Bin, bidöd och neonikotinoider Ola Lundin PhD, forskare Sveriges lantbruksuniversitet Institutionen för ekologi, Uppsala Örebro 2014-11-05
Bin och pollinering 87 av 115 de globalt sett största grödorna är insektspollinerade, helt eller delvis. Bin är de viktigaste pollinatörerna. Icke-insektspollinerade grödor utgör dock ca 60% av den totala produktionen (hit hör stråsäd, ris, och majs). Insektspollinerade grödor tillför vitaminer, mineraler och smak i vår diet. Klein et al. Importance of pollinators in changing landscapes for world crops. Proceedings of the Royal Society B. 2007.
Både honungsbin och vilda bin bidrar till pollineringen Garibaldi et al. 2013. Science
Bin bidrar till skörd i svenska grödor Gröda Honungsbinas andel av skörd, % Honungsbinas andel av skörd, (Mkr / år) Äpplen 60-80 % 108-144 Jordgubbar 10-30 % 43-130 Höstraps 5-10 % 35-70 Vårraps 8-15 % 24-45 Åkerböna 8-15 % 12-23 Rödklöver 20-30 % 4-7 Vitklöver 80-90 % 4 T. Rahbek Pedersen, Jordbruksverket. Värdet av honungsbins pollinering av grödor i Sverige år 2011.
Thorsten Rahbek Pedersen (Red.). Massdöd av bin - samhällsekonomiska konsekvenser och möjliga åtgärder. Sveriges Jordbruksverk. Rapport 2009:24
Bidöd? Biodlingen ökar globalt sett, men pollineringsbehovet ökar snabbare Det finns problem med honungsbihälsan och regionala problem med minskad biodling Vilda bin är hotade Aizen, M. A., & Harder, L. D. 2009. The global stock of domesticated honey bees is growing slower than agricultural demand for pollination. Current Biology. Potts et al. (2010). Global pollinator declines: trends, impacts and drivers. Trends in Ecology & Evolution.
Hot mot bin och pollineringen? Habitatförluster Skadegörare och patogener Växtskyddsmedelsanvändning Biodling: socioekonomiska drivkrafter Potts et al. (2010). Global pollinator declines: trends, impacts and drivers. Trends in Ecology & Evolution. Smith, K. et al. 2013. Pathogens, Pests, and Economics: Drivers of Honey Bee Colony Declines and Losses. EcoHealth
Svensk biodling - möjlig trend mot ökade vinterförluster Thorsten Rahbek Pedersen (Red.). Massdöd av bin - samhällsekonomiska konsekvenser och möjliga åtgärder. Sveriges Jordbruksverk. Rapport 2009:24
relativ förekomst Mindre variationsrikt humlesamhälle i svenska klöverfröodlingar jordhumlor Bommarco, R., O. Lundin, H.G. Smith & M. Rundlöf. 2012. Drastic historic shifts in bumble bee community composition in Sweden. Proceedings of the Royal Society B.
Neonikotinoider Nikotinliknande insektsbekämpningsmedel Vattenlösliga, systemiska och beständiga Började användas på 90-talet och är nu den största gruppen av insektsmedel Jeschke P et al. 2011. Overview of the status and global strategy for neonicotinoids. J Agric Food Chem
Brett användningsområde Exempel: godkända användningsområden för imidakloprid i Australien Overview report. Neonicotinoids and the health of honey bees in Australia. 2014.
Neonikotinoider inbördes olika egenskaper Verksamt ämne LD50, honungsbi¹ Halveringstid i jord² imidakloprid 0.081 28-1250 tiametoxam 0.024 7-353³ klotianidin 0.044 148-6931 acetamiprid 8.09 31-450 tiakloprid 38.82 3-74 ¹ μg per bi, kontakt (EFSA 2012) ² dagar (Goulson 2013) ³ klotianidin är en primär metabolit
Presentation av svenska forskningsprojekt Sammanställning av den internationella vetenskapliga litteraturen Fältstudie i vårraps, betning med klotianidin Fältstudie i rödklöverfröodling, sprutning med tiakloprid (huvudsakligen opublicerat, denna del är ej inkluderat i webbversionen)
Pisa et al. 2014. Effects of neonicotinoids and fipronil on non-target invertebrates. Environmental Science and Pollution Research, 1-35. Hallmann et al. 2014. Declines in insectivorous birds are associated with high neonicotinoid concentrations. Nature. Vijver, M. G., & van den Brink, P. J. (2014). Macro-Invertebrate Decline in Surface Water Polluted with Imidacloprid: A Rebuttal and Some New Analyses. PloS One e89837. Godfray et al. 2014. A restatement of the natural science evidence base concerning neonicotinoid insecticides and insect pollinators. Proceedings of the Royal Society B. Neonikotinoider och bin Användning av neonikotinoiderna klotianidin, tiametoxam och imidakloprid kan leda till skadliga effekter på bin Exponering för neonikotinoider kan samverka med andra faktorer Sidoeffekter av användning och spridning av neonikotinoider handlar inte bara om bin Det är oklart hur allvarligt hot mot bin neonikotinoiderna är i jämförelse med andra faktorer, och i jämförelse med alternativen till användning av neonikotinoider