HISTORIA A SEMINARIEUNDERLAG VT2017 Välkomna till kursen Historia A! Det viktigaste ni ska göra den här terminen huvudmålet med kursen är att ni ska börja tänka historiskt. Det är en färdighet ni alltid kommer att ha nytta av!
Historia A Karin Hassan Jansson VT2017 ANVISNINGAR FÖR SEMINARIER OCH SKRIVUPPGIFTER Inför seminarier Alla seminarier på kursen utgår från uppgifter som ni ska förbereda. Uppgifterna finns i kompendiet och där framgår det vad som ska läsas och göras inför varje specifikt seminarium. Ni jobbar med förberedelserna i två steg: 1) ni läser litteratur och tar del av annat material samt jobbar med frågorna/uppgifterna individuellt 2) ni jobbar med frågorna/uppgifterna i era basgrupper, i vissa fall ska ni jobba med alla frågor/hela uppgiften, ibland med delar av den, i vissa fall ska ni förbereda muntliga presentationer eller skriftliga inlämningar Ett minimum av tid för basgruppsträffar är inlagda i schemat. Ni planerar själva in fler träffar och förväntas planera ert arbete så att ni kommer väl förberedda till seminarierna. Anvisningar för skrivuppgifter Uppgiftens storlek anges i antalet tecken. En normal sida är mellan 2 000 och 3 000 tecken (inklusive blanksteg). Strukturera texten så att den blir lätt att läsa, det vill säga med läsbart typsnitt, normala marginaler, minst 1,5 i radavstånd etc. Försök strukturera era texter väl och formulera er tydligt och precist. Ni får hjälp av Språkverkstaden med detta vid ett par tillfällen i början av kursen. Lämna in era skrivuppgifter i wordformat i anvisad inlämningslåda. Döp dem till ert för- och efternamn. Ni ska hänvisa till källor och litteratur som ni refererar eller citerar. Använd noter i din text (använd infoga noter i något ordbehandlingsprogram som word eller liknande) för att ange referenser. Så här skriver ni i noterna: Referenser till litteratur, t.ex. John Arnold, History: A Very Short Introduction (Oxford 2000), s. 15. [förnamn efternamn, bokens titel i kursiv, (förlagsort och år inom parentes), aktuell sida] Referenser till föreläsning, t.ex. Maria Ågren, Historia, A-kursen i historia, Uppsala universitet, 20130904. [förnamn efternamn, föreläsningens rubrik, sammanhanget där den givits, datum] För mer ingående anvisningar, se Historiska institutionens hemsida (under Grundutbildning > Skriva uppsats > Instruktioner (valda delar). Där finns också en bra formatmall som ni kan använda om ni vill.
Om fusk och plagiat Fusk och plagiat är inte särskilt är vanliga vid universitetet, men de förekommer. Ibland sker detta avsiktligt, men ibland handlar det om att studenten inte riktigt vet var gränsen går mellan det tillåtna. Både fusk och plagiat är förbjudna i högskoleförordningen, och här anges också att disciplinära åtgärder kan vidtas. Vid Uppsala universitet anmäls fusk och plagiat till universitetets rektor och disciplinnämnd, och om studenten förklaras skyldig kan det leda avstängning från studier under en viss period. Det handlar alltså om allvarliga konsekvenser, och denna text är skriven för att förebygga. Fusk kan ske på flera sätt, men typexempel är: Att använda sig av otillåten litteratur när man skriver prov. Att använda sig av fusklappar eller digitala hjälpmedel när man skriver prov. Att lämna in en text hemtentamen, PM, uppsats som någon annan har skrivit och utge sig för vara författaren. Att samarbeta med en annan student eller person vid individuella prov, t.ex. en hemtentamen, om samarbete inte är tillåtet. Plagiat är mer komplicerat. Kortfattat kan man säga att det innebär ett oredovisat lån ur någon annan persons produktion. Det handlar om imitation eller kopiering av andras texter och att dessa lån framställs som ens eget arbete. Man plagierar när man kopierar en text helt eller delvis utan att citera eller ange källan, och detta gäller alla nedanstående typer av texter: Tryckt litteratur (böcker, uppsatser, artiklar). Texter på Internet. Andra studenters arbeten. Egna tidigare examinerade arbeten. För att motverka plagiat använder vi Urkunds plagiatkontroll: här kontrolleras studenternas inlämnade texter mot Internet och andra vid universitet och högskolor inlämnade skrivuppgifter. För mer utförlig information om plagiat, se Plagiathandboken på Urkund: http://www.urkund.se/se/documents/urkunds_plagiathandbok.pdf Vad kan du göra för att undvika plagiat? Det första du som student bör göra är att noga läsa den information som ges om examinationen, bedömningskriterierna och utformningen av de uppgifter som ingår i kursen. På så sätt får du reda på vad som gäller en viss uppgift. Om du är osäker på vad som gäller kan du vända dig till ansvarig lärare och fråga.
Historia A Moment I Jonas Lindström & Lars M Andersson VT2017 SEMINARIUM 1: HISTORIEGENRER Historia skrivs inte bara av historiker. I samhället cirkulerar många olika historiska framställningar. De kan vara skrivna av journalister, akademiker, politiker, skönlitterära författare eller privatpersoner. Det förekommer också att riktigt gammal historieskrivning, från 1800-talet och början av 1900-talet, trycks om eller används som inspiration av opinionsbildare och nätskribenter. I den här övningen får du diskutera skillnaden mellan olika historiska genrer. Uppgiften utgår från olika beskrivningar av Finska kriget 1808 1809. t med uppgiften är att ge insikt om att det finns flera olika typer av historiska texter och att belysa vad som kännetecknar en vetenskaplig text. Arnold, John, History: A Very Short Introduction, Oxford: Oxford University Press 2000, kap. 1 (13 sidor). Åmark, Klas, Varför historia? Studentlitteratur: Lund 2011, kap. 1 (16 sidor). Utdrag tillgängligt på Studentportalen (Dokument/Seminarieunderlag): Gustafsson, Harald, Nordens historia. En europeisk region under 1 200 år, Studentlitteratur: Lund 2007, sid. 169-176 (7 sidor). Hårdstedt, Martin, Om krigets förutsättningar: Den militära underhållsproblematiken och det civila samhället i norra Sverige och Finland under Finska kriget 1808 09, avhandling från Umeå universitet, 2002, kap. 2 (sid. 55-67, 12 sidor). Även fritt tillgänglig på http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-7255 Lindkvist, Herman, Finland förloras, i En vandring genom Den Svenska Historien, Nordiska museet och Statens historiska museum i samarbete med länsmuseerna, 1993 (2 sidor) Runeberg, Johan Ludvig, Fänrikens marknadsminne ur Fänrik Ståls sägner, 1848. Även fritt tillgänglig på http://runeberg.org/fstal/2c.html Wikipedia, Finska kriget. Även fritt tillgänglig på https://sv.wikipedia.org/wiki/finska_kriget Historiesajten, Finska kriget 1808 1809. Även fritt tillgänglig på http://www.historiesajten.se/krigsinfo.asp?id=27
Historia A Moment I Jonas Lindström & Lars M Andersson VT2017 Uppgift Frågorna ni ska förbereda inför seminariet är: 1. Vad är det här för sorts text? Vem är författaren? I vilket sammanhang är texten skriven? 2. Hur skildras kriget? Vad står i fokus? Vad står med och vad står inte med? 3. Vad karakteriserar en vetenskaplig framställning? 4. Vad skiljer vetenskap från populärvetenskap? 5. Vilken/vilka av texterna kan anses vara vetenskaplig? Varför? Motivera! 6. Vilken text tyckte du var bäst? Motivera! Fördjupningsfråga: Vad är poängen med vetenskap? Vad är det bra för? Vad är poängen med historievetenskap?
Historia A Moment I Jonas Lindström & Lars M Andersson VT2017 SEMINARIUM 2: PERSPEKTIV PÅ HISTORIEN Det finns inte bara ett sätt att skriva historia på utan flera och det finns olika sätt att se på och tolka historien. Vi som skriver om det förflutna har olika historiesyn och skilda perspektiv. Olika historiker ger till exempel olika tyngd åt ekonomiska, politiska, sociala, kulturella förklaringar. Man har olika syn på sådant som i hur hög utsträckning det var materiella förutsättningar eller idéer som styrde utvecklingen genom tiderna, vilka gränser och brott man kan se i historiska strukturer, förändringsprocesser och om det är individer eller kollektiv som historiker främst bör intressera sig för. Under det här seminariet kommer vi att diskutera perspektiv i kurslitteratur. Uppgiftens syfte är att skapa insikt om att historieskrivning är präglad av författarnas historiesyn och val av perspektiv, samt att ge möjlighet att reflektera över det i förhållande till kurslitteratur. Arnold, John, History: A Very Short Introduction, Oxford: Oxford University Press 2000, kap. 5 6 (29 sidor). Cannadine, David, Class in Britain, London: Penguin, 2000 (sid. 1 23). Sjöberg, Maria, Inledning, i Kritiska tankar om historia, Studentlitteratur: Lund 2012 (sid. 5-28). Young, Robert J. C. Introduction, i Postcolonialism : A very short introduction, Oxford: Oxford University Press, 2003 (sid. 1 8). Åmark, Klas, Varför historia?, Studentlitteratur: Lund 2011, kap. 5 (15 sidor). Föreläsningarna Klass, Kön, Postkolonialism och Perspektiv på historien. Utdrag tillgängligt på Studentportalen (Dokument/Seminarieunderlag): Empires in World History. Power and the Politics of Difference, av Burbank & Cooper, (sid. ix-xiv och 1 22). The heritage of world civilizations, av Albert M Craig et.al., (förord och utdrag ur innehållsförteckning). Västerlandets österländska ursprung, av John M Hobson, (sid. 5-11). Nordens historia. En europeisk region under 1 200 år, av Harald Gustafsson, Stockholm 2006 ( innehållsförteckning och förord, s. 5 17). Tusen svenska kvinnoår: svensk kvinnohistoria från vikingatid till nutid, av Ann-Sofie Ohlander och Ulla-Britt Strömberg, Stockholm 2008 (innehållsförteckning och förord, s. 4 9). Kvinnor, män och alla Andra: en svensk genushistoria, av Jens Rydström och David Tjeder, Lund 2009 (sid. 5 19).
Historia A Moment I Jonas Lindström & Lars M Andersson VT2017 Agriculture in World History, Tauger, Mark B, Abingdon: Routledge 2010, (innehållsförteckning och sid. 1 2). Jorden en ö: en global miljöhistoria, av Sverker Sörlin och Anders Öckerman, Stockholm 1998 (innehållsförteckning och förord). Uppgift Er uppgift är att försöka identifiera och beskriva författarnas perspektiv och historiesyner. et består av förord/inledningar och innehållsförteckningar i kurslitteraturen. Inför seminariet ska ni diskutera i era basgrupper. Under seminariet kommer vi att diskutera frågorna i helgrupp. Frågorna ni ska besvara är: 1. Arnold skriver om politisk, social, ekonomisk och kulturell historia (s. 80 88). Kan ni hitta några av dessa perspektiv i de utdrag ni läst till dagens seminarium? Ge exempel! 2. Kan ni hitta några av de perspektiv och centrala begrepp som ni har hört om på föreläsningarna (klass, kön och postkolonialism) och läst om i kurslitteraturen i förord/inledningar och innehållsförteckningar? Ge exempel! 3. Många författare betonar att de har gjort urval och andra val när de skrivit sina böcker. Ge exempel på några sådana urval/val! Hur motiveras de? Kan ni hitta några urval/val som inte lyfts fram och motiveras? 4. Kan ni se några pedagogiska fördelar och nackdelar med att inkludera flera olika perspektiv i undervisningen i historia? 5. Om ni satte ihop en a-kurs i historia och tvingades välja bort antingen politisk, social eller ekonomisk historia, hur skulle ni välja? Och om ni endast fick inkludera ett perspektiv av de som ni lärt er om på föreläsningarna (klass, kön och postkolonialism), vad skulle ni ta med? Motivera ert val! Fördjupningsfrågor: 6. Arnold tar upp det mycket vanliga sättet att dela in historien i antik tid, medeltid och modern tid (s. 100 102). Kan ni hitta andra sätt att periodisera historien i de utdrag ni läst till dagens seminarium? Ge exempel och förklara hur de hänger samman med bokens inriktning och författarnas perspektiv! 7. Vad innebär det att historiker har olika perspektiv och gör olika medvetna och omedvetna val när de skriver historia?
Historia A Moment I Jonas Lindström & Lars M Andersson VT2017 SEMINARIUM 3: MIKRO/MAKROPERSPEKTIV PÅ HISTORIEN I de tidigare seminarierna har vi talat om att historia kan skrivas i olika genrer och med olika perspektiv. I den här övningen studerar vi hur ett skeende första världskriget beskrivs på olika nivåer. Som underlag läser vi en text på makronivå och en på mikronivå. Dessutom ska vi under seminariet diskutera etik i historisk forskning, och hur historiker tvingas till att göra etiska val när de skildrar människors liv och handlingar. t med övningen är att skapa insikt om att valet av perspektiv makro- eller mikronivå får konsekvenser för hur ett skeende beskrivs och vad som står i fokus för berättelsen, samt om att historisk forskning innefattar etiska aspekter och valsituationer. Föreläsningen Mikro- och makroperspektiv. Utdrag tillgängligt på Studentportalen (Dokument/Seminarieunderlag): Empires in World History. Power and the Politics of Difference, av Burbank & Cooper, sid. 369-393. Utdrag ur Englund, Peter, Stridens skönhet och sorg. Första världskriget i 212 korta kapitel, Stockholm: Atlantis, 2008. OBS! Boken har utgått och istället ges den ut i utökade versioner för varje krigsår istället (1914, 1915 osv). Om ni redan äger eller får tag på ett biblioteksexemplar av originalboken får ni gärna använda det Om inte, hittar ni ett utdrag ur dess inledning i Studentportalen och ett annat utdrag ur del 2 (om 1915) i den nya bokserien i en artikel av Englund i Dagens Nyheter på denna länk: http://www.dn.se/kultur-noje/forstakrigsvintern-for-hundra-ar-sedan/ Om ni skulle ha ett exemplar av del 1 om 1914 går det också bra om ni orienterar er i den. Observera dock att ni då också måste läsa det utdrag ur originalets inledning som finns på studentportalen! Uppgift Inför seminariet ska ni läsa igenom litteraturen och materialet och svara på frågorna nedan. Under seminariet kommer vi att diskutera frågorna i helgrupp. 1. Hur skildras första världskriget i de båda böckerna? Vad fokuserar de på? Hur skiljer det sig åt? 2. Vad har författarna för syfte med sina skildringar? Vad vill författarna förklara och hur? Ge exempel på hur deras respektive förklaringar ser ut. 3. Vad skiljer ett mikroperspektiv från ett makroperspektiv? Ge konkreta exempel utifrån texterna. 4. Är det ena sättet att beskriva första världskriget mer sant/falskt än det andra?
Historia A Moment I Jonas Lindström & Lars M Andersson VT2017 5. Vad finns det för etiska aspekter att ta hänsyn till för historiker när vi redogör för berättelser som tillhör eller handlar om personer som inte varit eller är offentliga? Finns det situationer där det är problematiskt ur en etisk eller moralisk synvinkel att återberätta detaljer ur en persons liv och privata förehavanden? Vem tillhör historien? Resonera i grupperna utifrån era individuella tankar och ståndpunkter i frågan. 6. Hur kan man använda mikrohistoriska perspektiv i undervisningen t.ex. på gymnasiet (eller i högstadiet)? Vad vinner man på det? Vilka nackdelar finns? Fördjupningsfråga: Hur ser relationen mellan mikro- och makrohistoria ut? Hänger det ihop, och i så fall hur?
Historia A Moment I Jonas Lindström & Lars M Andersson VT2017 SEMINARIUM 4: HISTORIEPRAKTIK Övningen kretsar kring hur historiker arbetar, eller annorlunda uttryckt: hur historia skrivs. Mer konkret behandlas en grundläggande del av det historiska forskningsarbetet, nämligen insamlingen och bearbetningen av uppgifter ur källmaterial. Praktiskt går övningen ut på att studera dokument från 1800-talets andra hälft, och att resonera kring hur de kan användas för att skapa historisk kunskap. Handlingarna belyser på olika sätt hur personer som betraktades som psykiskt sjuka behandlades i dåtidens Sverige. Hur kan de användas för att skriva historia? Övningens syfte är att ni ska få kunskap om hur historiker arbetar med källmaterial, och använder det för att skriva historia. Arnold, John, History: A Very Short Introduction, Oxford 2000, s. 58 109. Föreläsningen Historiepraktik. De historiska dokument som ingår i övningen är: Kungl. Maj:ts nådiga stadga, d. 5 Mars 1858, angående sinnessjukas behandling och vård. En årsberättelse från Överstyrelsen för hospitalen, för året 1872 (framför allt s. IV XV, bilagorna kan läsas mer översiktligt). Utdrag ur en patientakt från Uppsala hospital, upprättad under 1870-talet. Dokumenten hittar ni på Studentportalen (Dokument/Seminarieunderlag): Uppgift Inför seminariet ska ni läsa igenom de texter som ingår i övningen, och besvara följande frågor. 1. Vad för slags källor rör det sig om? Resonera kort kring varje källa. Vad är det för slags dokument? När, var och av vem är det skapat? Kan man skönja några speciella syften med det? 2. Vad för slags uppgifter innehåller respektive källa? Ge ett antal exempel för varje dokument! 3. Vilken betydelse hade patienters sociala bakgrund och ekonomiska situation för den vård de fick på hospitalen? Detta är ett exempel på en fråga som historiker skulle kunna intressera sig för. Det är en stor fråga som kan besvaras på olika sätt, och ni förväntas inte presentera något omfattande eller precist svar. Ge istället exempel på iakttagelser eller uppgifter från de
Historia A Moment I Jonas Lindström & Lars M Andersson VT2017 olika källorna som kan användas för att besvara frågan och resonera kring varför de är viktiga. 4. På vilka andra vis skulle källorna kunna användas i historisk forskning? Ställ upp förslag på en eller flera egna frågor om det förflutna som kan besvaras genom undersökningar av de källor ni fått ta del av (eller som skulle kunna besvaras om ni hade tillgång till flera källor av samma slag). Frågorna kan vara stora eller små. Förklara hur ni skulle gå till väga för att besvara frågorna, och fundera kring för- och nackdelar med olika tillvägagångssätt; samt kring hur de enskilda källorna skulle kunna kombineras med varandra för att besvara frågor. Ta hjälp av de begrepp ni hittills lärt er på kursen när ni resonerar. Fördjupningsfråga: Hur avgör dokumentens karaktär och innehåll deras användbarhet som historiskt källmaterial?
SEMINARIUM 1: EKONOMISKA, SOCIALA OCH POLITISKA HUVUDLINJER Historia A Moment II Henrik Ågren & Peter Ericsson Hur uppstod jordbruk, sociala klyftor och politisk makt? Idag tar vi dessa fenomen för givna. Under seminariet kommer vi emellertid att diskutera uppkomsten av sådana ekonomiska, sociala och politiska processer. Vi analyserar ekonomiska system och granskar närmare hur produktion och handel var organiserade samt vilka näringar som dominerade. Detta hänger samman med hur samhället styrdes och med de ideologier som rådde. Även sociala strukturer behandlas. Uppgiftens syfte är att är att urskilja, beskriva och förklara historiska processer, samt att identifiera och beskriva samhällsstrukturer. Blois, Lukas de & Spek, Robertus Johannes van der, An Introduction to the Ancient World, London 2008, s. 7 62 Tauger, Mark B., Agriculture in World History, London 2011, s. 3 33 Wiesner-Hanks, Merry E: Gender in History: Global perspectives (2nd ed.), Chichester 2011, s. 25 33; 55 65; 109 121; 137 151; 170 178; 195 202 Wikander, Charlotte & Wikander, Örjan: Antikens historia. Europa i vardande (2:a uppl.), Lund 2003, s. 39 147 Uppgift Seminariet förbereds individuellt och i basgrupper. 1. Vad var den neolitiska revolutionen? Vilka ekonomiska, sociala, religiösa och politiska förändringar medförde den, dvs hur uppstod jordbruk, sociala klyftor, nya gudaläror och politisk makt? 2. Vilka likheter och olikheter fanns mellan de mesopotamiska rikena och Egypten vad gäller ekonomisk och social struktur samt politiskt system? Hur kan dessa olikheter och likheter förklaras? 3. Jämför samhällsutvecklingen i Athen, Sparta respektive Rom under den arkaiska perioden (750 500 f. Kr). 4. Diskutera vad i det klassiska Greklands (500 330 f. Kr.) ekonomiska, sociala, religiösa och politiska system som var nytt och vad som var influerat från tidigare civilisationer.
Historia A Moment II Henrik Ågren & Peter Ericsson SEMINARIUM 2: IMPERIERS UPPGÅNG OCH FALL Idag är världen till stor del indelad i nationalstater, men under historien har det funnits en rad imperier som omfattat stora landområden och många olika folkslag. Vid det här seminariet diskuterar vi de processer som lett till imperiernas uppgång och fall. Hur ser förloppen ut och hur har de förklarats och tolkats? Uppgiftens syfte är att diskutera och jämföra imperiers uppgång och fall, hur de kan beskrivas, tolkas och förklaras. Burbank, Jane & Cooper, Frederick, Empires in World History. Power and the Politics of Difference, Princeton 2010, s 1 60 Wikander, Charlotte & Wikander, Örjan: Antikens historia. Europa i vardande (2:a uppl.), Lund 2003, s. 148 249 samt repetition av partierna om Rom från kapitel 3. Uppgift Seminariet förbereds individuellt och i basgrupper. 1. Hur uppstod de hellenistiska rikena och vad är utmärkande för dem? På vilket sätt bidrog greker och andra folkgrupper till den hellenistiska kulturen? 2. Hur skilde sig det romerska samhället under kejsardömets första århundraden (27 f. Kr. 193 e. Kr.) från samhället under republikens tid (509 27 f. Kr.)? Vilka skillnader kan sägas bero på uppkomsten av imperiet och vilka hade troligare andra orsaker? 3. Vilka sociala, ekonomiska och politiska förändringar skedde under romarrikets sista århundranden? (193 476 e. Kr.) Vilken betydelse hade de för framväxten av det medeltida Europa? 4. Hur byggde Qin- och Handynastierna upp sin maktställning och vilka strategier använde de för att bevara den? Vad orsakade deras fall? Jämför med utvecklingen i romarriket. 5. Diskutera varför vissa imperier har varit mer varaktiga än andra (utgå från och jämför t. ex. Egypten, imperier i Mesopotamien, Alexander den stores rike, Romarriket, Kina).
SEMINARIUM 3: FORNTIDEN OCH ANTIKEN UR SKILDA PERSPEKTIV Historia A Moment II Henrik Ågren & Peter Ericsson Historia är en tolkande vetenskap. Vissa tolkningar har varit mer dominerande än andra. Till exempel har det antika demokratibegreppet ansetts vara en prototyp för västerländsk demokrati, likaså har demokratins rötter i historieskrivningen sällan nått utanför Europas gränser, men är detta korrekta beskrivningar? Uppgiften är att reflektera kring olika sätt att se på den antika världen. Uppgiftens syfte är att problematisera synen på forntiden och det antika arvet. Blois, Lukas de & Spek, Robertus Johannes van der, An Introduction to the Ancient World, London 2008, s. 7 62 Burbank, Jane & Cooper, Frederick, Empires in World History. Power and the Politics of Difference, Princeton 2010, s 1 60 Sjöberg, Maria, Kritiska tankar om historia, Lund 2012, kapitel 1 4 Tauger, Mark B., Agriculture in World History, London 2011, s. 3 33 Wiesner-Hanks, Merry E: Gender in History: Global perspectives (2nd ed.), Chichester 2011, s. 25 33; 55 65; 109 121; 137 151; 170 178; 195 202 Wikander, Charlotte & Wikander, Örjan: Antikens historia. Europa i vardande (2:a uppl.), Lund 2003, s. 39 249 Uppgift Seminariet förbereds individuellt och i basgrupper. Basgrupperna har huvudansvar för den uppgift som har samma bokstav som basgruppen. Huvudansvaret innebär att förbereda 2 3 frågor utifrån uppgiftens tema som ska diskuteras på seminariet. Dessa presenteras muntligt vid seminariet. För att diskussionen ska bli levande är det viktigt att alla deltagare inte bara har förberett sin egen uppgift utan också har tänkt igenom de övriga tre. Basgrupp: a) Diskutera och analysera forntiden och antiken utifrån begreppet eurocentrism. Granska också momentets innehåll (kurslitteratur, föreläsningar, seminarier) utifrån perspektivet. b) Diskutera och analysera forntiden och antiken utifrån begreppet utveckling (evolution hos Sjöberg). Granska också momentets innehåll (kurslitteratur, föreläsningar, seminarier) utifrån perspektivet. c) Diskutera och analysera forntiden och antiken ur klassperspektiv. Granska också momentets innehåll (kurslitteratur, föreläsningar, seminarier) utifrån perspektivet. d) Diskutera och analysera forntiden och antiken ur genusperspektiv. Granska också momentets innehåll (kurslitteratur, föreläsningar, seminarier) utifrån perspektivet.
Historia A Moment III Rosemarie Fiebranz & Niklas Stenlås SEMINARIUM 1 RIKEN OCH IMPERIER: ORGANISERING AV POLITISK MAKT UNDER MEDELTIDEN Under århundradena efter Västroms fall ses framväxten av en mängd nya riken i Europa. Från början var de tämligen löst organiserade och starkt bundna till enskilda ledare men under medeltidens gång utvecklades de i allt högre grad mot territoriellt baserade stater, med ansatser till organiserad förvaltning och en reglerad politisk ordning. Utanför Västeuropa levde det romerska imperiet vidare i Bysans och i Kina ser vi både kontinuitet och dynamik i den politiska organisationen. Medeltiden ser också födelsen av ett flertal muslimska imperier. Detta seminarium ägnas åt politiska organisationer i olika delar av den medeltida världen. Skillnader och likheter undersöks i relation till historia, ekonomi, religion och sociala relationer. t med seminariet är att urskilja likheter och skillnader mellan olika riken och imperier under medeltiden gällande hur maktrelationer byggdes upp och förändrades. Inför seminariet ska du ha gått på föreläsningarna. Utöver detta ska du läsa Burbank & Cooper, Empires in world history, s. 61 92. Gustafsson, Nordens historia, s. 19 30, 37 62, 69 82. Harrison, Europa i världen, s. 10 29, 109 262. Myrdal, Det svenska jordbrukets historia. Jordbruket under feodalismen 1000 1700, s.100 105, 181 199. Wiesner-Hanks, Gender in history, s. 137 147. Rev. 2017-01-09
Historia A Moment III Rosemarie Fiebranz & Niklas Stenlås Uppgift, seminarium 1 I basgrupperna förbereder ni er genom att diskutera och lösa alla de fyra uppgifterna nedan. Vid seminariet får varje basgrupp kort introducera en av uppgifterna (cirka 5 10 minuter). Varje introduktion följs av ca 10 minuters diskussion i hela seminariegruppen, då vi kan reda ut oklarheter och borra djupare i temat. Alla förväntas delta i diskussionerna. Utgå från dessa övergripande frågor i era förberedelser: - Hur uppstod rikena? - Hur organiserades det politiska styret? Hur förändrades det under perioden? - Vilka var de ekonomiska grunderna för respektive rike/imperium? - Vad karaktäriserar medeltida politisk makt och statsbildning generellt? - Vilka problem stod den inför, som ville utöka sin makt? Uppgift 1: Jämför hur kungadömen började uppstå och utvecklas på den europeiska kontinenten under perioden 800 1450. Utgå från utvecklingen i England och Frankrike. Vilka likheter respektive skillnader fanns mellan de två? Uppgift 2: Gör en kortfattad kronologisk beskrivning av det svenska rikets politiska historia: kungamaktens uppkomst, rikets konsolidering, Kalmarunionens uppkomst och maktkampen inom Kalmarunionen. Vilka är de generella dragen, i jämförelse med övriga exempel? Uppgift 3: Kina och Bysans vilka likheter respektive skillnader fanns mellan de två? Uppgift 4: Beskriv kort och kronologiskt kalifatens etablerande och vidare utveckling under medeltiden. Lyft särskilt fram de generellt viktiga inslagen i förloppet. Rev. 2017-01-09
Historia A Moment III Rosemarie Fiebranz & Niklas Stenlås SEMINARIUM 2 MEDELTIDENS RELIGIÖSA VÄRLDSBILD Det var under medeltiden som kristendomen spreds till hela Europa, och det var under medeltiden som islam uppstod. Religionen var en del av livet för alla, från tiggaren till den lärde. För imperiebildningar som det Bysantinska riket, det muslimska kalifatet och Karl den Stores frankiska rike var religionen en av de centrala byggstenarna. Samma sak gällde för framväxten av mindre kungariken runt om i Europa. Men förhållandet mellan andlig och världslig makt var inte okomplicerat: ofta uppstod konflikter om vem som hade den yttersta makten de religiösa auktoriteterna eller de världsliga makthavarna? Under detta seminarium diskuterar vi kristendomens och islams utveckling, samt religionernas roll för den politiska makten och för samhällena i stort. Seminariets syfte är dels att ni ska få fördjupad kunskap om de stora världsreligionernas medeltida historia, dels få diskutera den roll religionen spelade (politiskt och socialt) i medeltida samhällen i olika delar av världen. Seminariet är också en övning i kritisk medvetenhet om hur historiska fenomen kan tolkas på olika sätt. Inför seminariet ska du ha gått på föreläsningarna. Utöver detta ska du läsa Burbank & Cooper, Empires in world history, s. 93 115. Gustafsson, Nordens historia, s. 19 30. Harrison, Europa i världen, s. 56 107, 129 133 och 222 326. Sjöberg, Kritiska tankar om historia, s. 137 162. Wiesner-Hanks, Gender in history, s. 36 38, 121 129. Rev. 2017-01-09
Historia A Moment III Rosemarie Fiebranz & Niklas Stenlås Uppgift, seminarium 2 I basgrupperna förbereder ni er genom att diskutera och göra noteringar om alla de fyra uppgifterna nedan. Vid seminariet får varje basgrupp sedan kort introducera en av uppgifterna (cirka 5 10 minuter). Varje introduktion följs av ca 10 minuters diskussion i hela seminariegruppen, då vi kan reda ut oklarheter och borra djupare i temat. Uppgift 1: Många medeltida samhällen var uppdelade i olika kategorier av människor med olika roller och möjligheter. Jämför hur denna uppdelning såg ut i Europa, Indien, Kina och Amerika. Vilka var de viktigaste kategorierna för indelningen av olika människor? Vilka var de viktigaste sociala hierarkierna? Uppgift 2: Jämför den västeuropeiska kristendomen under medeltiden med islam under samma tid. På vilket sätt ansågs människor jämlika inom kristenheten respektive islam? På vilka sätt var människor i praktiken ändå ojämlika inom de båda religionerna? Uppgift 3: Resonera kring kyrkans organisation och påvemakten i Västeuropa under medeltiden. Hur förhöll sig denna till den tysk-romerska kejsarmakten? Jämför världslig och andlig maktutövning. Jämför (utifrån Burbank & Cooper) vilken roll religionen spelade för upprätthållandet av det bysantinska riket respektive de muslimska kalifaten och Frankerriket. Uppgift 4: Vilka var de viktigaste orsakerna till, och konsekvenserna av, den mongoliska expansionen enligt litteraturen? Jämför mongolernas relation till religionen med andra grupper ni läst om under momentet. Rev. 2017-01-09
Historia A Moment III Rosemarie Fiebranz & Niklas Stenlås SEMINARIUM 3. MEDELTIDA JORDBRUK OCH HANDEL OCH FRÅGAN OM EUROPAS PLATS I VÄRLDSHISTORIEN Under medeltiden förändrades det europeiska jordbruket fundamentalt: nya tekniker introducerades, nya jordar brukades och produktionen ökade. Men expansionen följdes också av en kris. Islams expansion förde med sig uppkomsten av muslimska handelsnätverk, som band samman Mellanöstern med Afrika, Europa och Sydostasien. I Europa etablerades framgångsrika handelsstäder i Norditalien under 1100-talet. I norr uppstod handelsförbundet Hansan. Under medeltidens slut började europeiska köpmän göra allt längre färder för att komma åt orientaliska lyxprodukter men innebar detta att Europa hade tagit ett första steg mot världsherravälde, eller var de europeiska staternas betydelse fortfarande försumbar i ett globalt perspektiv? Under det här seminariet diskuterar vi jordbrukets utveckling dess expansion och åtföljande kris samt handelns utveckling. Vidare resonerar vi om olika tolkningar av den europeiska handelsexpansionen under medeltidens senare del. t med seminariet är att klargöra det medeltida jordbrukets utveckling och diskutera olika förklaringar till jordbrukets upp- och nedgång. Orsakssambanden med den växande kommersiella aktiviteten i hög- och senmedeltidens Europa diskuteras, och temat sätts in i ett globalt sammanhang. Därigenom kommer vi även in på olika historievetenskapliga tolkningar av Europas roll i världen. Inför seminariet ska du ha gått på föreläsningarna. Utöver detta ska du läsa Burbank & Cooper, Empires in world history, s. 199 208 Gustafsson, Nordens historia, s. 31 33, 57 82. Hobson, Västerlandets österländska ursprung, s. 1 87 och 115 149. Lindkvist-Ågren, Sveriges medeltid, s. 29 37 (finns i Studentportalen). Myrdal, Det svenska jordbrukets historia. Jordbruket under feodalismen 1000 1700, s. 25 31, 111 125, 144 151, 169 173. Sjöberg, Kritiska tankar, s. 163 183. Tauger, Agriculture in world history, s. 34 53. Du behöver dessutom studera Harrisons Europa i världen rörande Afrika, Kina och handel i Europa. Rev. 2017-01-09
Historia A Moment III Rosemarie Fiebranz & Niklas Stenlås Uppgift, seminarium 3 Inför detta seminarium ska alla basgrupper i förväg arbeta med alla fem frågor nedan. Under seminariet kommer vi att diskutera frågorna i helgrupp, och alla i seminariegruppen förväntas kunna ge synpunkter på alla frågor. 1. Vad innebar 1300-talets kris i Europa? Jämför de olika kurslitteraturförfattarnas syn på orsaker till krisen, och dess konsekvenser. 2. Hur utvecklades handeln i Norden från vikingatiden fram till och med 1400-talet? Vilka grupper ägnade sig åt handel och vilken roll spelade handeln för tidens politiska strider? 3. Hobson skriver om en tidig globalisering. Vad menar han med det? När skedde denna globalisering och vilka folkgrupper var inblandade i utvecklingen? Vilken bild av kontakter och integration mellan olika delar av världen ges i den övriga kurslitteraturen? 4. Jämför olika resonemang i kurslitteraturen (Burbank & Cooper, Harrison, Hobson, Tauger) om Kinas ekonomiska utveckling, ifråga om produktionskapacitet, teknik och handel. Är någon kurslitteratur mer eurocentrisk än den övriga? I så fall, på vilket sätt? 5. Jämför de ekonomiska och sociala relationerna mellan producenter (bönder, hantverkare), kungamakt/kejsarmakt och samhällseliten i Bysans, Kina och Västeuropa. Seminariet avslutas med att vi samlar ihop och försöker reda ut frågor som dykt upp under kursens gång. Detta görs som förberedelse för den kommande veckans inläsningsperiod inför den avslutande tentan. Rev. 2017-01-09
Historia A Moment III Rosemarie Fiebranz & Niklas Stenlås SEMINARIUM 4 KÄLLOR OCH TOLKNINGAR: DE MEDELTIDA LAGARNA SOM KÄLLOR TILL HISTORIEN Källorna från den svenska medeltiden är få i jämförelse med senare perioder och även i jämförelse med många andra europeiska länder för motsvarande period. Detta har medfört att historiker dels använder en bredare typ av källmaterial för medeltiden än för senare perioder, dels att en och samma källa använts av många forskare och för att besvara många olika frågeställningar. I övningen på seminariet tittar vi närmare på en av de flitigast använda källorna till svensk medeltid, lagarna. t med seminariet är att ge en inblick i källor för den svenska medeltidshistorien och att öva källanalys. Harrison, Europa i världen: medeltiden, s. 34 35, 86 89, 93 94, 77 85. Gustafsson, Nordens historia: en europeisk region under 1200 år, s. 29 30, 34 50 Myrdal, Det svenska jordbrukets historia. Jordbruket under feodalismen 1000 1700, s. 19 25, 92 103, 163 166. Lagmaterial (tillgängligt i Studentportalen) Östgötalagen, sent 1200-tal Ärvdabalken flock I, II Köpmålsbalken flock I, VIII Dråpmålsbalken I, II, VIII, IX, X Edsöresbalken flock I, III, XIII, XV Magnus Erikssons landslag, ca 1350 Ärvdabalken flock I Köpmålsbalken flock I, III Dråpmålsbalken (om dråp med vilja) I, II, III, XXXI, XXXII Edsöresbalken flock I, XXVIII Byggningabalken XXXII Magnus Erikssons stadslag, ca 1350 Ärvdabalken flock I Tjuvabalken III, IV Hälsingelagen, 1300-talets mitt Ärvdabalken VI Manhelgdabalken VI Illustrationer till Magnus Erikssons landslag, från B 172, ca 1430, Kungliga biblioteket och B 68, Uppsala universitetsbibliotek ca 1430. Rev. 2017-01-09
Historia A Moment III Rosemarie Fiebranz & Niklas Stenlås Uppgift, seminarium 4 Inför basgruppsmötet och seminariet, läs först Myrdal, Gustafsson och Harrison och sedan lagexemplen, samt studera bilderna. Diskutera därefter frågorna nedan. Vid diskussionen kan övrig kurslitteratur vara ett bra stöd. 1. Vilka kategorier av människor var lagens samhälle sorterat i, utifrån lagtextens beskrivningar? Vilka var grunderna för dessa kategorier? Försök att karaktärisera relationerna mellan de olika grupper som framträder i lagtexterna. Vem var den rättsliga aktören i lagen, varierar det? 2. Försök att karaktärisera lagens, och vidare rättens, funktion, jämför gärna med dessas funktion i dag. För vem finns lagen? Vad är lagens syfte? 3. Vilka straff finns i lagen? Vad kan dessa säga om lagens samhälle? 4. Vilka skillnader finns mellan olika lagar som behandlar likartade företeelser? Hur kan dessa skillnader förklaras? 5. Diskutera vilka andra frågor som skulle kunna ställas till källmaterialet. Formulera förslag på minst två frågor om det förflutna som kan besvaras genom undersökningar av de källor ni fått ta del av (eller som skulle kunna besvaras om ni hade tillgång till flera källor av samma slag). En av frågorna ska inte röra den medeltida rätten i sig, utan handla om något annat i det medeltida samhället. Frågorna kan vara stora eller små. Förklara hur ni skulle gå till väga för att besvara frågorna, och fundera kring för- och nackdelar med olika tillvägagångssätt; samt kring hur de enskilda källorna skulle kunna kombineras med varandra för att besvara frågor. Ta gärna hjälp av de historiska begrepp ni hittills lärt er på kursen, när ni resonerar. Inför seminariet ska fråga fem besvaras skriftligt, gemensamt av basgruppen. Omfånget ska vara mellan 4000 och 5000 tecken (inkl. mellanslag). Källmaterialet ska relateras till kurslitteraturen. Rev. 2017-01-09
Historia A Moment IV Gudrun Andersson SEMINARIUM 1 FRÅN LAPPTÄCKE TILL NATION: EUROPEISK STATSFORMERING 1500 1850 På detta seminarium behandlas olika aspekter av europeisk statsformering under tidigmodern tid. Problem som kommer att diskuteras är framväxten av mer centraliserade stater, krigens betydelse och kopplingarna mellan statsformeringen och reformationen. Diskussionen tar sin utgångspunkt i nordiska förhållanden för att sedan breddas till jämförelser mellan andra europeiska stater. Seminariets syfte är att urskilja likheter och skillnader mellan olika stater och statsformeringsprocesser under tidigmodern tid. Vidare ska olika tolkningar av utvecklingen jämföras. Gustafsson, Harald: Makt och människor: Europeisk statsbildning från medeltiden till franska revolutionen, kap. 1, 4, 5, 6 och 7 (ca 142 s.). Gustafsson, Harald: Nordens historia: En europeisk region under 1200 år, s. 83 204 Lindegren, Jan: Det danska och svenska resurssystemet i komparation (finns tillgänglig i Studentportalen), ca 40 s. Rev. 2017-01-05 /GA
Historia A Moment IV Gudrun Andersson Uppgift, seminarium 1 Alla basgrupper förbereder sig för att besvara nedanstående frågor på seminariet. Varje grupp får huvudansvar för en fråga, men ni ska också kunna diskutera och ge synpunkter på de övriga frågorna. Vid seminariet presenterar varje grupp sina resultat/diskussioner (ca 10 minuter). Presentationerna blir en bra utgångspunkt för de fortsatta frågorna vid seminariet, särskilt fråga 1 och 2. Basgrupp a: Hur kan man karakterisera det svenska styrelsesättet under tidigmodern tid? Hur förändrades det? Basgrupp b: Hur kan man karakterisera det danska styrelsesättet under tidigmodern tid? Hur förändrades det? Basgrupp c: Hur försökte den svenska statsledningen öka kontrollen över territoriet och dess invånare? Hur reagerade invånarna på dessa försök? Basgrupp d: Hur försökte den danska statsledningen öka kontrollen över territoriet och dess invånare? Hur reagerade invånarna på dessa försök? Därefter följer en gemensam diskussion där den nordiska situationen placeras in i den allmänna europeiska utvecklingen. Hur ska likheterna och skillnaderna tolkas? Utgå i era förberedelser från följande frågor: 1) Vilka olika drivkrafter hade statsformeringen? Vilka olika tolkningar framförs i litteraturen? 2) Flera europeiska stater utvecklade starka styrelseskick med bl.a. effektivare resursuttag under perioden. Gustafsson beskriver utvecklingen som att ett europeiskt statssystem växte fram. Ändå fanns länge, på många håll i Europa (t.ex. i de tyska områdena), ett stort antal självständiga städer och små furstendömen kvar. Hur kan vi förstå dessa olika utvecklingslinjer och samspelet dem emellan? Hur kom det sig att modellen med suveräna, allt mer centraliserade stater blev förhärskande i Europa från tidigmodern tid och framåt? 3) Vilken roll spelade religionen och dess förändringar (särskilt reformationen) för statsbildningsprocessen och i interaktionen mellan de framväxande statsmakterna? Rev. 2017-01-05 /GA
Historia A Moment IV Gudrun Andersson SEMINARIUM 2 IMPERIER: LINJER, TOLKNINGAR OCH KONTROVERSER Detta seminarium handlar om att jämföra de olika imperier som existerade i världen under tidigmodern tid. En central fråga är hur man ska förstå den territoriella expansionen och hur de olika staterna styrde sina imperier. Vi tar även upp hur de gamla politiska ordningarna blev utmanade i slutet av 1700- och början av 1800-talet och de politiska konsekvenser detta fick för de europeiska staterna. Ett annat spörsmål är hur man ska förstå att det var europeiska stater som framförallt under 1800-talet blev så dominerande i världen. Olika förklaringar till den europeiska hegemonins framväxt diskuteras och problematiseras. Seminariets syfte är att urskilja likheter och skillnader mellan olika imperier under tidigmodern tid. Vidare behandlas imperiernas utveckling över tid, och olika tolkningar av utvecklingen jämförs. Allen, Robert, Global economic history: A very short introduction, s. 14 26 Burbank & Cooper, Empires, s. 117 250 Gustafsson, Harald, Nordens historia, s. 131 133, 161 162 Müller, Rydén & Weiss, Global historia från periferin, Norden 1600 1850, s. 13 73 (kap. 1, 2) Rev. 2017-01-05 /GA
Historia A Moment IV Gudrun Andersson Uppgift, seminarium 2 Basgrupperna förbereder en muntlig presentation på högst 10 minuter var, om utvecklingen i var sitt imperium, men ni ska också kunna diskutera och ge synpunkter rörande de övriga imperierna. Basgrupp a: Spanien Basgrupp b: England/Storbritannien Basgrupp c: Kina Basgrupp d: Osmanska riket Varje presentation bör behandla följande centrala frågor: a) Vilka var drivkrafterna för den territoriella expansionen? b) Hur styrdes imperiet? c) Vilka var de ekonomiska, politiska och sociala konsekvenserna av imperiebygget, för riket i stort och för kolonierna? Därefter har vi en gemensam diskussion i syfte att identifiera gemensamma nämnare bland imperierna, men också lyfta fram olikheter. Vidare är tanken att diskutera hur dessa likheter och skillnader kan tolkas. Därtill tar vi upp förändringar under den s.k. revolutionseran, och 1800- talets situation. Utgå i era förberedelser från följande frågor: 1. Hur ska man egentligen definiera ett imperium? Hade till exempel Danmark ett imperium på samma sätt som Kina eller Spanien? Vilka olika typer av imperier fanns det under tidigmodern tid? 2. Jämför drivkrafterna bakom den territoriella expansionen. Vilka likheter och skillnader mellan imperierna kan ses? Vilka olika förklaringar ges till de europeiska staternas dominans under 1800-talet? 3. Under 1700-talet blev det vanligare att invånare såg sig själva som medborgare, och deltog allt mer i den politiska debatten. Samtidigt spreds tankar om folksuveränitet och nationer. Varför uppkom dessa idéer vid denna tid? Vilka konsekvenser fick idéerna för de europeiska staterna? Rev. 2017-01-05 /GA
Historia A Moment IV Gudrun Andersson SEMINARIUM 3 FRÅN HUSHÅLL TILL MARKNAD OCH TILLBAKA På detta seminarium behandlas de skilda förutsättningarna för människors försörjning i världen under tidigmodern tid. Problem som ska diskuteras är hur jordbruket var organiserat, varför den långväga handeln expanderade och vilken betydelse som den ökande konsumtionen av kaffe, socker och te fick i världen. En annan central fråga är hur den industriella revolutionen ska förklaras. Vi gör detta genom att studera ett källmaterial en svensk bouppteckning * och diskutera utifrån kurslitteraturen. En bouppteckning kan säga oss något om personens levnadsvillkor, som till exempel hur han eller hon försörjde sig och vad som konsumerades i hushållet. Historiker har studerat bouppteckningar i syfte att förstå hur globala processer, som exempelvis förändrade konsumtionsmönster, påverkade enskilda hushåll. Seminariets syfte är att urskilja olika sätt som människor under tidigmodern tid försörjde sig på, samt analysera betydelsen av handel och konsumtion. Vidare ska moderniseringen av jordbruket och den industriella revolutionen diskuteras. Allen, Robert, Global economic history, s. 1 39 Burbank & Cooper, Empires, s. 117 250 Müller, Rydén, & Weiss (red.), Global historia från periferin. Norden 1600 1850, s. 75 135 (kap. 3 5) Tauger, Mark, Agriculture in World History, s. 54 105 En svensk bouppteckning från tidigmodern tid (finns i Studentportalen) * En bouppteckning visar vad en person ägde när han eller hon avled. Rev. 2017-01-05 /GA
Historia A Moment IV Gudrun Andersson Uppgift, seminarium 3 Seminariet har två delar. Först analyserar vi en svensk bouppteckning från tidigmodern tid, för att se vad den kan säga oss om människornas ekonomiska liv. Följande frågor ska diskuteras gemensamt på seminariet, efter förberedelse i basgrupperna: a) Vad producerades i hushållet? b) Vad konsumerades i hushållet? Varifrån kom produkterna som konsumerades? c) Vad kan personens fordringar och skulder säga oss om hushållets ekonomiska aktiviteter? d) På vilka sätt kan man säga att personerna var inlemmade i ett ekonomiskt system med global räckvidd? På vilka sätt kan man säga att hushållet var självförsörjande? Den andra delen av seminariet handlar om mer övergripande perspektiv på den ekonomiska utvecklingen i världen under tidigmodern tid. t är att jämföra situationen inom olika näringar och mellan olika länder/regioner/kontinenter. Som utgångspunkt för diskussionen har vi följande frågor: 1. Den viktigaste näringen under tidigmodern tid var jordbruk. Vilka olika sätt att organisera jordbruket fanns under perioden? Var, och varför, skedde det en modernisering av näringen? Jämför här Allens och Taugers sätt att förklara moderniseringen. Vilka faktorer lyfter de fram? 2. Under tidigmodern tid växte den långväga handeln. Vilka var drivkrafterna bakom denna expansion? Vilka ekonomiska och sociala konsekvenser fick handelns expansion i olika delar av världen? 3. Vilken roll spelade Norden i den långväga handeln? Vilka nordiska produkter nådde en global marknad? Vilka utomeuropeiska varor konsumerades i Norden? Vilken betydelse hade till exempel en konsument i Stockholm för vidmakthållandet av den atlantiska slavhandeln, och för handeln mellan Europa och Asien? 4. Många historiker menar att det skedde en industriell revolution i Europa, framförallt i Storbritannien, under 1700-talet. Vad menas med detta begrepp och hur kan man förklara att denna revolution uppstod just i Europa? Vilka olika förklaringar finns i litteraturen? Vilka ekonomiska, politiska och sociala konsekvenser fick den industriella utvecklingen? Rev. 2017-01-05 /GA
Historia A Moment IV Gudrun Andersson SEMINARIUM 4 DET ORDNADE SAMHÄLLET I GLOBALT PERSPEKTIV I Detta seminarium handlar främst om de olika sätt som människorna i Europa delades in i olika kategorier under tidigmodern tid. Dessa kategorier skiljde sig delvis från dagens. Till exempel sågs hushållet snarare än familjen som en enhet och samhällets olika grupper delades ofta in efter deras funktion istället för efter deras inkomst. Problem som kommer att diskuteras är hur kategorier som kön, hushåll och ståndstillhörighet var tänkta att fungera och hur de egentligen fungerade i praktiken. Ett annat centralt område som behandlas är hur olika institutioner försökte upprätthålla ordningen och vad som hände med personer som på olika sätt bröt mot etablerade sociala normer och regler. Vidare kommer vi att diskutera hur och varför dessa ordningar förändrades över tid. Seminariets syfte är att analysera och jämföra de olika sätt som samhället i Europa delades in i under tidigmodern tid. Dessutom handlar det om hur social kontroll organiserades samt hur samhällsordningarna kunde förändras. Gustafsson, Harald, Nordens historia: En europeisk region under 1200 år, s. 83 204 Jansson, Karin Hassan, Våld som aggression eller kommunikation? Hemfridsbrott 1550 1650, Historisk tidskrift, 2006:3 (finns i Studentportalen) Hunt, Margaret, Women in eighteenth-century Europe, s. 13 133 Ett antal rättsfall från olika domstolar, bl.a. Old Bailey i London (finns i Studentportalen) Rev. 2017-01-05 /GA
Historia A Moment IV Gudrun Andersson Uppgift, seminarium 4 Seminariet har två delar. I första delen ska vi analysera olika rättsfall från domstolen Old Bailey i London och från domstolar i Sverige. t är att med rättsfallen som utgångspunkt undersöka det sociala livet i en europeisk storstad under tidigmodern tid. Varje basgrupp får sig tilldelad ett rättsfall. Rättsfallet ska analyseras och presenteras muntligt (cirka 10 minuter per grupp) för resten av seminariedeltagarna. I presentationen ska följande behandlas: Vad handlar fallet om? Vilka var inblandade? Hur dömde rätten? Hur ska man förklara utfallet? Vad säger fallet om det sociala livet i London under tidigmodern tid? Under den andra delen av seminariet ska vi diskutera mer övergripande perspektiv på samhällets organisering i Europa under tidigmodern tid. t är att jämföra de olika sätt som samhället delades in i. Dessutom handlar det om hur dessa ordningar kunde förändras. Utgå från följande frågor i era förberedelser: 1. En central social institution under tidigmodern tid var hushållet. Vilka ingick i hushållet? Hur kan man karakterisera relationerna inom det? Vilken roll spelade det i skapandet av samhällsordning? Kan man prata om hushållet som en förtryckande institution? 2. Många forskare har visat hur kvinnor på olika sätt var underordnade män under tidigmodern tid. Vilka exempel ger Hunt på en sådan ordning? Vilka exempel ges på kvinnors möjligheter att agera på ett självständigt sätt? Hur ska man egentligen karakterisera relationerna mellan kvinnor och män under tidigmodern tid? Vilka effekter fick reformationen? 3. Vad innebär det när historiker säger att Europa var ett stånds- och privilegiesamhälle under tidigmodern tid? Hur legitimerades denna ordning? Hur fungerade den i praktiken? Vilken kritik riktades mot ståndssamhället och de ståndsspecifika privilegierna? Varför upphörde ståndssamhället? 4. Vilka kulturella och sociala effekter fick reformationen i Europa? På vilka sätt, menar Hunt, förändrades de normer och praktiker som etablerades efter reformationen, under 1700-talet? Vad förändrades inte? 5. Våld var vanligt i det sociala livet under tidigmodern tid, som många av rättsfallen visar. Hur kan man förklara våldsanvändningen? Vilka faktorer spelade in? Vilken roll spelade till exempel kön? Vilken roll spelade domstolarna i upprätthållandet av social ordning? Rev. 2017-01-05 /GA