanden som är rådande i det nuvarande inre stödområdet. Därtill kommer all medelinkomsten för de yrkesutövande på Gotland är den lägsta i landet. Stora ansträngningar görs. med de medel som står till buds inom regionen, för au förbäura och utveckla näringslivet. Åtgärder har vidtagits för all stimulera till en mer arbetsintensiv jordbruksdrift. Ansträngningarna all stimulera yuerligare nyetablering och vidareutveckling inom industrin har emellertid ännu inte leu till mera påtagliga resultat. Den största näringsgrenen på Gotland är offentliga tjänster med närmare 28 % av de sysselsalta au jämföra med motsvarande siffra för riket som är 24 %. l denna sektor ingår emellertid också försvaret. som sysselsäuer ca l 200 per oner och där en utredning med förslag till omorganisation och minskning av antalet anställda nyligen har presenterats. l propositionen behandlas även frågor angående stöd till turistföretag. Varje år besöks Gotland av mer än 300 000 turister. Direkt eller indirekt beräknas ca lo% av den gotländska befolkningen ha sin utkomst från denna näring. l samverkan mellan Gotlands kommun och länsstyrelsen har framtagits ell utvecklingsprogram för turismen. Förverkligandet av delta program kommer emellertid all bli mycket kapitalkrävande. Gotland tillhör landets primära rekreationsområden och det är viktigt all det ekonomiska stöd som framdeles kan avdelas för turistnäringen också kommer Gotland till del. Slutligen kan nämnas au det i länsstyrelsens regi f. n. pågår ett arbete med utarbetandet av ell näringspolitiskt program för Gotland.
Mot. 1978179:2500 3 Framtida utveckling Enligt bedömningar som bl. a. redovisas i länsrapport 1978 torde, trots alla ansträngningar, sysselsällningsutvecklingen markant försämras fram till 1982. Det allvarligaste i denna utveckling är all industrisysselsällningen minskar. Inom jord- och skogsbruket fortsäller sysselsältningen all minska men med lägre takt än tidigare. Della innebär all svårigheter kommer all uppstå all hålla den målfolkmängd uppe som riksdagen fastställt för Gotland till 1985-55 000 invånare. Befolkningsunderlaget för samhällsservice och kommersiell service har redan nu nåll kritiska gränsvärden framför allt på norra och södra Gotland. Om länsrapportens prognoser tillåts bli verklighet kommer också den inomregionala balansen all yllerligare rubbas. För au säkra en god länsservice för Gotland totalt samt kommundelsservice för norra resp. södra Gotland har behovet av yuerligare arbetstillfållen fram till 1985 beräknats till 3 000. För andra delar av vårt land kan i viss mån såväl brist på arbetstillfållen som bristande service tillgodoses genom pendling, i vissa fall över länsgränserna. Della är inte möjligt för Gotlands del, där havsbarriären starkt försvårar möjligheterna all repliera på eller all samverka med andra regioner. All sysselsäuningsplanering måste därför inriktas på au de på Gotland bosalla skall beredas arbete på ön. Della innebär även au de mycket svagt differentierade arbetsmarknaderna på Gotland måste breddas. så att acceptabla valmöjligheter kan erbjudas. Gotland - tre lokala arbetsmarknader Inom ramen för länsplaneringen har det fastslagits au Gotland skall betraktas som bestående av tre lokala arbetsmarknader; delta bl. a. för all de synnerligen svåra inomregionala obalanserna inte skall skymmas av en i vissa avseenden mera gynnsam totalbild. Nedan redovisas befolkningsutvecklingen på de lokala arbetsmarknaderna, norra och södra Gotland. Befolkningsul veckling: 1965 Befolkning 1975 Förändring Norra (Siite) 7 614 Södra (Hemse) 15 591 Mellersta (Visby) 30 552 Gotland totalt 53757 6 827 14016 33 557 54 400 787 l 575 + 3005 + 643 Dessa siffror visar att norra och södra kommundelarna har fåll en befolkningsminskning som överstiger lo% för den senaste 10-årsperioden. samtidigt som Gotland som helhet ökat något under samma tid. Förvärvsintensiteterna inom norra och södra Gotland är mycket ogynn-
Mot. 1978179:2500 4 samma, medan Gotland totalt överensstämmer med riket i detta avseende. Hittillsvarande effekter a'' stödverksamheten Gotlands län ingår fr. o. m. den l juli 1971 i det allmänna stödområdet. Ar 1973 uttalade riksdagen att med hänsyn till svårigheterna på Gotland det för annat regionalpolitiskt stöd än sysselsättningsstöd kan vara berättigat med en generös tillämpning. Praxis är också att fr. o. m. 1974 50 % i lokaliseringsbidrag genomgående utgår till klara industriprojekt som uppfyller sysselsättningskravel Sedan 1975 utgår sysselsättningsstöd till företag på Gotland som beviljats lokaliseringsstöd. Med anledning av propositionen 1976177: l 00, såvitt gäller regional utveckling jämte motioner, beslöt riksdagen att den i propositionen föreslagna möjligheten att i vissa fall ge statligt stöd till kommuner i det inre stödområdet för att man skall kunna uppföra industrilokaler för uthyrning även skall gälla Gotlands kommun. Någon sådan industrilokal har emellertid ännu inte kunnat uppföras på Gotland på grund av bristande efterfrågan. I sitt yttrande till regeringen i anledning av uppdraget till länsstyrelserna att lämna förslag om inplacering av kommuner i stödområden, konstaterar länsstyrelsen på Gotland bl. a. att det regionalpolitiska stödet i form av lokaliseringsstöd inte hittills givit tillräcklig effekt i fråga om Gotland. Orsakerna till den otillräckliga effekten är nera men främst två. Dels är det befintliga beståndet av industriföretag att bygga stödverksamheten på mycket begränsat, dels har lokaliseringsstödet ej förmått skapa nyetablering av företag med tre undantag när under 1970-talet. Länsstyrelsen konstaterar vidare att den uppgång som skedde efter det att Gotland inlemmades i allmänna stödområdet avstannat efter 1974. Den faktiska ökningen av antalet sysselsatta i stödföretag på Gotland var vid årsskiftet 1978179 297 personer, fördelade med 2 personer på den norra, 139 personer på den mellersta och 156 personer på den södra arbetsmarknaden. Länsstyrelsen föreslår för sin del att Gotland förs till inre stödområde 5 och uttalar att detta är s irskilt motiverat för de norra och södra lokala arbetsmarknaderna. Sammanfattning På Gotland uppgick hösten 1978 bristen på arbetstillfallen till 2 000, och fram till 1985 beräknas bristen öka ytterligare med l 000 och uppgå till totalt 3 000. Om ej dessa arbetstillfallen kan tillskapas måste en befolkningsminskning (från 55 000 till 53 300 in v.) befaras under förutsättning att befolkningens önskemål om sysselsättning medför avnyttning. Alternativet är en avsevärd undersysselsättning på Gotland. Skulle en befarad befolkningsminskning
.l Mot. 1978179:2500 5 besannas skulle detta allvarligt hota serviceunderlaget särskilt på norra och södra Gotland. l andra delar av landet kan i vissa fall brist på arbetstillfållen och bristande serviceunderlag tillgodoses genom pendling. Detta är inte möjligt för Gotlands del där ö-läget försvårar möjligheterna att repliera på eller att samverka med andra regioner. Gotlands förhållanden är i många avseenden speciella mot bakgrund av: - det isolerade ö-läget och den speciella näringsstrukturen med liten industriandel och stor jordbrukssektor, - hittillsvarande otillräckliga effekter av det regionalpolitiska stödet och att effekterna drastiskt minskar, - att propositionens förslag med inplacering i stödområde 4 inte skulle ge en förstärkning av stödet till Gotland, - hittillsvarande svaga sysselsättningsutveckling och ogynnsamma framtidsutsikter beträffande sysselsättning och folkmängd i förhållande till jämförbara centra och regioner, - relativt sett mycket stora behov av tillskott av arbetstillfallen och detta behovs starka koncentration till de södra och norra arbetsmarknaderna. Med hänvisning till det anförda hemställs att riksdagen l. berrä.ffande.förs/agerri/1 rikets indelning i stödområden beslutar att Gotland skall inplaceras i stödområde 5, 2. berrä.ffandeföreslagna riktlinjerför åtgärder i glesbygder som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av glesbygdsstöd på Gotland. Stockholm den 18 april 1979 TORSTEN GUST AFSSON (c) PER-A. NlLSSON (s)
Mot. 1978179:2500 6 r.,.,, L,.. \"' -A NOR A o, SÖLdA